PRO Gotland vill härmed avge följande yttrande: Allmänt

Relevanta dokument
Hela vårt Gotland ska leva

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2013

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2011

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2012

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2011

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Framtidens serviceutbud. Strategi: Ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2011

Kommunens kvalitet i korthet

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2016

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Moderaternas budget 2015

Uppdraget. Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland

Resultat Kommunens Kvalitet i Korthet Bra OK Under medel

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2012

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet,

Tillgänglighet Epost. Svar inom 2 dagar (%) Trend, tillgänglighet E-post %

ÅRSREDOVISNING Kortversion KIL.SE

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012

Budget 2017 S-MP-V 1

Resultat av KKiK Kommuners Kvalitet i Korthet deltog 200 kommuner 2013 deltog 220 kommuner

Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner?

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2010

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2017

Hylte kommun

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Svalövs kommuns. kvalitet i korthet

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Ökad livskvalitet för äldre

Trollhättan tål att jämföras

Katrineholms kommuns kvalitet i korthet 2011

Ökad livskvalitet för äldre

BUDGET Mittenmajoritetens första budget

Kommunens Kvalitet i Korthet 2012

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET

Säffle kommuns Kvalitet i Korthet 2012

Äldreplan för Härjedalens kommun. år

Ungas attityder till privat välfärd Undersökning för Svenskt Näringsliv

Hemstöd. För dig med en psykisk funktionsnedsättning

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Budget bygg ihop Stockholmsregionen

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Mer välfärd för varje skattekrona Göteborgs kommun

Tillgänglighet via telefon och e-post

Din kommuns tillgänglighet

Vad är vad, och vad är särskilt boende?

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar?

Hur bra är Ulricehamns kommun?

TILLIT OCH TRYGGHET. Årsplan och prioriteringar för Strängnäs kommun

Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga får kontakt med en handläggare?

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014

Kundval inom äldreboenden i Huddinge kommun, förslag till rutiner

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index Antal personer. Barn/ personal

Hammarö kommuns kvalitet i korthet 2013

Tillgänglighet Epost. Svar inom 2 dagar (%) Trend, tillgänglighet Epost %

Hur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv?

Kostnad per brukare. Äldreomsorg - Presentation av KPB-jämförelsen utfall Christer Jedlén. Anna Holmqvist

Trygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse

Kommunens Kvalitet i Korthet 2016

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN

Tillgänglighet Indikator Eda 2016 Eda 2017

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel i Sverige) (Kommunfullmäktige)

Vårdindikatorn primärvård

Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Tillgänglighet via telefon och e-post

Kommunens kvalitet i korthet 2011

KKiK 2014, Heby kommun

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program

MARKARYDS KOMMUN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET

Resultat av undersökningen Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) 2015

Moderaterna i Bjuvs kommun

Hammarö kommuns kvalitet i korthet. = Bra resultat i Hammarö kommun = Förbättringsområden i Hammarö kommun. Tillgänglighet i Hammarö kommun 2009

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Uppdragshandling. Socialnämnden 2015

Kvalitetsberättelse för 2017

23 Dnr Vo Handlingar - Förvaltningens utredning Beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Aktuellt från koncernstab HR. Ordförandekonferens

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4.

Ett gott liv var dag. Politisk handlingsplan. Vård- och omsorgsprojektet. Augusti 2015 juni 2016

6 Kapitaltillskott till TioHundra AB LS

Dina pengar. Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014

Fastställande av skattesats för år 2003

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

Verksamhetsplan Förslag från Socialdemokraterna

EN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2013

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

Sjukfrånvaron är fortsatt oacceptabelt hög. För år 2018 landade den totala sjukfrånvaron på 9,7 procent vilket är högst i Sverige.

Utjämning av kommunernas LSS-kostnader översyn och förslag (SOU 2007:62) Yttrande till Finansdepartementet

Tertialrapport 2 om anmälan från enskild och lex Sarah inom socialtjänsten 2017

Kommunens kvalitet i korthet 2014

Plan för införandet av lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre i Håbo Kommun

Ordning och reda i den kommunala ekonomin så att vi kan prioritera vård, skola och omsorg.

Nämnden ansvarar för omsorgen till äldre och till personer med funktionsnedsättning samt den kommunala hälso- och sjukvården inom kommunen.

Transkript:

PRO Gotland vill härmed avge följande yttrande: Allmänt Förutsättningar och utmaningar 2017-03-08 Gotland har låg skattekraft som ej fullt ut kompenseras samt ett för Sverige unikt Ö-läge som skapar extra kostnader jämfört med landet i övrigt men också ger möjligheter i form av bl. a en stor besöksnäring. Ett kostnadsläge som är högre än rikssnittet och jämförbara kommuner har till dags datum medgivits för ett flertal verksamheter. Vi kan i denna jämförelse ej se att detta har medfört högre kvalitet/resultat i verksamheten i form av ex. vis. fler elever som går ut gymnasieskolan. Det går inte att med hjälp av underlaget få fram vad av detta kostnadsläge som är medvetna satsningar eller kostnadsökning utan tillräcklig prioritering. Detta gäller i stort sett alla verksamhetsområden. En vidare analys av detta borde göras så att det bättre/lättare går att för medborgarna se hur och till vad pengarna används. Då först kan vi få till stånd en bred och ingående diskussion om prioriteringar. Vidare borde Regionens extra kostnader för det speciella ö-läge återigen beräknas och särskild kompensation för detta krävas av staten om Gotland även fortsättningsvis ska vara en del av Sverige. Enligt vårt sätt att se har här samtliga politiska partier på Gotland en gemensam uppgift att få till stånd en rättvisa mot övriga landet. Detta gäller också i allra högsta grad kostnaderna för att ta sig till och från Gotland. Avvikelsen/ överkostnaden för den del av befolkningen som är upp t o m ca 20 år uppgår till i runda tal 2 skattekronor vilket ungefär motsvarar vad Gotland har i högre skatt jämfört med många andra jämförbara kommuner. En del av överkostnaden kan säkert förklaras av vårt speciella ö-läge och vår förhållandevis låga tätortsgrad (centralortens andel av befolkningen), men långt ifrån allt. Avvikelserna för IFO verksamheten belyses ej i utredningen vilket är en brist då det gör att en del av helhetsbilden saknas. Verksamhet som bedrivs centraliserat och tillhandahålls till de olika verksamheterna bör också bli föremål för jämförelser. Den verksamhet som mot bakgrund av befolkningsutvecklingen kommer att öka, förutsatt att Regionen avser att även fortsättningsvis upprätthålla och utveckla en rimlig service, är omsorgen om de äldre. Av vikt för den framtida personalförsörjningen är att fler gotlänningar kan stimuleras att gå vidare till eftergymnasial utbildning samt att vi kan få utbildning av t ex sjuksköterskor och socionomer förlagd till ön. En ytterligare höjning av kommunalskatten för att finansiera denna service anser vi ej vara rimlig då den hårdast drabbar de innevånare som har de lägsta inkomsterna, där en stor del av pensionärskollektivet ingår. Vidare försvårar skattehöjningar möjligheten att nå de befolkningsmål som satts upp för Regionen. Att nå befolkningsmålen, framförallt genom att befolkningen i arbetsför ålder ökar, är av största vikt för Regionens framtida skatteintäkter och utveckling. Effektivisering och minskat utbud

Om det är nödvändigt, ur kostnads-, kvalitets- och effektivitetssynpunkt, att koncentrera servicen till färre ställen/orter/lokaler så bör detta ske, även om det för många kan vara smärtsamt. En sådan koncentration får dock ej ske utan att tillgängligheten beaktas. Med tillgänglighet avser vi då ej bara avståndet i kilometer, då detta kan kompenseras med annan tillgänglighet i form av enkelhet vid beställning, väntetider m m. Denna typ av frågor bör studeras noga och beaktas vid eventuell servicekoncentration. Även eventuella extrakostnader för fritt val av serviceställe/-utförare bör studeras. Färre serviceorter med en beslutad bra och långsiktigt stabil bra service är att föredra framför många orter där servicen av olika anledningar långsamt urholkas. Därför bör det undersökas om inte en klassificering av serviceorterna bör genomföras i form av fullserviceorter där i princip all service (naturligtvis ej sjukhus) ska erbjudas (2 - max 3 orter utöver Visby) och orter som får ett mer begränsat serviceutbud (2-3 orter). I övrigt bör det finnas några s k trygghetspunkter. Härvidlag bör också beaktas om det går att få extern finansiering på viss verksamhet i form av intäkter från personer som ej är mantalsskrivna på Gotland. En medveten kraftfull satsning i och styrning till fullserviceorterna utanför Visby måste sålunda ske. Ett samlat grepp bör tas för att belysa denna fråga. Vi medverkar gärna med våra medlemmars erfarenhet och kunskap i en sådan diskussion. Morgondagens ödesfråga Personalförsörjningen av vård och omsorg Verksamheten för 0-20 åringar måste på olika sätt bli mer kostnadseffektiv för att resurser ska kunna frigöras för att den framtida äldreomsorgen ska kunna finansieras inom ramen för oförändrad skatt. Äldreomsorgens personalförförsörjning och kvalitet är kanske den största utmaningen region Gotland står inför framöver och för att klara denna måste kraftfulla åtgärder vidtas i form av bl. a: Ökad utbildning av personal, gäller både de som utför själva arbetet och de som har hand om bedömningen av biståndsinsatser i allmänhet och specialinsatser för syn- och hörselskadade samt demens. Vidareutbildning av befintlig personal måste prioriteras. Full introduktion av alla nyanställda måste ske. Förbättrad arbetsmiljö inkluderande - bl. a avskaffande av delade turer -heltidsjobb -samt möjlighet att påverka sin egen arbetssituation

Personalens ekonomiska villkor måste förbättras om Regionen ska kunna ställa de ökade krav som behöver ställas på personalen och för att över huvud taget kunna konkurrera om framtida personal. Chefsutbildning måste förbättras och ansvar och befogenheter bör ses över så att ansvar och befogenheter fullt ut följs åt. För att lyckas med all form av förändrings- och förbättringsverksamhet krävs att Regionen har en god och väl definierad chefskultur. Brukarinflytande Brukaren bör ges större möjligheter till inflytande över beviljat bistånd d v s att kunna få byta ett bistånd till en annan ej beviljad insats. Områdesindelningen är en annan fråga, som utifrån sett, borde kunna förbättras. En stor del av tiden tillbringar personalen i sina bilar. Den tid som då frigörs borde kunna användas på ett annat sätt och komma brukarna till del. Med längre tidsinsats åt gången skulle kanske t o m antalet besök hos brukaren kunna minska. Servicecenter - knutpunkt för servicen All verksamhet borde utgå från Visby respektive de 2-3 fullserviceorter vi anser skall väljas ut. Exempelvis ska då hemtjänsten för södra Gotland utgå och vara stationerad i Hemse, som väl torde vara den naturliga orten för fullservice på södra Gotland. Chefer och biståndshandläggare m m skall ha denna ort som sin arbetsplats och de som utför arbetet ute hos brukarna ska även de ha denna ort som startpunkt för resor m m. Samma system bör gälla för andra delar av Gotland oavsett om en eller två fullserviceorter inrättas d v s ett Hemtjänstcentra inrättas i Visby och fullserviceorterna. Det bör därvidlag utredas hur verksamheten ska bedrivas så att vi fullt ut kommer ifrån de stuprör som allt för lätt uppstår i den regionala verksamheten. Trygghetspunkter kan sedan inrättas i de orter som får ett mer begränsat serviceutbud och/eller i anslutning till särskilda boenden, äldreboende o dy verksamhet. Vidare bör det studeras/utredas om t ex en decentralisering av exempelvis matförsörjning och annan verksamhet kan ske utan att kostnaderna ökar/kvaliteten försämras. Hur fungerar trafiken Om uttalade fullserviceorter inrättas/skapas/beslutas om finns det anledning att utifrån detta koncept se över kollektivtrafik, färdtjänstorganisation och personalens resmönster.

Färdtjänsten upplevs i dag av många äldre som ett problem. Det gäller hela kedjan från bokning över hur långt respektive hur länge man måste åka i förväg. Även bemötandet vid bokning av hemtjänst bör ses över. Sjukvård och utslussning samt hemsjukvården Region Gotland bör fullt ut genomföra Ronnebymodellen med Trygg Hemgång. Då denna utöver att vårdtagaren får en säker och trygg hemgång också i hög utsträckning minskar behovet av återkommande vård på sjukhus och därigenom spar skattemedel. Modeller för hemgång från psykiatrisk vård bör vidareutvecklas, lämpliga boendelösningar och verksamhet studeras/införas. Modell för hur vi på Gotland ska komma till rätta med risken för överutskrivning och överanvändning av läkemedel bör tas fram. En sådan modell kan ge både mindre vårdbehov/friskare individer och lägre kostnader för samhället. Gruppen dementa kommer, enligt den samlade forskningen, att öka kraftigt i samhället under kommande decennium. Konsekvenserna av detta kommer att bli att ca hälften av regionens disponibla platser på våra särskilda boenden kommer att upptas av dementa personer detta trotts att platsantalet är tänkt att byggas ut kraftigt. Regionen måste också anpassa /ställa om personalen till vårdbehovet vilket bl a annat innebär att vi måste anställa fler sjuksköterskor helst s k Silvia systrar vilka har adekvat utbildning för denna typ av vård. Vården av dementa bör erfarenhetsmässigt inte ske tillsammans med äldre kroppsligt multisjuka personer. Serviceboende i olika former Vi står i närtid inför en situation då gruppen äldre äldre personer kommer att öka markant på Gotland. Alternativ till att bo kvar i nuvarande boende måste finnas/byggas för denna grupp så att eget boende underlättas samtidigt som hjälp/vård kan tillhandahållas till på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt. Det får inte bli så att äldre personer tvingas att bo kvar i nuvarande miljö bara för att det ej finns alternativ till detta. Det blir lätt så att många som har liten möjlighet att själva ta sig ut lätt blir isolerade och ensamma. Olika framtida boenden för äldre bör i första hand förläggas till de utvalda fullserviceorterna. Regionen bör vidare, genom ägardirektiv, styra så att Gotlandshem bygger vanliga hyresrättslägenheter och andra typer av boenden t ex trygghetsboenden i dessa orter. Äldreväxel Ett problem som i dag upplevs svårt/besvärande/jobbigt av väldigt många äldre och framför allt av de allra äldsta är kontakterna med regionen via befintlig televäxel eller vid beställningar av färdtjänst/sjuktransport m m. Regionen borde undersöka om det inte skulle gå att, via en äldreväxel, på ett enkelt sätt lösa ex. vis. beställande av tid på vårdcentralen och transporten dit och hem via ETT telefonsamtal med en människa som fixar hela beställningskedjan. Se detta som en av flera saker som skulle kunna förenkla och kanske t o m förbilliga men framför allt öka kvaliteten i servicen till de äldre. Vi vill med detta väcka denna fråga och få upp den i det vidare arbetet. Den öppna verksamheten

Öppen verksamhet för äldre bedrivs i dag i väldigt ringa omfattning i region Gotlands regi.en totalöversyn/utredning av denna verksamhet bör ske, för att belysa hur vi på Gotland kan få till stånd en bra verksamhet som på alla sätt (kropp och själ) befrämjar äldres aktivitet och hälsa. Kommande/ny verksamhet bör i huvudsak bedrivas tillsammans med föreningslivet och ej som ren kommunal verksamhet. Regionen behöver tillföra pengar för denna. Visby 2017-03- 06 För PRO Gotland Per-Olof Karström Distriktsordförande