73 7 SAMMANFATTNING. Sammanfattningen inleds med en schematisk sammanställning, som gör det möjligt för läsaren att snabbt kunna göra sig en uppfattning om hur kulturlandskap, befolkning och näringsliv förändrats över tiden. Därefter följer ett avsnitt, som anknyter till den i inledningen presenterade frågan om skiftenas betydelse samt till litteraturreferenserna. Slutligen knyts en tänkbar framtidsbild till 1988 års bild av Levar. Tab 7.1 Sammanfattning av de fyra tidsbilderna. Bild Kulturmark Kommunikationer I 17 1/2 S Kustlandsvägen. 5 hemman. Vägar från denna Mitten Det mesta till gårdar- av äng. na. 1600- Utmarkens Gärdsgård runt talet våtmarker inägorna och för höskörd. och gårdsgärdena. Åker på 44 små stycken. Dn del skog inom hägnaden. Bebyggelse Befolkning Näringsliv 4 gårdar i rad. Den 5:e ett stycke därifrån. Trol 20-tal personer. Jordbruk. Boskapsskötseln Korn och äv råg till brödsäd. Fiske. Gästgiveri etabl. år E 1635. II 1780-1800 41 1/2 S 4 hemman, 1 samägt vid periodens början. Inägojorden utökad och samlad; storskiftas så att var och en har 11 skiften. Ängen Åkern utökad. övrig mark storskiftad. Kustlandsvägen. "Kyrkvägar" till Brattfors-Gräsmyr och Bredvik- Järnäs. Flera vägar inom byn bl a till bäckmynningen. Gränserna mot grannbyarna fastställs. Hägnad kring inägor och gårdsgärden. Skogsmark rösad. Fätå mellan byhägnad och utmarken. 1780: 4 bondgårdar, 2 ev 3 torp. 1800: 9 bg. Hernmansklyvningar och torpbildn. utökar bebyggelsen. Folkökning från 70 år 1874 till 100 år 1804. Hög barndödlighet. Bönderna har tjänstefolk. Jordbruk. Boskapsskötseln Korn och äv råg till brödsäd. Fiske. Gästgiveri. Såg. Kvarnar. Skeppsvarv.
Bild Kulturmark Kommunikationer III 41 1/2 S till Kustlandsvägen. 47 1/2 S. "Kyrkvägar" till 1832-4 hemman. Brattfors-Gräs- 1872 Inägojorden myr och Bredvikutökad. mark Järnäs. Vägsystemet norr om Kustlandsvägen, inom byn utökat. öster och sö- Gärdsgårdar mot der om Levarbäcken, Prästbordet, Le- kring vars och bäcken, Levarraningen ens ägor (ej skog), myrar och Grassmyran och gemensam uppodlas. mark. IV 1988 4 hemman. 15 samfällighetsägare. Åker söder om Levarbäcken och och i Levarraningen. Stadsmark. E4 norr om bebebyggelsen. Kustlandsvägen genomfart. Vägar till Brattfors-Gräsmyr och Bredvik- Järnäs. Vägen parallell med bäcken i dess nedre del kvar. Fägatan väg. Nya vägar till Bockholmsudden och bäckmynningen bl a. Gatusystem i stadsplanelagda, bebyggda områden. Skogsmarken rösad. Bebyggelse Befolkning Näringsliv 1832: 13 Folkökning bondgårdar från 148 år och 17 år 1835 till 1872. Låg på 340 år 1872. de torra, Befolkningspyramiden magra områdena främst progressiv. vid vägen mot Mycket tjäns- Bredvik och tefolk. vid Kustlandsvägen. arbetare och Hantverkare, Torpen och tjänstemän backstugorna flyttar in. i utkanterna Höga födelse~ mot skogen. tal. Sjunkan~ Hemmansklyvningar och lighet. de barndöd- torpbildn. utökar bebyggelsen. 2 gårdar med jordbruk. Äldre bybebebyggelsen har förtätats. En stor del av åkern bebyggd med villor. Torp bostadshus eller borta. Skiftesreformernas betydelse. Totalt 797, därav 222 i "gamla" byn. Befolkningspyramiden regressiv De flesta lön- tagare med arbetsplatser utanför byn. Jordbruk. Boskapsskötseln Ökad produktivitet. Sädesodlingen rel. stor. Fiske. Gästgiveri. Kvarnar, garveri, repslageri, salpetertillverkning, tegelslagning, skeppsvarv, hantverk. Post, telestation, läkare och apotek. Jordbruk. Endast 2 brukar åker. Skogen Hotell. Byggvaruhus, bilverkstad, länstillverkning, tillverkning av tätningar, elfir~ rna, firma för försäljning och rep. av hushållsmaskiner m fl företag. Vårdinrättningar. Vilken betydelse hade de båda skiftesreformerna, som genomfördes i byn? Säkerligen hade de en stor del i den påvisade utveckling byn hade, även om man inte helt kunde tillämpa huvudreglerna. Detta hade dock det goda med sig, att man inte behövde splittra bybebyggelsen. Bönderna kunde utan alltför stort hänsynstagande till grannarna pröva nya idéer. Brukandet underlättades genom att man fick färre och större skiften. Man kan konstatera, att Levar skiftades relativt snabbt efter det att beslut fattats i Riksdagen. Storskiftets modifierade form påbjöds 1757 och kom i Levar i gång 1780. En tredjedel av landets byar stod, som tidigare nämnts utanför. Laga skiftet fastställdes 1827 och påbörjades i Levar fyra år senare. I vis sa delar av inlandet dröjde det ända fram till 1960-talet, in-
75 nan Laga skiftet genomfördes. Att det tog längre tid under 1700-talet, innan skiftesreformen genomfördes, än på 1800-talet berodde säkert på sämre kommunikationer och större motstånd mot nymodigheten, innovationen, än under 1800-talet. Läget vid kusten med förbindelser både sjö- och landväg söderut underlättade nyhetsspridandet. Levarbönderna var öppna för det som kunde förbättra jordbruket. "Höga Befallningshafvande" hade 1818 tillskrivit socknen för att få reda på vilka byar, som hade utmärkt sig på jordbruksområdet. Till de byar, som snabbt hade satt i gång med nyodling och utdikning av frostförande marker hörde Levar. (1) Skördeutfalllet 1842 bekräftar utvecklingen. Även nyheter när det gällde redskap och gödselteknik anammades. Att man förstod värdet av gödsling finns det flera exempel på. I samband med markbyten skulle den som fick dåligt brukad mark få ett visst antal gödsellass av den eller de som fick bättre hävdad mark. (2) Litteraturreferenserna contra utvecklingen i Levar by. Levar är ett gott exempel på att, som Sporrong påpekar, naturlandskapet påverkat bebyggelsens utbredning. Man byggde på de högre belägna moränsträckningarna och odlade jorden mellan dem. Det är först under de sista årtiondena man frångått dett mönster och börjat bebygga åkern. Grunden till byns utformning lades i och med storskiftet 1780. Under 1790-talet skedde hemmansklyvningar, och antalet jordägare Ökade från fem till nio. Ett av hemmanen klövs, då två söner till ägaren övertog gården. Det andra delades mellan inflyttare. Även torparna blev fler. Detta ledde till en utökade bebyggelse. Detta mönster förstärktes under 1800~talet. Laga skiftes kartan (se sid 37) visar, att t ex området norr om Kustlandsvägen (Litt N på kartan) uppodlats och bebyggts. Ägaren till fastigheten hade flyttat in i byn. Inom det äldsta bebyggda området hade bebyggelsen förtätats. Gården L var resultatet av en delning inom familjen. Ägaren till den nya fastigheten i den på sidan 50 refererade hemmansklyvningen var måg till ägaren av stamfastigheten. 1800-talets nya idéer medförde för Levars del inte alls de förödande effekter de fick på många håll i södra och mellersta Sverige. Naturlandskapet medgav inte, att gårdar kunde flyttas ut och bybebyggelsen därmed slås sönder. Till detta bidrog med säkerhet också näringslivets utformning, kombinationen jordbruk fiske -skogsbruk. Däremot kom landskapsbilden att förändras genom ängens uppodling
76 till åker, nyodling och utökad bebyggelse. Levar by var även efter laga skiftet på 1830-talet en socialt fungerande enhet med sina egna regler. Straffen för brott mot dem hade fastställts av bysamfälligheten. Det som gjorde Levar till en något annorlunda by var att så många yrkesutövare kom att befolka byn under mitten av 1800-talet. Låt vara att en del av dem kombinerade sitt yrkesutövande med jordbruksdrift, antingen som självägande eller torpare. Till byn förlades även en del offentlig verksamhet som normalt förlades till socknens kyrkby. Levar i dag. Levar 1988 kan knappast benämnas jordbruksby. Visserligen består bysamfälligheten och jordägarna träffas till ordinarie stämma (1 maj) en gång om år, men den gamla samhörigheten och beroendet av varandra är sedan länge borta. Det dominerande synintrycket är villasamhället, som bl a är ett resultat av den angränsande centralortens brist på nära belägen lämplig bostadsmark. Villabyggandet påverkades också av "gröna vågen" under 1970-talet, då bl a en del umebor flyttade in. (3) För en främling, som är obekant med förhållandena, torde Nordmalings samhälle och Levar by te sig som en ort. Det intrycket kommer med säkerhet att förstärkas. Levar i framtiden. Kommunen äger inom byn en del mark, som är stadsplanelagd men fortfarande obebyggd. Där kommer en del av de gamla namnen igen i kvarters- och gatunamn, t ex Skep(e)såkern. År 1979 upprättades två alternativa förslag till områdesplan för Nordmaling-Levar. I dessa upptas större delen av området mellan E4 och Levarbäcken av bostadsområden. Vid E4 föreslås ett par industriområden. Vägsystemet förändras i båda försla~ gen. Inte bara genomfartsleden till E4 berörs utan även vägen till Järnäs får en ny östligare sträckning än för närvarande. Av detta har ingenting kommit till utförande hitintills. (4) Det man just nu inriktar sig på är den norra delen av genomfarten genom Levar från Levar Hotell och till Rikets sal. (5) Några beslut är ännu inte fattade bl a beroende på att Väg~ verket saknar pengar för projektet. Att sia om framtiden för Levar som jordbruksby är inte lätt. Skogsbruket torde bli kvar, och skogens ägare ha annan syssel
77 sättning som huvudförsörjning. Jordbruket och dess fortbestånd är beroende bl a av den framtida jordbrukspolitiken och av Sveriges kommande förhållande till EG. Ju närmare vi knyts till gemenskapen desto mindre chans torde det norrländska jordbruket ha. Det är dessutom osäkert, att människor i framtiden har lust att ta på sig den bundenhet jordbruket innebär. Kanske blir framtidsbilden den, att den jordbruksmark, som inte tas i anspråk för bostäder och industrier, tar skogen tillbaka. Det blir inte ens några "odlingens öar". Notförteckning till kap 7. 1. Råde: Nordmalings kyrka och församling s 167 2. Levar by. Handlingar av juridisk natur 1762~1825 s 41 3. Jacobson: Södra Levaråkern - ett nybyggt villaområde s 8 4. VAB. Områdesplan för Nordmaling-Levar. Remissutgåva. 5. Nordmalings Byggnadsnämnd protokoll feb 1988 6. Uppgiftslämnare: Ida-Britt Molin, Nordmalings kommun 1989
78 8 SLUTORD. De gamla handlingarna har varit en spännande läsning precis som de gamla kartorna. En rad frågor har väckts och en rad frågetecken rätats ut. Uppsatsen skulle kunna fördjupas på många punkter. Det är min förhoppning att kunna göra det och också kunna ta itu med tiden från 1870 till dags dato, en period då många genomgripande förändringar skett. Varför tyngdpunkten i kommunen försköts från Levar till den närbelägna kyrkplatsen skulle jag vilja ha svar på. Ett annat intressant område är flyttningsrörelserna under skilda epoker. E