Dämstasjön under stenålder/bronsålder

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Dämstasjön under stenålder/bronsålder"

Emilia Lund
för 5 år sedan
Visningar:

1 Dämstasjön under stenålder/bronsålder Som underlag ligger kartan över Dämstasjön idag. På den kartan är inlagt strandlinjen under stenålder/bronsålder ca 1800 f Kr. Då var havet 40 m högre än idag. Ångermanälven var en djup havsvik och Dämstasjön utgjorde också en havsvik. Från denna tid finns ett antal fynd av stenålderskaraktär, markerade med röd färg och nummer enligt riksantikvarieämbetets fornlämningsregister: 52: Fyndplats för en krumkniv av röd skiffer i åkermark, höjd 50 m. 53: Fyndplats för en stenyxa/kil av sandsten i åkermark, höjd 50 m. 54: Fyndplats för ett nätsänke av glimmerskiffer vid sjöstrand, höjd 20 m. 56: Stenåldersboplats med fynd av kvarts, kvartsit och flinta samt en stenklubba med skaftränna. Åker, höjd m. Det finns också några gravrösen av bronsålderskaraktär, markerade med orange färg: 44: Röse, 7 m i diam och 0,5 m h. Mittgrop. Placerat på bergkrön, höjd 45 m. 47: Stensättning, 4x3 m och 0,2 m h. Placerat på bergkrön, höjd 40 m. Som synes ligger stenålderfynden vid den gamla strandlinjen inne i Dämstaviken. Gravrösena ligger vid inloppet till Dämstaviken, vända utåt Ångermanviken. En tolkning av fynden vid Dämstaviken är att de hör till en spännande brytningstid mellan stenålder och bronsålder. Stenålderns mångtusenåriga jakt/samlar-kultur påverkades då av en söderifrån kommande bronsålderkultur. Stenålderns gravläggningar skedde i marken invid boplatserna. Under bronsåldern däremot anlades gravarna i form av synliga rösen som placerades som tydliga markeringar av boplatsens revirområde. Föremålsfynden vid Dämstasjön är också karaktäristiska för denna brytningstid.

2 Dämstasjön under bronsålder/järnålder Som underlag ligger kartan över Dämstasjön idag. På den kartan är inlagt strandlinjen under bronsålder/järnålder ca 500 f Kr. Då var havet 25 m högre än idag. Ångermanälven var en djup havsvik och Dämstasjön utgjorde också en smal havsvik. Från denna tid finns ett antal fynd av bronsålderskaraktär, markerade med orange färg och nummer enligt riksantikvarieämbetets fornlämningsregister: 21: Stensättning, 5 m i diam och 0,3 m h Stensättning, 8 m i diam och 0,2 m h De är placerade på ett bergkrön, höjd 30 m. 22: Nio stensättningar, 3-10 m i diam och 0,1-0,4 m h, placerade på en bergsplatå, höjd m. (37: Stensättningsliknande, 9 m i diam och 0,3 m h, placerad på en bergsavsats, höjd 15 m.) 38: Röse, 5 m i diam och 0,4 m h, placerad på krön av höjdrygg, höjd 25 m. (44: Röse, 7 m i diam och 0,5 m h. Mittgrop. Placerat på bergkrön, höjd 45 m.) (47: Stensättning, 4x3 m och 0,2 m h. Placerat på bergkrön, höjd 40 m.) 69: Röse, 7 m i diam och 0,2 m h, placerat på krön av bergrygg, höjd 35 m. Eskil Olsson omnämnde år 1909 ytterligare ett röse. Nr 44 och 47 är placerade på en högre nivå och hör troligen samman med en äldre tid. (Se föregående karta.) Nr 37 är placerad på en lägre höjd och hör troligen samman med en yngre tid. (Se nästa karta.) Som synes ligger gravrösena vid inloppet till Dämstaviken. Man kan tolka det som att en bronsåldersboplats låg inne i viken, där det tidigare påträffats fynd från stenåldern. Markerat med gult på kartan. Gravrösena skulle då utgöra revirmarkeringar.

3 Dämstasjön under järnålder-vikingatid Som underlag ligger kartan över Dämstasjön idag. På den kartan är inlagt strandlinjen under vikingatid ca 800 e Kr. Då var havet 10 m högre än idag. Ångermanälven var fortfarande en havsvik men Dämstasjön var nu avsnörd till en insjö. Från denna tid finns ett antal fynd av järnålderskaraktär, markerade med grön färg och nummer enligt riksantikvarieämbetets fornlämningsregister: 1: Högar, 8 m i diam och 0,8 m h 10 m i diam och 0,5 m h Belägna på en lägda, höjd 15 m 2: Högar, 21 m i diam och 1,2 m h 6 m i diam och 0,5 m h Ytterligare en omnämnd av Eskil Olsson Belägna på en lägda, höjd m 3: Hög, gravliknande, nu borttagen, belägen vid vägkant, höjd 5 m 5: Fyra högar, 3-7 m i diam och 0,1-0,3 m h Husgrundsterrass, 16x7 m Ytterligare sex stensättningar registrerade år Belägna i skogsmark, höjd m 7: Hög, tveksam, 8 m i diam och 0,7 m h, belägen på åkerholme, höjd 20 m. 8: Fyra högar, 5-11 m i diam och 0,3-0,8 m h, belägna i skogsmark, höjd 55 m. 9: Sex högar, 4-9 m i diam och 0,3-0,8 m h, belägna i skogsmark, höjd 60 m. 10: Fyra högar, 5-10 m i diam och 0,3-1 m h, belägna på tomtmark, höjd m. 11: Stensättning, 7 m i diam och 0,6 m h, belägen i skogsmark, höjd 60 m. 12: Fyra högar, 8-10 m i diam och 0,4-1,2 m h, belägna i skogsmark, höjd 25 m. 15: Hög, tveksam, 5 m i diam och 0,2 m h, förstörd, belägen på tomtmark, höjd 30 m. Ytterligare en hög omnämnd av Eskil Olsson. 16: Hög, 9 m i diam och 1 m h, belägen på tomtmatk, höjd 30 m. 17: Stensättning, tveksam, 4 m i diam och 0,3 m h, belägen i skogsmark, höjd 45 m. 19: Stensättning, 5 m i diam och 0,3 m h Hög, 8 m i diam och 0,6 m h. Ytterligare högar antecknade av Eskil Olsson. Belägna på en åkerholme, höjd 25 m. 23: Hög, 6 m i diam och 0,8 m h, belägen i skogsmark, höjd 45 m. 26: Tio högar, 4-7 m i diam och 0,1-0,8 m h, belägna i skogsmark, höjd m. 27: Fyra högar, 3-6 m i diam och 0,1-0,7 m h, belägna på lägda och tomtmark, höjd 30 m. 28: Hög, 17 m i diam och 2,5 m h, belägen på parkmark, höjd 30 m. 41: Hög, enligt uppgift av Eskil Olsson, höjd m. 42: Minst sex högar, varav flera stora, med rika fynd vid bortgrävandet, belägna i grustag, höjd 15 m 51: Hög, 5 m i diam och 0,5 m h Stensättning, 5 m i diam och 0,4 m h Belägna på tomtmark, höjd 25 m. 55: Fyndplats för doppsko till svärd, belägen vid sjöstrand, höjd 20 m. 64: Hög, 11 m i diam och 1,3 m h, belägen på tomtmark, höjd 35 m. Under järnåldern var bosättningarna bofasta gårdar med jordbruk och boskapsskötsel. Man var inte direkt knutna till stränder utan till lättbrukade jordar. De döda begravdes i högar av jord intill bostadshusen. De bevarade gravhögarna visar därför var järnåldersgårdarna låg. Som synes låg gårdarna på sedimentjordarna runt Dämstasjön och efter Ångermanälven. Två områden framstår som mer betydande, dels vid Viätt och dels vid Styrnäs kyrka. Från denna tid finns också ett tveksamt gravröse av bronsålderskaraktär, markerat med orange färg: 37: Stensättningsliknande, 9 m i diam och 0,3 m h, placerad på en bergsavsats, höjd 15 m. Det kan vara ett s k nykuströse, en typ av gravar som ligger längs kusterna och kan tänkas tillhöra en fångstekonomi som dröjt kvar under järnåldern.

4 Dämstasjön under medeltid Som underlag ligger kartan över Dämstasjön idag. På den kartan är inlagt strandlinjen under medeltid ca 1400 e Kr. Då var havet 5 m högre än idag. Ångermanälven var bredare än idag men ett delta började bildas vid Sandslån. Dämstasjön var en sjö med något högre vattenstånd än idag. Från denna tid finns inga säkra uppgifter om bosättningarnas läge, men stenkyrkan i Styrnäs var byggd, troligen i slutet av 1100-talet. År 1314 nämns Styrnäs i Vienne-tiondet. Närmare uppgifter får vi inte förrän skattlängderna började föras i mitten av 1500-talet. Byarnas lägen har markerats enligt historiska kartor från och 1700-talet. Antalet bönder i byarna enligt skattlängden från år 1550: Styrnäsgården, 18 seland: Nils Andersson Erik Jonsson Utnäs, 28½ seland: Erik Gullesson Olof Olsson Jon Hansson Nils Olsson Lars Nilsson Christoffer Persson Lars Jakobsson Frök, 38 seland: Per Jonsson Måns Persson Nils Persson Lo, 59½ seland: Erik Nilsson Jon Olsson Henrik Nilsson Anders Persson Erik Olsson Olof Nilsson Abraham Nilsson Myckelby, 34 seland: Per Håkansson Hans. son Nils Jonsson Olof Jakobsson Mikael Olsson Viätt, 29½ seland: Erik Olsson Påvel Persson. Olsson Nils Olsson Sjö, 21 seland: Jon Persson Dämsta, 36½ seland: Håkan Ersson

5 Dämstasjön under 1700-talet Som underlag ligger kartan över Dämstasjön idag. På den kartan är inlagt strandlinjen under talet. Då var havet 2,5 m högre än idag. Ångermanälven var ganska lika den nuvarande men deltat vid Sandslån var genomskuret av en mängd smala strömdrag. Dämstasjön hade något högre vattenstånd än idag och Lo-ån mynnade i ett av strömdragen i deltat. Under 1700-talet börjar industrialiseringen av Ådalen ta fart. Genom införande av de finbladiga vattensågarna kunde våra vattendrag och stora skogar utnyttjas för produktion av sågade trävaror. Bräderna flottades till hamnarna i Hammar och Nyland för vidare export. Handelsmän från staden Härnösand låg bakom denna exporthandel. Hundratals vattensågar byggdes i små och stora vattendrag i hela Ådalen. Här vid Dämstasjön finner vi fyra små sågar och den stora sågen vid Lo. De har markerats med röd färg. Den stora sågen i Lo var en av de allra första som byggdes, jämngammal med Kramms såg i Kramfors, byggd Den har en lång och dramatisk historia och hade en tillhörande herrgård som ännu finns kvar. I dess efterföljd har det funnits en livlig och varierad småindustri i Lo. Hembygdsföreningen har gjort en sammanställning av dessa industrier.

Relevanta dokument

Gång- och cykelväg i Simris

UV SYD RAPPORT 2002:23 ARKEOLOGISK UTREDNING Gång- och cykelväg i Simris Skåne, Simris socken, Simris 35:6 Annika Jeppsson Gång- och cykelväg i Simris 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska