I. Tidsbild 1. 3 MITTEN AV 1600-TALET.

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "I. Tidsbild 1. 3 MITTEN AV 1600-TALET."

Nils Sandström
för 9 år sedan
Visningar:

1 17 I. Tidsbild 1. 3 MITTEN AV 1600-TALET. 3.1 Stenklyfts karta Lantmätare Stenklyft kartlade 1646 byarna i Nordmaling. (6) För kartläggningen av Levar biträddes han av i Christofferson, (2)

2 Denna karta är den nu äldsta kända kartan av byn. Det är inrösningsjorden som kartlagts. Kartorna år upprättade i skala 1:3340 och är s k geometriska kartor. Åkerland tecknades med gula streck, lägdorna helt vita och ängslanden med gröna prickar. Skogen markerades med utritade träd. Åbyggnaderna avbildades som enkla hus med röda tak. Ödegård utmärktes med en prick. En gräsbevuxen åker, som höll på att Övergå till äng, benämdes lägda. Åkerlinda avsåg hemängen (ängen inom åkerhagen). Vid uppskattningen av hömängden användes ett mått som kallas gillas eller gillingar, motsvarande ett kameralt Seland eller omräknat i hömängd 20 kubikalnar eller en vinterkoföda. (3) 3 2 Jordbruk. Antal hemman och taxering. Enligt kartans text fanns fem hemman om tillsammans 17 1/2 Seland, dvs mer än en halvering av vad som uppgavs för Gård nr 1 skattade för 7 2/3 seland, nr 2 för 7 1/2 seland, nr 3 för 10 seland och nr 4 och 5 för vardera 8 1/6 seland. Åker och äng. Jorden delades så att varje gård hade del i all slags mark. På kartan angavs även jordmånen för en del områden. Åkerområdet söder om bäckens nedre del t ex bestod av lera och mjäla. Områden markerade med A utgjordes av åkermark, som besåddes med 11 1/8 tunnor säd. B var vretar, som också användes för sädesodlig, 1 tunna. Kartan upptar åkermark på 44 ställen. Korn och råg odlades allmänt i nordmalingsbyarna på 1600-talet. (4) Det mesta av kulturmarken var äng, som gav hö. Det fick man från åkerlindor, vretar och slogar, markerade med C, vilka tillsammans gav 13 gillas. Starrhö, 4 gill, och hårdvallshö, 4 ½ gill fick man från Lilenget D respektive Storenget E.

Ödegård utmärktes med en prick. En gräsbevuxen åker, som höll på att Övergå till äng, benämdes lägda. Åkerlinda avsåg hemängen (ängen inom åkerhagen).

3 18 Dessutom skördade man hö från våtmarkerna, sanka myrar och kärr. Skörden uppskattades till 11 gill. Totalt fick man 32 1/2 gillas d.v.s. foder, som skulle räcka till 32 kor för vintern. Hur många djur och vad slags sägs det ingenting om. Men man kan förmoda, att en betydande del av djurbeståndet utgjordes av får och getter. Dessutom måste det ha funnits hästar i byn, då Levar 1635 fick gästgiveri med plikt att hålla skjutshäst. Utsädet för gåtd nr 1 uppgavs till 2 11/48 tunnor, för nr 2 till 2 9/48 tunnor, för nr 3 till 2 11/12 tunnor samt för nr 4 och nr 5 till vardera 2 3/8 tunnor. Någon uppgift om höskördens storlek för varje gård finns inte. Skog. Lantmätaren konstaterade, att byn hade tillräckligt med mulbete och husbehovsskog, dock inte något överskott. Däremot var det ont om svedjefall eller ängsrödjningar. Fiske. Byn hade också goda fiskevatten, som gav strömming och många andra sorters fisk. 3.3 Hägnader. All inägojord omgavs av gärdsgård även som gårdsgärdena, inom vilka gårdstomterna låg. Några år innan den här kartläggningen ägde rum, lät socknens kyrkoherde ombesörja, att en gärdsgård sattes upp mellan Prästbordet och Levar by. Levarborna var missnöjda med sträckningen, då de ansåg att Prästbordet på så sätt tillskansat sig jord, som levarborna av hävd brukat.(6) 3.4 Vägar Stora kustlandsvägen gick norr om byn intill hägnaden. Före 1635 utgjordes vägen förbi av en ridstig. (7) Någon gång i början av 1630-talet var kustlandsvägen söderifrån klar till Kyrkovallen. Då Umeå vid denna tid fick stadsrättigheter, ansågs det nödvändigt att förlänga vägen till staden. Vid vintertinget 1635 ålades bönderna i Grundsunda, Arnäs och Nordmaling att för en billig penning färdigställa vägen mellan Nordmaling och Umeå. Arbetet skulle påbörjas så snart snön försvunnit., Om så inte skedde, skulle länsmannen böta 40 mark, var tolvman (nämndeman) 6 mark och varje gemen bonde 3 mark.

Dessutom måste det ha funnits hästar i byn, då Levar 1635 fick gästgiveri med plikt att hålla skjutshäst.

4 19 Länsmannen ålades dessutom att varje höst se till att, sedan skörden bärgats, bönderna mot ovan angivet vite lagade trasiga broar. Redan i oktober 1635 var vägen klar till Långed. Då hade man också byggt broar över Prästbäcken och Levarbäcken.(8) På goda grunder kan man anta, att grind sattes upp i rået mellan Levar och Prästbordet. Vägen hade en något annan sträckning än den har i dag. Torsmyran passerades på det torraste stället, men man tvingades ändå bygga 0,5 km kavelbro. (9) Från kustlandsvägen gick två mindre vägar ner till den lilla gårdsgruppen. Från bäcken och till gård nr 5 finns en stig markerad på kartan. Troligen fanns det vägförbindelser till Brattfors - Gräsmyr och Bredvik - Järnäs, kanske i form av ridstigar. Invånarna i dessa byar sökte sig till kyrkan och måste då passera Levar. 3.5 Bebyggelse. Gårdarna låg på de torraste och högst belägna delarna av b yn, fyra,, i rad ungefär, där vägen mot Bredvik går strax söder om Levar hotell -1. dag och en uppe på höjden till höger om nuvarande Bredviksvägen sedan den passerat Levarbäcken. 3.6 Befolkninq. Några uppgifter om befolkningens storlek finns inte i de källor jag, använt mig av, men kanske rörde det sig om ett 20-tal personer. Jag stöder mitt antagande på att 1642 års mantalslängd för Nordmaling avslutas med: "Desse efterskrevne husarme bönder och Enkior ähro så utfattige för de månge oåren, som påligga, at dee icke förmå utgjöra Cronans utlagor mycket mundre utstå någon annan tunga, hvilket och månge av them hafva flytt sine hemman och förskaffa sig födho på andre orter, skrifwas här efter i längden på HK MB:s nådiga behag om förskoning. Leffvar Per Ingelsson 2 pers." (10) Enligt 1704 års husförhörslängd fanns det 24 personer i byn. Åren hade varit särskilt svåra. (11) Förhållandena liknade kanske dem som rådde under århundradets första del.

Vägen hade en något annan sträckning än den har i dag. Torsmyran passerades på det torraste stället, men man tvingades ändå bygga 0,5 km kavelbro.

5 Gästgiveri. Från 1607 förelåg ett kungligt brev om fullmakt att tillsätta gästgiveri i Ava, Levar och ÄngersjÖ inom Nordmalings socken. Om så skett är osäkert. Den första styrkta tillsättningen av gästgivare ägde rum i Levar Gästgiverierna var ej fixerade till viss by eller innehavare utan den som ville eller kunde utsågs till gästgivare. För besväret åtnjöt denne skattebefrielse för 1/4 mantal. (12) 3.8 Sammanfattning. I byn fanns fem gårdar. Befolkningen, troligen ett 20-tal, levde av jordbruk. Det var ett ägoblandningssystem. Ängen var viktigast, då man framför allt drev boskapsskötsel. Åkern användes till sädesodling, mest korn till människoföda. Fisket gav ett gott tillskott till kosten. Möjligheterna till kontakt med yttervärlden förbättrades i och med kustlandsvägens förlängning till Umeå. Byn hade gästgiveri.

För besväret åtnjöt denne skattebefrielse för 1/4 mantal. (12) 3.8 Sammanfattning. I byn fanns fem gårdar. Befolkningen, troligen ett 20-tal, levde av jordbruk. Det var ett ägoblandningssystem.

6 21 Notförteckning till kap Hembygdsboken s 1 2. Lantmäteriverkets förteckning Z 20:30 3. Hembygdsboken s Ibid s Lassila: Vägarna inom AC län s Lundberg: Nordmalings Vallen s 44 ff 7. Hembygdsboken s Lundberg: Från flydda tider Lassila: Vägarna inom AC län s Hembygdsboken s 104 f 11. Ibid s Lassila: Vägarna inom AC län s 41 f

Lundberg: Nordmalings Vallen s 44 ff 7. Hembygdsboken s 134 8.

Relevanta dokument

7 SAMMANFATTNING. Bebyggelse Befolkning Näringsliv. Bild Kulturmark Kommunikationer

7 SAMMANFATTNING. Bebyggelse Befolkning Näringsliv. Bild Kulturmark Kommunikationer 73 7 SAMMANFATTNING. Sammanfattningen inleds med en schematisk sammanställning, som gör det möjligt för läsaren att snabbt kunna göra sig en uppfattning om hur kulturlandskap, befolkning och näringsliv