1. INLEDNING. 1.1 Bakgrund. 1.2 Syfte, avgränsning och metod.

Transkript

1 1. INLEDNING. 1.1 Bakgrund. Levar by i Nordmalings kommun har en mycket intressant utveckling. Trots detta finns mycket lite skrivet om byn, dess bebyggelse och markanvändning. Mot denna bakgrund har jag valt Levar by som ämne för min C-uppsats i geografi. Med detta hoppas jag tillföra kunskap till den befintliga litteraturen om byarna i Västerbottens län. 1.2 Syfte, avgränsning och metod. Syftet med denna uppsats är att visa, hur kulturlandskapet, befolkningen och näringslivet i Levar by förändrats över tiden. Uppgiften har begränsats genom att i stort sett endast material tillgängligt på hemorten utnyttjats. Jag har valt att arbeta med utgångspunkt från fyra kartbilder av byn från åren 1646, 1780, 1832 och 1982 samt de lantmäterihandlingar, som hör till de tre förstnämnda kartorna. Motivet för valet av kartorna är följande: års-karta. Kartan från 1646 är den äldsta bevarade kartan från byn. Den är ett resultat av de första uppgifterna, som ålades det 1628 inrättade svenska lantmäteriverket. Dess förste chef var västerbottningen Anders Bure. Han och hans medhjälpare (lantmätare), som det första året var sex till antalet, skulle kartlägga varje by med dess åker, äng, skog och mark. De skulle föra anteckningar Över beskaffenheten, föreslå vilka förbättringar som kunde göras, vilka slogar som kunde uppodlas, vilka skogsområden, som kunde ge timmer osv. ( 1 ) Dessa kartor sammanfördes till de s.k. geometriska jordeböckerna. Kartans beskrivning var oftast anbragt på själva kartbladet. ( 2 ) För staten var det viktigt, att denna kartläggning med värdering av marken kom till stånd. Den låg till grund för skatteuttaget, och de svenska bönderna stod för den största delen av statens inkomster. (3) års karta års karta är en storskifteskarta. Förordningen om storskiftet utfärdades 'Den var riktad mot det förutvarande tegsskiftet, där varje bonde hade del i varje slag av mark. Det ansågs olämpligt för ett rationellt jordbruk. Det var ingenting ovanligt, att en bonde kunde ha

2 2 ett 50-tal skiften att bruka. (4) Enligt förordningen skulle marken omfördelas så, att varje bonde fick en brukningsenhet. Samtliga bönder måste samtycka till skiftets genomförande. Bebyggelsen berördes inte. Kravet på samtycke ledde till att idén i stort sett föll igenom års storskifte kom endast till utförande i byar, där kronan (staten) var jordägare. Innovationscentrum låg i SV Uppland kring Ekolsund, förvaltat av Jacob Faggot. En modifikation av systemet kom till stånd Varje ägare skulle kunna inneha högst fyra brukningsenheter. Ingenting sas om bebyggelsebilden. Skiftet genomfördes tämligen snabbt inom vissa delar av Mälardalen, Östgötaslätten och på sydvästslätten i Skåne. En tredjedel av landets bönder stod utanför. Skiftet medförde inga drastiska förändringar i kulturlandskapet, men reformen bröt väg för kommande insatser på området blev det möjligt för en ägare att bryta sig ut ur byn och begära, att hans ägor- samlades i ett enda block. Så skedde på Svaneholms gods i Skåne med Rutger Mc Clean som initiativtagare. Han hade också fått impulser från Danmark. Försöket, som genomfördes under åren , slog ekonomiskt väl ut och inspirerade till enskiftet. Grunden för enskiftet var ett starkt uppodlat landskap med lika förutsättningar inom hela byterritoriet. Det räckte att en enda jordägare i byn begärde enskifte för att det skulle genomföras. (5) Är 1803 Lagstadgades om införandet av enskifte i Skåne, 1804 i Skaraborgs län och 1807 i hela riket. Men det var endast i Skåne enskiftet kom till genomförande. (6) års karta. Kartan från 1832 är en laga skiftes karta. Laga skiftet från 1827 medgav, att gården hade flera brukningsdelar. Största antalet av landets jordbruksenheter har genom~ gått denna modifierade form av enskifte. Strävan var att göra minsta ingrepp i bebyggelsebilden för att förbilliga processen. Trots detta har 50% av gårdsbeståndet skiftats i vissa områden. Bilden vi för närvarande har av den svenska landsbygden skapades alltså huvudsakligen i och med laga skiftet. En hel del nya enheter avsöndrades vid utskiftningen, och man bröt ny åker i stor omfattning. Laga skiftet är det största ingreppet i det svenska kulturlandskapet före den nutida lantbruksnedläggnignen. (7)

3 års karta. Topografiska kartan och ekonomiska kartan från 1982 är grunden för bilden av byn av i dag. I kartorna har jag sökt kulturgeografiska element. Dessa kan indelas i tre grupper: bebyggelse, kommunikationsstråk s k linjära element och kulturmark. 1. Bebyggelsen. När det gäller bebyggelsen utgår man från gårdsbegreppet. Det avser närmast driftsenheten eller hushållsenheten inom jordbruket. Förr använde man sig av begreppet hemman. Det var en storleksvärderande enhet. Det kunde bestå av en gård, flera gårdar eller delar av gårdar. Ursprungligen besattes det hela hemmanet av en bonde med full skattekraft. Naturmiljön spelar en väsentlig roll och är en av de viktigaste orsakerna till bebyggelsens olika utformning i skilda delar av vårt land. Tomten var förr som nu plats för byggnaderna och brukningscentrum. Men i äldre tider var den förbunden med vissa rättsregler. Så kunde t ex tomtens storlek ange gårdens andel av hela bytomten. Gårdarna kunde ligga spridda (dispergerade) eller samlade i grupper. I vissa fall förekom mellanting mellan dessa båda former, en agglomererad bebyggelse. I jordbruksbebyggelsen kan man finna en markant social struktur. Bondgården var det centrala i samhället. Över den stod storjordbruket (godset) och under den torp och backstugor. Dessa stod oftast på ofri grund och kunde inte ge innehavaren tillräcklig inkomst. De var vanligen belägna på sämre mark. En del torp har förvandlats till självständiga enheter, men de flesta har försvunnit. 2. Kommunikationerna. Till kommunikationerna räknas förutom vägar och färgator även gränser (rågångar) och hägnader, Av dem finns i dag vägar och rågångar kvar. 3. Kulturmarken Kulturmarken indelas i inägojord och utmark. Kring inägojorden hade man alltid stängsel. Inägorna användes för spannmålsodling på åkern och höproduktion på ängen. Utmarken gav sommarbete, timmer till virke, ved material till gärdsgårdar och svedjeland Utmarken i dag ger timmer, massaoch brännved.

4 4 Ur ekonomisk synpunkt var ängen viktigast, då animalieproduktionen länge dominerade. Åkern däremot var grunden för gårdens ekonomiska värdering. Den indelades i bestämda ägoytor (parceller), som i sin tur kunde indelas i flera brukningsytor. Om ägoparcellerna ligger blandade, talar man om ett ägoblandningssystem. Då måste driften i viss mån samordnas. All åker samlades inom gården. Runt om gärdet hade man ett gemensamt hägnadssystem. Motsatsen till ägoblandning är särägosystem, vilket finns vid ensamgårdsjordbruk ("enstakaställe") men även i en del byformer. Om hela åkerarealen besåddes år efter år, talade man om ensäde. Vilade 50% av åkern benämndes det tvåsäde. Togs en tredjedel av åkern ur bruk kallades det tresäde. Vid införandet av regelbundet trädessystem, sammanfördes åkermarken till gemensamma gården. För att man rättvist skulle kunna återfördela marken, taxerades och skiftades åkern efter vissa bestämda skiftesregler. (8) Källmaterial och källkritik. Två läsfilmer har inköpts från Lantmäteriverket i Gävle. Den ena omfattar de geometriska jordeböckerna från norra Ångermanland och Västerbotten och den andra kartor med tillhörande handlingar från perioden för Levar och några andra byar i Nordmalings kommun. Från Lantmäteriverket i Gävle kommer också de förminskade kopiorna av 1646 års karta, 1780 års storskifteskarta och 1832 års laga skiftes karta. Övriga äldre kartor, återgivna i uppsatsen, är kopior av bildprojektioner från ovan nämnda läsfilmer. Ekonomiska kartan och Topografiska kartan (1982 års reviderade upplagor) har också utgjort värdefullt källmaterial. Husförhörslängderna för Nordmalings socken från förra delen av 1700-talet till 1890 finns att tillgå i Kommunbiblioteket i Nordmaling. De har avfotograferats av Mormonkyrkan i Utah, USA. Filmen har sedan överförts till microfilm av Svensk arkivforskning i Ramsele, som också systematiserat handlingarna. Namn, födelseår, dödsår, vigselår, in- och utflyttningsår i förekommande fall för medlemmarna i de olika hushållen samt deras ställning inom hushållet, t ex son, dotter, piga har noterats, På så sätt har det blivit möjligt att identifiera hushållsmedlemmarna under olika tidsperioder.

5 5 Vid beräkningen av invånarantalet har det sista året i varje period husförhörslängden omfattar, använts. Befolkningen har delats in i fyra grupper: besuttna (bönder), torpare, tjänstefolk och övriga. En uppdelning efter kön och åldersgrupper (0-14, 15-29, 30-44, samt 60-) har gjorts. Handlingar av juridisk natur samt byastämmoprotokoll, samtliga i avskrifter utförda av Betty Persson vid Folkrörelsearkivet i Umeå, har lånats av Bysamfälligheten. Jag är byamännen mycket tacksam för att de vid bystämman i maj 1882 beslutade registrera och binda in alla viktigare handlingar. (10) Ur dessa handlingar har uppgifter, som kompletterar kartinformationen, hämtats och de har i huvudsak varit underlag för beskrivningen av näringslivet. Det som varit av intresse för uppsatsen har antecknats och samlats under skilda rubriker, t ex : slutet av 1700-talet: 1 rågångar 2 hägnader 3 skiften 4 vägar 5 befolkning 6 näringsliv. Övrigt material ur böcker och artiklar har samlats och systematiserats på samma sätt. Här hänvisas till litteraturlistan. I stort sett har endast material tillgängligt på hemorten använts. De äldre kartornas - från tiden före Laga skiftet -tillförlitlighet kan naturligtvis ifrågasättas. Mätmetoderna var ganska primitiva. Man t ex mätte med en stång, som före 1665 hade en längd av 9 alnar och efter detta år 10 alnar. (9) Säkerligen idealiserades kartbilden. Ibland har det varit svårt att se detaljerna i kartorna, då de reproducerade bilderna blir mycket mindre än originalen. Därför har jag besökt Lantmäteriet i Umeå och studerat de kopior man har av de äldre kartorna. Kartbeskrivningarna innehåller be~ nämningar, vilka i dag inte används, på åkrar, ängar och myrar. Det har vållat en del huvudbry. En del av de äldsta handlingarna är ofullständiga, och det har förorsakat problem. Husförhörslängdernas handstilar och förkortningar har ibland varit svåra att tyda. Sättet att föra längderna har varierat, varför vid beräkningen av folkmängden periodernas slutår använts. Överstrykningar har gjort en del skrift oläslig, varför befolkningsuppgifterna är behäftade med en viss osäkerhet.

6 6 1.4 Frågeställningar. Nedan presenteras viktigare frågeställningar för uppsatsen. 1. Vilka kulturgeografiska element kan lokaliseras i de olika kartorna, och vilka förändringar undergår de över tiden? 2. Hur har skiftesreformerna påverkat byn? Som redan påpekats är skiftesreformerna mycket viktiga innovationer. En innovation enligt innovationsteorin definieras som ett objekt eller en företeelse, som individen upplever som en nyhet. Den sprids genom att individerna accepterar den. Under initialskedet är det kanske ett fåtal. Ju fler som accepterar den, desto fler blir informatörerna, och innovationen sprids allt snabbare, tills den nått det stora flertalet. Hur snabbt innovationen sprider sig är bl a beroende av grannskapseffekten. Den sprids också i en hierarkisk process. Ju högre upp orten befinner sig desto snabbare spridning. Stockholm och Malmö befinner sig överst i denna hierarki. Storskiftet hade sitt innovationscentrum i Mälardalen och enskiftet sitt i Skåne. Innovationernas spridning kan begränsas och fördröjas av en rad barriärer. (11) 3. Hur såg befolkningen och befolkningsutvecklingen ut under de olika perioderna? Denna fråga sammanhänger med fråga Hur tedde sig näringslivet under de olika perioderna, och vilka förändringar kan man iaktta? Även denna fråga är avhängig de föregående. Litteraturreferenser. Den svenska landsbygden och dess förändring Över tiden har intresserat många forskare. Det finns litteratur, som beskriver denna utveckling mera generellt och sådan, som mera ingående beskriver lokala områden, en eller flera byar t ex. Boken "Svensk landsbygd" innehåller kulturgeografiska studier av markanvändning, bebyggelse och miljö. En av författarna är kulturgeografen Ulf Sporrong, vars beskrivning av de kulturgeografiska elementen tidigare återgivits. I det inledande kapitlet betitlat "Bysamhället" säger han, att grunden för kulturlandskapet är naturlandskapet, och att ingenstans i Övriga

7 7 Sverige har naturlandskapet i så hög grad påverkat bebyggelsens utbredning som i norra Sverige. (12). Skriften "Jordbruksbygd" nr 10 i STF:s serie "Känn Ditt land",är författad av ovan nämnde författare. I den framför han åsikten, att jordbruket alltid genomgått förändringar i riktning mot effektivisering, specialisering och differentiering. Orsakerna finner vi i första hand i förhållanden, som rör den sociala organisationen. Utvecklingen har också påverkats av näringsfångets utformning, t ex kombinationsbruk med skog och fiske. Den viktigaste orsaken till förändringen var, enligt Sporrong, folkmängdens tillväxt. (13) Iden tidigare nämnda uppsatsen "Bysamhället" finns en schematisk bild av den agrara bebyggelseutvecklingen före 1800: Ensamgård(landnam) klyvningar av gården (arvdelning) information om odlingssystem med regelbunden träda jordväedering och skifte bybildning i funktionell mening Byn är alltså den typiskt mogna bebyggelsebilden. Sporrong definierar byn som en socialt fungerande enhet med bl a egna rättsregler. Under 1800-talet kom de nya jordbrukstekniska idéerna att kraftigt förändra bysamhället, vilket ledde till ett nytt skede - bysamhällets sönderfall. De olika skiftesreformerna kom att starkt bidra till detta. Mest påtagligt blev detta i framför allt södra och mellersta Sverige. Enligt Mats Hellspong, författare till avsnittet "Byar och herrgårdar" i boken "Land och stad" kom landskapsbilden att förändras under 1800-talet. Ängen uppodlades och förvandlades till åker. Sjösänkningar var vanliga och åstadkom genomgripande förändringar i landskapet. (15) "Sammantaget fick 1800-talets agrara revolution till följd konsekvenser som i sin omfattning bara kan jämföras med det sena 1900-talets. Citatet är hämtat ur avsnittet "odlingslandskapet" i boken "Lantbruket i landskapet", skrivet av Mårten Aronsson. Han säger i fortsättningen, att i dag blir "odling~ ens öar allt mindre i skogshavet". Gårdarnas antal minskar precis som jordbrukarnas och kreaturens. Något förenklat vill han påstå, att dagens landskap blir allt fattigare på liv, kulturhistoria och upplevelser. (16)

8 8 1.6 Uppsatsens uppläggning. Kapitel 2 omfattar en beskrivning av byn, sådan den ter sig i dag, dess geologi, klimat samt dess historia före mitten av1600-talet. Den första tidsbilden behandlar mitten av 1600-talet med ut gångspunkt från den äldsta kartan, som finna av byn, Stenklyfts geometriska karta från Detta beskrivs i kapitel 3. Sedan följer en beskrivning av 1700-talets två sista årtionden med storskifteskartan som grund. (kapitel 4) Den tredje perioden, som beskrivs i kapitel 5, är den längsta, från 1830-talets början till 1870-talets första år. Peri oden inleds med Laga skiftets genomförande. Under periodens sista dekad skedde en närmast explosionsartad befolkningsutveckling i byn. Därför anser jag det viktigt, att det årtiondet finns med. Den sista och avslutande tidsbilden är snarast en ögonblicksbild av byn i dag med tyngdpunkt på de element, som behandlats under tidigare perioder. (kapitel 6) Därefter följer en sammanfattning och ett försök till fram tidsbild. (kapitel 7) Uppsatsen avslutas med ett par förslag till ytterligare arbeten kring Levar by. För den personintresserade finns några personlistor som bilaga. (SE bil 1)

9 9 Notförteckning till kap Svärdson:Lantmäteriteknik. Uppsats i Svenska lantmäteriverket del 1 s Ibid s Peterson Berger: Lantmäteriets kartografiska verksamhet. Resultat och betydelse. Uppsats i Svenska lantmäteriet del 1 s Ibid s Sporrong: Jordbruk och landskapsbild s 41 ff 6. Svensk uppslagsbok Band 8 spalt Sporrong: Jordbruk och landskapsbild s 41 ff 8. Ibid s Svärdson: Lantmäteriteknik. Uppsats i Svenska lantmäteriverket del 1 s Levar by: Byastämmoprotokoll Innovationsteori. Kompendium LEB 82. Geografiska institutionen Umeå. s 2 ff 12. Norborg m fl: Svensk landsbygd s 7, Jordbruksbygd s Norborg m fl: Svensk landsbygd s 34 f 15. Hellspong/LÖfgren: Land och stad s Lantbruket i landskapet s 31

10 10 2 BESKRIVNING AV LEVAR BY. Läge. "På en karta öfver Westerbottens län finner man i dess sydligaste del Lefwar by belägen strax öster om Nordmalings kyrka." Så beskrev 1882 lantbruksingenjören Wilhelm Krook i ett betänkande byns läge. (1) Levar är en av Nordmalings kommuns 50 byar. (2) Kommunen ligger i landskapet Ångermanland och tillhör sedan 1810 Västerbottens län. Tidigare ingick Nordmaling i Västernorrlands län. (3) Avståndet till Umeå är 50 km och till ÖrnskÖldsvik 58 km. Karta 2.1 Levars läge vid E4 mellan Umeå och ÖrnskÖldsvik. 2.2 Storlek. Levar by har en yta av ca 2800 ha. Av det är 1895 ha produktiv skogsmark, ca 115 ha brukad åkermark, ca 100 ha bebyggd mark och ca 690 ha övrig mark, som vägar, sjöar, myrar och kalmark. (4)

11

12 2.3 Gränser. I väster gränsar Levar by till Prästbordet, Nordmalings samhälle. Levar, Prästbordet, Ledusjö, Norrmark och Brattfors möts i rået i nordväst, Hömyrhällan. Granne i norr och nordost är Brattfors. Vid Fålatjärnen stöter Långed till, och där vidtar grannarna i öster, först Håknäs och sedan Bredvik. 2.4 Geografi. Avståndet från den nordligaste punkten Milgran, brytningspunkten mot Brattfors, och den sydligaste, Harnäsudden, är ca m. Största bredden är ca m. Stranden mot Nordmalingsfjärden är ca 7 km lång. Den är ganska flack och obruten. Utanför Levarbäckens mynning ligger Ön Levarflasen. I kustområdets sydöstra del finns två grunda vikar, Byviken och Nyviken. Genom byn rinner Levarbäcken, som har sina källor i skogs~ området mot Brattfors och som mynnar ut i Nordmalingsfjärden. Inom byn finns fyra lite större sjöar/tjärnar, av vilka två står i förbindelse med varandra. Norrsjön strax söder om E4 och ca 2km Öster om vägskälet - vägen Nordmaling-Brattfors och E4 - avvattnas genom Norrsjöbäcken, som mynnar i Levarsjön. Den i sin tur lämnar sitt vatten via en bäck, som saknar namn på kartan men tidigare benämndes Nybäcken, till Levarbäcken. Ovanför den punkt, där dessa båda bäckar rinner samman hette Levarbäcken tidigare Brunsmyrbäcken. (5) Levarsjön ligger ca 1500msydväst om Norrsjön och Norrsjötjärnen ca 200msöder om Norrsjön. Mellan Levarsjön och Mesetjärnen syd-sydost om LevarsjÖn är det ca m. Bebyggelsen ligger dels i anslutning till Nordmalings tätort väster och norr om Levarbäckens nedre del, dels längs vägarna mot E4 och Bredvik samt den väg, som går öster om dessa i nord-sydlig riktning. (bil 2) Den jord, som i dag brukas finns i huvudsak söder om Levarbäckens nedre del och norr om Levarsjön i Levarraningen. Största delen av byns marker utgörs av skog och myr. (bil 3) 2.5 Naturbeskrivning. Landskapet har präglats av inlandsisen och det hav ur vilket det höjt sig efter istidens slut, då hela nuvarande Nordmalings kommun var vattentäckt.

13 Karta 3. Norra Ångermanland vid istidens slut. Kartan finns tryckt i Hembygdsboken Nordmalings och Bjurholms socknars historia sid 18. Berggrunden består mest av gnejser. På sina ställen finns stråk av diabas, t ex Långskatahällan söder om Kasaberget vid Nordmalingsfjärden. Moränen inom de områden, som odlats, utgörs i huvudsak av mo och mjäla samt något ler. mellan odlingsområde~ na sträcker sig i nord-sydlig riktning låga kullar bestående av geövre morän. På höjdeerna öster om bebyggelsen finns gott om stentorg och även områden med kalt berg. (6) Byn tillförs fortfarande mark, då landhöjningen är ca 0,8 cm/år.(7) Något högre värden noterades under förra seklet. (8) Den högsta punkten i byns bebyggda del ligger drygt 24 m Ö h. De

14 14 högsta punkterna inom byns gränser t ex Harnaberget når ca 45 m ö b. (10). Det är alltså ett ganska låglänt och tämligen flackt område, en del av de Bottniska kustslätterna. 2.6 Klimat. Klimatet är ett s k kalltempererat klimat med väl definierade årstider. Årsmedeltemperaturen är ca 3-4 C. Vindarna från havet har en viss dämpande effekt på såväl vinterkyla som sommarvärme. Nederbörden är normalt mm/år. Under vår och sommar blåser det mest från sektorn sydväst-sydost, vilket ofta innebär en kraftig sjöbris. Snön kommer vanligen i december och ligger till mitten av april, men stora variationer kan förekomma. Lövsprickningen sker normalt sista veckan i maj. Vegetationsperioden varierar mellan 160 och 175 dygn. (11) 2.7 Historia töre 1600-talets mitt. Byn fanns troligen vid vår tideräknings början. Enligt ortnamnsforskningen kan byns namn härledas från det fornsvenska "lev", som betyder arvegods. (12) Kanske är den ännu äldre. Alldeles intill gränsen på Bredvikssidan finns bronsåldersrösen från tiden f Kr. Enligt prosten Råde, verksam i Nordmaling och ivrig hembygdsforskare skall det finnas liknande rösen på Harnaberget, beläget strax öster om bykärnan. (13) Byn var ett naturligt centrum för det medeltida Nordmaling. Enligt Skatte Boken aff Ångermanne land pro anno 1550 fanns i Levar fyra hemman om tillsammans 40 1/2 Seland. (14) Krig, hårda skatter och missväxt under förra delen av 1600-talet ledde till att välståndet sjönk och befolkningen minskade, men från mitten av 1600-talet tycks de värsta oåren ha upphört. (15)

15 15 Notförteckning till kap Förslag till utdikning av sanka marker tillhörande hemmanet no 1 Litt A m fl inom Levar Levar by. Handlingar av juridisk natur s53 3. SCB. DEMOPAC: Befolkningsstatistik Hembygdsboken s Arealuppgifter om skogsmarken: Skogsvårdsstyrelsen 1988; om jordbruksmarken RLF:s fastighetsregister 1978; övrigt: uppmätning på Ekonomiska kartan Fåglar i Nordmaling och Bjurholm s 8 7. Ibid s 6 8. Lassila: Vägarna inom AC län s Nordmalings kommuns höjdmätningskarta Ekonomiska kartan. Levarsjön Fåglar i Nordmaling och Bjurholm s Hembygdsboken s Ibid s Ibid s 73 1,5. Ibid s 104 f