Ditt företag kan inte förutse konkurs

MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Magisteruppsats i Ekonomistyrning Vårterminen 2009 2009-06-02 Ditt företag kan inte förutse konkurs -kan Z-score? Författare: Charlotta Lind: 820404 Martin Sloberg:860426 Gruppnummer: 2129 Handledare: Esbjörn Segelod

Sammanfattning Datum: 2009-06-02 Nivå: Författare: Titel: Handledare: Problem: Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 hp Charlotta Lind och Martin Sloberg Ditt företag kan inte förutse konkurs -kan Z-score? Esbjörn Segelod Våra forskningsfrågor är: Går det att förutse konkurs tre, fyra respektive fem år innan konkursbeslutet? Vilka av den senaste Z-scoremodellens fyra nyckeltal är viktigast vid prognostisering av konkurs? Syfte: Metod: Slutsats: Att testa i vad mån Z-scoremodellen kan användas för att förutse konkurser bland icke börsnoterade, icke tillverkande företag tre, fyra respektive fem år innan konkurs; samt att undersöka vilka av denna modells inbördes nyckeltal som är viktigast vid predicering av konkurser. Vi har genom kvantitativ metod analyserat årsredovisningar från 51 företag som gått i konkurs 2008, dessa utgjorde vår huvudundersökningsgrupp och 29 slumpmässigt utvalda företag, vilka utgjorde vår kontrollgrupp. Analysen skedde genom användandet av Altmans vidareutvecklade modell för att förutspå konkurser från år 1995. Totalt analyserades på detta sätt 240 årsredovisningar. Modellens träffsäkerhet för de undersökta konkurs företagen var 2003 45,09 % 2004 47,05 % 2005 54,90 % Vid hypotesprövning kunde vi endast för år 2005 påvisa samband för företagsklassificeringsfrekvenser mellan konkursföretagen och kontrollgruppen, detta gör att modellens prognostisering bör anses alltför osäker tidigare än tre år innan konkurs. Mot bakgrund till de påvisade träffsäkerheterna för åren och hypotesprövningarna anser vi att modellen endast bör användas i kombination med andra analysformer. Sammanfattningsvis är Z-scoremodellens prognostiseringsförmåga för svag att självständigt förutse konkurser. Sökord: Konkurs, Z-score

Abstract Date: 2009-06-02 Level: Authors: Title: Tutor: Master thesis in Management Accounting, 15 hp Charlotta Lind and Martin Sloberg You company cannot predict bankruptcy;- can Z-score? Esbjörn Segerlod Our problem questions: Is it possible to predict a bankruptcy three, four or five years before the adjudication of bankruptcy? Which one of the four keyratios in the Z-scoremodel is the most important when predicting a bankruptcy? Purpose: To test if the Z-score model can be used to predict bankruptcy for private own companies three, four or five years before the adjudication. To get knowledge which one of the key ratios is most important when predicting a bankruptcy? Method: Through a quantitative study of Altman s Z-score model has 51 bankrupt companies, 29 control companies and 240 annual reports been analyzed. Conclusion: The Z-score model s accuracy for the studied bankrupt companies is: 2003 45,09 % 2004 47,05 % 2005 54,90 % Only in 2005 could a relationship between the bankrupt companies and the control companies be established through the Z-score model tests. This makes the model too uncertain to be used earlier than three years before the adjudication of bankruptcy. It is therefore our opinion that the Z-score model is too weak to be used by itself but should rather be used as a complement with other models to predict bankruptcies. Keywords: Bankruptcy, Z-score model

Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Problemdiskussion... 2 1.2 Problemfråga... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Målgrupp... 3 1.5 Avgränsning... 4 2 Referensram... 5 2.1 Företag i finansiell kris... 5 2.2 Företagsanalys med nyckeltal... 6 2.3 Z-scoremodell... 7 2.3.1 Icke börsnoterade företag... 8 2.3.2 Icke-tillverkande företag... 8 3. Metod... 10 3.1 Ämnesval... 10 3.2 Litteratursökning... 10 3.3 Tidigare forskning... 10 3.4 Tillvägagångssätt... 11 3.4.1 Kvantitativ undersökning... 11 3.4.2 Population och urval... 12 3.5 Kontrollföretag... 12 3.6 Chi2-test... 13 3.7 Källkritik... 14 4. Empiri... 16 4.1 Sammanställning av Z-värdet år 2003 för konkursföretagen... 17 4.2 Sammanställning av Z-värdet år 2004... 17 4.3 Sammanställning av Z-värdet år 2005... 18 4.4 Kontrollföretag... 18 4.4.1Sammanställning av kontrollföretagens Z-värde 2003... 19 4.4.2 Sammanställning av kontrollföretagen Z-värde 2004... 20 4.4.3 Sammanställning av kontrollföretagens Z-värde 2005... 20 5. Analys... 22

5.1 Z-scores träffsäkerhet och medelvärde i Konkursföretagen respektive kontrollgruppen22 5.2 Z-scoremodellens nyckeltal... 24 5.3 Nyckeltalsanalys... 26 X 1 : (Omsättningstillgångar- Kortfristiga skulder)/samtliga Tillgångar... 26 X 2 : (Balanserad vinst eller förlust/samtliga Tillgångar)... 26 X 3 : Rörelseresultat/Samtliga Tillgångar... 27 X 4 : Bokfört värde Eget Rapital/Bokföringsvärdet av Totala Skulder... 27 5.4 Hypotesprövning med Chi2-test... 27 6. Slutsats... 29 Källförteckning... 0 Bilaga 1 Konkurs- och kontrollföretagens Z- värden 2003... 2 Bilaga 2 Konkurs- och kontrollföretagens Z- värden 2004... 4 Bilaga 3 Konkurs- och kontrollföretagens Z- värden 2005... 6 Bilaga 4 Sammanställning av konkursföretagen... 8

Diagramförteckning Diagram 1: Företagsklassificering Huvudgrupp 2003... 17 Diagram 2: Företagsklassificering Huvudgrupp 2004... 17 Diagram 3: Företagsklassificering Huvudgrupp 2005... 18 Diagram 4: Företagsklassificering Kontrollföretag 2003... 19 Diagram 5: Företagsklassificering Kontrollföretag 2004... 20 Diagram 6: Företagsklassificering Kontrollföretag 2005... 20 Tabellförteckning Tabell 1: Träffsäkerhet 2003... 23 Tabell 2: Träffsäkerhet 2004... 23 Tabell 3: Träffsäkerhet 2005... 24 Tabell 4: Nyckeltalens medelvärden... 25 Tabell 5: Nyckeltalens differans... 25 Tabell 7: Uträkning av nyckeltalens rankning... 26

Definitionslista Definitionerna i denna lista avser de begrepp som är återkommande i uppsatsen. Insolvens: Insolvens uppstår när det egna kapitalet understiger de totala skulderna. Insufficiens: Insufficiens uppstår när ett företags skulder överstiger tillgångarna. Likviditet: Likviditeten är ett mått på ett företags kortsiktiga betalningsförmåga och ger en uppfattning hur stor andel av ett företags kapital som snabbt kan omsättas till likvida medel. (Aktiespararna, 2009-05-17) Räntabilitet: Räntabiliteten sätter ett företags resultat i relation till dess kapital och används för att beräkna lönsamheten att investera pengar i ett företag. (SEB, 2009-05-17) Rörelseresultat: Rörelseresultatet avser företagens resultat innan de finansiella posterna. Företagen som ingår i studien har alla haft poster i deras årsredovisningar där rörelseresultatet har varit en post innan de finansiella kostnaderna. Soliditet: Soliditet är ett mått på ett företags långsiktiga betalningsförmåga. I denna studie beräknas soliditet genom Z-modellens nyckeltal X3 och då Bokfört Eget Kapital/Bokförda Totala Skulder. (Aktiespararna, 2009-05-17)

1. Inledning Kapitlet inleds med en bakgrund till ämnet konkurs och 2008-års finanskris. Detta följs av en problemdiskussion som slutligen leder fram till studiens problemfråga. Vidare presenteras syfte, målgrupp samt avgränsning. En företagare som har bra kunskap samt förståelse för marknaden, vad kunden efterfrågar, har större möjlighet att klara företagets fyra första turbulenta år. Svackan i ekonomin har påverkat de flesta på ett eller annat sätt, många företag varslar, minskar produktionen eller väljer att ansöka om konkurs. Den lågkonjunktur som Sverige kände av under fjärde kvartalet år 2008 är sammankopplad med samma års finanskris. Krisen har visat sig vara den största på 75 år i Sverige och tog sannolikt sin start under vintern 2007 då stora bostadsprisökningar i USA vände och priserna rasade, vilket påverkade värdet på bankernas säkerheter. Banker som nischat sig på bolån fick problem med förfallna inbetalningar från sina kunder. Följden av detta blev att banker som lånat ut pengar till andra banker också fick problem, eftersom eget kapital inte var tillräckligt stor del av det totala kapitalet för att klara av en sådan svängning. (Scocco, 2009, s.23) Företag som är olönsamma hamnar vanligtvis förr eller senare i en finansiell kris, med finansiell kris avses här en uppkommen situation där företagets likvida tillgångar inte är tillräckliga för att betala förfallna fodringar. För ett företag kan det uppkomma tillfälliga betalningssvårigheter som med tiden kan komma att bli permanenta, resultatet blir att skulderna överstiger tillgångarna. Är situationen inte tillfällig och den tros fortsätta är företaget på obestånd. Det vanligaste sättet att lösa ett företag ur en finansiell kris är formell konkurs. En formell konkurs innebär att ett konkursbo upprättas och en konkursförvaltare tar över ansvaret över företagets tillgångar. (Gratzer, 2002, s. 5) Företag som har förekommit på marknaden i mindre än fyra år löper större risk att gå i konkurs, än de som existerat längre. Detta kan kallas för en gallringsprocess där agnarna skiljs från vetet. Ett fungerande konkursinstitut är en förutsättning för ett fungerande näringsliv. Ett samhälle som inte har ett accepterat konkursinstrument saknar en bedömningsgrund och förståelse för ~ 1 ~

vad sunda företag är och vad som inte är det. På en fungerande marknad slås ineffektiva företag ut av mer innovativa och prismedvetna konkurrenter. (Gratzer, 2002,s. 2) 1.1 Problemdiskussion Under år 2008 gick var 153:e företag i konkurs, det vill säga 53 % fler vid jämförelse med året innan (SCB). En förutsättning för att ett företag ska kunna ansöka om konkurs är att det föreligger en bristfällig betalningsförmåga eller att företaget är oförmöget att betala sina skulder. Företag som har god betalningsförmåga har därför bättre möjlighet att klara sig igenom en kommande svår ekonomisk situation, än företag som saknar detta. Det borde underlätta väsentligt för ett företags ledning att i ett tidigt skede kunna identifiera varningssignaler. Identifieras varningssignalerna tidigt kan ledningen lättare vidta erforderliga åtgärder för att få bukt på verksamhetens problem. En tidig insats bör leda till lägre kostnader för de ovan nämnda åtgärderna. Kan företagsledningen förutse finansiella problem så tidigt som fyra/fem år innan potentiell konkurs finns det förmodligen gott om tid att komma till rätta med de delar av verksamheten som skapar problem. En fråga är därför om det är möjligt att förutse konkurser redan fyra/fem år i förväg genom att studera företags likviditet och betalningsförmåga. För att testa denna fråga utvecklade Altman 1968 med utgångspunkt från företag som gått i konkurs en modell som utmynnar i ett så kallat Z-värde, vilket är ett index som baseras på nyckeltalen som beskrivs nedan: X 1 står för (Omsättningstillgångar Kortfristiga skulder)/samtliga tillgångar X 2 för Balanserade Vinstmedel/Samtliga Tillgångar X 3 för Rörelseresultat/Samtliga Tillgångar X 4 för Bokfört Värde/Marknadsvärdet eller bokfört värde på Eget kapital/ Bokföringsvärdet av totala skulder X 5 för Försäljning/Samtliga tillgångar ~ 2 ~

Då denna grundmodell visade sig i vissa fall ha så hög träffsäkerhet som 95 % vid predicering av konkurs ett år i förväg, kom Altman att vidareutveckla modellen 1983 så den även kan appliceras på icke börsnoterade företag. (Almwajeh 2004, s.58, 62-64) Almwajeh utförde år 2004 en studie där han testade modellens förmåga att förutse konkurser bland privatägda sjukhus och kom fram till att 1995 års Z-scoremodell för icke börsnoterade, icke tillverkande företag tre år innan konkurs hade en träffsäkerhet på 48 %, samma test två år innan pekade på 72 % och slutligen 95 % ett år innan. (Almwajeh, 2004, s.66) I vår studie kommer vi att använda oss av den senaste modellen från 1995, då dess användningsområde väl stämmer överens med det vi ämnar göra. Någon svensk undersökning som visar att denna vidareutvecklade modell äger samma prognosförmåga för svenska företag har vi inte kunnat hitta. Vi avser därför försöka fylla denna kunskapslucka genom att testa modellens prognosförmåga för företag som varken är börsnoterade eller tillverkande företag. 1.2 Problemfrågor Kan Z-scoremodellen förutse konkurs tre, fyra respektive fem år innan konkursbeslutet? Vilka av 1995 års Z-scoremodells fyra nyckeltal är viktigast vid prognostisering av konkurs? 1.3 Syfte Att testa i vad mån Z-scoremodellen kan användas för att förutse konkurser bland icke börsnoterade, icke tillverkande företag tre, fyra respektive fem år innan konkurs; samt att undersöka vilka av denna modells inbördes nyckeltal som är viktigast vid predicering av konkurser. 1.4 Målgrupp Uppsatsen riktar sig till icke börsnoterade, icke- tillverkande företag, och dess ledning, som har ett intresse av att kunna värdera risken för konkurs. ~ 3 ~

1.5 Avgränsning Vi har valt att avgränsa oss till icke börsnoterade, icke-tillverkande aktiebolag som vid beslut av konkurs varit verksamma i fyra år eller mer. De utvalda företagen fick beslut om konkurs under år 2008 och har haft sin verksamhet i Västmanland eller Stockholms län. Vidare fokuserar vi på företagens finansiella ställning tre, fyra respektive fem år innan beslutad konkurs. Skälen till att vi valt denna tidsgräns är flera. Till en början vill vi eliminera effekterna av finanskrisen som tog sin början 2008 genom att gå minst tre år tillbaka i tiden. Vidare anser vi att mätningarna ger en betydligt mer rättvisande bild då många företag sannolikt har väldigt svag ekonomi året innan konkursbeslut tas, särskilt då alla företag efter kontrollbalansräkning har en tidsfrist att lösa sina ekonomiska problem innan domstol kan besluta om tvångslikvidation. Slutligen är det av intresse att göra mätningar från tre år i följd då vi kan utreda skillnaden i träffsäkerhet ju längre ifrån konkurserna mätningarna görs. ~ 4 ~

2 Referensram I referensramen presenteras först vad det innebär bär ett företag är i finansiell kris, det vill säga definitioner på betalnings- och balansproblem samt Aktiebolagslagens viktigaste regler kring tvångslikvidation. Vidare beskrivs nyckeltalsanalys i allmänhet samt de vanligaste nyckeltalen. Referensramen avslutas med en beskrivning av den modell som används i studien, det vill säga Z-scoremodellen. 2.1 Företag i finansiell kris Det finns åtskilliga anledningar till att företag går i konkurs. Folkesson (1996) delar in ett företags ekonomiska problem i två huvudkategorier: Betalningsproblem Balansproblem Med betalningsproblem innebär att det i företaget råder illikviditet eller/och obestånd. Ett företag är illikvid när det finns en avsaknad av likvida medel då en skuld förfaller. Är detta illikvida tillstånd av mer permanent karaktär är företaget på obestånd. I händelse av att företaget tillfälligt saknar likvider att betala sina skulder kan detta lösas med ett enkelt lån, är problemen däremot långvariga måste större förändringar äga rum för att företaget ska räddas. Balansproblem uppstår när skulderna överstiger tillgångarna, detta kallas för insufficiens, företaget kan ha god likviditet och betalningsförmåga i allmänhet. (Folkesson, 1996, s.19) Påståendet att ett företag i allmänhet kan vara friskt men ändå vara föremål för konkurs grundas till stor del på Aktiebolagslagens (ABL) regler kring tvångslikvidation p.g.a. balansproblem som kan uppstå. Enligt ABL 25:13 skall en kontrollbalansräkning upprättas samt granskas av en revisor, om bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet eller om det föreligger betalningsproblem. I händelse av att kontrollbalansräkningen visar att eget kapital understiger hälften av registrerat aktiekapital upprättas en första kontrollstämma enligt ABL 25:15, då styrelsen kallar till bolagsstämma där prövning skall ske huruvida bolaget skall gå i konkurs eller ej. ~ 5 ~

Vid en andra kontrollstämma, som skall upprättas inom åtta månader från den första kontrollstämma då det på nytt skall prövas om bolaget måste träda i likvidation eller ej. Skulle företaget misslyckas med att antingen på egen hand ta beslut om likvidation vid första eller andra kontrollstämma, eller ordna upp sina finanser tar allmän domstol beslut om tvångslikvidation enligt ABL 25:17. Det främsta syftet med en konkurs är att fördela en gäldenärs skulder på ett sådant sätt att förlusten fördelas lika mellan borgenärerna med hänsyn till fordringarnas storlek (Heuman, 2005, s. 155.). För att en konkurs ska kunna bli aktuell måste någon av de inblandade parterna lämna in en konkursansökan till en svensk domstol (i fortsättningen rätten). Enligt svensk lagstiftning har ägaren själv och de borgenärer som företaget har en fordran på rätt att ansöka om konkurs. (Welamanson & Mellqvist. 2003, s.28) 2.2 Företagsanalys med nyckeltal Ute i fältet är den kvantitativa analysen mest förekommande och består av definierbara värden. Att denna analysmetod blivit så populär beror till stor del på det stora utbud av finansiell information som finns tillgänglig dels i form av årsredovisningar men även i interna datorsystem. (Carlson 2000, s.22) Ekonomiska nyckeltal har under en lång tid använts som hjälpmedel för att beskriva ekonomiska förhållanden på ett lätt överskådligt sätt samt för att ge underlag för en bedömning av företagets ekonomiska läge och utveckling. Nyckeltalen är viktiga instrument i ett företags ekonomiska planering och verksamhet. (BAS-kontogruppen, 2006, s 12) Årsredovisningar ger i form av resultaträkning och balansräkning inte bara en bild av företagens finansiella ställning utan också jämförelsetal att jämföra dem med. Emellertid krävs det siffror ställda i relation till varandra, för att skapa bättre och djupare bild av hur det går för företagen. Siffror som är ställda i relation till varandra kallas för nyckeltal. (Carlson 2000, s.42) I nedanstående avsnitt beskrivs Z-scoreindex, vilket är uppbyggd på nyckeltal av olika slag, vilka kan delas upp i tre huvudslag: Soliditet Likviditet Räntabilitet ~ 6 ~

Nyckeltalen soliditet, likviditet och räntabilitet visar ett företags stabilitet, betalningsförmåga samt effektivitet. Tillsammans ger de en sammanfattad överblick av ett företags ekonomiska situation. ( SCB 1999, s. 5) Soliditet visar uttryckt i procent hur stor del av ett företags kapital som är inlånat eller eget. I längden visar soliditet ett mått på hur bra ett företag kan klara av förluster och oväntade utgifter, det vill säga företagets betalningsförmåga på lång sikt. Vidare visar soliditet hur känsligt ett företag är för kraftigt höjda räntor. Soliditet beräknas med hjälp av balansomslutningen, som är summan av ett företags alla tillgångar och skulder, samt det egna kapitalet i balansräkningen. (Aktiespararna, 2009-05-17) Likviditet innefattar ett företags kortsiktiga betalningsförmåga och ger en uppfattning hur stor del av ett företags tillgångar som vid behov snabbt kan omsättas till likvider. Ett företag som har dålig likviditet utsätts för risken att inte kunna betala sina räkningar och därmed i förlängningen gå i konkurs. Likviditet beräknas genom att ett företags omsättningstillgångar delas med dess kortfristiga skulder. Omsättningstillgångar är ett företags tillgångar som snabbt kan omsättas till pengar. Resultatet som beräkningen genererar visar hur många gånger om ett företag kan betala sina skulder, en likviditet på tre betyder att företaget kan betala sina kortfristiga skulder tre gånger om. (Aktiespararna, 2009-05-17) För att beräkna lönsamheten i ett företag används bland annat räntabilitetsmått. Räntabilitet sätter ett företags resultat i relation till dess kapital och används för att beräkna lönsamheten att investera pengar i ett företag. (SEB, 2009-05-17) 2.3 Z-scoremodell Edward I. Altman är professor vid New Yorks universitet och var i början av 60-talet en pionjär inom området att förutspå företagskonkurser (Altman, 1983 Exploring the Road To Bankruptcy ). 1968 utvecklade Altman en modell för börsnoterade företag som med finansiella nyckeltal kan förutse risken för konkurs. Modellen innefattar fem variabler, vilka enligt Altman tillsammans ger bäst grund för att förutspå eventuell konkurs. Modellen har visat sig ha en precision på 94 % ett år innan konkurs. (Almwajeh, 2004, s.58 ) ~ 7 ~

Den första modellen grundade sig på en studie av 66 börsnoterade företag, vilka fördelades i två grupper. Grupp nummer ett bestod av konkursmässiga företag, den andra gruppen valdes ut via ett slumpmässigt stratifierat urval efter industri och storlek. Vid analys av företagens balans- och resultaträkningar var Altman tvungen att begränsa antalet använda variabler eftersom många verkade användbara. Han listade 22 av de viktigaste nyckeltalen vilka han delade in i grupperna likviditet, vinstbenägenhet, inflytande, betalningsförmåga och omsättning. Slutligen valdes fem av dessa variabler ut, vilka sedan användes för den första modellen för beräknande av Z-score. Vikttalen, vilka i z-scoremodellen multipliceras med vardera nyckeltal är en produkt Altmans beräkningar i studien, för att försöka ge formeln så hög träffsäkerhet som möjligt. Detsamma gäller de intervall för Z-score, där företagen klassificeras. (Altman, 2002, s.10-11) Både vikttal och intervallgränser har justerats utifrån senare studier när modellen har vidareutvecklats. 2.3.1 Icke börsnoterade företag Modellen har vidareutvecklats för att även kunna appliceras på företag som inte är börsnoterade. Genom att modifiera en av variablerna (X 4 ), så att bokföringsmässigt värde används istället för marknadsvärdet, kan ett Z-värde bedömas även på företag där tillgångars marknadsvärde är svårbestämbar. (Caouette, Altman, Narayanan 1998, s.119) Högt Z-värde är önskvärt eftersom ett företag anses mindre benäget att gå i konkurs ju högre talet blir. 2.3.2 Icke-tillverkande företag Modellen har vidareutvecklats för att ge en bättre bild av icke-tillverkande företag. Den fjärde variabeln (X 4 ), modifieras med hänsyn till tillgångarnas värdering, värderingen sker här till bokföringsmässigt värde istället för marknadsvärde. (Caouette, Altman, Narayanan, 1998, s.121) De övriga nyckeltalen är de samma som är nämnda i problemdiskussionen, samtliga nyckeltal förklaras mer ingående nedan. En fördel med modellen är, att en korrekt jämförelse mellan företag med olika finansieringsalternativ för sina tillgångar kan utföras. Modellens koefficienter är konstanta och endast X-värderna är varibler. ~ 8 ~

I och med att modellen har vidareutvecklats har koefficienterna för variablerna justerats, vilket gav modellen följande utseende: Z = 6.56(X 1 ) + 3.26(X 2 ) + 6,72(X 3 ) + 1,05(X 4 ) X 1: (Omsättningstillgångar Kortfristiga Skulder) /Samtliga Tillgångar. Variabeln väger in risken för företagets likviditetsproblem på kort sikt. Differensen mellan företagets omsättningstillgångar och kortfristinga skulder bildar rörelsekapitalet. Variabeln avgör företagets likviditet. X 2 : Balanserade Vinstmedel/ Samtliga Tillgångar. Den här variabeln väger in företagets ålder åtminstone indirekt då yngre verksamheter har svårt att bygga upp balanserad vinst. Det tar tid att bygga upp den typen av reserver, vilket medför att yngre företag har lågt kvotvärde. Kopplingen till konkursrisken ligger i att yngre företag, statistiskt sett löper högre risk för konkurs än äldre och mer etablerade verksamheter. X 3 : Rörelseresultatet/ Samtliga Tillgångar. Här mäts företagets avkastning på sina tillgångar. Enligt Altman fungerar detta kvotvärde bättre än andra vinstmått. X 4 : Bokfört värde eget kapital/ Bokfört värde av totala skulder. Variabeln tar hänsyn till hur mycket marknadsvärdet kan sjunka utan att eget kapital understiger totala skulder, vilket skulle leda till insolvens. Marknadsvärdet substitueras i modellerna nedan mot bokförtvärde för anpassning till privat ägda företag. Kvotvärdet väger in risken för företagets likviditet på lång sikt. Z-värdet tolkas enligt följande intervall: Z <1,21 är företag som bedöms osäkra Z = 1,21-2,90 är en gråzon där det företaget varken klassificeras som stabilt eller instabilt. Z > 2,90 är företag som bedöms stabila (Altman 2002, s.26-27) ~ 9 ~

3. Metod Metodkapitlet redogör för hur vi har tänkt och agerat under studien gång. Syftet är att ge läsaren större förståelse för undersökningens utförande och inge trovärdighet. 3.1 Ämnesval Uppsatsens har en teoretisk infallsvinkel och undersökningen baseras på sekundär information. Informationen anser vi vara sekundär då information som används inte är framtagen för att enbart användas i uppsatsens undersökning, utan även för andra ändamål. Ämnesvalet skedde på ett tidigt stadium. Vi fann ämnet intressant då det blir allt vanligare med ekonomisk osäkerhet för företag och inte minst på grund av den ekonomiska krisen som världen befinner sig i. 3.2 Litteratursökning Uppsatsens litteratursökning skedde främst i olika databaser. Databaser som användes var ABI/Inform, ELIN@Mälardalen, Google Scholar, Google, uppsatser.se samt Retriever Business. Sökord som användes var Konkurs, Z-score, Altman, Domstol, Finanskrisen, Karl Gratzer. Statistisk information har inhämtats från Statistiska Centralbyråns hemsida där sökordet konkurs 2008 uppgavs. Den litteratursökning som utförts för studien har skett via Mälardalens Högskolas bibliotekskatalog samt Libris. Sökord som användes var Konkurs, Z-score, Altman, Domstol, Finanskrisen, Karl Gratzer.Vid litteratursökningen har böcker valts utifrån dess relevans till ämnet. Böcker som behandlar ämnet konkurs mer djupgående valdes framför de som endast berörde ämnet i allmänhet. 3.3 Tidigare forskning Den version av Z-scoremodellen som är designad för att förutspå konkurser för icke börsnoterade, icke tillverkande företag testades 2004, vilket genererade följande resultat: ~ 10 ~

Ett år före konkurs: 95 % träffsäkerhet Två år före konkurs: 72 % träffsäkerhet Tre år före konkurs: 48 % träffsäkerhet (Almwajeh, 2004, s.66) Denna undersökning omfattade sjukhus i USA Andra tester av Z-score med svenska företag som utgångspunkt, har testat företag som varit börsnoterade. 3.4 Tillvägagångssätt 3.4.1 Kvantitativ undersökning Information om företag försatta i konkurs som avslutats under år 2008, samlades in genom samtal med Tingsrätten i Västmanland och Stockholms län. Offentlighetsprincipen, som omfattar svenska myndigheter, medförde att listor över företag som uppfyllde undersökningens kriterier kunde sändas ut till oss per post. Listorna över företagens namn och organisationsnummer användes som sökord i företagsinformationsdatabasen Retriever Business, detta gjordes för att få fram företagens årsredovisningar. Årsredovisningarna har legat till grund för undersökningen då finansiell information har hämtas från dessa. Associationstyper som inte ansågs relevanta var handelsbolag, enskilda firmor, samt kommanditbolag. Andra ärenden, än avslutade konkurser, som inlämnad ansökan om konkurs, ansökan om bevakningsförfarande inför efterutredning samt arvodesframställan har ansetts vara irrelevanta. De företag vars årsredovisningar funnits tillgängliga för åren 2003 till 2005 och som har fått beslut om konkurs använts i undersökningen. Urvalet av årsredovisningarna genomfördes för att införskaffa pålitlig information att besvara frågeställningen med. Företagens årsredovisningar har vi, som tidigare nämnt samlat in via databasen Retriever business. Totalt 51 företag undersöktes, varav 8 var verksamma i Västmanlands län och 43 i Stockholms län. Det totala antalet undersökta årsredovisningar uppgår till 153 stycken då vi använt oss av årsredovisningar från tre år vardera. Den finansiella informationen som återfanns i årsredovisningarna har använt för att räkna ut Z-score för respektive företag och år, vilket genererade 153 Z-scorevärden. Gällande Z-scoremodellens effektivitet kan vi endast uttala oss med 100% säkerhet kring just de utvalda företagen i den här studien. Vi strävar emellertid efter att kunna dra generaliserande slutsatser då vi anser att tillräckligt många företag har undersökts ~ 11 ~

för att göra detta. Detta gör studien till en typisk kvantitativ undersökning (Bryman 2002, s.93). Hur urvalet gick till för att bilda en så representativ urvalsgrupp som möjligt beskrivs nedan. 3.4.2 Population och urval Utifrån de listor med organisationsnummer kopplade till aktiebolag vars konkursbeslut togs 2008 valdes totalt 51 ut genom ett systematiskt urval. I vårt fall valdes var tionde företag, som passade in på våra avgränsningskrav, ut från Stockholms tingsrätts utdragna lista. Anledningen till att detta gjorts är för att eliminera risken för att våra val skulle påverka urvalsföretagens utseende. Från listorna uthämtade från Västmanlands Tingsrätts arkiv fick vi fram åtta företag. Vi ansåg att detta antal inte skulle räcka för att ge en tillräckligt representativ bild av icke börsnoterade, icke-tillverkande företag i allmänhet och valde därför att beställa listor, utifrån samma premisser, från Stockholms Tingsrätts arkiv. I Västmanland beslutades det om konkurs för 90 icke börsnoterade, icke tillverkande aktiebolag år 2008, motsvarande siffra för Stockholms län under samma period var 1402. Det är urvalets absoluta storlek som är viktigast, inte hur stort antal procent urvalet utgör i förhållande till den totala populationen (Bryman 2002, s.111). Vi satte därför urvalet till 51 företag, således valde vi ut åtta från Västmanlandslistan och 43 företag från Stockholmslistan, detta antal bedömde vi vara tillräckligt stort. Varför vi valt att undersöka årsredovisningar från tre, fyra respektive fem år innan konkursbeslutet argumenterar vi för i avgränsningen (se 1.5 i inledningen), men beror sammanfattningsvis på att: Eliminera påverkan av den nuvarande finanskrisen Det ger en mer rättvisande bild då vi utgår från att företag i regel har mycket svag ekonomi sina sista två verksamma år Jämförelser mellan Z-scorevärden för respektive år kan ske 3.5 Kontrollföretag 29 kontrollföretag har valts ut, detta gjordes för att se om den information som fallföretagen gav var korrekt eller om undersökningen inte är genomförbar då kontrollföretagen representerat företag i allmänhet. Kontrollföretagen är verksamma, det vill säga företag som inte har gått i konkurs, i Västmanlands län och valdes slumpmässigt från en telefonkatalog. Det ställdes samma krav på kontrollföretagen som på konkursföretagen det vill säga ska vara aktiebolag, ha årsredovisningar från åren 2003, 2004 och 2005, samt varit verksamma i mer än fem år. Det ~ 12 ~

slumpmässiga urvalet gav oss företag vars namn sedan användes som sökord i näringslivsregistret på Bolagsverkets hemsida. Resultatet av sökningen var företagens organisationsnummer, som sedan användes som sökord i företagsinformationsdatabasen Retriever Business. Finansiell information som återfanns i årsredovisningarna har använts för att beräkna Z-värdet för varje företag och respektive år, vilket totalt genererade 87 Z-värden. Anledningen till att vi har en grupp kontrollföretag är för att skaffa oss jämförelsevärden mellan dessa och de företag som ingår i fallföretagen. Om statistiskt signifikant skillnad kan påvisas grupperna emellan skulle detta ge oss bättre möjligheter att dra generaliserande slutsatser kring resultatet. Vi ämnar därför utföra ett Chi2-test för att utreda huruvida ett samband existerar mellan grupperna konkursföretag och kontrollföretag gällande fördelningen av klassificeringstyperna starkt företag, gråzon och konkursmässigt företag inom dessa. 3.6 Chi2-test Vi använder oss av Chi-Square-test för att utreda huruvida det föreligger ett samband mellan kontrollföretag och konkursföretag, ett oberoendetest. Det är viktigt för oss att påvisa om detta visar att det faktiskt finns ett beroende mellan dessa variabler eller om de är oberoende.(evans, 2007, s.185) För ändamålet har vi formulerat två hypoteser vilka står presenterade nedan: H0: Det finns inget samband mellan kontrollgrupp och konkursföretag gällande klassificering av bolagen variablerna är oberoende av varandra H1: Ett samband existerar mellan kontrollgrupp och konkursbolag gällande klassificering av bolagen variablerna är beroende av varandra ( O Formeln för beräknande av chi2-värdet är Chi 2 : = i E χ E 2 2 i ) (Aczel, 2009, s.662). 0 i står för observerade värden, med andra ord det antal konkursmässiga, svårbestämda respektive starka bolag som noterades av Z-scoremodellen för respektive år. E i står för förväntade värden, vilka är de värden som skulle stå i vardera cell om frekvenserna hade varit proportionerliga (Se bilaga fyra för en tydligare bild av hur detta ser ut). i ~ 13 ~

Summan som uppstår, ska för att 0-hypotesen ska kunna förkastas, överstiga det kritiska Chi2- värdet. Avgörande för vad detta värde sätts till är antalet frihetsgrader, det vill säga antal kolumner-1*antal rader-1, (se bilaga 3) i vårt fall blir antal frihetsgrader ett. Utifrån en färdig tabell över kritiska Chi2-värden vid olika frihetsgrader respektive statistisk signifikans kan vi därefter avgöra om 0-hypotesen skall förkastas samt på vilken nivå (Ibid, 2007, s.761). Detta beskrivs närmare i analysen. Allmänt för Chi2-test gäller att värdet i varje cell för de förväntade värdet skall uppnå siffran 5 för att ge ett tillförlitligt svar (Ibid, 2009, s.665). Vår ambition var till en början att utreda sambandet mellan frekvenserna av de olika klassificeringsgrupperna (starka bolag, gråzonföretag och konkursmässiga företag) och de två olika undersökningsgrupperna (företagen som valts ut från konkurslistorna i Västmanland och Stockholm samt kontrollgruppen med företag utvalda från gula sidorna). Klassificeringsgrupperna är samma intervallfördelningar som används i Z-scoremodell, vilka beskrivs i 2.3 refernsramen. Emellertid visade det sig att företag klassificerade som osäkra, det vill säga liggandes i gråzonen, är kraftigt underrepresenterade i båda grupper vilket ledde till att det ovannämnda kriteriet (minst summa 5 i varje cell) inte kunde uppnås. Vi har därför, vid sambandstestet, summerat gråzonföretag och konkursmässiga företag till samma grupp. Att vi slår samman gråzon-företag och svaga företag anser vi inte påverka det vi vill mäta, det vill säga om sambandsgraden mellan grupperna förändras från år till år. Med testet kommer vi alltså utreda hur sambandet mellan grupperna förändras under åren mellan grupperna och frekvenserna för klassificeringsgrupperna gråzonföretag/konkursmässiga företag respektive starka företag, För att lättare utföra beräkningarna har observerade och förväntade värden ställts upp i tabellform (se bilaga 3). Antalet kontrollföretag är inte samma som för konkursföretagen, detta beror på att det inte krävts för att Chi2-testet ska kunna ge tillförlitliga värden. Det skulle med andra ord inte vara relevant för uppsatsens undersökning att ha samma antal kontrollföretag som konkursföretag. 3.7 Källkritik Med stor säkerhet kan vi endast uttala oss om de specifika företag som ingår i vår undersökning. Studien bör dock kunna ge en bild av hur stark Z-scoremodellens prognosförmåga är på svenska icke börsnoterade, icke tillverkande företag i allmänhet. Vi har inte kunnat använda alla företag som först ingick i undersökningen detta beror främst på ~ 14 ~

årsredovisningar som inte stämde in på grundkraven samt att företagen inte gick att finna i databasen, Business Retriver. Grundkraven som ställts på företagen är att de ska vara aktiebolag, ha årsredovisningar från åren 2003, 2004 och 2005 samt varit verksamma i Västmanlands eller Stockholms län. Företag som är mindre kan redovisa avskrivningar på olika sätt och detta kan komma att påverka företagets rörelseresultat, vilket har använts för att beräkna Z-modellens nyckeltal X3. Ingen hänsyn har tagits till detta då merparten av de årsredovisningar som använts har redovisat avskrivningarna under de finansiella posterna och därför efter rörelseresultatet. ~ 15 ~

4. Empiri I detta kapitel redogörs de resultat som har tagits fram med hjälp av Z.scoremodellen. Resultaten som följer nedan presenteras för läsaren i form av text och diagram. Diagramen samt texten stöds av bilagorna ett till tre, där bilaga ett är samtliga beräkningar för år 2003, bilaga två för år 2004 och bilaga tre för år 2005. Informationen som återfinns i empirikapitlet är en bearbetning av information från årsredovisningar. Informationen har legat till grund för de beräkningar som har utförts med Z- scoremodell för att kunna svara på uppsatsens frågeställning. I studien har totalt 80 företag analyserats, det vill säga 51 konkursföretag och 29 kontrollföretag, av dessa saknar två av företagen nyckeltal för X 2 ; detta beror på att företagen inte har någon balanserad vinst/ förlust. Totalt redovisas 240 Z-scorevärden, vilket summan av beräkningarna av 80 företag under tre år. Företag vars indextal är grönmarkerade har enligt Z-scoremodellen ekonomisk stabilitet och anses därför vara starka. Företag vars indexvärden är gulmarkerade befinner sig enligt Z- scoremodellen i en gråzon och anses därför vara svårbestämbara. Företag som har ett rödmarketat indextal är företag som enligt Z-scoremodellen befinner sig i riskzonen för konkurs. Vi börjar med att i tabell- och diagramform redogöra för konkursföretagens uträkningar, i kronologisk ordning med start 2003, det vill säga fem år innan konkurs ägt rum. Huvudgruppen består av 51 konkursföretag, vilket gör att vi totalt för gruppen redogör för 153 Z- scoreberäkningar. I kapitlets andra del presenterar vi kontrollbolagen med samma upplägg som för konkursföretagen. Samtliga beräkningar och Z-värden finns i bilagorna ett till tre. ~ 16 ~

4.1 Sammanställning av Z-värdet år 2003 för konkursföretagen Diagram 1: Företagsklassificering Konkursföretagen 2003 Företagsklasificering Konkursföretagen 2003 25 20 15 10 5 0 Antal företag klassificerade som starka Antal företag klassificerade som svårbestämbara Antal företag klassificerade som Konkursmässiga Diagrammet ovan visar antalet t av konkursföretagen som ingår i varje av de tre klassificeringsgrupperna. Vid beräkningen av företagens Z-värde 2003 visade beräkningarna att 23 av företagen befinner sig över 2,90; vilket är den undre gränsen för att ett företag ska anses vara stabilt. Fem av företagen har Z-värden som ligger inom intervallet 1,21-2,90, vilket enligt modellen gör dem svårbestämbara. Vidare visade beräkningarna att 23 av företagen har ett Z- värde lägre än 1,21, vilket innebär att dessa bedöms konkursmässiga. 4.2 Sammanställning av Z-värdet år 2004 Diagram 2: Företagsklassificering Konkursföretagen 2004 Företagsklasificering konkursföretagen 2004 30 25 20 15 10 5 0 Antal företag klassificerade som starka Antal företag klassificerade som svårbestämbara Antal företag klassificerade som Konkursmässiga ~ 17 ~

Vid beräkningen av företagens Z-värde under 2004 visade beräkningarna att 22 av företagen befinner sig över 2,90, vilket gör att företagen bedöms stabila. Fem av företagen har Z-värden som ligger mellan 2,8825 och 1,8775, deras framtida existens klassificeras därför som svårbestämbar. Vidare visade beräkningarna att 24 av företagen har ett Z-värde som ligger under 1,21 och är enligt modellen konkursmässiga. 4.3 Sammanställning av Z-värdet år 2005 Diagram 3: Företagsklassificering Konkursföretagen 2005 Företagsklasificering Konkursföretagen 2005 30 25 20 15 10 5 0 Antal företag klassificerade som starka Antal företag klassificerade som svårbestämbara Antal företag klassificerade som Konkursmässiga Vid beräkningarna av företagens Z-värde under 2005 visade beräkningarna att 16 av företagens Z-värde befinner sig över 2,90 och klassificeras därför som stabila. Sju av företagen ligger inom intervallet 1,21-2.90 2.90 och är därför svårbestämbara. Resterande 28 företag får enligt beräkningarna ett Z-värde som understiger 1,21 och är enligt modellen konkursmässiga. 4.4 Kontrollföretag För att kunna kontrollera att Konkursföretagen ligger inom linjen för Z-scoremodellen har 29 stycken kontrollföretag valts ut. Kontrollföretagen har varit verksamma i mer än fem år. För att få likvärdiga resultat vid klassificeringarna har samma bedömningsskala tillämpats som vid konkursbolagens klassificering. ~ 18 ~

Resultaten som följer nedan presenteras för läsaren i text, tabeller och diagram. Företag vars indextal är grönmarkerade har enligt Z-scoremodellen ekonomisk stabilitet och anses därför vara starka. Företag vars indexvärden är gulmarkerade befinner sig enligt Z-scoremodellen i en gråzon och anses därför vara svårbestämmbara. Företag som har ett rödmarketar indextal är företag som enligt Z-scoremodellen befinner sig i riskzonen för konkurs. 4.4.1Sammanställning av kontrollföretagens Z-värde 2003 Diagram 4: : Företagsklassificering Kontrollföretag 2003 Företagsklassificering Kontrollgrupp 2003 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Antal företag klassificerade som starka Antal företag klassificerade som svårbestämbara Antal företag klassificerade som Konkursmässiga Diagrammet ovan visar antalet av kontrollföretagen som ingår i varje av de tre klassificeringsgrupperna. Klassificeringsgruppen starka företag omfattar 14 stycken företag, samtliga har indextal som ligger över 2,90. Företag som klassificeras svårbestämda är nio stycken, de har alla indextal som ligger mellan 2,90 och 1,21. Klassificeringsgruppen konkursmässiga företag omfattar sex företag där samtliga har indextal som ligger under 1,21. ~ 19 ~

4.4.2 Sammanställning av kontrollföretagen Z-värde 2004 Diagram 5: Företagsklassificering Kontrollföretag 2004 14 12 10 8 6 4 2 0 Antal företag klassificerade som starka Antal företag klassificerade som svårbestämbara Antal företag klassificerade som Konkursmässiga Diagrammet ovan visar antalet av kontrollföretagen som ingår i varje av de tre klassificeringsgrupperna. Klassificeringsgruppen starka företag omfattar 13 företag, samtliga nyckeltal som ligger över 2,90. Företag som klassificeras som svårbestämda är sju stycken, de är har nyckeltal som ligger mellan 2,90 och 1,21. Klassificeringsgruppen konkursmässiga företag omfattar nio stycken företag, de har alla nyckeltal som ligger under 1,21. 4.4.3 Sammanställning av kontrollföretagens Z-värde 2005 Diagram 6: Företagsklassificering Kontrollföretag 2005 Företagklassificering Kontrollgrupp 2005 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Antal företag klassificerade som starka: Antal företag klassificerade som svårbestämbara: Antal företag klassificerade som Konkursmässiga: ~ 20 ~

Diagrammet ovan visar antalet av kontrollföretagen som ingår i varje av de tre klassificeringsgrupperna. Klassificeringsgruppen starka företag omfattar 16 stycken företag, samtliga har nyckeltal som ligger över 2,90. Företag som klassificeras som svårbestämda är fem stycken, de har nyckeltal som ligger mellan 2,90 och 1,21, Klassificeringsgruppen konkursmässiga företag omfattar åtta stycken företag, de har alla ett nyckeltals om ligger under 1,21. ~ 21 ~

5. Analys I detta kapitel analyseras de resultat som sammanställts i empirikapitlet med den teorin som återfinns i referensramen. Till en början visas fördelningen mellan de tre klassificeringsgrupperna för respektive år, detta för att visa Z-scoremodellens träffsäkerhet för vardera år och även Z-scorcevärdets medelvärde för de båda företagsgrupperna. Detta följs av en individuell analys av modellens fyra nyckeltal där det genom egna beräkningar skapas en rakningslista för hur mycket dessa, i snitt, påverkar Z-scorevärdets skillnad mellan konkursföretagen och kontrollföretagen. Vidare beskrivs nyckeltalen med text för att förklara varför rankningen föll ut som den gjorde. Slutligen presenteras en hypotesprövning som testar om det finns något sammanband mellan grupperna i fråga om hur klassificeringsgrupperna ser ut. 5.1 Z-scores träffsäkerhet och medelvärde i Konkursföretagen respektive kontrollgruppen Här presenterar vi först träffsäkerheten för konkursföretagen för respektive år. Vidare visar vi Z-scoremedelvärdet för urvalsgrupperna för de tre undersökta åren. För att ge läsaren en tydlig bild av analysen visas återigen hur Z-värdet tolkas enligt följande intervall: Z <1,21 är företag som bedöms osäkra Z = 1,21-2,90 är en gråzon där det företaget varken klassificeras som stabilt eller instabilt. Z > 2,90 är företag som bedöms stabila. Nedanstående procentvärden beräknas utifrån bilagorna ett till tre med ovanstående intervallfördelningar. Anledningen till att vi räknat fram medelvärdena för både konkursföretagen och kontrollföretagen är för att utreda skillnaden mellan dessa från år till år. Detta görs för att utreda skillanden i medelvärde mellan grupperna ökar eller minska desto närmare konkursbeslutet företaget befinner sig. År 2003 är det inte möjligt att göra en jämförelse mellan åren då detta är det första undersöknigsåret och därför sker endast en beskriving av de värden som gäller för detta år. ~ 22 ~

2003 Starka företag 45,09 % Svårbestämda företag 9,80 % Konkursmässiga företag 45,09 % Tabell 1: Träffsäkerhet 2003Z-scoremodellens förmåga att förutse konkurs bland företagen, som fått beslut om konkurs 2008, är 45,09%. Medelvärdet för Z-score för konkursföretagen är 1,8409 medan det för kontrollgruppen är 7,4146. Medelvärdet för konkursföretagen pekar på att företagen i snitt är svårbestämbara, det vill säga ligger i gråzonen mellan klassificeringstyperna starka och svaga företag (den undre gränsen går vid 2,90). Både träffsäkerheten och medelvärdet pekar på att användandet av Z-score fem år i förväg, är ett mycket osäkert sätt att förutspå konkurser. 2004 Starka företag 43,13 % Svårbestämda företag 9,80 % Konkursmässiga företag 47,05 % Tabell 2: Träffsäkerhet 2004 För år 2004 uppvisar Z-scoremodellen en förmåga att förutse konkurs bland företagen, som fått beslut om konkurs 2008, med 47,05 %, vilket är ca två procentenheter högre än föregående års siffra. Medelvärdet för Z-score för konkursföretagen är 1,3133 och för kontrollgruppen 3,7806. Medelvärdet för konkursföretagen pekar även för detta år på att företagen i snitt är svårbestämbara. Kontrollföretagen visar även detta år ett starkt Z-scorevärde i snitt, dock mycket svagare än det föregående året. Även fyra år innan konkurs får Z-scoremodellens förmåga att förutspå konkurser anses vara mycket osäker. ~ 23 ~

2005 Starka företag 31,37 % Svårbestämda företag 13,72 % Konkursmässiga företag 54,90 % Tabell 3: Träffsäkerhet 2005 För år 2005 är Z-scoremodellens träffsäkerhet 54,90 %, vilket är betydligt bättre än föregående år, det är en ökning med 7,85 procentenheter. Träffsäkerheten ligger relativt nära den Almwajeh noterade 2004 för bolag tre år innan de gått i konkurs, det vill säga 48 % (Almwajeh, 2004, s.66). Z-scorevärdets medelvärde för konkursbolagen är 0,6207, vilket är ungefär hälften så högt som år 2004 detta leder även till att konkursbolagen i snitt bedöms konkursmässiga av Z-scoremodellen. Motsvarande medelvärde för kontrollgruppen blev för året 13,3052. Träffsäkerhetens utveckling mellan åren kan vi inte se annat än logisk, desto närmare ett företag befinner sig en konkurs desto sämre borde dess ekonomi vara och därför borde Z-värde sänkas. Vi anser att detta går att se på konkurs företagens medelvärden. 5.2 Z-scoremodellens nyckeltal Nedan presenteras en analys av nyckeltalen som ingår i Z-scoremodellen för vardera år. Tanken med detta är att kunna jämföra medelvärdet för vardera nyckeltal mellan grupperna för respektive år, jämförelsen bidrar till att visa vilket nyckeltal de största skillnaderna finns. När vi utrett dessa skillnader försöker vi löpande utifrån referensramen förklara vilket troligtvis leder detta till större förståelse för testets utfall. Nedan visas i tabellform medelvärdet för de fyra nyckeltalen för vardera år, både för konkursföretag och kontrollföretag. ~ 24 ~

Medelvärden för de olika nyckeltalen 2003 X1 X2 X3 X4 Konkursföretag 0,1685-0,1109-0,0037 1,0684 Kontrollföretag 0,3046 0,1156 0,0324 4,5956 2004 Konkursföretag 0,1879-0,0794-0,0733 0,7929 Kontrollföretag 0,2485 0,0927 0,0045 6,4204 2005 Konkursföretag 0,1234-0,0650-0,1113 0,7348 Kontrollföretag 0,4435 0,1319 0,1360 8,6592 Tabell 4: Nyckeltalens medelvärden För att lättare kunna analysera nyckeltalen visar vi nedan den genomsnittliga differensen mellan gruppernas medelvärden för respektive nyckeltal. Genom att göra detta kan vi påvisa skillnaderna mellan åren och göra ett försök att förklara dessa i syfte att utreda de individuella nyckeltalens förmåga att förutspå konkurser. Differens X1 X2 X3 X4 2003 0,1361 0,2265 0,0361 3,5272 2004 0,0606 0,1721 0,0778 5,6275 2005 0,3201 0,1969 0,2473 7,9244 Tabell 5: Nyckeltalens differans Tabellen visar tydligt hur differenserna markant ökar från år 2004 till 2005, med nyckeltal X 2 som undantag, detta visar att Z-scoremodellen, tre år innan konkurs, säkrare förutser konkurser än fyra och fem år innan konkurs. Skillnaden mellan år 2003 och 2004, det vill säga fem och fyra år innan konkurs är liten och visar ingen entydig bild om att differensen, för år 2004, skulle vara större än för 2005. Detta är helt i enlighet med de hypotesprövningar vi utfört då vi först för år 2005 kunnat påvisa samband mellan konkursföretag och kontrollföretag (detta beskrivs närmare under analysens sista rubrik). För att avgöra vilket nyckeltal som i snitt tillfört mest till Z-scorevärdet för år 2005 multiplicerar vi vardera differenstal med respektive viktvärde (de konstanter nyckeltalen multipliceras med i Z-scoremodellen), det vill säga 6,56 för X 1 och så vidare Detta ger följande rankinglista: ~ 25 ~

Ranking Uträkning Medelmässig skillnad mellan gruppernas påverkan på Z- score år 2005 1 (X4) (7,92*1,05) 8,31 2 (X1) (0,3201* 6.56) 2,09 3 (X3) (0,2473*6,72) 1,66 4 (X2) (0,1969*3.26) 0,64 Tabell 7: Uträkning av nyckeltalens rankning 5.3 Nyckeltalsanalys Tidigare har vi nämnt att Z-scoremodellen består av de olika nyckeltaltyperna, soliditet, likviditet och räntabilitet. I kommande avsnitt kommer vi att analysera varje nyckeltal, som ingår i Z-scoremodellen, för att sedan ge läsaren en uppfattning om vilket av dem som påverkar ett företag mest. X 1 : (Omsättningstillgångar- Kortfristiga skulder)/samtliga Tillgångar Vid beräkningar av X 1 används likviditetsnyckeltalet omsättningstillgångar och kortfristiga skulder, vilka sätts i relation till företagets samtliga tillgångar. Likviditeten som beräknas omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder genom samtliga tillgångar, vilket visar hur många gånger ett företag kan betala sina skulder. Detta nyckeltal ger en uppfattning om ett företag kan klara stora förluster eller kraftigt höjda räntor och kan vara av stort intresse för både intressenter och företagets ägare. I vår rankning är detta nyckeltal det näst viktigaste. Vi tror att anledningen till detta troligtvis är att det återspeglar företagets möjligheter att betala sina skulder, vilket är en förutsättning för att företaget inte ska sättas i konkurs då ett mer långvarigt tillstånd av illikviditet betyder att företaget är på obestånd (se referensramen 2.1). X 2 : (Balanserad vinst eller förlust/samtliga Tillgångar) Vid beräkningarna av X 2 används balanserad vinst och samtliga tillgångar. Sett till Altmans tankar kring balanserad vinst, kan företagets ålder ses på balanserad vinst. Ju mer ett företag har i balanserad vinst desto äldre borde det vara och tvärtom (se referensramen 2.4.1). I den ranking som utförts hamnar nyckeltalet på sista plats, vilket vi tror beror på att balanserad vinst inte är avgörande för att företags välmående. ~ 26 ~