Provfiske med not i Bälingesjön 2018

Provfiske med not i Bälingesjön 2018 På uppdrag av: Bälingesjöns fiskevårdsområdesförening Kontakt: Mats Persson, Balinge@live.se 2018-12-28 Magnus Böklin & Jesper Björk Rengbrandt!1

BAKGRUND Bälingesjön (43 ha) är en grund sjö (medeldjup 2,8 m) belägen i norra delen av Perstorps kommun. Sjön är välbesökt med camping intill sjön och badplats. Fiskevårdsområdet har som mål att ha ett bra fiske och vattenkvalitet i sjön och därför har dom 2018 försökt öka kunskapen om sjön. Sjön har senaste åren upplevts grumligare än tidigare, samt att ha mycket vitfisk. Därför utfördes provfiske med not hösten 2018 för att undersöka fiskmängd och sammansättning i kombination med att reducera vitfisk. Vattenkemi har provtagits och resultat med tillhörande kommentarer från provtagningen redovisas också i rapporten. Kondition på fisk (braxen) har också analyserats för att kunna göra framtida uppföljningar och presenteras i bilaga. INSATS OCH METODER Notfisket Notfisket utfördes under två dagar 1-2 oktober. I figur 2-5 visas i bilder hur ett notdrag går till. En not består i princip av en säck med två armar som kan läggas antingen som en ring runt fiskstim eller dras en längre distans för att fiska av ett större område. Under provfisket användes en not som var 300 m lång och 6 m hög. Noten är viktad så att den alltid följer botten oavsett hur djupt det är och tas upp i regel på ett djup av 3-6 m. Oftast dras noten 220 meter vilket innebär att ett notdrag vanligtvis täcker ett område på 4 till 5 hektar. Noten dras långsamt med vinschar (ca 10-15 sekunder per meter) för att inte stressa och skrämma fisken, utan noten ska bara sakta valla fisken framför sig. Maskstorlek är 20 mm längs ut på armarna och minskande till 6 mm i slutet av säcken för att kunna fånga i stort sätt all storlek av fisk. Notera att till skillnad från vanliga nät är det inte tänkt att fisken skall fastna i själva nätet utan samlas upp i notsäcken. När notdraget är gjort så fungerar den stora säcken som en stor fisksump där fiskarna fortsätter att ligga i vattnet tills de håvas upp. Detta gör att hantering av fisk som skall släppas tillbaks blir både liten och skonsam då de stannar i vattnet tills de håvas upp och släpps tillbaks. Innan varje notdrag letas fisk upp med ekolod, och även fiskstim som observeras under ekolodningen noteras för att få en uppfattning om fiskmängd. Under fisket togs braxen, mört och mindre abborre upp medan rovfisk så som gädda, gös och större abborre släpptes tillbaks.!2

Figur 2. Vid notfisket används två flottar. Notdraget börjar med att säcken som sitter centralt på noten läggs ut. Sedan delas flottarna och armarna läggs ut tvärs mot varandra. Figur 3. När noten är utlagd backar flottarna 220 m och ankrar upp. Noten dras sedan med vinschar och ett 4-5 hektar stort område fiskas. Svart pil visar slutet på notarmarna och vit pil vart flottarna är uppankrade.!3

Figur 4. När noten har dragits in till flottarna dras den ihop. Nu bildas en ring runt fisken som blir instängd. Figur 5. Armarna tas in och ringen krymper till all fisk är i notsäcken. Fisken ligger kvar i vattnet och håvas upp. Rovfisk och ovanliga arter räknas och släpps tillbaks medan vitfisk och små abborrar läggs i båten.!4

Vattenkemi Vattenprov togs av fiskevårdsföreningen i september 2018 och skickades in för analys hos Eurofins via Perstorps kommun. Relevanta parametrar med avseende på produktivitet och ljusförhållanden (t.ex. fosfor, färg, turbiditet och klorofyll) redovisas med tillhörande kommentar i denna rapport. RESULTAT Förhållanden vid fisket Vid fisket var vädret mulet med svag vind. Vattnet var fortfarande ganska varmt med 12 grader i ytvattnet och siktdjupet var 1,4 m. Alger kunde observeras på ytan första dagen men inte i någon större mängd. Fångst Totalt fångades 1 375 kg vitfisk motsvarande 32 kg/ha på två notdrag. Nästan hela fångsten utgjordes av braxen, men även mört och mindre abborre fångades i mindre mängd. I stort sett hela fångsten gjordes första dagen och mängden vitfisk minskade kraftigt från första till andra dagen. 91 kg rovfisk motsvarande 2,1 kg/ha släpptes tillbaks, där gös var vanligast sett till både vikt och antal (53 st), följt av gädda (8 st) och abborre (15 st). Även 95 st små gösar omkring 15 cm släpptes tillbaks. Andel rovfisk var ca 6 % av den totala fångsten. Till skillnad från vitfisken fångades lika mycket rovfisk båda dagarna. Tabell 1. Fångst av vitfisk (karpfisk + småabborre) samt rovfisk (gädda, gös och abborre >15cm) i Bälingejön på 2 notdrag. Levrasjön Vitfisk Rovfisk Fångst kg 1 375 91 Fångst kg/ha 32,0 2,1 Fångst per dag kg 688 46 Fångst per dag kg/ha 16,0 1,1!5

Fångst kg 1400 1300 1200 1100 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2018-10-01 2018-10-02 Figur 1. Fångst (kg) per dag i Bälingesjön 2018 2 % Braxen Mört Abborre < 15 cm Abborre > 15 cm Gädda Gös 1 % 4 % 4 % 89 % Figur 2. Uppskattad fördelning av fångst (vikt) i Bälingesjön 2018. Gös, gädda och stor abborre släptes tillbaks och kan inkludera återfångster.!6

Figur 3. Första dagen gav en stor mängd braxen. I tabell 2 presenteras resultat från provtagning i september 2018. Som många andra sjöar i skånska skogsregionen var vattnet starkt färgat vilket är en orsak till sämre siktdjup. Sjön visade sig vara måttligt näringsrik och hade en hög halt klorofyll. En hög halt klorofyll tyder på en stor mängd alger i vattnet, men kan också påverkas av att algerna kompenserar dåliga ljusförhållanden genom att ha mer klorofyll per cell. Under sommaren var siktdjupet 0,8 m och således sämre än under hösten. Detta tyder på att partiklar (så som växtplankton) fanns i större mängd under sommaren och är en orsak till litet siktdjup.!7

Tabell 2. Resultat för vattenkemi från provtagning 2018-09-19. Parameter Värde Kommentar Ph 7,2 Neutralt Färg 97 mg Pt/l Starkt färgat vatten (påverkar siktdjup negativt). Beror på hög humushalt och järnhalt. Kommer framför allt från skog och mossar. Järn 780 ug/l Hög halt järn i vattnet, läcker troligen ut från skogsmark och mossar. Bidrar till hög färg (gör vattnet brunt). Totalfosfor 29 ug/l Klassas som hög halt. Men som helhet får sjön bedömas vara måttligt näringsrik. Enligt de nya bedömningsgrunderna där absorbans används för att beräkna status klassas halten som god status och tyder inte på att det finns några större problem med näringsbelastning. Det beror bland annat på att vatten med hög humushalt naturligt innehåller en något högre fosforhalt. Totalkväve 520 ug/l Måttligt hög halt. Tyder på att belastningen inte är stor. Klorofyll 18 ug/l klorofyll används som ett indirekt mått på hur mycket växtplankton det finns i vattnet (då växtplankton innehåller klorofyll för fotosyntes). Växtplankton utgör basen i näringskedjan och en stor mängd gör vattnet grumligt och orsakar det som brukar kallas algblomning. 18 ug/l klassas som mycket hög halt, och tyder på att det fanns mycket växtplankton i vattnet vid provtagningen. Det kan dock vara så att den höga vattenfärgen gör att algerna kompenserar det dåliga ljusklimatet genom att ha mer klorofyll per cell. Därför behövs egentligen en växtplanktonanalys utföras för att utreda biomassa och sammansättning. DISKUSSION Fångsten var relativt stor sett till kg/ha och ett uttag på 32 kg/ha på två dagar är ett högt uttag på så kort tid. Jämfört med en del större Svenska projekt är det också ett högt uttag även om man ser till årsbasis, till exempel togs 24 kg/ha ut per år första åren i Ringsjön, (Nyström & Stenberg 2018). I de flesta reduktionsfiskade sjöar har dock ett högre uttag skett per år, med i snitt 124 kg/ha och år i sjöar med signifikanta förbättringar i vattenkvalitet (Bernes m.fl. 2015). Provfisket visade att notfiske är effektivt och att det finns en relativt stor mängd vitfisk i sjön. Notfiske är dock inte lätt då sjön är stenig och det i stort sätt bara finns ett område i sjön där det går att dra, vilket är anledningen till att mindre mängd vitfisk fångades andra dagen. Därför kan bottengarn vara en metod att beakta för att reducera vitfisk. Notfiske fungerar bra, men i och med att bara ett område kan fiskas går det bara att fiska en, kanske två dagar.!8

Att notera är att endast en liten mängd mört fångades. Det beror troligen på den varma sommaren och hösten, och även i andra sjöar 2018 såsom Sövdesjön dröjde det till slutet av november innan mörten rörde sig ut på djupare delar. Därför bör ett eventuellt framtida fiske förläggas vid en tidpunkt med kallare vatten då även mört kan fångas och således insatsen bli mer effektiv. Sjön visades ha ett ganska bra bestånd av gös och de gösyngel som fångades var välväxta, vilket bland annat bör vara ett resultat av den varma sommaren. Gädda och stor abborre fångades i mindre mängd men kan bero på att dom uppehöll sig grundare. En minskning av vitfisk och mindre abborre förväntas gynna rovfisk såsom abborre och kunna öka mängden stor abborre i sjön. För att bevara en hög täthet rovfisk i framtiden och således en bra vattenkvalitet bör antal stora abborrar som kan tas upp ses över, framför allt med tanke på att sjön är liten. Bälingesjöns vattenkvalité är nog ganska lik många Skånska sjöar i skogsområden, med brunt vatten på grund av hög humushalt. Den bruna vattnet försämrar siktdjupet vilket kommer att ha en påverkan på sjön oavsett om åtgärder i sjön görs eller ej. Halten närsalter (fosfor och kväve) var måttligt högt och tyder inte på att det sker någon större belastning på på sjön. Däremot var halten klorofyll hög och vattnet grumligt under sommaren (siktdjup på 0,8 m). I och med att siktdjupet ökade på hösten trots att avrinningen också ökade (vilket borde leda till högre vattenfärg) tyder detta på att växtplankton och eventuellt uppgrumlat sediment är en starkt bidragande orsak till det lägre siktdjupet. För att få en en ännu bättre bild av sjöns status och kunna göra uppföljningar i framtiden bör vattenkemi fortsätta att mätas. Baserat på det som kommit fram 2018 tycks sjön som helhet ha en relativt bra status med måttligt hög halt näringsämnen och bra bestånd av gös. Det låga siktdjupet och höga klorofyllhalten tyder dock på en viss övergödning, där reduktionsfiske kan användas för att förbättra sjöns status genom att få till ett ökat siktdjup och större andel rovfisk såsom stor abborre.!9

REFERENSER & RELEVANT LITTERATUR Bernes, C., Carpenter, S.R., Gårdmark, A., Larsson, P., Persson, L., Skov, C., Speed, J. DM. & Van Donk, E. (2015). What is the influence of a reduction of planktivorous and benthivorous fish on water quality in temperate eutrophic lakes? A systematic review. Environmental evidence 2:7. Hansson, L-A., Annadotter, H. Bergman, E., Hamrin, S.F., Jeppesen, E., Kairesalo, T., Luokkanen, E., Nilsson, P-Å., Sondergaard, M. & Strand,J. (1998). Biomanipulation as an application of food-chain theory: constraints, synthesis, and recommendations for temperate lakes. Ecosystems 1(6): 558-574. Horppila, J., Peltonen, H., Malinen, T., Luokkanen, E. & Kairesalo, T. (1998). Top-down or bottom-up effects by fish: issues of concern in biomanipulation of lakes. Restoration ecology 6(1): 20-28. Jeppesen, E., Jensen, J.P., Söndergaard, M. & Lauridsen, T. (1999). Trophic dynamics in turbid and Clearwater lakes with special emphasis on the role of zooplankton for water clarity. Hydrobiologia 408(409): 217-231. Nyström, P. & Stenberg, M. (2018). Reduktionsfiske i Ringsjön 2005-2017.Fiskbeståndens utveckling och riktlinjer för fortsatta åtgärder Persson, A. & Nilsson, E. (2007). Foraging behavior of benthic fish as an indicator of ecosystem state in shallow lakes. Israel journal of ecology & evolution 53: 407-421 Söndergaard, M., Liboriussen, L., Pedersen, A.R. & Jeppesen, E. (2008). Lake Restoration by Fish Removal: Short and Long-Term Effects in 36 Danish Lakes. Ecosystems 11: 1291-1305!10

BILAGA 1 - KONDITION PÅ BRAXEN Längd-vikt förhållanden kan användas för att få information om vilken kondition fisken har, förutsatt att en högre vikt vid en given längd betyder bättre kondition. Dock har det tyvärr sällan använts för att utvärdera effekter av reduktionsfisken. Många fiskar där ibland abborre, mört och braxen börjar med att äta djurplankton och går sedan över till att äta bottenfauna (snäckor, iglar, maskar, insekter och större kräftdjur). I kraftigt övergödda vatten är det oftast hög konkurrens om föda och fisken blir småvuxen och får dålig kondition. Om tillräckligt mycket fisk tas bort ger det en ökning av både djurplankton och många gånger framför allt bottenfauna. Detta ger flera positiva effekter bland annat: högre predation på växtplankton från djurplankton (Hansson med flera 1998, Jeppesen med flera 1999); ökar den biologiska mångfalden då bland annat snäckor, sländor, små musslor och andra bottenlevande djur ökar / kommer tillbaks (Svensson med flera 1999, Persson & Nilsson 2007). Detta gör i sin tur att bottenlevande fisk inte behöver gräva i sediment efter föda och minskar re-suspension av sediment (Zambrano med flera 2001, Persson & Nilsson 2007). Om födoresurserna ökar kommer detta även leda till förbättrad kondition på de fiskar som finns kvar. Därför är längd-vikt förhållanden en intressant parameter att undersöka då vikten i slutet av tillväxtsäsongen (höst-vinter) bör vara ett resultat av bland annat hur mycket födoresurser det funnits under året i relation till mängden fisk. Alltså ett indirekt mått på mängden djurplankton och/eller bottenfauna i sjön. För att få en uppfattning om fiskens kondition och i framtiden kunna göra uppföljningar undersöktes längd-vikt förhållandet på braxen i sjön. Stor braxen är den mest effektiva predatorn på bottenfauna och ger därför en god indikation på hur mycket bottenfauna det finns i sjön. Längd- vikt förhållandes analyseras genom att mäta ca 100 individer av olika storlekar till närmsta millimeter och gram. Fiskens vikt har generellt ett exponentiellt samband med dess längd enligt ekvationen: Vikt = a*längd^b, där a är skärningspunkt och b lutningen på sambandet. Ekvationen brukar räknas ut genom att skapa ett linjärt samband (vikt = a + längd * b) genom att log- transformera datan. Kondition kan sedan jämföras mellan sjöar eller år i samma sjö genom att jämföra regressionslinjer. Här redovisas endast längd-vikt förhållandet för att i framtiden kunna göra statistiska jämförelser och till exempel utvärdera effekter av reduktionsfisket.!11

Nedan visas resultat för längd-vikt samband i Bälingesjön i oktober 2018. Som jämförelse har Tjörnarpssjön tagits med (före och efter reduktionsfiske), vilket är en sjö med liknande yta (47 ha), hög vattenfärg, men näringsrikare än Bälingesjön. Braxen i Bälingesjön var inte speciellt stora, men hade inte heller i någon dålig kondition. Jämfört med Tjörnarpssjön kan man man se att de hade inte lika dålig kondition som det var där i 2014, men inte lika bra som efter första årets reduktionsfiske 2015. Det tyder på att täthet av fisk i Bälingesjön inte är riktigt lika hög som i Tjörnarpssjön innan reduktionsfisket. Notera dock att storleken på braxen i båda sjöarna inte är speciellt stor vid någon av undersökningarna. Troligtvis kommer storleken öka även i Bälingesjön i takt med att vitfisk avlägsnas. Vikt gram 3000 2800 2600 2400 2200 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Bälingesjön 2018 Tjörnarpssjön 2014 Tjörnarpssjön 2015 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 550 600 Längd mm Figur 1-bilaga. Längd-vikt samband för braxen i Bälingesjön hösten 2018. Gul och röd linje visar samband i Tjörnarpssjön 2014 och 2015 (före och efter reduktionsfiske) som jämförelse.!12