Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 8/2017 Gemensamma kyrkofullmäktige

Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 8/2017 Gemensamma kyrkofullmäktige Tid 14.12.2017 kl. 17:00-18:30 Plats Församlingarnas hus, Engel-salen Närvarande Kaisa Raittila, ordförande Kai Ahola Alli Ailio Susanna Airola Borta: 68-74 Viivi Ali-Löytty Jukka Annala Anki Arpiainen Riitta Asikanius Sirpa Asko-Seljavaara Liisa Berghäll Johan Bärlund Liisa Elovainio Irja Eskola Katrianna Raunio Leea Halmetoja Jorma Hentilä Miikka Hietaranta Juha-Pekka Hippi Pertti Hyvärinen Sirkku Ingervo Ville Jalovaara Raisa Jarkkola Jukka Rakemaa Ari Järvinen Tarja Kantola Saimi Kautonen Leena Kontula Samuel Kopperoinen Lauri Kopponen Salla Korhonen Sonja Alanko Katri Korolainen Maritta Laiho Anna Laine Ami Lainela Johanna Laisaari Antti Lanamäki Sanna Lehtinen Borta: 68-74 Raija Lehtonen Jarmo Leppiniemi Tiina Lintunen

Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 2 (37) Hedvig Långbacka Pekka Majuri Sami Siirilä Petri Merenlahti Kristiina Kartano Borta: 68-74 Eero Minkkinen Hanna Mithiku Anna Munsterhjelm Liisa Mustajärvi Seija Muurinen Ville Salonen Johanna Nuorteva Jaakko Ojala Jessi Orpana Matti Paavonen Risto Peltokorpi Matteus Pentti Christoffer Perret Anja Malm Tuula Pontela Lea Purhonen Heikki Pynnönen Timo Raittinen Ilari Rantakari Jukka Relander Borta: 68-74 Laura Rissanen Matti Nokela Veronica Saarela Borta: 68-74 Timo Sahi Leena Saastamoinen Kirsi Salo Tuija Käyhkö Pekka Salomaa Caroline Sandström Juha Saunamäki Maija-Liisa Seppä Petri Seppä Helena Seppälä Arja Sihvonen Juha-Pekka Sihvonen Anna-Maria Soininvaara Lari Ahokas Borta: 68-74 Satu Sopanen-Helisalo Marja Lindholm Borta: 68-74 Sini Suomalainen Juha-Matti Terämä Eeva Tikka Anhild Träskman Ingmar Tollander Jukka Tuominen Tuula Tynjä Sirpa Tyrkkö Kirsti Tani Paavo Untamala Eeva Vallisaari Kari Nyberg Minna Valtonen Sinikka Vepsä Arto Virkkunen

Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 3 (37) Wiking Vuori Tuulikki Vuorinen Närvarande var 59 medlemmar av gemensamma kyrkofullmäktige och 11 ersättare. Övriga närvarande Kai Heinonen, fastighetsdirektör Kirsi Rantala, chef för diakonin Jussi Muhonen, förvaltningsdirektör Juha Rintamäki, direktör för samfälligheten Seppo Simola, kommunikationsdirektör Marja Heltelä, gkrs: ordförande Hedvig Stenman, gkr medlem Kirsi Wickström, jurist, sekreterare Andakt Ordförande inledde mötet med en andakt. Meddelande om mötet har jämte agendan varit framlagt till påseende den 5.12.- 14.12.2017 på de till samfälligheten hörande församlingarnas anslagstavlor och på samfällighetens anslagstavla. Mötet har också annonserats i Kirkko ja kaupunki den 7.12.2017 och Kyrkpressen 7.12.2017. Kallelse jämte föredragningslista har sänts till fullmäktiges samtliga medlemmar. Inga inlägg gjordes i följande ärenden: 5-7, 9, 11-13. Ordförande gav besvärsanvisning. Protokollet finns framlagt till påseende i samfällighetens registratur, Tredje linjen 22 B, under 30 dagar, räknat från den sjunde dagen efter mötet, dvs den 21. december. Mötet avslutades kl 18.30. Efter mötet hölls frågetimme kl 18.30-18.33, under vilket 1 inlägg gjordes.

Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 4 (37) Underskrifter Kaisa Raittila ordförande Kirsi Wickström sekreterare Justering Protokollet granskat och godkänt. Helsingfors den 20.12.2017 Helsingfors den 20.12.2017 Irja Eskola Kai Ahola Protokollet framlagt Protokollet har varit framlagt till påseende 21.12.2017-22.1.2018 i samfällighetens registratur. Om framläggandet meddelades 5.12.2017 på pastorskansliernas anslagstavlor samt på samfällighetens anslagstavla. Helsingfors 23.1.2018 Kirsi Wickström

Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 5 (37) Ärenden Bilaga Ärende Sida 68 Mötets laglighet och beslutförhet 6 69 Val av protokolljusterare 7 70 Godkännande av föredragningslistan 8 71 Ordförandes meddelanden 9 72 1-2 Domkapitlets beslut angående förordnandet av ordförande för gemensamma kyrkorådet samt tillstånd för bitjänst för direktören 10 för samfälligheten 73 3 Domkapitlets förordnande av ordförande för gemensamma kyrkorådet för tiden 1.11.2017-31.12.2018 11 74 4-11 Den första ändringen av budgeten för 2017 12 75 12-16 Godkännande av budgetförslaget för 2018 samt verksamhetsoch ekonomiplanen för åren 2018-2020 14 76 17-20 Utlåtande om Meilahden seurakuntas och Töölön seurakuntas gemensamma initiativ till Helsingfors stift angående en fusion 23 av församlingarna per 1.1.2019 77 21 Inrättande av prästtjänst vid enheten för gemensamt församlingsarbete inom Helsingfors kyrkliga samfällighet för arbte 26 bland döva 78 Komplettering av direktionen för Kirkko ja kaupunki -media 29 79 Omläggning av lånet som lyftes för grundrenoveringen av Kiinteistö Oy Helsingin Bulevardi 16 och beviljande av proprieborgen 31 80 22 Kyrkostyrelsen har fastställt gemensamma kyrkofullmäktiges beslut av den 11.5.2017 (föravtal om byte av outbrutna områden på detaljplaneområdet Smörbollsparken) 33

Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 6 (37) 68 Mötets laglighet och beslutförhet Konstaterades att mötet var lagligt sammankallat och beslutfört.

Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 7 (37) 69 Val av protokolljusterare Till protokolljusterare valdes Irja Eskola och Kai Ahola.

Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 8 (37) 70 Godkännande av föredragningslistan Föredragningslistan godkändes.

Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 9 (37) 71 Ordförandes meddelanden Till grund för behandlingen ligger gemensamma kyrkorådets förslag i ärendena 5-13. Fullmäktige Nina Pitkänen som representerat Herttoniemen seurakunta har flyttat från området och därmed mist sin valbarhet. Istället för henne har Anja Malm kallats till återstoden av mandatperioden.

Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 10 (37) 575/2016 72 Domkapitlets beslut angående förordnandet av ordförande för gemensamma kyrkorådet samt tillstånd för bitjänst för direktören för samfälligheten Beslutsförslag Beslut Gemensamma kyrkofullmäktige antecknar ärendet för kännedom. Antecknades för kännedom. Beslutshistoria GKR 30.11.2017, 308 Beslutsförslag Beslut Gemensamma kyrkorådet antecknar beslutet för kännedom och delger fullmäktige beslutet för kännedom. Beslutsförslaget godkändes. Redogörelse Helsingfors domkapitel har enhälligt upphävt kyrkoherde Juha Rintamäkis förordnande till ordförande för gemensamma kyrkorådet per den 31.10.2017 och beviljat honom rätt att vid sidan av sin ordinarie tjänst som bitjänst fundera som direktör för Helsingfors kyrkliga samfällighet för tiden 1.11.2017 31.12.2018. Bilagor 1 Pöytäkirjanote Helsingin hiippakunnan tuomiokapituli 1.11.2017 13 2 Pöytäkirjanote Helsingin hiippakunnan tuomiokapituli 1.11.2017 14

Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 11 (37) 490/2014 73 Domkapitlets förordnande av ordförande för gemensamma kyrkorådet för tiden 1.11.2017-31.12.2018 Beslutsförslag Gemensamma kyrkofullmäktige antecknar ärendet för kännedom. Beslut Anteckandes för kännedom. Beslutshistoria GKR 9.11.2017, 275 Beslutsförslag Beslut Gemensamma kyrkorådet 1) antecknar ärendet för kännedom 2) delger ärendet gemensamma kyrkofullmäktige för kännedom. Enligt förslaget. Redogörelse Helsingfors domkapitel har förordnat kyrkoherden i Haagan srk, Marja Heltelä till ordförande för gemensamma kyrkorådet för tiden 1.11.2017 31.12.2018. Bilagor 3 Pöytäkirjanote Helsingin hiippakunnan tuomiokapituli 01.11.2017 21

Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 12 (37) 22/2017 74 Den första ändringen av budgeten för 2017 Beslutsförslag Beslut Gemensamma kyrkofullmäktige godkänner den första ändringen av budgeten för 2017 I enlighet med föredragningen. Beslutsförslaget godkändes. Beslutshistoria GKR 30.11.2017, 300 Beslutsförslag Beslut Gemensamma kyrkorådet föreslår att kyrkofullmäktige godkänner den första ändringen av budgeten för 2017 i enlighet med föredragningen. Enligt förslaget. Redogörelse En första ändring av budgeten för 2017 föreslås. Driftsbudgeten Överföringen av 3,0 mn från investeringsbudgeten till driftsbudgeten förverkligas inte till fullt belopp i år. Uppskattningsvis kommer 2,2 mn att överföras till driftsbudgeten. Av de medel som reserverats för allmän förvaltning kommer anslaget för försäkringar att överskridas med ca. 41 000 på grund av det ökade antalet frivilliga och försäkringsmäklaren Marsh Oy:s årsarvode. Årsarvodet som tidigare bokats under ekonomiserviceenheten har inte budgeterats bland reserveringarna för allmän förvaltning. Bland reserveringarna för det gemensammaförsamlingsarbetet överskrids de understöd som gemensamma kyrkorådet beviljat med 4 550. För kostnader i samband med bytet av biskop beviljades 30 000 och för evenemanget Med metro till musiken ett bidrag om högst 5 000. Kostnader i samband med kyrkodagarna 100 år i Berghäll har inte budgeterats för 2017, utfallet torde bli 20.000.

Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 13 (37) Investeringar Föreslås att investeringsanslagen minskas med 9,3 mn i enlighet med bilagan. Motiveringarna till detta framgår av bilagan. Investeringarna i anläggningstillgångar uppgår före ändringen till 21,7 mn och efter ändringen till 12,5 mn. Budgetens bindande nivå är i fråga om investeringarna projektets kostnadsställe. Finansiering Ändringarna i finansieringsdelen beror på ovan nämnda förändringar och på att det långfristiga lån om 50 mn som ingår i budgeten inte kommer att lyftas. Förändringarnas inverkan på kassamedlen är -28,4 mn. Bilagor 4 Kiinteistötoimi lisätalousarvioselvitykset 5 Investointimuutos 1 2017 kiinteistötoimi 6 Investointimuutos 1 2017 Hautaustoimi 7 Hautaustoimi lisätalousarvioselvitykset 8 Käyttötalous perustelut 1 2017 muutos 9 Rahoitusosa 2017 10 Käyttötalousosa 2017 11 Tuloslaskelmaosa 2017

Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 14 (37) 25/2017 75 Godkännande av budgetförslaget för 2018 samt verksamhets- och ekonomiplanen för åren 2018-2020 Beslutsförslag Gemensamma kyrkofullmäktige godkänner budgetförslaget och personalbilagan för 2018 samt verksamhets- och ekonomiplanen för åren 2018-2020. Behandling Förvaltningsdirektör Jussi Muhonen presenterade budgetförslaget för år 2018. Beslut Under behandlingen gjordes 14 inlägg. Beslutsförslaget godkändes. Päätöshistoria GKR 26.10.2017, 263 Beslut Gemensamma kyrkorådet 1) godkände för egen del budgetförslaget och personalbilagan för 2018 samt verksamhets- och ekonomiplanen för åren 2018-2020 och dessa på remiss, 2) ber församlingsråden inkomma med sina utlåtanden per den 21.11.2017 3) behandlar utlåtandena den 30.11.2017 GKR 30.11.2017, 301 Gemensamma kyrkorådet 1) antecknar utlåtandena samt svaromålen som presenterats i föredragningen och bilagorna för kännedom 2) presenterar utlåtandena och svaren för fullmäktige 3) godkänner ett tillägg om 400 000 I budgeten och föreslår att fullmäktige godkänner detta då budgeten godkänns

Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 15 (37) 4) godkänner för egen del budgetförslaget för 2018 samt verksamhetsoch ekonomiplanen för åren 2019-2020 och framlägger dessa för fullmäktiges godkännande. Beslut Enligt förslaget. Redogörelse Bestämmelserna om uppgörandet av en församlings budget ingår i kyrkoordningens 15 kapitel, i vilket också bestäms om planeringen av verksamheten och ekonomin på längre sikt än ett år. Räkenskapsåret är ett kalenderår. Då budgeten godkänns ska kyrkofullmäktige också godkänna en verksamhets- och ekonomiplan för minst tre år. I budgeten tas de anslag och beräknade inkomster in som krävs för skötseln av uppgifterna och för att målen för verksamheten ska uppnås. I budgeten ska anges hur finansieringsbehovet ska täckas. I budgeten ingår en driftsbudget, resultaträkning, investeringsbudget och finansieringsbudget. Förslaget till budget för 2018 samt verksamhets- och ekonomiplan för åren 2018-2020 bifogas. Det ekonomiska läget och framtidsperspektivet I Finland har man sedan 2009 kämpat med en svag ekonomisk utveckling men under 2015 vände produktionen uppåt och under innevarande år har tillväxten som mest uppgått till tre %. Den finska ekonomin krympte under perioden 2011 2014. År 2015 uppgick tillväxten till 0,2 %. år 2016 till 1,9 % och för 2017 räknar man med en tillväxt om 3 %. Prognoserna har stigit sedan i våras. Under 2018 räknar man att tillväxten avtar något och ligga nära 2 %. Ett flertal ekonomer förutspår att den pågående tillväxten kunde fortsätta de närmaste åren. Inflationen har de senaste åren legat på ca 1 % och den väntas stiga till ca 1,5%. Således kommer konsumentprisstegringen fortsättningsvis att vara anspråkslös. Lönesumman steg i början av 2017 med ca 2 %och under 2018 kan den stiga ytterligare till 3 %. Innevarande år ökas lönesumman särskilt av den kraftiga tillväxten inom den privata sektorn samtidigt som den offentliga sektorns lönesumma minskar. För 2018 räknar man med löneförhöjningar också inom den offentliga sektorn. Fortsättningsvis kapas 30 % av den offentliga sektorns semesterpremier. Arbetslöshetsgraden väntas sjunka och sysselsättningsläget torde förbättras. Helhetskyrkans ekonomiska situation Under 2016 försämrades församlingarnas ekonomi något i relation till föregående år men för-bättrades ändå sett ur ett längre perspektiv. Församlingarnas årsbidrag uppgick till nästan 120 mn. Det genomsnittliga årsbidraget under de senaste fem åren har varit 105 mn. Verk-

Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 16 (37) samhetsintäkterna ökade och kostnaderna minskade vilket innebar att det för verksamheten användes 343 mn mindre av skatteintäkterna. Skatteintäkterna minskade med 18 mn. Arbetsgivaravgifterna sjönk 2017 och 30 % av semesterpremien betalades inte ut. Kyrkoskatteredovisningarna (enligt penningvärdet 2016) uppnådde sitt högsta värde sedan 2009. Sedan dess och fram till 2016 hade kyrkoskatterna sjunkit med ca 7 %, alltså med ca en %/år. År 2016 tillföll församlingarna sammanlagt 1 015 mn i form av kyrkooch samfundsskatt samt statsbidrag. Detta var 1,4 % mindre än år 2015. Sedan 2016 har kyrkan inte längre fått del av samfundsskatten men från tidigare år redovisades ännu 18 mn. För 2017 väntas kyrkoskatten minska med ca 3 %. På basis av redovisningarna från början av året kan minskningen t o m uppgå till mer än 5 %. Denna oväntat stora minskning beror huvudsakligen på skattelättnaderna som för dem som erhåller skatten varit oväntat kraftiga och den förbättrade ekonomin märks inte ännu i skatteredovisningarna. Samfundsskatteandelarna uppgår ännu 2017 till ca 3 mn men utbetalningarna upphör helt i oktober. Statsbidraget förblev oförändrat. Kyrkoskattebeloppet påverkas inte endast av den ekonomiska utvecklingen utan också av förändringarna i skattegrunden, kyrkoskatteprocenten och församlingsmedlemmarnas förvärvsinkomster. Om effekten av förändringarna i skattegrunden blir liten, förändringen i församlingarnas medlemsantal håller sig på nuvarande nivå och förvärvsinkomsterna ökar är det möjligt att kyrko-skatterintäkterna under 2018 blir högre än under innevarande år. De regionala skillnaderna i fråga om förvärvsinkomsterna kan ändå vara stora. Lagen om statlig finansiering till evangelisk-lutherska kyrkan för skötseln av vissa samhällsuppgifter trädde i kraft vid ingången av 2016. Samtidigt slopades församlingarnas rätt till samfundsskatteandel. Enligt lagen har församlingarna vissa samhällsuppgifter som kompenseras med medel ur statsbudgeten. Till dessa uppgifter hör begravningsväsendet, folkbokföringsuppgifter samt underhållet av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och lösöre. I regeringens budgetförslag för 2018 ingår ett anslag om 114 mn för den evangelisk-lutherska kyrkans samhälleliga uppgifter. Anslaget betalas till kyrkans centralfond. I finansieringslagen ingår ett stadgande om att statsfinansieringen årligen höjs i samma mån som konsumentprisindexet stigit. Indexförhöjningen har dock tillsvidare frusits. Det finns inte planer på att ändra statsandelsfördelningen till kyrkans centralfond. Av statsandelen om 114 mn kanaliseras 107 mn till församlingarna enligt principen euro/invånare, 5 mn beviljas församlingarna som understöd för renovering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och 2 mn används för att underhålla och utveckla datasystemet Kirjuri. Det definitiva fördelningsbeslutet fattas av kyrkomötet i november.

Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 17 (37) Minskningen av församlingarnas medlemsantal har hållits på ungefär samma nivå som de senaste åren. Det är fortfarande viktigt att församlingarna kontinuerligt följer upp medlemsutvecklingen och gör egna prognoser. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det skäl att inte enbart följa med medlemsantalet utan också granska hur läget utvecklas i fråga om de medlemmar som förvärvsarbetar. De ekonomiska utsikterna för Helsingfors kyrkliga samfällighet Resultatet för 2016 visade överskott. Verksamhetsbidraget var 5,5 mn bättre än budgeterat beroende på högre intäkter och lägre kostnader (verksamhetsintäkter + 0,9 mn, verksamhetskostnader -4,5 mn ). Årsbidraget och resultatet överträffade klart budgeten. Skatteintäkterna minskade jämfört med föregående år men utfallet var ändå 5,8 mn bättre än budgeterar. Kyrkoskatterna ökade med 1 mn jämfört med fjolåret då medan samfundsskatteintäkterna minskade med 17,9 mn. Lagen om finansiering av den evangelisk-lutherska kyrkan för vissa samhälleliga uppgifter trädde i kraft i början av 2016. Samtidigt slopades kyrkans rätt till andel av samfundsskatten. Lagen ger församlingarna statsbidrag för skötsel av vissa samhälleliga uppgifter. År 2016 fick samfälligheten ett statsbidrag om 12,1 mn. Samfällighetens resultat för 2017 torde bli bättre än budgeterat. Skatteutfallet väntas motsvara budgeten men verksamhetsintäkterna och finansieringsintäkterna torde överstiga budgeten. Samfällighetens ekonomiska framtid är utmanande. Skatteintäkterna släpar efter kostnadsutvecklingen till följd av det svaga ekonomiska läget. Anslagstilldelningen har minskats med 7% i budgeten för 2018 och för 2019 är förändringen 0%. Medlemsutvecklingen leder till att kyrkoskatteintäkterna knappast ökar. Församlingarnas samfundsskatteandel slopades vid ingången av år 2016 och ersattes av ett statsbidrag som ska täcka kostnaderna för vissa samhälleliga uppgifter, ss begravningsväsendet, folkbokföringen och underhållet av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och lösöre. Avgiften till centralfonden bibehålls vid 7,5 % och pensionsfondsavgiften höjs med en procent till 5 % av de kalkylerade kyrkoskatteintäkterna. Värdet på det digra investeringsprogrammet för planeperioden uppgår till 78,9 mn. Överföringarna från investeringsbudgeten till driftsbudgeten belastar årsbidraget under perioden. Den årliga inkomstfinansieringen räcker inte för att finansiera planeperiodens investeringar. Följaktligen måste man utnyttja placerade medel och sälja vissa fastigheter. För att finansiera investeringsprogrammet kommer man under perioden att sälja fastigheter till ett värde av 15 mn och man överväger också finansiera investeringarna med främmande kapital. Om inkomst-finansieringen, realiseringen av placeringarna och lånetagningen inte förverkligas som planerat måste investeringsprogrammet och eventuellt också investeringarna uppskjutas till kommande planeperioder.

Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 18 (37) Under perioden finns inte förutsättningar att öka driftskostnaderna. Budgeten för 2018 är bindande i fråga om ekonomi och verksamhet. Verksamhets- och ekonomiplanen för åren 2019-2020 är inte bindande och ska alltså ses över då budgetramen för respektive år ges. Långsiktiga mål för samfällighetens ekonomiplanering: Ekonomin svarar för att samfälligheten har de resurser som krävs för att förverkliga verksamhetsidén. Med resurser avses personal, verksamhetsanslag, lokaliteter och av samfälligheten producerade tjänster. För att klara detta måste ekonomin vara i balans. För att nå målet ska: kyrkoskattesatsen bibehållas på nuvarande nivå kostnaderna anpassas så att årsbidraget räcker till för att finansiera investeringar och amorteringar personalstyrkan anpassas till verksamheten investeringarna prioriteras, dimensioneras och tajmas med beaktande av de ekonomiska förutsättningarna. För grundlig renovering reserveras ett årligt anslag om 1,5 mn i driftsbudgeten verksamhetslokalerna reduceras snabbare än tidigare planerats i enlighet med ett separat program ägarpolitiken skötas väl, så att på kapitalet erhålls tillräcklig avkastning Då verksamhetsmiljön förändras måste också driftsekonomin balanseras under planeperioden. Församlingarna och samfällighetens enheter måste fästa särskild uppmärksamhet vid personalplaneringen. De ekonomiska utsikterna kräver att samfällighetens personalstyrka reduceras behärskat under de kommande åren. Primärt sker minskningen genom naturlig avgång. Medan driftsekonomin balanseras dimensioneras investeringarna så att man vid behov avstår från att överföra planerade anslag till driftsbudgeten. Fastighetsinvesteringarna måste också anpassas bl a för att upprätthålla balansen i placeringsallokeringarna. Under planeperioden uppnås inte den eftersträvade årsbidragsnivån. Då budgetramen för nästa år ges våren 2018 omprövas situationen för hela planeperioden. Skatteintäkter Samfällighetens kyrkoskatteintäkter har per slutet av september 2017 minskat med 3,2 %. Kyrkoskatteintäkterna påverkas av den allmänna ekonomiska utvecklingen, av den förändrade beskattningsgrunden, kyrkoskatteprocenten och församlingsmedlemmarnas inkomstutveckling. I förslaget till statsbudget kommer vissa moderata inkomstskattelättnader att göras. Skattelättnadernas inverkan på skatteintäkterna underskrider en procent. De förändrade skattegrunderna och den svaga ekonomin har försämrat kyrkoskatteutfallet. Lönesumman ökade i början av 2017 med ca 2 %. Också 2018 kommer semesterpremien inom den offentliga sektorn att skäras ned med 30 %. Församlingarnas medlemsminskning väntas tillta. I så fall torde kyrkoskatteintäkterna minska med 4,6 % år

Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 19 (37) 2018 jämfört med bokslutet för 2016 och hålla sig på samma nivå som 2017. Skatteprognos för planepereioden. (mn ) BS 2016 BU 2017 BU 2018 Prognos 2019 Prognos 2020 Kyrkoskatt 80,4 76,6 76,7 73,9 73,9 Samfundsskatteandel Statsbidrag 3,1 12,1 12,1 12,5 12,7 12,8 Summa 95,6 88,7 89,2 86,6 86,7 Förändring- % -4,8 % -7,2 % 0,6 % -2,9 % 0,1 % Prognosen bygger på oförändrad uttaxering om 1 %. Driftsbudgeten I driftsbudgeten fastställs målen för verksamheten och anslagen för genomförandet. Driftsbudgeten innehåller anslag för den gemensamma förvaltningen, församlingsverksamheten, de ge-mensamma församlingsuppgifterna, den gemensamma förvaltningen, fastighetsväsendet samt miljö- och begravningsväsendet. Budgeten för år 2018 utgår från budgetramen för år 2017, minskad med 7 %. Församlingarnas budgetram har ökats med ett engångsbelopp om 2,1 mn. Utgångspunkten för samfällighetens enheter är att kostnaderna i relation till bokslutet 2015 ska sänkas med 17 % till år 2018. Driftsbudgeten för 2018 upptar en överföring om 1,5 mn från investeringar till driftsbudgeten och motsvarande görs också för 2019 och 2020. Anslaget för församlingsverksamhet har fördelats enligt de grunder som gemensamma kyrkofullmäktige fastställde den 12.11.2009. Inbesparingarna i församlingarna och det gemensamma församlingsarbetet var 6,8 mn enligt bokslutet för 2016. I budgeten för 2018 ökar församlingarnas inbesparingar med 0,8 mn. Det gemensamma församlingsarbetets budget utgår från att 0,4 mn tas från besparingarna. För 2017 räknade man med att församlingarna skulle utnyttja 0,4 mn inbesparade medel och det gemensamma församlingsarbetet och Lövö sammanlagt 0,1 mn. I bokslutet för 2016 var differensen mellan verksamhetskostnader och intäkter, dvs. verksamhetsbidraget, 81,1 mn. I budgeten för 2017 är

Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 20 (37) verksamhetsbidraget -83,8 mn och -77,4 mn i budgetförslaget för 2018. Under planeperioden fattas årligen beslut om driftskostnaderna då budgetramen fastställs. I driftsbidraget enligt kalkylen för perioden ingår inte utnyttjande av eventuella tidigare inbesparingar. Resultaträkningen Resultaträkningen innehåller utöver intäkter och kostnader också en uppskattning av beskattningen, finansieringsposter, avskrivningar på anläggningstillgångar samt ändringar i reserver och fonder. Resultaträkningen anger hur de årliga intäkterna räckt till för att täcka verksamhetskostnaderna, finansieringskostnaderna samt avskrivningarna på anläggningstillgångarna. Resultatet efter finansieringsintäkter och -kostnader kallas årsbidrag. Detta är ett viktigt ekonomiskt nyckeltal. Årsbidraget ska minst täcka avskrivningarna på anläggningstillgångarna. I bokslutet för 2016 uppgick årsbidraget till 14,6 mn. I budgeten för 2017 är årsbidraget 1,6 mn. I budgetförslaget för år 2018 är samfällighetens årsbidrag är 9,7 mn. Årsbidraget 2018 täcker avskrivningarna på anläggningstillgångarna som uppskattas till 7,4 mn. Räkenskapsperioden resultat är 2,3 mn och överskottet 2,9 mn. I ekonomiplanen uppskattas årsbidraget för 2019 till 9,3 mn och för år 2020 till 6,4 mn. Årsbidraget räcker inte heller åren 2019-2020 till för att täcka avskrivningarna. Årsbidraget i planen kräver att skatteintäkterna och avkastningen på placerat kapital utvecklas planmässigt och att verksamhetskostnaderna minskar. Intäktsutvecklingen medför vissa risker. Medlemsminskningen har negativ inverkan på kyrkoskatteintäkterna. Skatteunderlaget påverkas också av eventuella lättnader i beskattningen och av att den arbetsföra befolkningen minskar. Avkastningen på placerat kapital påverkas av osäkerheten om hur räntor och aktiekurser utvecklas. Fastighetsplaceringarna medför osäkerhet i fråga om hur prisnivån på fastigheterna som realiseras utvecklas samt hur förändringarna i räntenivå inverkar på kostnaderna för koncernbolagens lån. Investeringar Samfällighetens investeringar planeras utgående från en långsiktig vision med ett 10 års perspektiv. På basis av detta uppgörs ett investeringsprogram för det innevarande året och de två därpå följande åren. De enskilda investeringarna motiveras skilt i ett eget avsnitt. Förändringarna som under tidigare år genomförts i församlingsstrukturen och förändringen av verksamhetskulturen har som syfte att märkbart effektivera verksamheten. Detta innebär att lokalerna ska utnyttjas

Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 21 (37) effektivare under kommande år men leder på kort sikt till att ökade ombyggnadskostnader för det återstående fastighetsbeståndet. Samfällighetens fastighetsplaceringar utnyttjas aktivt bl a genom markplanering och byggande på befintliga tomter samt genom att realisera fastigheter som inte längre behövs. Genom arrendering strävar man till att samfälligheten ska få permanenta inkomster som komplement till skatteintäkterna. Det aktiva utnyttjandet av fastighetsegendomen fortsätter. Renoverings- och ombyggnadsarbetet i församlingarnas och samfällighetens lokaler leder i kombination med övriga investeringar till att dessa investeringar borde göras under perioden 2018-20 till ett sammanlagt värde av 25-26 mn /år. För år 2018 beräknas kostnaderna vara ca 23,1 mn, varav grundrenoveringarna står för 1,5 mn och flyttas till driftsbudgeten. Anslagsförslagen för 2019 och 2020 är i detta skede ännu mycket grovt räknade men totalnivån kan ändå anses vara riktgivande vid planeringen av investeringarna dessa år. Finansiering Av finansieringsbudgeten framgår hur den årliga intäktsfinansieringen räcker till för investeringar och amorteringar samt en plan för hur finansieringsbehovet ska täckas. Under planeperioden infaller både en omfattande renovering av fastighetsbeståndet och realiseringen av det gamla fastighetsbeståndet till den del detta är i dåligt skick. Intäkterna från försäljningen upptas i resultaträkningen som finansieringsintäkter. Till den del det är fråga om återbetalning av anskaffningskostnaden har försäljningsintäkterna beaktats som minskning av placeringsinvesteringarna. I bokslutet för år 2016 hade de likvida kassamedlen (värdepapper samt kontanta medel och banktillgdohavanden) bokföringsvärdet 166,5 mn. Enligt budgeten och ekonomiplanen uppgår investeringarna under planeperioden till 83,4 mn. Av detta finansieras enligt ekonomiplanen 4,5 mn via driftsbudgeten och resten genom realisering av fastighetsegendom och ökning av det främmande kapitalet Kassamedlen väntas minska med 50,1 mn under planeperioden 2018-2020. Investeringsnivån under planeperioden är på sikt ohållbar. En stabilisering av finansieringen kräver att realiseringen av fastigheter tidigareläggs och sker i större omfattning än tidigare planerat för att frigöra driftskapital för församlingarnas verksamhet eller att årsbiudraget blir betydligt högre vilket kan uppnås genom kostnadsnedskärningar som är större än planerat medan avkastningsnivån måste bibehållas på prognosticerad nivå. Av budgetens personalbilaga framgår uppgifter om samfällighetens personal. Personalbilagan är inte ett åtgärdsbeslut. Bilagan innehåller uppgifter om beräknad naturlig avgång bland personalen genom pensionering eller byte av arbetsplats.

Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 22 (37) Syftet med församlingsvalskampanjen är att tillsammans med församlingarna sprida budskap om församlingsmedlemmarnas delaktighet: genom att rösta kan du påverka kyrkans framtida inriktning. I valinformationen berättar vi också om vad medlemmarna får för sin kyrkoskatt och vad skattemedlen används till. Valinformationens ska öka helsingforsarnas intresse för valen, att väcka debatt om våra valteman och höja röstningsaktiviteten. Församlingsvalet handlar om medlemmarnas demokratiska maktutövning och betydelsen av medlemskapet. Röstberättigade är nu för tredje gången också kyrkans 16-åriga medlemmar. Till skillnad från tidigare år finansierar kyrkostyrelsen nästan ingen valreklam. Följaktligen kräves det mer resurser för den lokala kampanjverksamheten. Informationskampanjen gör det möjligt att ge valet mer synlighet också i gatubilden, i helsingforsmedierna och/eller sociala medier. I kampanjbudgeten ingår också de personalkostnader som behövs för att förverkliga valinformationen (jfr den egentliga valbudgeten). En kampanjgrupp bestående av förtroendevalda från församlingarna deltar i planeringen av kampanjmaterialet. Ett syfte med valet är att engagera. Kommunikationen syftar till att få medlemmarna medvetna om församlingsvalet och att de ska känna sig motiverade att rösta. En orsak att rösta kan finnas i det brett upplagda kandidatfältet, men också i möjligheten att på riktigt påverka församlingens beslut och inriktning. I fokus för valet står alltså att aktivera församlingsmedlemmarna. En lyckad valkommunikation stöder förändringen av verksamhetskulturen. Att i olika situationer hjälpa mänskorna i denna stad och att hjälpa de mest utsatta i miljöer dit annan hjälp inte når fram. En förutsättning för detta är att allt fler församlingsmedlemmar vill delta. Möjligheterna till detta ska vi informera om i samband med församlingsvalet. På så sätt blir det genom engagemanget möjligt att bygga upp det kommande frivilligarbetet. Bilagor 12 Toiminta- ja taloussuunnitelma 2018-2020 ja vuoden 2018 talousarvio 13 Talousarviokirja2018 suom ruots.pdf 14 Toiminta- ja taloussuunnitelman henkilökuntaliite 2018-2020 15 Seurakuntaneuvostojen lausunnot 16 Yhteisen kirkkoneuvoston ja kiinteistöosaston vastine

Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 23 (37) 578/2017 76 Utlåtande om Meilahden seurakuntas och Töölön seurakuntas gemensamma initiativ till Helsingfors stift gällande en fusion av församlingarna per den 1.1.2019 Beslutsförslag Gemensamma kyrkofullmäktige ger, i enlighet med bestämmelserna i KO 13:1, till Helsingfors domkapitel bifogade utlåtande om Meilahden seurakuntas och Töölön seurakuntas förslag om en fusionen av församlingarna f o m den 1.1.2019. Behandling Ordförande meddelade att till beslutsförslaget läggs till följande mening. Gemensamma kyrkofullmäktige justerar omgående denna paragraf. Beslut Gemensamma kyrkofullmäktige ger, i enlighet med bestämmelserna i KO 13:1, till Helsingfors domkapitel bifogade utlåtande om Meilahden seurakuntas och Töölön seurakuntas förslag om en fusionen av församlingarna f o m den 1.1.2019. Gemensamma kyrkofullmäktige justerar omgående denna paragraf. Beslutshistoria GKR 30.11.2017, 297 Beslutsförslag Gemensamma kyrkorådet föreslår att kyrkofullmäktige i enlighet med bestämmelserna i KO 13:1, till Helsingfors domkapitel ger bifogade utlåtande om Meilahden seurakuntas och Töölön seurakuntas förslag om en fusion av församlingarna per f o m den 1.1.2019. Förslaget godkändes Redogörelse Den 5.9.2017, 55 godkände församlingsrådet för Meilahden srk och den 6.9.2017, 76 församlingsrådet för Töölön srk ett gemensamt initiativ riktat till Helsingfors domkapitel. Initiativet gäller en förändring av församlingsindelningen med stöd av KL 3:3 och gäller Töölön srk och Meilahden srk f o m 1.1.2019. Enligt förslaget skulle församlingarna dras in och ersättas av en ny Töölön srk som skulle omfatta det område de två nuvarande församlingarna har. De nuvarande församlingarnas verksameht skulle upphöra per 31.12.2018 och den nya församlingen inleder sin verksamhet 1.1.2019. Församlingsrådens godkännande av

Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 24 (37) initiativet och utredningen Meilahden ja Töölön seurakuntien yhdistyminen 2019, daterad den 29.8.2017 bifogas. Enligt KO 13:1 ska initiativ till ändringar i församlingsindelningen sändas till domkapitlet. Församlingsrådets initiativ sänds till gemensamma kyrkofullmäktige som ska sända det jämte sitt utlåtande till domkapitlet. PÅ basis av de argument som framförs i initiativet och utredningen är det motiverat att fusionera församlingarna. Nyttan som eftersträvas med fusionen Fusionen av Meilahden srk och Töölön srk togs upp redan 2005 i utredningsman Erkki Huhtas rapport. I rapporten föreslogs att dåvarande Meilahden srk, Taivallahden srk och Töölön srk fusioneras. Vid ingången av 2011 fusionerades 12 församlingar till 6 varvid Taivallahden srk och Töölön srk fusionerades medan Meilahden srk kvarstod som självständig församling. I Huhtas rapport föreslogs att församlingsstrukturen utvecklas bl a genom att minska antalet församlingar så att man genom att öka församlingarnas volym bättre kunde uppnå följande: - fortsätta att satsa på skötseln av församlingarnas grundläggande uppgifter, - beakta hur medlemskårens åldersstruktur förändras, - beakta den ökade andelen invandrare och mångkulturalismens utveckling, - betona gudstjänstgemenskapen som ett föremål för identifikation och dess samlingsplats, - satsa på gudstjänstgemenskapen och församlingarnas specialisering och särprägel, - utveckla och utvidga frivilligverksamheten samt att organisera utbildning och handledning för detta Den nya fusionsplanen som församlingarna tagit initiativ till 2017 tar fasta på följande mål som kunde uppnås genom en fusion: 1) ett bredbasigt utnyttjande av de möjligheter och kompanjonskap som finns i församlingarnas verksamhetsmiljö, 2) förenande av församlingarnas resurser och kompetens för att möjliggöra en mer mångsidig församlingsverksamhet, 3) utveckling av församlingsmedlemmarnas möjligheter att påverka och engagera sig 4) jämlit beaktande av befolkningsunderlaget på församlingarnas område och tryggande av församlingens serviceutbud. Fusionsbehovet växer fram ut helsingforsförsamlingarnas behov. Då fusionerna har klart positiva effekter är det motiverat att genomföra dem. Det är viktigt att utveckla församlingsstrukturen så att den motsvarar dagens utmaningar. Helsingfors kyrkliga samfällighet förhåller sig positivt till fusionesplanen.

Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 25 (37) Personalresurs I en församling med tillräcklig volym, vilket en fusion av Meilahti och Töölö skulle ge, kan man bättre än i två mindre församlingar planera personalstyrkan, yrkeskategoriernas storlek och sköta arbetsfördelningen på ett strategiskt vis. Meilahden srk har 20 heltidsanställda (år 2013 var antalet anställda 27), vilket gör att möjligheterna till flexibel personalplanering är små. Den nya sammanslagna församlingen skulle ha 57 heltidsanställda vilket ger bättre möjligheter till vikariearrangemang och graderad semester. Gemensam viljeyttring De två församlingarna är helt överens om fusionen. Också detta utgör en god utgångspunkt för fusionsprocessen och gör det möjligt att framgångsrikt samordna utvecklingen av personalen och verksamheten. Fusionsplanen ger uttryck för en strukturell lösning på strategisk nivå och beaktar såväl Meilahden srks som Töölön srks särdrag, personaloch utrymmesresurserna, de funktionella behoven och utvecklingsmöjligheterna, det faktum att invånarantalet i stadskärnan ökar markant och de utmaningar som förändringarna i verksamhetsmiljön medför. Ekonomi En fusion av Meilahden srk och Töölön srk påverkar inte dessa församlingarnas löne- och verksamhetsanslag eller de övriga församlingarnas anslag. 2009 förnyade kyrkofullmäktige grunderna för anslagsfördelningen. Under en sjuårig övergångsperiod slopades det anslag som jämt fördelades till alla församlingar. Numera sker anslagsfördelningen enbart på basis av medlemsantalet, antalet på området bosatta personer och antalet personer som inte fyllt 18 år. Den nya Töölön srk kommer att få ett löne- och verksamhetsanslag som motsvarar summan av Meilahden srks och Töölön srks nuvarande anslag. Genom församlingsfusionen vill man i regel eftersträvas ofta en bättre församlingstillhörighet och ett stärkande av församlingens ställning på det ifrågavarande området. Fusionen ska ge bättre synergi och sänkt kostnadsnivå. Detta kräver att de berörda församlingarna vidtar åtgärder som inte förverkligas blott och bart genom fusionsbeslutet. Helsingfors kyrkliga samfällighet ger detta utvecklingsarbete sitt fulla stöd. Bilagor 17 Meilahden ja Töölön seurakuntien yhdistyminen 2019, selvitys 29.8.2017 18 Päätös Meilahden seurakunnan seurakuntaneuvosto 05.09.2017 55 19 Päätös Töölön seurakunnan seurakuntaneuvosto 06.09.2017 76 20 YKV lausunto Meilahden ja Töölön srk yhdistäminen

Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 26 (37) 12/2017 77 Inrättande av prästtjänst vid enheten för gemensamt församlingsarbete inom Helsingfors kyrkliga samfällighet för arbetet bland de döva Beslutsförslag Behandling Gemensamma kyrkofullmäktige inrättar en prästtjänst för arbete bland de döva, från den 1.1.2018. Tjänsten ersätter den tidsbundna tjänst för samma ändamål vars mandattid löper ut den 31.12.2017. Tjänsten hör till kravgrupp 602 och anställningen gäller tillsvidare. Beslut Fullmäktige Rakemaa med stöd av Kopperoinen föreslog följande kläm: Helsingfors kyrkliga samfällighets gemensamma kyrkofullmäktige föreslår att kyrkostyrelsen snarast ser över distriktsindelningen för dövprästerna, framför allt i fråga om Helsingforsdistriktet. Ordförande Raittila avslutade diskussionen. Ordförande gav följande omröstningsproposition: De som stöder fullmäktige Rakemaas klämförslag röstar JA och de som inte gör det röstar NEJ. Ordförande konstaterade att 69 JA-röster, 3 NEJ-röster och 3 blanka röster avgetts. 16 fullmäktige var frånvarande. Klämmen godkändes Beslutsförslaget godkändes enhälligt. Dessutom godkändes klämmen. Belsutshistoria GKR 30.11.2017, 292 Beslutsförslag Gemensamma kyrkorådet 1) föreslår att kyrkofullmäktige inrättar en prästtjänst för arbete bland de döva, från den 1.1.2018. Tjänsten ersätter den tidsbundna tjänst för samma ändamål vars mandattid löper ut den 31.12.2017. Tjänsten hör till kravgrupp 602 och anställningen gäller tillsvidare, 2) överför med stöd av KL 16: 11 7 mom. den visstidsanställda prästen för dövarbete, Janne Rissanens till den nya tjänsten förutsatt att gemensamma kyrkofullmäktige inrättar tjänsten,

Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 27 (37) 3) förlägger tjänsten för arbete bland döva till det gemensamma församlingsarbetets team för gemensam diakoni och handikapparbete, 4) ger direktören för gemensamt församlingsarbete fullmakt att underteckna ett avtal med domkapitlet för Helsingfors stift beträffande överföringen av anslaget som kyrkans centralfond anvisat för dövprästtjänsten till Helsingfors kyrkliga samfällighet. Redogörelse Dövprästtjänsterna upprätthölls ursprungligen av staten. Tjänsterna omvandlades till kyrkliga tjänster den 1.1.1997. Kyrkostyrelsen beslöt den 13.12.1996 (Dnr 9/111/96) dela upp arbetet bland de döva på verksamhetsdistrikt på så sätt att till Helsingfors distrikt hör Helsingfors och Esbo stift samt Hollola, Tavastehus, Janakkala, Sääksmäki och Tammela prosterier inom Tammerfors stift. I beslutet konstateras att Helsingfors distriktets dövpräst är verkar under Helsingfors domkapitels överinseende. Kyrkans centralfond har årligen beviljat ett anslag för dövprästtjänsten. Arbetet bland de döva har förändrats i takt med samhället. De döva upplever sig nu närmast utgöra en språklig minoritet som förenas av det gemensamma teckenspråket och den identitet och kultur som utvecklats kring detta. Dövprästarbetet är normalt församlingsarbete med tyngdpunkten lagd vid kyrkliga förrättningar, gudstjänster, anstaltsbesök och individuell själavård. I så måtto avviker arbetet markant från arbetsbilden för domkapitlets övriga arbetstagare. Detta medför betydande problem: arbetstagaren har svårt att få stöd av sin arbetsgemenskap och chef i olika praktiska frågor och i sin egen utveckling. Arbetet inom en stark minoritetskultur är ändå utmanande och stundom betungande och stöd från arbetskamrater och den egna chefen skulle vara önskvärt. Huvudstadsregionens stora samfälligheter har inlemmat specialdiakonin i det gemensamma diakoniarbetet. I Helsingfors, Esbo och Vanda samfälligheter finns tjänster för diakonalt arbete bland döva. Dövprästen har ett nära samarbete med dessa diakoner. I flera års tid har man grunnat på om man i huvudstadsregionen borde placera dövprästtjänsten i någon av samfälligheterna. På så sätt skulle prästen bli medlem av ett team vars arbete innehållsmässigt åtminstone till en viss del påminner om dövprästens. Dövprästtjänsten i Helsingforsdistriktet blev vakant då Elina Jokipaltio den 17.2.2014 övergick i Helsingfors diakonissanstalts tjänst. Samtidigt inledde stiftsdekan Reijo Liimatainen förhandlingar med Helsingfors och Vanda samfälligheter om möjligheterna att i detta skede förlägga uppgiften till endera samfälligheten. Kyrkostyrelsens enhet för gudstjänst och samhälle tillfrågades om hur Helsingfors plan kunde genomföras och vilka konsekvenserna av en överflyttning av tjänsten kunde få. Enligt det svar som erhölls ansåg kyrkostyrelsen att det var ändamålsen-

Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 28 (37) ligt att prästtjänsten i Helsingfors distrikt stannar kvar hos Helsingfors stift och att domkapitlet behåller sin skyldighet att övervaka att arbetet förverkligas enligt de områden och riktlinjer som man gemensamt enats om. Stiftet har ändå rätt att placera resursen enligt eget förgottfinnande. Stiftet kan t ex överföra resursen till samfälligheten. Kontentan av diskussionerna blev att det är mest ändamålsenligt att flytta tjänsten till Helsingfors samfällighet och domkapitlet bad Helsingfors samfällighet inrätta en dövprästtjänst på viss tid. Helsingfors samfällighet och Helsingfors stift ingick den 23.9.2014 ett samarbetsavtal för tre år (1.10.2014-30.9.2017). Enligt avtalet förläggs Helsingforsdistriktets dövprästtjänst till Helsingfors samfällighets gemensamma församlingsarbete och teamet för diakoni och handikapparbete. Stiftet får ett specialanslag som oavkortat kanaliseras till Helsingfors samfällighet. Anslaget täcker prästens lönekostnader och en del av verksamhetskostnaderna. Det treåriga avtalet löper ut i år. Avtalsparterna, kyrkostyrelsens enhet för gudstjänst och samhälle, Helsingfors stift och Helsingfors kyrkliga samfällighet höll ett utvärderingsmöte den 3.4.2017. Parterna var överens om att arrangemanget fungerat. Dövprästen har fått en kollegial arbetsmiljö i Helsingfors samfällighets enhet för gemensam diakoni. Planeringen och uppföljningen är intensivare än förr. Parternas uppfattning är att det är motiverat att fortsätta arrangemanget i form av ett tillsvidare gällande avtal. Arrangemanget kräver att Helsingfors samfällighet inrättar en dövprästtjänst och sköter rekryteringen till tjänsten. Domkapitlet i Helsingfors stift föreslår att samfälligheten inrättar en tjänst som omfattar dövprästtjänstens uppgifter i Helsingforsdistriktet. Domkapitlet förbinder sig att ingå ett separat avtal om att kyrkans centralfonds anslag för dövprästtjänsten överförs till Helsingfors samfällighet. (Domkapitlet i Helsingfors stift 23.8.2017, 12) Pastor Janne Rissanen valdes till dövprästtjänsten på viss tid på basis av en offentlig ansökningsprocess. Således uppfylls kraven i KL 16: 11 :n 7 mom. och han kan överföras till den nya tillsvidare gällande dövprästtjänsten utan offentligt ansökningsförfarande. Enligt KL 9:3 kräver inrättandet av en ny tjänst kvalificerad majoritet, dvs att minst två tredjedelar ( 2 /3) av de närvarande och fler än hälften av samtliga fullmäktige omfattar förslaget. Bilagor 21 Pöytäkirjanote Helsingin hiippakunnan tuomiokapituli 23.08.2017

Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 29 (37) 467/2016 78 Komplettering av direktionen för Kirkko ja kaupunki media Beslutsförslag Beslut Gemensamma kyrkofullmäktige väljer fullmäktige Wiking Vuori (ersättare för Pekka Salomaa och kyrkoherde Kari Kanala (ersättare för Ulla Kosonen) till ersättare i Kirkko ja kaupunki medias direktion för den återstående mandatperioden, dvs till utgången av 2018. Beslutsförslaget godkändes. Beslutshistoria GKR 30.11.2017, 293 Beslutsförslag Beslut Gemensamma kyrkorådet föreslår att kyrkofullmäktige väljer fullmäktige Wiking Vuori (ersättare för Pekka Salomaa och kyrkoherde Kari Kanala (ersättare för Ulla Kosonen) till ersättare i Kirkko ja kaupunki medias direktion för den återstående mandatperioden, dvs till utgången av 2018. Enligt förslaget. Redogörelse Helsingfors, Esbo och Vanda samfälligheters samägda Kirkko ja kaupunki media har en direktion. Direktionsmedlemmarna och deras ersättare väljs av kyrkofullmäktige i respektive samfällighet för en tvåårig mandatperiod. Helsingfors har fem direktionsmedlemmar medan Esbo och Vanda har tre var. Den nuvarande direktionens mandatperiod löper ut vid utgången av 2018. Till representanter för Helsingfors utsågs fullmäktige Hanna Mithiku, Kaisa Raittila, Pekka Salomaa, Eeva Vallisaari samt kyrkoherde Teemu Laajasalo. Till ersättare valdes fullmäktige Sini Suomalainen, Lars Lundsten, Anna-Maria Soininvaara och Ville Jalovaara samt kyrkoherde Ulla Kosonen. Då Teemu Laajasalo inte längre är anställd av samfälligheten har Ulla Kosonen blivit ordinarie medlem. Av ersättarna har Lars Lundsten flyttat från Helsingfors. Följaktligen torde nya ersättare väljas i stället för Kosonen och Lundsten för den resterande mandatperioden för att säkerställa att direktionen är beslutsför och att Helsingfors är representerat.

Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 30 (37) I stället för Lars Lundsten föreslås att Wiking Vuori väljs till ersättare och att Kari Kanala väljs till ersättare för Ulla kosonen. Bägge har gett sitt samtycke.

Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 31 (37) 644/2016 79 Omläggning av lånet som lyftes för grundrenoveringen av Kiinteistö Oy Helsingin Bulevardi 16 och beviljande av proprieborgen Beslutsförslag Beslut Gemensamma kyrkofullmäktige 1) godkänner att Kiinteistö Oy Helsingin Bulevardi lyfter ett lån och ingår ett ränteswapavtal i enlighet med det av kyrkorådet godkända anbudet 2) beviljar Kiinteistö Oy Helsingin Bulevardi 16 proprieborgen för det lån bolaget lyfter i Handelsbanken. Beslutsförslaget godkändes. Beslutshistoria GKR 30.11.2017, 307 Beslutsförslag Gemensamma kyrkorådet 1) godkänner Handelsbankens låneanbud och erbjudande av ränteswapavtal för det lån Kiinteistö Oy Helsingin Bulevardi 16 lyfter för att omlägga lånet som bolaget 010 lyfte för att finansiera kostnaderna för grundrenovering av sin fastighet 2) föreslår att kyrkofullmäktige godkänner att Kiinteistö Oy Helsingin Bulevardi 16 lyfter lånet och ingår ett ränteswapavtal på de villkor som kyrkorådet godkänt 3) föreslår att kyrkofullmäktige beviljar Kiinteistö Oy Helsingin Bulevardi 16 proprieborgen för det lån bolaget lifter i Handelsbanken. Redogörelse Helsingfors samfällighet äger fastigheten KOY Helsingin Bulevardi 16 till 100 %. Fastighetsbolaget genomförde en grundrenovering av byggnaden 2010-2011 och finansierade projektet till ca 50 % med ett banklån. Gemensamma kyrkofullmäktige godkände den 10.12.2009 arrangemanget enligt vilket ett lån om 8,0 mn lyftes hos Deutsche Bank. Som säkerhet ställdes placeringar som samfälligheten hade hos Deutsche Bank och som sköttes av banken. Beslutet om säkerheten godkändes som arrangemang enligt vilket lånet kan betalas bort med

Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 32 (37) ett nytt lån om detta anses ändamålsenligt för att frigöra sig från borgensförbindelsen. Hösten 2016 sade samfälligheten upp avtalet om förmögenhetsförvaltning som ingåtts med Deutsche Bank. För att frigöra samfällighetens placeringar betalades i samband med detta också Kiinteistö Oy Helsingin Bulevardis 16 lån. Fastighetsbolagets återbetalning av lånet finansierades med ett ettårigt koncernlån inom samfälligheten. Samfälligheten har nu för fastighetsbolagets räkning konkurrensutsatt ett långfristigt lån med ränteskydd. Samfällighetens placeringskommitté bekantade sig den 17.11.2017 med anbuden och villkoren och jämfört dessa. Handelsbankens låneanbud och ränteswapavtal var som helhet betraktat lämpligast och fördelaktigast. Placeringskommittén beslöt för egen del godkänna Handelsbankens anbud och föreslår att fastighetsaktiebolaget ingår ett avtal med Handelsbanken om lyftande av ett lån med 10 årigt ränteskydd. Vid prissättningen av lånet har man beaktat att samfälligheten ställer proprieborgen för lånet utöver inteckningar i fastigheten. Lånet uppgår till 7,0 mn och amorteringstiden är 15 år. I de erhållna anbuden var effekten av samfällighetens proprieborgen på lånets marginal ca - 0,20%, vilket talar för beviljande av borgensförbindelse.