EN ARBETSGIVARPOLITIK FÖR UTVECKLING OCH TRYGGA ARBETSPLATSER Gemensamt rödgrönt principprogram inför landstingsvalet 2010 Landstinget i Uppsala län 2010-04-08
2 (7) Innehållsförteckning Vi kan och vill vara arbetsgivare!... 3 Chef- och ledarskap... 4 Delaktighet... 4 Arbetsmiljö... 4 Introduktion och utbildning... 5 Löner... 5 Sjukfrånvaron... 5 Arbetstider... 6
3 (7) Vi kan och vill vara arbetsgivare! Landstinget är en enda huvudman och därmed också en enda arbetsgivare. I organisationen finns många arbetsgivarföreträdare i form av chefer i linjen eller chefer för staber. Ytterst ansvariga arbetsgivare är den politiska ledningen. Det ansvaret och den rollen kan politiken inte smita ifrån. Politiken ska ta sitt ansvar genom tydliga uppdrag och delegationer, men också genom att aktivt följa personalfrågorna. Signalerna från den politiska ledningen utåt i organisationen måste vara att arbetsgivarfrågorna och en god personalpolitik är av avgörande betydelse för verksamheten kvalitet och utveckling. Politiska beslut och policydokument markerar den politiska ambitionen och inriktningen för personalpolitiken. Under innevarande mandatperiod har arbetsgivar-/personalpolitiken totalt lyst med sin frånvaro. Här behövs ett större engagemang och tydligare signaler från politiken. Ledningssystemet måste kvalitetssäkras, personaluppföljningen måste utvecklas, det systematiska arbetsmiljöarbetet säkerställas och delaktighet måste bli bättre. För att bättre hantera arbetsgivarfrågor från politikens sida behövs ett politiskt organ med tydligt uppdrag att följa och ta initiativ i personalfrågor, t ex i ett arbetsgivarutskott, personaldelegation eller som en del i ett produktionsutskott. Om vi vinner valet i september kommer vi att ta fram ett arbetsgivarstrategiskt dokument med förslag till mål och åtgärder i enlighet med förslaget i detta dokument. Vi kommer också att fortlöpande ha en dialog med de fackliga organisationerna. Börje Wennberg Socialdemokraterna Sören Bergqvist Västerpartiet Vivanne Macdisi Socialdemokraterna Johan Edstav Miljöpartiet
4 (7) Chef- och ledarskap Kunskapen och förmågan att leda är viktigast när det gäller att rekrytera chefer. Chefer behöver fortlöpande stöd av överordnad chef och tydliga delegationer. Systemet med chefskontrakt ska utvecklas och kvalitetssäkras. Kontrakten ska vara ett stöd för såväl chefen som chefens chef gällande uppdrag och befogenheter. Kontrakten ska också uppmärksamma behov av stöd och utbildning och ange utvecklingsbehov med anledning av personalenkät, arbetsmiljöronder och andra resultat. Chefsutbildning ska vara obligatoriskt och skrivas in i chefskontrakt. Chefer ska också kunna träffa andra chefer i nätverk eller andra organiserade former. Chefsuppdraget är en kompetens i sig och inte ett sidoordnat uppdrag. Därför ska tidsbegränsade chefsuppdrag avvecklas utom på de allra högsta positionerna. Det är landstingsstyrelsen som ska anställa landstingsdirektör och förvaltningschefer förutom för Kultur i länet som anställs av Kulturnämnden. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen anställer hälso- och sjukvårdsdirektör. Den politiska ledningen ska också få utbildning i arbetsgivarfrågor och ledarskap. Delaktighet Gällande samverkansavtal måste kvalitetssäkras så att syftet och möjligheten med tidig samverkan blir verklighet. Det gäller såväl de fackliga organisationernas medverkan och inflytande, som enskilda anställdas möjlighet att förstå och påverka sin egen arbetssituation genom planeringssamtal och arbetsplatsträffar. På varje arbetsplats måste mål och uppdrag klargöras och utifrån förutsättningarna ska sedan diskuteras på vilket sätt arbetet ska genomföras. Ett systematiserat sätt att arbeta med utveckling av det egna arbetet måste etableras. Förslagsverksamhet i någon form ska återinföras i hela organisationen. Den som arbetar inom en politiskt styrd organisation har rätt att ta del av det politiska arbetet. Kunskapen om politikens innehåll och alternativ behöver lyftas fram för att öka förtroendet/förståelsen för hur ledningen av landstinget fungerar. Arbetsmiljö En ökad delaktighet och en reell möjlighet att påverka sin arbetssituation är den viktigaste arbetsmiljöåtgärden för den enskilde. Enligt Arbetsmiljölagen ska arbetsförhållandena anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och
5 (7) psykiskt avseende. För landstinget är det systematiska arbetsmiljöarbetet en möjlighet till ordning och reda i verksamheten. Det behövs större fokus på det systematiska arbetsmiljöarbetet och en större kunskap om arbetsförhållandenas betydelse för hela verksamheten. Både chefer och skyddsombud ska ha en god utbildning i arbetsmiljöfrågor. Introduktion och utbildning Kunskaper behöver förnyas och kompletteras i allt större utsträckning än tidigare. Det ligger ett strategiskt värde i att systematisera introduktioner och utbildningsbehov. En god introduktion ska vara en självklar möjlighet inom hela organisationen och anpassas efter den enskildes bakgrund och behov. Samtidigt måste utbildningsbehov beaktas i planeringssamtal och lyftas fram i arbetsplatsers utbildningsplaner. Det är viktigt att alla yrkeskategorier får ta del av utbildningsinsatser och att det finns resurser avsatta för detta. Löner Centrala kollektivavtal reglerar väsentliga delar av löneutvecklingen. Hur dessa tillämpas inom landstinget är en fråga för den yttersta ledningen, dvs politiken. Årliga lönekartläggningar och en arbetsvärdering är viktiga för kunskapen om hur löneutvecklingen sker och hur fördelningen ser ut mellan kvinnor och män och mellan olika yrkesgrupper. Med utgångspunkt i dessa kartläggningar och värderingar måste sedan landstinget ta fram en lönepolicy som uttrycker arbetsgivarens vilja till önskade förändringar. En sådan lönepolicy måste också innefatta lönesättning vid nyanställning. Osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor eller mellan mansrespektive kvinnodominerade yrkesgrupper ska snarast möjligt åtgärdas. Dessutom kan det behövas särskilda lönesatsningar för att lyfta låglönegrupper. Sjukfrånvaron Arbetet att halvera sjukfrånvaron från 2004 till 2008 avbröts av den borgerliga majoriteten. Resultatet är att minskningstakten har avtagit och målsättningen ligger ännu långt ifrån den tidigare. Det behövs särskilda insatser för att de med längsta sjukfrånvaron antingen får en plan för återkomst inom landstinget eller en plan och ett stöd för att kunna hitta annat arbete. Manualen för tidig återgång ska kvalitetssäkras så att den är ett aktivt verktyg i verksamheterna. Anpassning av arbetsförhållandena är en viktig och självklar del i att återgå till arbetet. Rehabiliteringsinsatser ska också kunna utgöras av praktik på annan arbetsplats eller hos annan arbetsgivare.
6 (7) Arbetstider Det finns signaler att arbetet med kostnadsanpassningar ökar antalet deltidsanställningar och så kallade allmänna visstidsanställningar. Med tanke på kvalitetsarbetet och på kommande pensionsavgångar måste landstinget stå för trygghet i anställningarna. Heltidsarbete ska vara en rättighet, deltidsarbete en möjlighet för den som så önskar. Möjligheten att påverka förläggningen av arbetstiden är viktig för den enskilde. Det kan ske genom flextidssystem eller olika arbetstidsmodeller. Det är rimligt att landstinget har övergripande riktlinjer alternativt ett kollektivavtal som reglerar inom vilka ramar lokala scheman/arbetstidsmodeller kan tillämpas. Vi vill: att chefsutbildningar ska vara obligatoriska och skrivas in i chefskontrakt ge den politiska ledningen utbildning i arbetsgivarfrågor och ledarskap öka de anställdas möjligheter att påverka sin egen arbetssituation att samverkanssystemet kvalitetssäkras ha ett ökat fokus på det systematiska arbetsmiljöarbetet att varje arbetsplats ska ha utbildningsplaner som omfattar all personal genomföra lönekartläggningar och arbetsvärderingar för rättvisa och jämställda löner säkerställa arbetet med tidig återgång och rehabilitering för att sänka sjukfrånvaron att anställda ska kunna påverka förläggningen av sin arbetstid att heltidsanställning ska vara en rättighet, deltid en möjlighet