Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?



Relevanta dokument
Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog

Kartläggning som grund för utveckling

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Rapport Beroendecentrum Stockholm Utveckling av barn- och föräldrastöd Christina Scheffel-Birath

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?

ATT UTVECKLA FAMILJEPERSPEKTIVET I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Per Jörnmyr, projektledare Karin Swensån Retzman, processledare

Barnperspektivet inom Beroendevården

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Stockholm

Att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbrukoch beroendevården i Jönköpings län

Arbete med närstående

Barn som närstående/anhöriga

Projekt Barn som anhöriga

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

Barnperspektivet inom Beroendevården

Barn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller

Barn- och föräldraperspektivet i beroendevården i Värmland

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Drogfokus

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D ), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

Vad tycker du om vården?

Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län

Maria Nyström Agback.

Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Gunborg Brännström, SKL

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Rekommendation, tilläggsöverenskommelse om samverkan gällande personer med missbruk/beroende av spel om pengar VON/2018:112

Vad behövs? Syfte med arbetet med barn som anhöriga. Vad behövs? Perspektivförskjutning. Barn som anhöriga Lagstadgad rätt till stöd Vad behövs?

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Föräldrastödsprojektet 16-25

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn som är närstående

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Avdelningen för vård och omsorg 1

Lagstiftning kring samverkan

Förstärkt barn- och föräldraperspektiv

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Riktlinje för bedömning av egenvård

Alkohol- och drogrådgivningen MiniMaria

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Definition av samordnad individuell plan (SIP) Syfte. Exempel på tillfällen då SIP ska användas. Mål för insatserna

Allvarlig sjukdom eller skada innebär att förälderns sjukdom eller skada är av den art att den kan påverka barnets vardag och utveckling.

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK

Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Information om patientsäkerhetslagen

Orosanmälan. sid. 1 av 5. Gäller från och med Styrdokument Riktlinje

Barn som är närstående

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

6 Tilläggsöverenskommels e gällande samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar HSN

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

Utredning av inrättande av stödlinje för narkotikaberoende

Kartläggning av föräldrar i vård i september gunborg.brannstrom@gmail.com

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15

Frågar man inget får man inget veta. Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Anhörigstöd - en skyldighet

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

BESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Barn som anhöriga inom psykiatrin Kartläggning av insatserna i Psykiatri Skåne och Region Hovedstadens Psykiatri

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk. från upptäckt till behandling

Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området psykisk hälsa 2016

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Halmstad 22 maj

Barn som är närstående

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl

Jag lever mitt liv mellan stuprören. Brukarrevision av Samordnad Individuell Plan (SIP) i Västra Götaland 2018

Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten

LOB, tillnyktring och abstinensvård

Statistikrapport Sagahemmet av Johan Holmdahl

Transkript:

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina Scheffel Birath Med. Dr., leg psykolog

Teman O Varför behöver vi veta? O Bakgrund O Hur många barn rör det sig om? O Vad vet personalen? O Vad tycker patienterna? O Implementering av föräldra- och barnperspektiv på Beroendecentrum Stockholm 2

Varför behöver vi veta? O Minska risker för ohälsa hos barn som anhöriga O Stärka faktorer som stödjer framgång i behandling av missbruk/beroende 3

Bakgrund O HSL 2g, 2010 O Överenskommelse mellan BCS och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) O Utveckling av barn- och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården 4

Beroendecentrum Stockholm (BCS) O Cirka 700 anställda O Cirka 20 000 patienter/år O Sex sektioner O Öppen- och slutenvård O Högspecialiserad O Maria Ungdom 5

Kartläggningen Syfte O Att få ökad kunskap om antal berörda barn och föräldrar O Personalens kunskapsbehov för att kunna tillgodose lagens intentioner O En bild av några patienters syn på stöd i föräldrarollen och insatser till deras barn 6

Kartläggning O Kan laddas ned på Kunskap till praktik http://kunskaptillpraktik.skl.se/mediabinaryloader.axd?mediaarchive_fi leid=b898a104-e6f6-40ac-9374-f12952e7640f&filename=bcsrapport_final2.pdf

Metod O Datajournaler senaste nybesök hos läkare eller motsvarande O Enkät till samtlig personal O Semistrukturerade intervjuer med 15 frivilliga patienter 8

Resultat - patientjournaler O 2851 patienter i åldern 18 65 år (989 /1862 ) O 765 patienter hade minderåriga barn (40 % / 60 % ) 9

Resultat - patientjournaler O 1507 journaler beskrev att patienten saknade minderåriga barn O 579 journaler saknade notering om minderåriga barn 10

Resultat patientjournaler (forts.) O 1 276 barn (medelålder ca 9 år) O För 16 % av barnen saknades uppgift om ålder eller födelseår O 30 patienter väntade barn vid tiden för nybesöket (varav 25 kvinnor; 5 män) 11

Var bor barnen? Totalt antal (%) Kvinnor Hos båda föräldrarna ** 285 37,3 126 41,2 159 34,6 0,067 Enbart hos patienten Enbart andra föräldern 86 11,2 62 20,3 24 5,2 215 28,1 37 12,1 178 38,8 <0,0001 Släktingar Placerade 21 45 2,7 5,9 3,9 9 10,8 7 2,0 1,5 12 33 (%) Män (%) p* <0,0001 0,104 <0,0001 Annat boende 88 11,5 25 8,1 68 14,8 0,001 Framgår ej 3,3 3,6 14 3,1 25 11 ** Föräldrarna lever tillsammans eller har gemensam vårdnad 0,679

Föräldrarnas drog Totalt (%) Kvinnor (%) Män (%) Alkohol 346 (45,2) 149 (48,7) 197 (42,9) Opiater 146 (19,1) 56 (18,3) 90 (19,6) Cannabis 21 (2,7) 5 (1,6) 16 (3,5) Sedativa och hypnotika 26 (3,4) 13 (4,2) 13 (2,8) Kokain 7 (0,9) 1 (0,3) 6 (1,3) Stimulantia 41 (5,4) 20 (6,5) 21 (4,6) Blandmissbruk 124 (16,2) 35 (11,4) 89 (19,4) Missbruksdiagnos saknas och/eller enbart psykiatrisk diagnos 54 (7,1) 27 (8,8) 27 (5,9) 13

Insatser till barnen Insatser Antal % Kvinnor (%) Män (%) Föräldrastöd 31 4,1 6 2,5 Information, råd och stöd till barn Barn medföljer vid besök Familjeterapi 7 0,9 1,5 0,5 7 0,9 0,5 1 5 0,7 1,3 <0,5 152 19,9 20 20 563 73,6 38 62 Orosanmälan till socialtjänst Inga insatser dokumenterade

Metod O Datajournaler senaste nybesök hos läkare eller motsvarande O Enkät till samtlig personal O Semistrukturerade intervjuer med 15 frivilliga patienter 15

Vi undrade om O Kunskaper om lagstiftningen O Kunskaper om barn O Särskilt problematiskt avseende minderåriga barn O Behov för att kunna uppfylla lagen 16

Resultat - personalenkät De som besvarade enkäten var: O Sjuksköterska O Läkare O Psykolog O Annat O Totalt 76 (56) 22 (16) 14 (10) 23 (17) 135 17

Lagstiftningen O SoL O 90 % känner till lagen och de lokala rutinerna O Knappt 70 % anser att rutinerna följs O 33 % av de svarande uppger att orosanmälan ej görs då barnet inte är drabbat O HSL 2g O 90 % känner till O 80 % behöver utbildning 18

Kunskap om barn och föräldrastöd Typ av information, råd och stöd personal vill ge till minderåriga närstående barn (N=135) O Info om förälders sjukdom från ett barnperspektiv (35) O Info om förälders sjukdom från ett vuxenperspektiv (25) O Hänvisa till annan verksamhet O Avlasta skuld O Vet inte En tredjedel uppger att de saknar kunskap! (25) (5) (45) 19

Största svårigheten med barnsamtal (N=72) O Att ge ett bra psykologiskt bemötande O Anpassa samtalet till barnets ålder O Saknar metoder O Vet inte/saknar erfarenhet (21) (17) (18) (16) 47 % uppger att de inte vet hur de ska prata med patienters barn! 20

Behov av stöd och utbildning för att följa lagen (N=95) O Specifik utbildning och handledning O O O O (50) Rutiner/riktlinjer (23) Internt stöd (10) Annan organisation ska utföra uppgiften (8) Inget behov (4) 4 % känner sig redo för uppgiften! 21

Föräldra- och barn-perspektiv i arbetsituationen O Drygt 45 % anger att samtal med minderåriga aldrig har skett O Om minderåriga barn deltar i samtal så O Sker det på initiativ från patienten O Under ledning av förälders behandlare O 2 svarade att det ofta förekommer att minderåriga barn bjuds in till samtal tillsammans med föräldern 22

Samarbetet med socialtjänsten O En tredjedel (31 %) uppger att de aldrig får återkoppling från socialtjänsten på SoL O 87 % önskar mer samverkan mellan socialtjänsten och BCS 23

Metod O Datajournaler senaste nybesök hos läkare eller motsvarande O Enkät till samtlig personal O Semistrukturerade intervjuer med 15 frivilliga patienter 24

Vi undrade O Om patienter känner till familjens rättigheter och skyldigheter? O Vad de anser om samarbete mellan beroendevård och socialtjänst? O Vilken typ av stöd de anser att barn bör få? O Om de har några råd till beroendevården? 25

Resultat - patientintervjuer O 15 patienter (9 kvinnor/6 män) O Egna barnens behov av HSL 2g Jobbigt att socialtjänsten kopplades in Blev bra att få hjälp med att veta hur jag kan stötta mina barn 26

Vilken hjälp vill du ha som förälder? O Stöd till barnet (15) O Stöd till förälder (13) O Stöd till föräldrar och barn tillsammans (12) O Ingen hjälp har efterfrågats (3) 27

Hur påverkas familjen av förälderns missbruk O Föräldern orolig för barnen (11) O Barnen oroliga för föräldern (6) O Barnen känner skuld för situationen (6) O Barnen tar ansvar för föräldern (3) O Föräldern känner skuld för situationen (3) 28

Inställning till hjälp Positiv -Vågar prata med dem bättre -Stort stöd från mottagningen Ambivalent Negativ -Ville inte berätta för barnen -Fattade inte att jag behövde hjälp som förälder -Finns ändå inga resurser -Barnen korsförhörs 29

Råd till BCS i arbetet med att nå barnen O Engagera föräldrarna O Förtroendet för behandlaren är viktigast O Prata med föräldrarna om praktiska saker O Samarbeta O Vi har blivit så svikna av alla att vi inte litar på någon 30

Utveckling Lokal nivå O Från 0 till 30 barnombud sedan 2012 O SKLs fördjupningsutbildning Att stärka barn- och föräldraperspektiv O Handlingsplan för fortsatt arbete med barn- och föräldraperspektiv 31

Utveckling Lokal nivå O Utbildning i Föra barnen på tal O Lokal instruktion O Förbättrade journalmallar 32

TakeCare datajournal- ett exempel 33

Utveckling (forts.) Regional/länsnivå O Arbetsgrupp för regionala samrådet O Gemensam utbildningssatsning O Gemensam syn på orosanmälan O Inventering av utvecklingsbehov O Aktiviteter för att utveckla ett familjeperspektiv 34

Sammanfattning Journalgenomgång O Minst 25 % av alla patienter som besöker BCS en typisk vecka har minderåriga barn O 1 276 minderåriga barn till 765 patienter kunde identifieras O Ca 50% av föräldrarna/patienterna hade vårdnaden om sina barn O 1/5 av journalerna saknade information 35

Sammanfattning Personalenkät O Kännedom om lagstiftningen är god O 80 % behöver utbildning för att ge information, råd och stöd O 33 % uppger att orosanmälan inte görs då barnet inte drabbas av förälderns missbruk 36

Sammanfattning (forts.) O 47 % uppger att de inte vet hur de ska prata med patienters barn O 4 % känner sig redo för uppgiften! O 87 % önskar mer samverkan mellan socialtjänsten och BCS 37

Sammanfattning Patientintervjuer O Alla intervjuade patienter tycker att stöd till barn ska finnas O 3 av 4 föräldrar känner oro för hur deras missbruk påverkar barnen 38

Sammanfattning (forts.) Patientintervjuer O Patienter är positiva, negativa och ambivalenta till sjukvårdens uppdrag O Råd till samhället: 1. Gör föräldrarna delaktiga 2. Samarbeta 39

Slutsatser O Många barn kan nås via pappor med alkohol respektive opiatmissbruk O Bred satsning på utbildning i föräldrastöd från ett missbruksperspektiv 40

Slutsatser (forts.) O Patienter (föräldrar) behöver stöd för att våga ta upp oro för sina barn O Samverkan utifrån såväl lag som psykologiska/etiska principer 41

Tack! christina.scheffel-birath@sll.se Sårad ängel, Hugo Simberg 1903 42