FLOTTILJEN Gestaltningsprogram för Flottiljområdet II

ANTAGANDEHANDLING 2007-12-10 FLOTTILJEN Gestaltningsprogram för Flottiljområdet II GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FLOTTILJOMRÅDET II Järfälla Kommun och gpp arkitekter a/s

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Gestaltningsprogram för Flottiljområdet II SyFTE 4 ÖVERORDNADE GESTALTNINGSMOTIV 4 Bostäder och Träffpunkt Flottiljen Allmänt om bostäderna 4 Öppna kvarter 5 Flottiljen 9 Radhuslängor 10 Atriumhus 13 UTFORMNING AV Allmän mark 16 Grönytor, vegetation och vattenytor 16 Lekparken 16 Torget 17 Höjdskillnader, trappor och murar 18 Kommunikationsytor 18 - Kvartersstigar 19 - Promenaden 19 - Gång- och cykelstråket 20 - Lokalgator 20 UTFORMNING AV Kvartersmark Utformning av gemensamma områden och gårdar 22 Utformning av privata uteplatser 22 BELYSNING 23

Gestaltningsprogram för Flottiljområdet II syfte Förslaget Blomsterängen av arkitektkontoret Gjørtz Pank & Partnere A/S (GPP Arkitekter A/S) från Århus i Danmark har vunnit den allmänna arkitekttävlingen Flottiljen - framtidens boende för äldre som Järfälla kommun arrangerade och som pågick under sommaren och hösten 2006. Det gemensamma gröna parkstråket Avsikten med gestaltningsprogrammet är att formulera utformningsprinciper samt att beskriva kvalitéer i området för att skapa en gemensam röd tråd från planering till genomförande av tävlingsförslaget. Gestaltningsprogrammet kompletterar den upprättade detaljplanen för Flottiljområdet II och ingår som bilaga i markanvisningsavtalen. Gestaltningsprogrammet ska även utgöra stöd för prövning av bygglovsansökan. Punkterna under rubriken utformningsprinciper i varje avsnitt ska följas men även beskrivningar i den löpande texten ska vara vägledande i bygglovsprövningen och bör bara frångås om likvärdiga lösningar kan uppnås. ÖVERORDNADE GESTALTNINGSMOTIV Byggnadernas placering och inbördes relation Öppna kvarter Gestaltningsprogrammets intention är att skapa en bebyggelse anpassad till platsens karakteristika. Byggnaders placering samt utemiljön ska organiseras så att området öppnar sig mot och förbinds med grönområden och kringliggande bebyggelse - såväl befintlig som kommande. Variationer i det offentliga rummet och olika bostadstyper ska skapa ett omväxlande område. De olika bebyggelseformerna som öppna kvarter, radhuslängor och atriumhus placeras runt ett gemensamt parkstråk som sträcker sig från Ålsta hage i norr till kvarterstorget i söder. Variationen ska understrykas ytterligare genom olika byggnadshöjder och fasadmaterial. Vägsystemet innebär att trafik och parkering placeras i områdets periferi. Därmed frigörs parkstråket och de gröna ytorna mellan husen för rekreativa ändamål. Radhuslängor Atriumhus Bostäder och Träffpunkt Flottiljen Särskilt boende Träffpunkt Flottiljen Variation av olika bostadstyper - Allmänt om bostäderna Projektet består av ca 240 bostäder för alla generationer. Bebyggelsen riktar sig till alla: unga familjer, medelålders och de äldre. Kvarteret ska utformas efter ett långsiktigt och starkt hållbart koncept med bestående arkitektur. Skalmässigt är kvarteret anpassat till området och platsens karaktär: bebyggelsen framstår som omväxlande med enkla och tydliga byggnader i en skala som lägger vikt vid närhet. Med stor variation i fasadernas rytm och utformning tillsammans med olika material ska en modernt anpassad men samtidigt tidlös arkitektur uppföras. 4

Bostäderna ska vara ljusa och luftiga med klar och enkel grundinredning som ska kunna anpassas till de boendes behov. Det ska finnas gott om plats i entréer och garderober, dessutom bör trappor utnyttjas som förvaringsplats för att ge t.ex. barnfamiljen flera möjligheter att hålla ordning. Samtliga bostäder ska ha fönster åt två håll och utsikt mot natur. Varje bostad ska ha egen terrass eller balkong. Den privata trädgården i direkt anslutning till bostaden ska kunna avskärmas från det gemensamma genom plantering eller liknande. Det ska inte göras någon skillnad på senior- och vanliga bostäder i det avseendet att samtliga mark/hissanslutna 1-planslägenheter ska vara inredda efter seniorens krav. Särskild hänsyn ska tas till god tillgänglighet i badrum, sovrum och passager inom och utanför lägenheten. Även byggnadskonstruktionen ska vara förberedd för individuell handikappanpassning. I enskilda lägenheter ska det således vara möjligt att ändra storlek, rumsfördelning eller inredning så att bostaden följer den aktuella livssituationen med dess ändrade krav och behov. Detta ska vara möjligt utan större byggnadstekniska ingrepp och stora kostnader. Den nya bebyggelsen inom Flottiljområdet ska ligga i framkanten även vad gäller modern teknik och dess använding som hjälpmedel för äldre personer. Exempel på sådana hjälpmedel är bildtelefoni, trygghets-, inaktivitets- och brandlarm samt elektroniska lås, belysningsstyrning mm. - Öppna kvarter Kvarteren ska utformas som halvöppna bostadskvarter som ut mot staden visar en sluten kvartersstruktur men som öppnar sig mot det offentliga parkstråket. Medan fasaden innehåller större glaspartier utåt mot övriga Barkarbystaden, varieras fasaderna in mot gården med träpartier. Material som trä/zink eller aluminium kan användas i samband med loftgångar eller balkonger för att skapa ett varierat uttryck i fasaden. Samtliga bostäder ska ha tillgång till balkong eller terrass i soligt vädersträck d v s. antingen mot söder, väster eller öster. Loftgångarnas läge kan därför behöver revideras i vissa fall. Balkonger ska utföras som indragningar (nischer) i fasaden. Särskilda åtgärder bör vidtas för att bibehålla goda ljusförhållanden i lägenheterna. Eventuella framtida balkonginglasningar kommer att kunna göras utan att det stör byggnadens arkitektoniska uttryck. Balkongerna får alltså inte vara placerade utanpå fasaden. Förrådsutrymmen bör finnas antingen i eller i anslutning till bostaden. Om ett kompletterande förråd erfordras eller hela förrådsutrymme placeras i källaren ska utrymmet vara tillgängligt från den egna lägenhetens trapphus. Avfallsutrymme bör placeras i byggnaden alternativt lätt tillgängligt i anslutning till parkeringsytorna. Avfallsutrymmena ska gestaltas med hänsyn till stadsbilden och de öppna kvarterens utformning. Balkonger integrerade i byggnadens form och uttryck Loftgångar är inbyggda i formen på byggnadens innersida mot gården 5

Principskiss Placering av öppna kvarter och inbördes relation Grönt parkstråk Torg Utformningsprinciper för de öppna kvarteren: Bebyggelsen ska forma ett U med öppning mot det offentliga parkstråket (stor vinklad pil). Infart till tomt (figur korsar tomtavgränsning) Separata ingångar till trapphusen både från gatan och gården (små pilar) Gångväg till offentligt parkstråk och granntomt (pil i böjd form) Gemensam uteplats (rutad yta) Övrigt gemensamt område ska ha enhetlig utformning (prickad yta). Se Utformning av kvartersmark. Taket ska utformas som platt- eller snedtak. Fasaden ska utföras i ljus eller vit puts. Samtliga bostäder ska ha tillgång till terrass eller balkong i soligt vädersträck, d v s. inte mot norr. Balkonger ska utföras som indragningar/nischer. Utformningsprinciper för det öppna kvarteret i sydöst (utöver ovanstående): Byggnadshöjden ska stiga jämnt mot torget (markerat med svart). Byggnaden ska skapa en vägg mot torget (markerat med svart). Kvarterens höjd ska variera mellan 4 och 5 våningar. 6

ILLUSTRATION ÖPPNA KVARTER Principer for placering och utformning SEKTIONSPRINCIP 1:400 7

FASADPRINCIP 1:400 Variation i moduleringen i fasaden och materialhållning Principiella planlösningar 1-4 TR 3 ROK 1-4 TR 1:200 2:a VÅNINGSPLAN 2 ROK 1-4 TR 1:200 1 ROK 1-4 TR 1:200 Bostadsutformningen i bottenvåningen av det öppna kvarteret mot Majorsvägen ska följa avstegsfall A p.g.a. de uppmätta bullernivåerna. 8

- Flottiljen Träffpunkt Flottiljen placeras vid torget som orienterar sig mot och förmedlar övergången till Barkabystaden. Ett växtrum/ vinterträdgård ska länka samman byggnaden med det öppna kvarteret som utgör det särskilda boendet. Husets utåtvända funktioner - en stor sällskapslokal och ett café/ restaurang ska utformas som ett sammanhängande rumsförlopp vänt mot torget. Husets betjänande rum som administration och service ska orienteras mot parkeringsområdet i väst. Inspiration till träffpunkt Flottiljens öppna fasad mot torget. Utformningsprinciper för det särskilda boendet och träffpunkt Flottiljen : Träffpunkt Flottiljen ska öppna sig mot torget med stora glasytor och vågräta trälameller. Ett genomgående skärmtak ska forma en veranda längs träffpunktens fasad mot torget. I övrigt ska det särskilda boendet utformas som det öppna kvarteret med putsade fasader. Höjdskillnader mot torget ska minimeras. Särskilt boende och Träffpunkt Flottiljen Principer for placering och utformning Principiella planlösningar SÄRSKILT BOENDE ENTREPLAN 1:200 SÄRSKILT BOENDE ENTREPLAN 1:200 Inspiration till träffpunkt Flottiljens öppna fasad mot torget. 9

- Radhuslängor Radhuslängorna ska orienteras öst-västligt. Gångvägar som ska leda till bostädernas entré ska även leda vidare till det offentliga parkstråket. Husen innehåller bostäder om 2-4 rum och kök. Genom indragningar i fasadlivet kan byggnaderna moduleras. Även tillbyggnader med inglasad uteplats eller burspråk på de sydliga fasaderna kan skapa variation i en husrad. Placering av radhuslängor och inbördes relation Förråd placeras i anslutning till bostaden tvärs över gångvägen - parallellt med husen. Utformningen ska stämma överens med radhuslängornas gestaltning och forma en enhet. Detta kan framhävas genom spaljéer som förbinder förråden. Eventuella avfallsutrymmen ska fysiskt och gestaltningsmässigt integreras i denna struktur. Principskiss Grönt parkstråk Utformningprinciper för radhuslängorna: Bebyggelsen formar vinklar på tomten. Visuell kontakt med det offentliga parkstråket (stor vinklad pil) Infart till tomt från norr (figur korsar tomtavgränsning) Ingång till bostad från norr (små pilar) Gångväg till offentligt parkstråk och granntomt (pil i böjd form) Övrigt gemensamt område har en enhetlig utformning (prickad yta). Se Utformning av kvartersmark. 10

Fysiska hinder (t.ex. pollare) ska förhindra genomfart från gångvägarna till parkstråket. Tillbyggnader med inglasad uteplats eller burspråk mot söder får göras enligt nedanstående illustration. Fasaden ska vara i trä. Taket ska utformas som sadeltak och ha en lutning mellan 15 och 30 grader. Undantag får göras för sedumtak. ILLUSTRATION Princip för tillbyggnader med inglasad uteplats eller burspråk på radhuslängans sydsida. För tillåtna mått se illustration ovan. Princip för indragningar (fasadmoduleringar) på norrsidan 11

Radhuslängor Principer för placering och utformning FASADPRINCIP 1:400 Glasverandor som en integrerad del av byggnadens form och uttryck Principiella planlösningar SEKTIONSPRINCIP 1:400 Inspiration till radhuslängornas form, detaljering och inbördes relation 2:a VÅNINGSPLAN 3 ROK ENTREPLAN 1:200 4 ROK ENTREPLAN 1:200 12

- Atriumhus Atriumhusen placeras i två grupper med varierande utförande: dels atriumhus på mark, dels upplyfta atriumhus med markparkering under. Atriumhusen ska placeras på regelbundet avstånd till varandra med gårdsträdgårdar mellan de enstaka husen. Bostäderna ska ha två våningar med ingång från nord- eller sydsidan. Ett band som kläs med metallplattor som t.ex. cortenstål ska omsluta husen och atriumgårdarna. De inåtvända men uppåt öppna atriumgårdarna ska ha både fasader och terrassdäck av trä vilket skapar en varm och inbjudande atmosfär. Eventuellt kan annan fasadbeklädnad för bandet användas förutsatt att samma fasadbeklädnad används som takbeklädnad, t.ex. zinkbeklädning med stående veck. Placering av atriumhus och inbördes relation Förråd ska finnas i eller i anslutning till bostaden t.ex. i atriumgården. Eventuella separata avfallsutrymmen ska placeras lättillgängligt och utformas med hänsyn till stadsbilden och anpassade till atriumhusens gestaltning. Princip för atriumhusens uppbyggnad BOSTÄDER Bostäderna ska gruppera sig omkring de mellanliggande atriumgårdarna. Fasaderna ska kläs i trä. BANDET Bostäderna ska samlas av ett sammanhängande band. Bandet är arkitektoniskt framhävt eftersom fasaden kläs med metallplattor (t.ex. cortenstål). PARKERING Tillträdesvägar och parkering (endast för de upplyfta atriumhusen) Koppar Corten stålplattor Inspiration till bandets fasadbeklädnad: 13

Utformningsprinciper för atriumhusen: NORR Bebyggelsen ska forma en rektangulär sluten form med lika stort avstånd mellan husen. Ett arkitektoniskt framhävt band av t.ex. cortenstål ska binda samman atriumhusen och bilda en fasad mot omgivningen. Stora öppningar mot omgivningen ska finnas i bandet. Infart till tomt från söder (figur korsar tomtavgränsning) Ingång till bostad från norr eller söder (små pilar) Gångväg till det offentliga parkstråket och granntomt (pil i böjd form) Övrigt gemensamt område har enhetlig utformning (prickad yta). Se Utformning av kvartersmark. Visuell kontakt på tvären mot bebyggelsen (sträckad pil) Atriumhusens fasader mot atriumgården ska kläs i trä. Byggnaderna ska utformas med en enhetlig taklutning som stiger från norr mot söder och är mellan 20 och 35 grader. Undantag får göras för sedumtak. Principskiss ILLUSTRATION 14

Atriumhuset Principer för placering och utformning Principiella planlösningar Atriumhus på mark FASADPRINCIP 1:400 2:a VÅNINGSPLAN Atriumhus på mark SEKTIONSPRINCIP 1:400 Upplyfta Atriumhus SEKTIONSPRINCIP 1:400 4 ROK ENTREPLAN 1:200 Upplyfta Atriumhus SEKTIONSPRINCIP 1:400 Inspiration till radhuslängornas form och relation till terrängen. 15

UTFORMNING AV Allmän mark Parkstråket förbinder Ålsta hage i norr med resten av Barkabystaden. Det offentliga parkstråket ska ha en central funktion som rekreationsyta nära bostaden, kommunikationsyta och mötesplats. Parken ska förmedla mötet mellan Ålsta hage - och i dess förlängning även Järvafältets naturreservat - och Barkarbystadens framtida kvartersstruktur. Parkstråket ska ligga i områdets mitt och övergå till en torgyta i södra delen av området. En gång- och cykelväg samt en promenadväg, den s.k. promenaden ska leda genom parken i nord-sydlig riktning. I nordligaste delen av parkstråket finns utrymme att anlägga en lekpark. En dagvattendamm ska tillföra parkmiljön ytterligare en upplevelsedimension. Dammen kommer inte att vara kontinuerligt vattenfylld utan bara i samband med nederbörd. Allmänt ska utemiljön ges en enkel utformning för att på sikt utvecklas till naturliga och lättskötta grönområden med läiga, mysiga ställen. - Grönytor, vegetation och vattenytor Parkstråket ska uppfattas som en fortsättning av Ålsta hage med sitt hagmarkskaraktär. Utformningsprinciper för parken: Inspiration till dammens utformning. Parken ska övergå från en mer friväxande och vildvuxen karaktär i norr till en mer ordnad och tämjd karaktär där den gränsar mot torget. Det stora parkrummet ska modelleras i mjuka former med klippt gräs och ängsytor. Trädgrupper och solitära träd som ska planteras kan vara bukettapel, vildäpple, hägg och oxbär men även björk och körsbär eller andra hagmarksarter. Skymmande buskvegetation ska undvikas i närheten av gång- och cykelstråket samt promenaden. Dagvattendammen ska utformas som en tydligt gestaltad skålform med en botten av klippt gräs. När vattnet sjunker undan genom ett utlopp (dämme) ska ytan kunna användas för lek. - Lekparken Inspiration till lekpark Lekparken i anslutning till hangaren ska vara alla barns och föräldrars mötesplats. Lekparkens utformning ska anknyta till flyget och får därmed en gestaltning som relaterar till platsens historia. Från lekparken ska leken kunna dra vidare till parkens övriga ängsytor och kullor men även till naturområden omkring. Närlekplatser för självständig lek för barn upp till 5 år ska anordnas på kvartersmark. 16

Utformningsprinciper för lekparken: Lekplatsen ska vara en lekplats för alla och ska vara tillgänglig och utrustad för barn med speciella behov. Leklandskap och lekutrustningen ska ge associationer till flyget och möjligtvis kan hangaren integreras (t.ex. klättervägg). - Torget Kvarterstorget ska vara områdets primära entrépunkt och ska markera övergången mellan parkstråket och den kommande bebyggelsen i Barkarbystaden. Torget ska även binda samman de två öppna kvarteren, träffpunkt Flottiljen och bostadskvarteret i öst. Det ska få en stadsmässig karaktär. Inspiration till lekutrustning Promenaden Särskilt boende cykelbana Torg Öppna kvarter Flottilljen Lokalgata Principskiss av torget Utformningsprinciper för torget: Torgets beläggning ska i huvudsak utföras av storskaliga ytor i granit. Eventuella övergångar mellan olika format och färger i beläggningen ska utföras som diagonaler för att skapa dynamik på platsen. Plantering som ett urbant element på torget TORGET - inspiration till utformning och materialval Byte av beläggningar kan betona riktningar och förbindelser vid torget Övergång mellan beläggning och gräs 17

De så skapade mindre rumsligheterna ska kunna innehålla olika aktiviteter och ska framhävas genom trädplanteringar och blomsterurnor och låga murar i granit. Gång- och cykelstråkets sträckning över torget ska utföras i samma beläggning som övriga torget men avskärmas med hjälp av t.ex. ljus. Promenadens färgmässigt avvikande beläggning ska skära in i torgets beläggning. Spegelbassäng - Höjdskillnader, trappor och murar Park- och torgområdet lutar mot söder vilket innebär att höjdskillnader uppstår inom området. Det offentliga rummet gator, gångvägar, korsningar, torg är allas mötesplats att vårda och vistas i, och ska utformas så att miljön är anpassad för alla personer med nedsatt rörelseförmåga, ork och orienteringsförmåga. Utformningsprinciper för höjdskillnader, trappor och murar: Höjdskillnader ska så långt som möjligt tas upp genom lutningar som med jämna mellanrum avbryts av plana ytor för vila. Trappor ska utformas så att det första och sista steget ha en ljusare kulör (dock i samma material) tydligt kontrasterande mot trappan i övrigt. Räcken ska placeras på båda sidor av trappa och barnvagnsramp. Murar inom området ska ha en maximal höjd om 0,5 m. - Kommunikationsytor De olika kommunikationsytorna inom området har en inbördes hierarki som ska återspeglas i deras utformning och gestaltning. Hierarkin mellan de olika kommunikationsytorna ska även återges i hanteringen av deras överlapp: Kvartersstigarnas beläggning ska skära in i promenadens beläggning samt gång- och cykelbanans. Primära trafiksystem 1. 2.. 4. Kvartersstigar Promenaden Gång- och cykelstråket Lokalgator 18

S.k. kvartersstigar löper tvärs över gångstråket på både kvartersmark och allmän mark. De ska vara ett strukturerande element som organiserar bebyggelsen och skapa gångförbindelser tvärs över parkstråket. Stigarna på kvartersmark ska utformas på samma sätt som stigarna på allmän mark. Utformningsprinciper för kvartersstigarna (både allmän mark och kvartersmark): Kvartersstigarna ska utformas som betongplattor över hela bredden av 2 meter. Stigarna på kvartersmark ska utökas med 1 meter armerat gräs för att tillgodose tillgänglighetskrav för brandfordon till radhuslängorna. En vändficka i armerat gräs kan anläggas vid radhuslängornas avslut för att möjliggöra vändning av personbilar. Pollare ska förhindra att bilar kör vidare in till parkstråket. Parkstråket Kvartersstigarnas precisa form ska kontrastera och förstärka områdets landskapliga drag. Lokalgata max 10 meter Gång- och cykelstråket Promenaden överlapp överlapp Kvartersstig överlapp Parkstråket Kvartersstig min 3 meter Principskiss som illustrerar hierakin mellan de olika kommunikationsytorna. Promenaden som ska förbinda torget med hangaren i norr ska utformningsmässigt skilja sig från de övriga kommunikationsytorna. Promenaden ska skifta i bredd och slingra sig i zick-zackform genom parkstråket. Detta skapar små platser längs promenaden som ska inbjuda till att stanna upp och vila. 19

Utformningsprinciper för Promenaden : Inspiration till promenadstigens utformning Promenaden ska utformas material- och färgmässigt tydligt åtskilt från de övriga kommunikationsytorna t.ex. med stora, färgade betongplattor eller färgad asfalt. Promenaden ska tydligt avgränsas mot parken med t.ex. granitkantsten eller vid asfaltbeläggning valsade stålskenor. Promenadens minsta bredd ska vara 3 meter och dess maximala bredd 10 meter. Överlapp med kvartersstigar (se nedan) ska markeras med ett färgskifte till en mörkare ton eller svart. Det trädplanterade gång- och cykelstråket ska leda från Barkabystaden genom västra delen av parkstråket till Ålsta hage i norr. Stråket ska utföras som sepererade gång- och cykelbanor. Utformningsprinciper för gång- och cykelstråket: Gång- och cykelbanorna ska utföras i asfalt och kantas med gatsten. Gång- och cykelbanorna ska skiljas med marksten. Överlapp med kvartersstigar ska markeras. Exempel på bra bearbetning av korsande stigar De allmänna lokalgatorna är orienterade nord-sydlig respektive östvästlig och ligger som avgränsning mot den framtida Barkarbystaden och i övergången till Plantagen. Lokalgatorna ska utformas med en gångväg på ena sidan och en gång- och cykelväg på den andra. Den norra lokalgatan i öst-västlig riktning korsar parkstråket och ska därför utformas så att dess sammanhang inte förstörs. Utformningsprinciper för lokalgator: Upphöjningen och materialbytet markerar att lokalgatan korsar parkstråket och att hastigheten ska sänkas. Lokalgator och tillhörande gång- och cykelvägar ska utföras i asfalt med kantsten i betongsten. Den norra lokalgatan ska i avsnittet som korsar parkstråket utformas avsmalnad, upphöjd och i betongmarksten. 20

Lokalgatan Gång- och cykelstråket Promenaden Kvartersstig 21

UTFORMNING AV Kvartersmark - utformning av gemensamma områden och gårdar Lekplatser på kvartersmark I den rumsliga övergången mellan offentligt och privat - från parkstråket till de privata balkonger och uteplatser intill bostaden - ska gemensamma områden och gårdar få en utåtriktad, halvoffentlig funktion. De gemensamma ytorna ska därför ansluta till parkstråkets utformning. Hagmarkskaraktären fortsätter in i gårdarna men växtarterna kan förädlas. Närlekplatser för barn upp till 5 år ska finnas på de gemensamma uteplatserna. Intentionen och utformningsprinciper för kvartersstigarna finns redovisade på sida 21. Utformningsprinciper för gemensamma uteplatser och gårdar: I övergången mellan offentligt och halvoffenligt rum får buskar, häckar eller staket inte anordnas. De gemensamma ytorna ska sås med gräs eventuellt tillfört vitklöver eller liknande. Grupper av träd som äppel-, päron- och körsbärsträd eller liknande ska planteras. Även rundhag- och rosenhagtorn, syren, rhododendron eller liknande kan användas. Köksträdgård som innehåller kryddörter, rosor, lökväxter m.m. kan etableras på de gemensamma gräsytorna. - utformning av privata uteplatser Privata uteplatser i anslutning till bostaden orienterar sig ofta mot det halvoffentliga rummet och behöver därför kunna avskärmas. Utformningsprinciper för privata uteplatser: Exempel på öppen plantering vid terrasser, varvid radhuslängornas relation till kvartersmarken bevaras Uteplatser ska kunna avskärmas med hjälp av buskar eller häckar. Låga staket får endast användas för att avskärma radhuslängornas terrasser. 22

BELYSNING Ljus har stor betydelse inte minst som stämningsgivande element. Belysningens styrka, riktning, färg etc. är avgörande för hur vi uppfattar och reagerar på saker och rum när det är mörkt. Kommunikationsytornas belysningskaraktär ska följa idén bakom deras hierarki. Det är väsentligt att få en belysningsteknisk distinktion mellan belysning på de olika hierarkinivåerna samt vid knutpunkter mellan dessa. Belysning på övrig kvartersmark och i det offentliga parkstråket ska anpassas till bebyggelsens arkitektur och de fria ytornas arkitektoniska behandling. Dekorationsbelysning ger staden ljus och får staden att leva. Den dekorativa belysningen ska bidra till att framhäva Träffpunkt Flottiljens fasad mot torget. Gatubelysning i Flottiljområdet Utformningsprinciper för belysning: Generellt ska så vitt och färgneutralt ljus som möjligt användas. Ljusarmaturer ska väljas som har en modern utformning och är anpassade till områdets karaktär. Kommunikationsytornas belysningsutformning ska följa deras hierarki. Belysningens karaktär ska övergå från lokalgatans storskaliga belysning till kvartersstigarnas mindre skala. Stolparnas höjd ska anpassas. Särskild omsorg ska ägnas knutpunkterna mellan två kommunikationsytor. På torget ska dekorativ låg belysning som pollare och låga parklyktor eftersträvas. Belysning med spotlights, fiberoptik och projektorer med färgspel och olika ljusstyrkor föreslås kasta ljus på eventuella fontänstrålar, vara ledlinjer i jorden och belysa skulpturer. Träffpunkt Flottiljen kan med fördel dekorationsbelysas. Inspiration till belysning på kvartersmark 23