Hur kan Transportstyrelsen granska organisationers säkerhetskultur genom tillsyn? Sixten Nolén och Inger Engström

Relevanta dokument
Så här kan Transportstyrelsen bedöma säkerhetskultur vid tillsyn. Sixten Nolén, Transportstyrelsen

Hur kan man göra säkerhetskultur begripligt och mätbart? Sixten Nolén Transportstyrelsen

SÄKERHETSKULTUR. Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur

AM/QM/CMM/SM-dag Säkerhetskultur: Ledarskap och säkerhetsarbete Solna Konferens

Säkerhetskultur / Gun Sunnerstam

Säkerhetskultur / Gun Sunnerstam

Seminarium - Luftvärdighet

Flygplatschefsseminarium

Transportstyrelsens arbete med säkerhetskultur. Sjöfartsseminarium 6 april 2016

Utredning av Trafikverkets säkerhetskultur inom järnvägsområdet

Sjö- och luftfartsavdelningens nya SPIenkät: Ledningssystem och säkerhetskultur

Flygchefseminarium Säkerhetskultur Stockholm, Arlanda

Sjö- och luftfartsavdelningens förslag på ny SPI-enkät: Ledningssystem, säkerhetspolicy och säkerhetskultur

ANS-Seminarium Säkerhetskultur Åkeshofs Slott, Bromma

Flygchefseminarium. Kan osäkra anställningsförhållanden ha negativ inverkan på säkerhetskulturen?

Samlat resultat för Säkerhet och arbetsmiljöenkät

Flygsäkerhetsläget ANS

Säkerhetskultur. Kort introduktion. Teori, metoder och verktyg

Vilket stöd behövs för att förbättra säkerhetskulturen? Karin Sundh-Nygård, Arbetsmiljöverket 5 februari 2013

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED Arbetsmiljöpolicy

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Säkerhetskultur Ledningspersonal Del 147-organisationer Nicklas Svensson Sakkunnig Human Factors/MTO

Säkerhetskultur Seminarium CAMO F-verkstäder och tekniker

Systemsäkerhet och säkerhetskultur: Vilka är de gemensamma bristerna? Verksamhetsöverskridande och återkommande problem och brister

Styrning och ledning

Susanne Wallin Pettersson. Ut ur startblocken! - Så skapar du ett fabulöst patientsäkerhetsarbete genom att nyttja juridiken rätt!

Lagar och regler. Varför ett arbetsmiljöarbete? Smidesgruppen 14 december Arbetsmiljö Kresimir Iveskic

Säkerhetskultur i en organisation

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

HÅLLBARA ORGANISATIONER

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

Samma krav gäller som för ISO 14001

Säkerhetskultur i Skanska Sverige

Gemensam säkerhetsmetod för övervakning, EU 1078/2012. Claes Elgemyr, för GNS järnväg

En modell för diagnostisering och utveckling av arbetet med ständiga förbättringar. Erik Allard Helena Ekblom

Grundorsaksanalys. Mathias Elofsson Kvalitetssamordnare Sjö- och luftfart

Förutsättningar för att upprätthålla och utveckla en välfungerande verksamhet kring erfarenhetsåterföring

Tomas Olsson. Gunnar Ljungberg

Enkät & Analysmetoden

Regler för nationell sjöfart

Kränkande särbehandling

Odla säkerhetskultur RÄTT INSTÄLLNING GÖR HALVA JOBBET

En internationell högteknologisk mineralkoncern. Presentation för SSG Säkerhetskonferens SSG Säkerhetskonferens , Mats Pettersson

Mellan ISO 9001:2015 och ISO 9001:2008 Korrelationsmatris

Stockholms stads personalpolicy

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Rapportering av olyckor och tillbud - hur används statistiken i det proaktiva säkerhetsarbetet. Linda Eliasson Patrik Jönsson Charlotte Billgren

Förbättra er säkerhetskultur med Säkerhetsvisaren. Britt-Marie Larsson

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

Skolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA.

Ledningssystem för Informationssäkerhet

Utmaningar i ett svenskt perspektiv. Challenges in a Swedish perspective

Ledningssystem för Informationssäkerhet

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB

1(8) Personalpolitiskt program. Styrdokument

Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen

Framgångsfaktorer för en bra uppföljning. Lisa Stöpfgeshoff Lantmäteriet

Medarbetarundersökning - VOICE 2017 RIKSGÄLDEN

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

LEAN inom Varuförsörjning

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

En vägledning i vårt dagliga arbete

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om säkerhetsledning av godkänd flygplats;

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 17:1

Regiondirektören. Chefs- och ledarkriterier i Region Skåne. Regiondirektörer beslutar i enlighet med bifogat PM. Alf Jönsson Regiondirektör BESLUT

Revisionsrapport. Översiktlig granskning av den interna styrningen och kontrollen * Sammanfattande resultat. Ljusdals kommun

Xxxx Motivation och drivkrafter

Medarbetarundersökning Region Uppsala

AAR After Action Review. Reflexiv dialog 1+1=3. After Action Review, AAR - En process för ständig utveckling. av Räddningstjänstens insatser AAR

Innehåll. 1.0 System och dokumentation 2.0 Arbetsmiljö 3.0 Akuta fall och arbetsskador 4.0 Hälsa och friskvård 5.0 Rehabilitering

Förberedelser och förutsättningar för förändringsarbete

RUTINER OCH SYSTEMREVISION

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Rutiner och uppdragsbeskrivning säkerhetsorganisation. i Tyresö kommuns verksamheter

Dokumentnamn: Verksamhetspolicy

Ledningssystem för hållbar utveckling

GRC Morgondagens internrevision. Presentation av Trafikverkets Projektvärderingsmodell. Trafikverkets internrevision - Niklas Berggren

POLISENS LEDARKRITERIER

SMoKD Revisionsplan v03

INTERN STYRNING OCH KONTROLL. - Resultat av en webbenkät genomförd på uppdrag av kommunens revisorer

Kvalitets och värdegrundsdeklaration

Erfarenheter från tillsyn under Transportstyrelsens ANS-seminarium 5 april 2017

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Systematiskt kvalitetsarbete

INTERN STYRNING OCH KONTROLL KOMMUNSTYRELSEN LIDKÖPINGS KOMMUN. - Resultat av en webbenkät genomförd på uppdrag av kommunens revisorer

Trafikskadade rapporterade via STRADA Sjukvård - dess betydelse för kommunernas trafiksäkerhetsarbete

Vi har inte satt ord på det

LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009

Riktlinje för säkerhetsarbetet i Norrköpings kommun

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)

Uppföljning Psykosocial enkät

Mänskligt ledarskap: 10 budord för den (o)fullständige ledare. Tips från boken

IT-säkerhetspolicy för Landstinget Sörmland

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbete med ständiga förbättringar

Internrevisionen Förslag till revisionsplan för år 2009 Jan Sandvall Dnr B5 269/09 REVISIONSPLAN FÖR ÅR 2009

Transkript:

Hur kan Transportstyrelsen granska organisationers säkerhetskultur genom tillsyn? Sixten Nolén och Inger Engström

Varför tillsyn av säkerhetskultur? Tydlig koppling i regelverk och konventioner Stöd även i forskning Luftfart (ICAO Doc 9859, 4th ed.): - En organisations säkerhetskultur samvarierar med den faktiska säkerheten i verksamheten Järnväg (EU Förordning 2018/762): viktigt att forma en positiv säkerhetskultur högsta ledningen ska...främja en positiv säkerhetskultur. strategi för att kontinuerligt förbättra sin säkerhetskultur... requires that both States and service providers promote a positive safety culture Sjöfart (TSFS 2018:82): Redaren ska säkerställa att som bidrar till en god säkerhetskultur

Varför tillsyn av säkerhetskultur? Tydlig koppling i regelverk och konventioner Stöd även i forskning - En organisations säkerhetskultur samvarierar med den faktiska säkerheten i verksamheten

Vad är säkerhetskultur för Transportstyrelsen? Säkerhetskultur handlar om en organisations gemensamma sätt att tänka och agera i förhållande till risk och säkerhet, det vill säga hur en organisation prioriterar och faktiskt arbetar med risker och säkerhet kopplat till sin verksamhet.

Sju säkerhetskulturområden 1. Rapporterande kultur 2. Rättvis kultur 3. Lärande kultur 4. Säkerhetsengagemang 5. Kommunikation 6. Resurser och kompetens 7. Systematiskt säkerhetsarbete

Centrala grundområden Rapporterande kultur - Rapporterar och vet vad och hur - Uppmuntran och återkoppling Rättvis kultur - Vågar rapportera, inget syndabockstänkande - Rättvis behandling och tydliga gränser Lärande kultur - Lära av fel, misstag och erfarenheter - Uppföljning, förbättringar, återkoppling - Anpassning till förändringar

Säkerhetsengagemanget är viktigt Säkerhetsengagemang (chefer + medarbetare) - Förståelse och insikt om risker och säkerhet - Prioritering av säkerhet och syn på avvägningar - Medarbetares delaktighet Ledningens engagemang (särskilt viktigt) Prioriteras säkerhet vid svåra tider? Motstridiga budskap? Involveras personalen i säkerhetsarbetet? Tillit och förtroende?

Övriga förutsättningar Kommunikation - Tillgång och spridning av information - Diskussion och samverkan internt och externt Resurser och kompetens - Tid, personal och utrustning - Behörigheter, kompetens och utbildning Systematiskt säkerhetsarbete - Styrning och ledning - Analyser och åtgärder (proaktivt/reaktivt) - Ansvar, befogenheter och roller

Transportstyrelsens säkerhetskulturmodell Rapporterande kultur Rättvis kultur Lärande kultur Säkerhetsengagemang Kommunikation Resurser och kompetens Systematiskt säkerhetsarbete

Metod för att granska säkerhetskultur

Metod för att granska säkerhetskultur Bevara fortsätt utveckla Måttligt förbättringsbehov Stort förbättringsbehov Mycket stort förbättringsbehov

Tillsyn av säkerhetskultur Olika sätt 1. Integrerat i tillsyn av SMS:et 2. Tematillsyn 3. Större utredning Ofta 1. Integrerad 2. Tematillsyn Sällan Grunt 3. Utredning Djupt

Större utredningar av säkerhetskultur

Tematillsyn av säkerhetskultur

Tematillsyn säkerhetskultur Exempel på upplägg Analys Återkoppling Avslut Tillsynsbesök Planering + underlag

Enkät före viktigt underlag

Övergripande frågor kopplat till alla säkerhetskulturområden Rapportering Rättvis Lärande Säkerhetsengagemang Kommunikation Resurser/kompetens Systematiskt arbete TS modell för säkerhetskultur 1. Rapporterande kultur Vet hur och vad Rapporterar Uppmuntras att rapportera Återkoppling på rapporter 2. Rättvis kultur Behandling om fel/misstag Vågar rapportera fel/misstag Gräns för vad som accepteras 3. Lärande kultur Lär av fel/misstag och brister Ständiga förbättringar Anpassning till förändringar Uppföljning/återkoppling 4. Trafiksäkerhetsengagemang Ledningen - förståelse/engagemang Ledningen - prioritering/avvägning Medarbetare - förståelse/engagemang Medarbetare - prioritering/avvägning Medarbetare - delaktighet 5. Kommunikation Tillgång till information Spridning av information Interna diskussioner/samarbeten Externt informationsutbyte/samverkan 6. Resurser och kompetens Tid, personal och utrustning Behörighet, kompetens och utbildning 7. Systematiskt trafiksäkerhetssarbete Styrning och ledning (inkl SMS) Uppföljning/kontroll av entreprenörer Reaktivt/proaktivt Trafiksäkerhetsrelaterade analyser Genomförande av åtgärder Ansvar, befogenheter och roller Vad skrivs? Vad förstås och görs?

Exempel på möjligt enkätutfall Chefer Medarbetare Uppfattningar Säkerhetskulturområden och delaspekter Delaspekter 1. Har organisationen en god rapportering av trafiksäkerhetsrelaterade brister och avvikelser? a. Personalen vet hur och vilka brister och avvikelser de ska rapportera 1 b. Organisationen rapporterar brister och avvikelser 1 c. Personalen uppmuntras att rapportera brister och avvikelser 1 d. De som rapporterar får återkoppling på vad som händer med rapporterna 1 2. Har organisationen en rättvis kultur kopplat till trafiksäkerhet? a. De som gör något fel eller misstag behandlas korrekt, rättvist och utan syndabockstänkande 1 b. Personalen vågar rapportera trafiksäkerhetsrelaterade fel, misstag och brister 1 c. Det finns en tydlig gräns mellan vilka fel, misstag och beteenden som accepteras eller inte accepteras 1 3. Har organisationen ett bra lärande i trafiksäkerhetsarbetet? a. Organisationen lär av egna och andras brister, misstag och erfarenheter 1 b. Organisationen arbetar ständigt med att förbättra sitt trafiksäkerhetsarbete 2 c. Verksamheten anpassas till förändringar (internt/externt) utan att trafiksäkerhetsarbetet försämras 1 d. Trafiksäkerhetsarbetet följs upp och återkopplas till all personal 1 4. Har organisationen ett bra trafiksäkerhetsengagemang? a. Ledningen visar förståelse och engagemang för trafiksäkerhetsfrågor 1 b. Ledningen prioriterar trafiksäkerhet högt och gör bra avvägningar mot "annat", t.ex. produktion 1 c. Medarbetarna visar förståelse och engagemang för trafiksäkerhetsfrågor 1 d. Medarbetarna prioriterar trafiksäkerhet högt och gör bra avvägningar mot "annat", t.ex. produktion 1 e. Medarbetarna är delaktiga i att utveckla och förbättra trafiksäkerhetsarbetet 1 5. Har organisationen en god intern och extern kommunikation i trafiksäkerhetsfrågor? a. Det finns en bra spridning av relevant trafiksäkerhetsinformation inom organisationen 1 b. Det sker regelbundet diskussioner och samarbeten internt i organisationen kring trafiksäkerhet 1 c. Organisationen har bra informationsutbyte och samverkan med externa aktörer i trafiksäkerhetsfrågor 1 6. Har organisationen tillräckligt med resurser och kompetens för sitt trafiksäkerhetsarbete? a. Organisationen har tillräckligt med tid, personal och utrustning 2 b. Personalen har rätt behörighet och kompetens och får tillräckligt utbildning/fortbildning 1 7. Bedriver organisationen ett systematiskt trafiksäkerhetssarbete? a. Man har ett fungerande säkerhetsstyrningssystem och arbetar systematiskt med trafiksäkerhet 1 b. Man arbetar både reaktivt och tillräckligt förebyggande (proaktivt) med trafiksäkerhet 1 c. Man genomför bra trafiksäkerhetsrelaterade analyser, tex risk-, orsaks- eller händelseanalyser 1 d. Man genomför åtgärder kopplat till identifierade trafiksäkerhetsrisker 1 e. Organisationens trafiksäkerhetsarbete är tydligt vad gäller ansvar, befogenheter och roller 1 Områden Grön Grön Grön Grön Grön Grön Grön Uppfattningar Säkerhetskulturområden och delaspekter Delaspekter 1. Har organisationen en god rapportering av trafiksäkerhetsrelaterade brister och avvikelser? a. Personalen vet hur och vilka brister och avvikelser de ska rapportera 1 b. Organisationen rapporterar brister och avvikelser 3 c. Personalen uppmuntras att rapportera brister och avvikelser 2 d. De som rapporterar får återkoppling på vad som händer med rapporterna 3 2. Har organisationen en rättvis kultur kopplat till trafiksäkerhet? a. De som gör något fel eller misstag behandlas korrekt, rättvist och utan syndabockstänkande 4 b. Personalen vågar rapportera trafiksäkerhetsrelaterade fel, misstag och brister 4 c. Det finns en tydlig gräns mellan vilka fel, misstag och beteenden som accepteras eller inte accepteras 3 3. Har organisationen ett bra lärande i trafiksäkerhetsarbetet? a. Organisationen lär av egna och andras brister, misstag och erfarenheter 3 b. Organisationen arbetar ständigt med att förbättra sitt trafiksäkerhetsarbete 3 c. Verksamheten anpassas till förändringar (internt/externt) utan att trafiksäkerhetsarbetet försämras 3 d. Trafiksäkerhetsarbetet följs upp och återkopplas till all personal 3 4. Har organisationen ett bra trafiksäkerhetsengagemang? a. Ledningen visar förståelse och engagemang för trafiksäkerhetsfrågor 3 b. Ledningen prioriterar trafiksäkerhet högt och gör bra avvägningar mot "annat", t.ex. produktion 3 c. Medarbetarna visar förståelse och engagemang för trafiksäkerhetsfrågor 1 d. Medarbetarna prioriterar trafiksäkerhet högt och gör bra avvägningar mot "annat", t.ex. produktion 2 e. Medarbetarna är delaktiga i att utveckla och förbättra trafiksäkerhetsarbetet 4 5. Har organisationen en god intern och extern kommunikation i trafiksäkerhetsfrågor? a. Det finns en bra spridning av relevant trafiksäkerhetsinformation inom organisationen 3 b. Det sker regelbundet diskussioner och samarbeten internt i organisationen kring trafiksäkerhet 3 c. Organisationen har bra informationsutbyte och samverkan med externa aktörer i trafiksäkerhetsfrågor 3 6. Har organisationen tillräckligt med resurser och kompetens för sitt trafiksäkerhetsarbete? a. Organisationen har tillräckligt med tid, personal och utrustning 2 b. Personalen har rätt behörighet och kompetens och får tillräckligt utbildning/fortbildning 2 7. Bedriver organisationen ett systematiskt trafiksäkerhetssarbete? a. Man har ett fungerande säkerhetsstyrningssystem och arbetar systematiskt med trafiksäkerhet 3 b. Man arbetar både reaktivt och tillräckligt förebyggande (proaktivt) med trafiksäkerhet 3 c. Man genomför bra trafiksäkerhetsrelaterade analyser, tex risk-, orsaks- eller händelseanalyser 2 d. Man genomför åtgärder kopplat till identifierade trafiksäkerhetsrisker 3 e. Organisationens trafiksäkerhetsarbete är tydligt vad gäller ansvar, befogenheter och roller 3 Områden Orange Röd Orange Orange Orange Gul Orange

Tematillsyn säkerhetskultur Exempel på upplägg Analys Återkoppling Avslut Tillsynsbesök Planering + underlag

Tematillsyn säkerhetskultur Exempel på upplägg Analys Återkoppling Avslut Tillsynsbesök Planering + underlag

Tematillsyn säkerhetskultur Exempel på upplägg TS samlade bedömning Delaspekter Områden 1. Rapportering a. Vet hur och vad 1 b. Organisationen rapporterar 3 c. Uppmuntras att rapportera 2 d. Återkoppling på rapporter 3 2. Rättvis kultur a. Behandling om fel/misstag 3 b. Vågar rapportera fel/misstag 3 c. Tydlig gräns för vad som accepteras 2 3. Lärande organisation a. Lära av fel/misstag, brister 2 b. Ständiga förbättringar 2 c. Anpassning till förändringar 3 d. Uppföljning/återkoppling 3 4. Säkerhetsengagemang a. Ledningen - förståelse/engagemang 2 b. Ledningen - prioritering/avvägning 2 c. Medarbetare - förståelse/engagemang 1 d. Medarbetare - prioritering/avvägning 3 e. Medarbetare - delaktighet 2 5. Kommunikation a. Tillgång/spridning informarion 2 b. Diskussion och samarbete internt 3 c. Informationsutbyte och samverkan externt 1 6. Resurser och kompetens a. Tid, personal och utrustning 1 b. Behörighet, kompetens och utbildning 1 7. Systematiskt säkerhetssarbete a. Styrning och ledning 2 b. Reaktivt/proaktivt 3 c. Säkerhetsrelaterade analyser 2 d. Genomförande av åtgärder 2 e. Ansvar, befogenheter och roller 1 Orange Orange Orange Gul Planering + Gul underlag Grön Gul Tillsynsbesök Analys Återkoppling Avslut

Tematillsyn säkerhetskultur Exempel på upplägg Analys Återkoppling Avslut Tillsynsbesök Planering + underlag

Integrerad tillsyn av säkerhetskultur

Integrerad tillsyn - Utgångspunkter och metod Bedömning av enskilda regelkrav som vid vanlig tillsyn Identifierad koppling mellan enskilda regelkrav och säkerhetskulturdelar 1. Rapportering 2. Rättvis 3. Lärande 4. Engagemang 5. Kommunikation 6. Resurser/ kompetens 7. Systematiskt säkerhetsarbete Del Innehåll 0 Generella delar i 762:an X X X X X X 1 Organisatoriska förutsättningar 1.1 Organisationens verksamhet X 2 Ledarskap 2.1 Ledarskap och åtaganden X 2.2 Säkerhetspolicy X 2.3 Roller, ansvar och befogenheter X 2.4 Samråd med personal och andra parter X X 3 Planering 3.1 Åtgärder för att hantera risker X X 3.2 Säkerhetsmål och planering X 4 Stöd 4.1 Resurser X 4.2 Kompetens X 4.3 Medvetenhet X 4.4 Information och kommunikation X X 4.5 Dokumenterad information X 4.6 Integrering av mänskliga och X 5 Verksamhet 5.1 Operativ planering och styrning X 5.2 Styrning och kontroll av operativa tillgångar X 5.3 Entreprenörer, partner och leverantörer X 5.4 Hantering av ändringar X 5.5 Hantering av nödsituationer X 6 Utvärdering 6.1 Övervakning X 6.2 Internrevision X X 6.3 Ledningens genomgång X 7 Förbättringar 7.1 Lärdomar av olyckor och tillbud X X X 7.2 Kontinuerlig förbättring X 1a. Rapporterar 1b. Uppmuntras 1c. Återkoppling 2a. Behandling 2b. Gräns 3a. Förbättringsarb 3b. Förändringar 4a. Ledning 4b. Medarbetare 4c. Delaktighet 5a. Internt 5b. Externt 6a. Resurser 6b. Kompetens 7a. Styrning 7b. Proaktivt/reaktivt 7c. Analys+åtgärder 7d. Ansvar o roller 7e. Entreprenörer

Integrerad tillsyn - Utgångspunkter och metod Bedömning av enskilda regelkrav som vid vanlig tillsyn Identifierad koppling mellan enskilda regelkrav och säkerhetskulturdelar 1. Inspektörer bedömer hur väl regelkraven är uppfyllda (särskild checklista) Automatiskt utfall 2. Preliminära indikationer på styrkor och svagheter i säkerhetskulturen (förslag) Manuell bedömning av inspektörer 3. Samlad bedömning av styrkor och svagheter i säkerhetskulturen (bedömningsmall) 4. Återkoppling till organisationen om styrkor och svagheter i säkerhetskulturen

Regelverk Järnväg 1. Organisatoriska förutsättningar 2. Ledarskap 2.1 Ledarskap och åtaganden 2.2 Säkerhetspolicy 2.3 Roller, ansvar och befogenheter inom org. 2.4 Samråd med personal och andra parter 3. Planering 3.1 Åtgärder för att handera risker 3.2 Säkerhetsmål och planering 4. Stöd 4.1 Resurser 4.2 Kompetens 4.3 Medvetenhet 4.4 Information och kommunikation 4.5 Dokumenterad information 4.6 Integrering av mänskliga och org. faktorer 5. Verksamhet 5.1 Operativ planering och styrning 5.2 Styrning och kontroll av operativa tillgångar 5.3 Entreprenörer, partners och leverantörer 5.4 Hantering av ändringar 5.5 Hantering av nödsituationer 6. Utvärdering 6.1 Övervakning 6.2 Internrevision 6.3 Ledningens genomgång 7. Förbättringar 7.1 Lärdomar från olyckor och tillbud 7.2 Kontinuerlig förbättring? Ingen uppfattning? J K L L L Integrerad tillsyn av säkerhetskultur Säkerhetskultur Bedömning 1. Rapporterande kultur Rapportering 3 Uppmuntran 1 Gul Återkoppling? 2. Rättvis kultur Just behandling? Gräns för vad som är acceptabelt?? 3. Lärande kultur Förbättringsar 3 Anpassning till förändringar? Gul 4. Säkerhetsengagemang Ledning och chefer 2 Medarbetare? Grön Medarbetares delaktighet 1 5. Kommunikation Internt 1 Externt? Grön 6. Resurser och kompetens Tid, personal, utrustning 2 Kompetens och utbildning 3 Gul 7. Systematiskt säkerhetsarbete Styrning och ledning 3 Proaktivt/reaktivt? Analys och åtgärder 3 Orange Ansvar och roller 3 Enptreprenörer?

Erfarenheter från utvecklingsarbetet hittills Bra dialog kring säkerhetskultur Bra helhetsbild över säkerhetsarbetet Fokus på både styrkor och svagheter Fångar vad som förstås och görs - inte bara vad som skrivs Mervärde enligt både Transportstyrelsen och berörda organisationer Kombination enkät och intervjuer: - många kan komma till tals - fångar olika typer av uppfattningar - enkät indikerar fokusområde för intervjuerna Krav på SMS underlättar granskning av säkerhetskultur