MBT vid ätstörningar. Bakgrund. Beskrivning och behandling. Upplägg. Ätstörningsdiagnostik



Relevanta dokument
MBT vid ätstörningar. Bakgrund. Vad är ätstörningar? Upplägg. Gulls beskrivning och behandling. En diagnos? Ett personligt lidande?

MBT vid ätstörningar. Konkretisering. Bakgrund. Frosseri Pieter Bruegel den äldre ( ) You are what you eat! Att se ätstörningar utifrån

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare


Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter

1. HISTORIK. Självsvält genom tiderna Den moderna medicinens era Dagens läge Rasmus Isomaa

VAD ÄR ÄTSTÖRNING? Wallin -13

Mentaliseringsbaserad terapi

Ätstörningar vid fetma

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Rasmus Isomaa

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande Självskadande Suicidalitet Krisplan

Upplägg. Pretend mode Till att börja med. Varje gång

Ätstörningar. Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent. Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut

Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta

Brukarenkät inom Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Gustavsbergs förskola

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Barnpsykiatriskt perspektiv på smärta och och interdisciplinär handläggning

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

Ätstörningar! Mia Ramklint!

Innehållsförteckning. Version

Sjuksköterskans omvårdnadsarbete och behandling av patienter med ätstörning En litteraturstudie

Don t worry and don t know

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri

Pernilla Danielsson Barnsjuksköterska, med dr Vid Rikscentrum för överviktiga barn barnfetma barnobesitas

Toleransfönstret är en modell som illustrerar det spann inom vilket

Att våga gå mot det okända

MBT - MentaliseringsBaserad Terapi

S U A S. Självskattningsformulär

ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan!

Vision för. Höörs kommuns. Barn- och ungdomspolitik

NISSAN HÄLSOCENTER KURSER VÅREN

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström Examinationsuppgift.

Utmanande beteende och avledningsmetoder

INFORMATION OCH KURSPLAN

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK

6 lärdomar från medskapande i september

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 5. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak

Bättre hälsa: antagande

Ätstörningar. Information om ätstörningar

Så använder du boken. Kroppens signaler Du kommer att träna att uppmärksamma och förhålla dig till kroppens signaler,bland annat olika sorters hunger.

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT)

Patientperspektiv på orsaker till ätstörningar

Utvecklingsområde: Språklig medvetenhet 2014/2015

MBT Behandlingsupplägg och teamarbete

Måltidsträning som behandlingsintervention en beskrivande studie

Symposium Ätstörningar och reproduktion

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

KRAFTSAMLING

SKAM, TRAUMA OCH SYSTEMISKT ARBETE G U L L B R I T T R A H M F A M I L J E T E R A P I K O N G R E S S E N I V Ä X J Ö 3-4 /

Hypnos i psykoterapiarbete med unga vuxna

Kvarnens förskola. Lokal arbetsplan läsåret Vår vision. Vår vision. Alla ska få möjlighet till lärande genom lek i trygg miljö

MENTALISERINGSBASERAD TERAPI

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Om autism information för föräldrar

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT. Don t worry and don t know. Mentalisering - definitioner. Mentalisering - introduktion

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA

VECKAN Det finns inga intressekonflikter eller jäv att redovisa.

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Inre styrka som en hälsoresurs bland äldre. Umeå 85+/Gerda. Berit Lundman

Mentaliseringsbaserat behandlingsarbete - en introduktion 7,5 högskolepoäng grundläggande nivå Ht 2016 Stockholm

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Matglädje. Högskolan Kristianstad EXAMENSARBETE Våren 2012 Sektionen för lärande och miljö Mat- och måltidskunskap

Tillit-att ha, känna förtroende för en annan människa.

Tillitsfull KLARTÄNKT

Multidimensional Assessment of Interoceptive Awareness (MAIA) (Multidimensionell Bedömning av Interoceptiv Medvetenhet)

Konsten att hitta balans i tillvaron

Jag skötte skolan trots att jag egentligen mådde väldigt dåligt

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Online reträtt Vägledning vecka 26

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

Kris och Trauma hos barn och unga

Barn och Trauma - bedömning och behandling

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

MBT för f r patienter med borderline och substansberoende. Lena Wennlund Beroendecentrum Stockholm

Stress & utmattningssyndrom

Kroppslig aktivitet ur ett samhällsperspektiv

MÅNSAGÅRDENS FÖRSKOLA. - vision, grundtanke & förhållningssätt

Om att hitta sig själv som tonårsförälder Cronhjelmsskolan den

Ser patient och behandlare sjukdom på samma sätt och kan det förändras.

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

Interventionsstudie i Jönköping: KRÄNKNINGAR I VÅRDEN, enkät nr. 3

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan

Målsättningar & Kriterier

Sjuksköterskans känslor och upplevelser av att vårda barn och ungdomar i åldern år med ätstörningar

Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015

Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga

Ett sätt att möta unga män som tar ansvar för sina relationer

Lev med din kropp en ACT-baserad gruppbehandling för patienter med ätstörning

V d a d är ä r me m nta t l a iseri r ng? MBT m nta t l a iseri r ngs g bas a erad d te t ra r p a i

Fysiska skillnader hos barn och ungdomar

Transkript:

MBT vid ätstörningar David Clinton Upplägg Bakgrund till ätstörningar Uppkomst och utveckling MBT och behandling av ätstörningar Bakgrund Sir William Gull, 1873 Beskrivning och behandling Tonårs flickor och unga kvinnor Cachexia Hyperaktivitet Inga fysiska orsaker Behandling: Vila Öka matintag med hjälp av moralisk auktoritet Avlägsna familjen Ätstörningsdiagnostik 1873 Anorexia Nervosa 1979 Anorexia Nervosa Bulimia Nervosa 1987 Anorexia Nervosa Bulimia Nervosa Ätstörning UNS 3 typexempel 1994 Anorexia Nervosa Bulimia Nervosa Ätstörning UNS 2 subtyper 2 subtyper 5 typexempel Hetsätningsstörning

Anorexia Nervosa (DSM-IV) Markant undervikt (vanligt gränsvärde är mindre än 85% av förväntad vikt). Amenorré hos kvinnor, d.v.s. minst tre på varandra följande menstruationer uteblir. Störd kroppsupplevelse, självkänslan är överdrivet beroende av kroppsvikt/-form, eller förnekar allvaret i den låga kroppsvikten. Intensiv rädsla för att gå upp i vikt eller bli tjock, trots undervikt. Bulimia Nervosa (DSM-IV) Återkommande hetsätning, där personen: (1) äter mycket stora mängder mat, och (2) saknar kontroll över ätandet. Återkommande kompensationsbeteende för att inte gå upp i vikt, t ex kräkningar, missbruk av laxermedel, fasta eller överdriven motion. Hetsätning och kompensationsbeteenden förekommer i genomsnitt minst 2 ggr/v under 3 mån Självkänslan är överdrivet beroende av kroppsform/ -vikt. Förekommer inte enbart vid anorexia nervosa. 6% 24% Ätstörningar i klinisk praxis Turner & Bryant-Waugh (2004). Eating Disorder Not Otherwise Specified (EDNOS): Profiles of Clients Presenting at a Community Eating Disorder Service. Eur Eat Disorder Rev, 12, 18-26 71% AN BN UNS En historisk skönhetstävling Litteratur om AN, BN och UNS 1900-2009 5,000 antal publikationer 3,750 2,500 1,250 AN BN UNS (80% BED) 0 1900-09 1910-19 1920-29 1930-39 1940-49 1950-59 1960-69 1970-79 1980-89 1990-99 2000-09 Förekomst AN: ca 1% av unga kvinnor (13-30 år) BN: ca 2% av unga kvinnor (13-30 år) UNS: ca 3 ggr vanligare än AN / BN ca 10% män ca 100 000 personer i Sverige

Hög komorbiditet Omfattande medicinska komplikationer Depression Ångest Koncentrationssvårigheter Tvångsmässighet Missbruk Impulsivitet, självskadande och självmordsförsök Personlighetsstörningar Ätstörningar är allvarliga Risken att dö i förtid är 7 gånger högre än normallt hos patienter med ätstörningar Bland kvinnor med ätstörningar mellan 25-29 år: 15 gånger högre än normallt. För anorektiker under det första året efter kontakt med sjukvården: 30 gånger högre! Emborg (1999). IJED, 25: 243-251 Nielsen, m.fl. (1998). J Psychosom Res, 44: 413-434 Varför Teoretisk och klinisk utveckling 1900 - idag 1914 Morris Simmonds och hypofysär insufficiens 1940 Waller, Kaufman & Deutsch: Sexuella fantasier 1973 Hilde Bruch: Eating Disorders - Obesity, Anorexia and the Person Within 1978 Minuchin, Rosman & Baker: Psychosomatic Families 1981 Christopher Fairburn: KBT & bulimi 2007 Finn Skårderud: MBT & anorexi

Mentalisering och ätstörningar Teori och Praktik Teori Upplevelse och uppkomst Näring och närhet Ätstörningar och affektreglering You are what you eat! Physical equivalence? Grönsaker i en skål Giuseppe Arcimboldo 1527-1593

Anorexia mirabilis den mirakulösa aptitlösheten Kontroll av affekter ger makt S:t Katarina av Siena 1347-1380 Mentaliserings urmoder? Hilde Bruch 1904-1984 Teach thy tongue to say I do not know and thou shalt progress. Maimonides 1950-talets spädbarnsforskning Utgångspunkter Betoning på mor-dotter dyaden och brist hellre än konflikt Svårigheter att tolka både fysiologiska och psykologiska tillstånd Instämning (mentalisering) av kroppen och känslor Känslomedvetenhet och individuation Del 1: De tidigaste åren Utveckling av känslomedvetenhet och individuation. Adekvata responser till spädbarnets signaler är en förutsättning för själv- och känslomedvetenhet. När modern har svårt att kunna lyssna störs spädbarnets lärande. Detta stör individuationsprocessen och utveckling av medvetenhet om hungerkänslor.

Autonomikris Del 2: Puberteten Den tidiga utvecklingen förbereder inte för de nya utmaningar som puberteten innebär. Anorexi utvecklas som ett försvar mot känslor av maktlöshet och ineffektivitet. Anorexi blir ett sätt att separera och försöka uppnå autonomi. En kris i agentskap? Andra perspektiv Begärets betydelse den centrala betydelsen av återhållsamhet och kontroll i förhållande till ätande behov av att begränsa affekter allmänt behov av att begränsa begär i synnerhet Clinton, D. (2006). Affect regulation, object relations and the central symptoms of eating disorders. Eur Eat Disorders Rev 14, 203 211. MBT och ätstörningar Finn Skårderud Utgångspunkter Bristande förmåga till mentalisering kan ses som det centrala problemet vid anorexia nervosa [ätstörningar] Kroppen används för att gestalta / representera mentala tillstånd (som ett alternativ till mentalisering) Mentalisering och kroppen Embodiment / förkroppsligande Kroppsliga sensationer och kvalitéer som hunger, vikt och kroppsform används att representera / gestalta mentala tillstånd The body of evidence När psykisk verklighet brister ger kroppen en känsla av kontinuitet och själv Man upplever sig själv utifrån i stället inifrån

Konkreta metaforer Eating One s Words, part 1 Översättningar från affekter till kroppsliga upplevelser Specifika metaforer: särskilda och avgränsade kroppsliga upplevelser samspelar med affekter Kombinerade metaforer: flera och olika kroppsliga upplevelser samspelar med affekter Praktik En svår uppgift Bruchs hållning Mentalisering? The constructive use of ignorance Fråga hellre än tolka Lärande: att identifiera och uttrycka känslor och behov Lyssnande: på kroppen och känslor Att urskilja själv och känslor, känslomedvetenhet Strategi Fokus på hur inre tillstånd symboliseras snarare än vad som symboliseras Många inslag fr behandling BPD kan användas Andra inslag är också nödvändiga Medel för ökad mentalisering Entering the concrete Användning av okunskap Skapande av okunskap?

Medel för ökad mentalisering Marked mirroring (känslomässig uppmärksamhet) Aktiv hållning (tänka högt) Förståelse av symptomens funktion (den frågande experten) Psyko-edukation (information och agentskap) Förhandla det oförhandlingsbara (bestämd men flexibell) Medel för ökad mentalisering Stimulera affektiv medvetenhet (snarare än tolka) Minding the body having the body in mind kroppen som samspelar med världen den externa och interna kroppen den fysiska och känslomässiga kroppen Underhålla den psykoterapeutiska relationen (närmare undersöka påfrestningar i relationen) Patientfaktorer som försvårar... Bristande sjukdomsinsikt Symptomarnas positiva funktion Alexitymi Låtsas allians (pseudocompliance) Bristande affektreglering Svältens fysiologi Ålder Terapeutfaktorer som försvårar... Agerande / bristande härbärgerande Moraliserande och tvång Bristande sjukdomsinsikt Svårigheter att stå ut med avvisande och tristess Benägenhet att bli smittad av den anorektiska sjukan Mentaliseringsförmåga sätts på prov Utmaningar Att handskas med starka känslor Att upprätthålla ramar och gränser Multidisciplinära resurser ofta behövs

Psykisk ekvivalens Brist på kontroll och kroppsuppfattningsstörning Om jag inte har kontroll är jag tjock Svårigheten att engagera och etablera allians Jag måste vara i kontroll om jag ska kunna lita på dig Vad man gör med andra: Om andra tror att jag är duktig och smal, då är jag det Teleologisk hållning Om du brydde dig skulle du se till att jag inte gick upp i vikt Om du bryr dig hindrar du mig från att hetsäta Hur ska jag kunna lita på dig om du inte säger vad jag ska äta? Låtsasläge Oändlig diskussion av egna näringsbehov samtidigt som man svälter Symptombeskrivningar, berättelser om hetsätning Insikt utan känsla Känslighet för andras behov (hypermentalisering) Upplevelse av tid (temporal dissociation) Sammanfattning Lyssna och lära Respektera kroppen Hitta nyfikenhet Tack