Utveckling av näringslivet och företagsklimatet i glesoch landsbygdskommuner Lägesrapport 2018
UPPDRAGET Tillväxtverket har fått regeringens uppdrag att fördela ett särskilt stadsbidrag om 1,76 miljoner kronor per kommun och år till 39 kommuner i stödområde A för att kommunerna ska förbättra sitt företagsklimat under 2018-2020. Denna digitala informationsfolder presenterar en sammanställning av kommunernas lägesrapporter som visar vad kommunerna har valt att göra för att stärka sitt företagsklimat under verksamhetsåret 2018.
DE 39 KOMMUNERNA 4,1% av Sveriges befolkning.
DE 39 KOMMUNERNA 45% av Sveriges yta.
DE 39 KOMMUNERNA 36 av kommunerna har mindre andel medborgare i arbetsför ålder (20-64 år) än rikssnittet (57%)
DE 39 KOMMUNERNA 27 av kommunerna minskade sin befolkning under 2018.
DE 39 KOMMUNERNA 227 143 274 265 285 233 229 201 227 107 131 258 290 236 51 130 277 125 104 283 56 281 66 133 Kommunernas placering i Svenskt näringslivs ranking av 182 företagsklimatet i svenska kommuner (medel 2016-2018). 224 241 263 261 241 241 260 269 181 122 156 260 207 161 266
Vad väljer då kommunerna att göra för att möta utmaningarna?
Över 200 aktiviteter har inletts på kort tid. Det vittnar om ett stort engagemang hos kommunerna för att hitta nya vägar att stärka företagsklimatet.
Bland annat väljer kommunerna att stärka sin kapacitet genom att anställa personal. 27 kommuner har tillsatt 42 stycken tjänster. De allra flesta anställs för att arbeta med generell näringslivsutveckling, men några väljer att anställa specifika funktioner inom till exempel kompetensförsörjning och digitalisering. Att kommunerna väljer att anställa personal har inneburit att de har fått ökade resurser att leverera grundläggande service till företagen.
Bättre service till företagen Ungefär en tredjedel av alla aktiviteter handlar om att öka servicen till företagen. Bland annat genom att ta fram nyhetsbrev till företagen, genom att utföra fler företagsbesök och genom att anordna mötesplatser så som företagsträffar och företagsfrukostar. Att kommunerna i stor utsträckning väljer att stärka sin grundläggande service till företagen speglar behovet av resurser för att möta företagen i deras vardag.
Digitalisering och e-tjänster Flera av kommunerna väljer att utveckla sina e-tjänster för att kunna ge företagen bättre och mer effektiv service kopplat till tillstånds- och byggärenden. Att kompetensutveckla personal inom digitalisering samt att uppgradera digital utrustning för att bland annat kunna anordna videomöten är andra prioriterade aktiviteter hos kommunerna.
Företagsfrämjande system Flera av kommunerna har i sina ansökningar tagit upp svårigheten för kommunens företag att hitta extern finansiering, men det är endast sju kommuner som har valt att göra aktiviteter inom området. Av dem är det vanligast att stötta Nyföretagarcentrums verksamhet. Som en del i att kommunerna stärker sin rådgivningsfunktion till företagen ser vi goda möjligheter att stötta kommunerna med kunskap om vilka företagsfrämjande insatser som finns att tillgå på nationell, regional och lokal nivå. Detta bland annat genom samverkan med de regionalt utvecklingsansvariga och genom att utveckla de regionala sidorna som kopplar till verksamt.se.
Kultur och attityder till företagande Att förbättra kultur och attityder till företagande är viktigt för att stärka kommunernas företagsklimat. Bland annat har Sorsele, Åsele Sollefteå och Torsby valt att kommunicera budskap om näringslivets betydelse genom sociala medier, på webbsidan och genom fysiska möten. Flera av kommunerna har ordnat näringslivsgalor för att uppmärksamma näringslivet och specifika händelser under året. Många av kommunerna har valt att engagera sig i SKLs utbildning Förenkla Helt Enkelt som syftar till att höja kommunens kompetens i att bemöta företag med god service ofta kopplat till sitt myndighetsutövande.
Kompetensförsörjning Den vanligaste aktiviteten inom kompetensförsörjning är att marknadsföra vilka jobb- och utbildningsmöjligheter som finns i kommunen både till befintliga medborgare men också till potentiella inflyttare på till exempel arbetsmarknadsmässor och lärosäten. Kalix, Storuman, Åsele, Berg och Härjedalen har genom projekten anställt personal eller köpt in konsulttjänster för att stärka förmågan att arbeta med kompetensförsörjningsfrågor. Flera kommuner beskriver att de har behov av en mer detaljerad kunskap om företagens kompetensförsörjningsbehov. Tillväxtverket kommer därför under 2019 att arbeta med att få mer detaljerad kunskap om kommunernas behov i området.
Attraktionskraft Det är tydligt att många av kommunerna prioriterar aktiviteter inom området attraktionskraft då nästan dubbelt så många aktiviteter tas upp jämfört med aktiviteter inom kompetensförsörjning och inom kultur och attityder till företagande. De allra vanligaste aktiviteterna handlar om att marknadsföra platsen som attraktiv för besökare, potentiella inflyttare och för företagsetableringar. Det är också vanligt med aktiviteter som stärker platsens infrastruktur både när det gäller planering av bostäder och transporter men även turistisk infrastruktur som ledskyltning. Tillväxtverkets reflektion kring kommunernas prioritering av aktiviteter är att attraktionskraft ses som något som kommunerna kan driva själva.
Medfinansiering av projekt I den inledande informationen gavs kommunerna möjligheten att använda en del av stadsbidraget till att medfinansiera olika projekt inom näringslivsutveckling för att växla upp pengarna och på så sätt skapa ännu större effekt. Många av kommunerna angav att de hade sådana ambitioner men lägesrapporterna visar att det endast är 12 av kommunerna som valt att medfinansiera projekt med hjälp av statsbidraget under 2018. De flesta projekten handlar om näringslivsfrämjande arbete. Bland annat så har Åsele, Norsjö och Malå gått in med pengar i projektet Näringslivsutveckling i Möjligheternas Region som drivs tillsammans med kommunerna i det mellankommunala samarbetet Region 10.
Följer kommunerna sin plan från ansökan? Attraktionskraft 19 24 Kompetensförsörjning Kultur och attityder 18 18 18 26 Genom att jämföra vad kommunerna skrev i ansökan och sedan rapporterar att de gjort under 2018, kan vi se att kommunerna har haft svårare att hitta aktiviteter inom områdena kompetensförsörjning och företagsfrämjande system än inom övriga områden. Företagsfrämjande system 7 23 Här kan Tillväxtverket göra nytta genom att förmera kommunernas arbete med vår kunskap och vårt breda nätverk. Digitalisering och e-tjänster 19 19 0 5 10 15 20 25 30 Ansökan Lägesrapport
Hur har kommunerna använt pengarna? 36% 10% 11% 43% Ca 21 miljoner av totalt ca 68 miljoner har använts, vilket innebär att 47 miljoner (ca 70%) förts över till 2019. 43% har lagts på egen personal för att på så sätt stärka upp kommunens kapacitet att arbeta med näringslivsutveckling. 36% har gått till köp av tjänst av olika slag, bland annat till kostnader för konsulter för att också på det viset stärka kommunens kapacitet att möta näringslivet. 10% av pengarna har gått till att medfinansiera andra projekt. Egen personal Övrigt Köp av tjänst Medfinansiering
Sammanfattande reflektioner Många aktiviteter på kort tid visar ett stort engagemang från kommunerna. Stor del av 2018-års medel flyttas till 2019. Kommunerna har gått från att ha begränsad till stärkt kapacitet att arbeta med näringslivsutveckling. Sammanfattande reflektioner Stor skillnad i digital kapacitet hos kommunerna. Stort behov men få aktiviteter inom kompetensförsörjning. Behov av ökad kunskap om möjligheterna inom det företagsfrämjande systemet. Liten andel av pengarna växlas upp i andra projekt. Tydligt fokus på attraktionskraft.
Vill du veta mer? Maria Engström Uppdragsansvarig maria.engstrom@tillvaxtverket.se Telefon: 08-681 65 96 Tobias Lundberg Handläggare tobias.lundberg@tillvaxtverket.se Telefon: 08-681 91 34