Remissammanställning 1 (5) Datum Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2016:105) om avgifter Remissinstans LFV Kapitel Paragraf Synpunkt Inga synpunkter Kommentar och beslut Svenska flygbranschen SFB ställer sig positivt till förslaget men vill i det följande inge synpunkter på de konsekvenser som detta medför. Myndighetsavgiften har succesivt reducerats sedan år 2014. Tidigare konsekvenser har visat på att de minskade intäkten från myndighetsavgiften har kompenserats genom ökade direkta avgifter för svenska operatörer för att finansiera Transportstyrelsen verksamhet. Vissa avgifter har ökat i sådan grad att verksamheter slagits ut eller flyttats till annat land. Sverige har därmed förlorat kompetens och svenska företag har fått en försämrad konkurrenskraft. Ett flertal officiella rapporter, bland annat från Transportstyrelsen, visar på att de svenska förtagens konkurrenskraft minskat Att omvandla myndighetsavgiften till en flygsäkerhetsavgift är inte något som ligger inom Transportstyrelsens mandat att besluta om. Det finns ett stort ackumulerat överskott för myndighetsavgiften. Det ekonomiska målet för avgiften är full kostnadstäckning. Det gör att avgiften behöver sänkas för att det ackumulerade överskottet ska minskas. Transportstyrelsen Ekonomi 601 73 Norrköping Besöksadress Olai Kyrkogata 35, Norrköping Telefon 0771-503 503 Malin Jönsson Telefax 011-18 52 56 jasmina.hasic@transportstyrelsen.se 010-495 61 47 transportstyrelsen.se kontakt@transportstyrelsen.se
Datum 2 (5) genom att allt fler svenska flygpassagerare transporteras av utländska flygföretag. Ytterligare tecken är att svenska flygverkstäder har svårt konkurrera med utländska företag när det handlar om tungt underhåll av flygplan. Trafikanalys årliga rapporter visar att antal anställda i svenska flygoperativa flygföretag minskar år för år. En av anledningarna kan vara att vi har ett högt kostnadsläge i Sverige där en orsak kan vara att svenska flygföretag betalar allt för höga tillstånds- och tillsynsavgifter. Högre avgifter än vad konkurrende företag betalar i andra länder. Transportstyrelsen gör försök till konsekvensanalyser vid olika typer an avgiftsförändringar. SFB har återkommande påtalat bristerna i dessa analyser då de inte omfattar konsekvenserna för berörda företag på ett objektiv sätt. Dessa brister ser vi även i detta förslag som begränsas sig till ett konstaterande att vi inte fakturerar någon myndighetsavgift från den 1 januari 2018. De långsiktiga konsekvenserna kan därmed inte utläsas av denna s.k. analys.
Datum 3 (5) I beskrivningen av området anges det som ett problem att intäkterna överstiger Transportstyrelsens kostnader. Här nämns inget om vilka kostnader som överfinansieras genom avgiftsuttaget. Tidigare har framförts bl.a. av lagrådet, att myndighetsavgiften kan anses som en dold skatt där passagerarna inte kan se vilken motprestation de får för avgiften. SFB har vid ett flertal tillfällen framför såväl till regeringen som till myndigheten ett förslag om att omvandla myndighetsavgiften till en flygsäkerhets avgift med motiv att den finansierar ett övergripande flygsäkerhetsarbeta, vilket sker i andra länder. SFB:s förslag kan ge en möjlighet att minska den utslagning och allt försämrade konkurrens som påverkar den svenska luftfarten. Men har ännu inte hörsammats. SFB:s medlemsföretag visar på ett brett spektrum av luftfartsoperativa verksamheter som under lång tid byggts upp för att motsvara samhällets behov/efterfrågan av tjänster. I många små företag och för vissa
Datum 4 (5) tjänster är oftast marginalerna små men företagen ändå väljer att fortsatt erbjuda tjänster eftersom de ofta är etablerade på en begränsad marknad i nära samarbete med lokala myndigheters och näringslivets behov. I Sverige drivs en avgiftspolitik som i sin konstruktion verka rättvis och sund d.v.s. kostnaderna täcks av avgifter. Men i de förändringar som återkommande genomförs måsta ett bredare perspektiv antas när bedömningar görs. Betydande avgiftsförändringar har tydligt påverkat den svenska flygbranschen med både utslagning och utflaggning som följd. Men senare tids förslag kommer också att urholka de tjänster, i många fall rent samhällsnyttiga, som företagen i framtiden kan erbjuda. I vissa fall tjänster som kan var avgörande vid allvarliga samhällsstörning och vid höjd beredskap. Inom andra områden i vår luftfartspolitik tillåts viss korssubventionering och det är märkligt om inte Sverige kan anta en avgiftspolitik som bevarar eller helst ökar vår förmåga att motstå störningar i viktiga samhällsfunktioner. Samtidigt som vi får
Datum 5 (5) livskraftiga företag som kan erbjuda tjänster som gynnar annan näringsverksamhet. Framförallt ser vi stora bekymmermed att kunna verka i glesbygder och väglöst land. Hela Sverige ska leva heter det så stolt. Det är hög tid att se över konsekvenserna med rådande avgiftssystem. SFB förslag ovan kan vara en viktig pusselbit i detta. Därför föreslår SFB, ännu en gång, att den nuvarande myndighetsavgiften omvandlas till en flygsäkerhetsavgift som i ett bredare perspektiv används i Transpoststyreslens flygsäkerhetsarbete. Att bara ta bort avgiften sänker kostnaderna för utländska operatörer som fortsatt kommer konkurrerar ut svenska operatörer och därmed göra vårt samhälle mer sårbart.