HÖGSKOLAN I KALMAR UTBILDNINGSPLAN Lärarutbildningscentrum Lärarprogrammet Utbildningsplanen för Lärarutbildningen har antagits av Lärarutbildningsnämnden vid Högskolan i Kalmar 2000-11-27, och reviderats av Nämnden för lärarutbildning 2005-05-12 samt 2005-10-14. Planen utgår från bestämmelserna i Högskoleförordningen SFS 1993:100 med senare ändringar, samt nu gällande examensordning, och gäller fr.o.m. 2005-07-01. Planen utgår även från förskolans, förskoleklassens, fritidshemmets, grundskolans och gymnasieskolans styrdokument (Lpfö 98, Lpo94, Lpf 94 och gällande kursplaner), Handbok verksamhetsförlagd utbildning, LUCK, dokumentet Lärarutbildningsens ledstjärnor, LUN 1999-06-01 samt dokumentet Vision och mål för lärarutbildningen vid Högskolan i Kalmar, NLU 2004-06-22. Utbildningen är en sammanhållen akademisk yrkesutbildning, vars olika utbildningsområden skall ha sin utgångspunkt i alla ovannämnda dokument. Sammantagna utgör de grunden för utbildningens kursplaner och genomförande. Lärarprogrammet leder till Lärarexamen, 140, 180, 200 eller 220 poäng. 1 Utbildningens organisation Lärarprogrammet består av tre integrerade utbildningsområden: Allmänna utbildningsområdet, Inriktningar och Specialiseringar. Lärarstudenter inriktade på verksamhet i: Förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans tidigare år läser programmet om minst 140 poäng: Allmänt utbildningsområde 60 p, en Inriktning 40 p och två Specialiseringar om vardera 20 p. Grundskolans senare år läser programmet om minst 180 p: Allmänt utbildningsområde 60 p, två Inriktningar om vardera 40 p och två Specialiseringar om vardera 20 p, varav minst en är fördjupning av en av Inriktningarna. Lärarstudent som har läst Inriktningen Samhällsutveckling med ett internationellt perspektiv/svenska språkets redskap, skall ha 60 poäng i respektive ämne/inriktning. Gymnasieskolan läser programmet om minst 180 p: Allmänt utbildningsområde 60 p, två Inriktningar om vardera 40 p och två Specialiseringar om vardera 20 p, båda som fördjupning av Inriktningarna. Lärarstudent som har läst Inriktningen Samhällsutveckling med ett internationellt perspektiv/svenska språkets redskap, skall ha 80 poäng i respektive ämne/inriktning, och således totalt 200 poäng. Lärarstudent som har båda ämnena/inriktningarna skall således ha 220 poäng i examen. 1
Alla tre utbildningsområdena byggs upp av kurser om 20 poäng. Kurser skall vara uppdelade i delkurser med omfattningen 10 alternativt 5 poäng. Examensarbetet är dock alltid på 10 poäng. I kursplaner och vid genomförande av kurser skall särskild hänsyn tas till målen för lärarutbildningen (se nästa sida). Det skall i kursplaner klart framgå hur forskningsanknytningen skall ske. Kursplanerna skall skrivas så att kurserna är utvärderingsbara. Slutligen skall integrationen mellan teoridel och verksamhetsförlagd del beskrivas i kursplanerna. Varje kursplan inleds med övergripande mål och beskrivning av det utbildningsområde, i vilket kursen är en del. 2 Utbildningens syfte Lärarutbildningen syftar till att ge en sammanhållen akademisk yrkesutbildning för lärare i förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och gymnasieskola. Utbildningen skall bygga på vetenskaplig grund, ett vetenskapligt förhållningssätt och beprövad erfarenhet. På grundval av de kunskaper och färdigheter, och den kritiska skolning som de studerande förvärvar under utbildningen, skall de efter avslutad utbildning kunna arbeta för att förverkliga verksamhetens mål enligt gällande läroplaner, samt kunna medverka till skolutveckling. Utbildningen skall även ge en allmän behörighet för forskarutbildning i utbildningsvetenskap. Mål (utöver de allmänna målen i 1 kap. 9 högskolelagen) För att få lärarexamen skall studenten ha de kunskaper och de färdigheter som behövs för att förverkliga förskolans, skolans eller vuxenutbildningens mål samt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt gällande föreskrifter och riktlinjer. Studenten skall vidare kunna omsätta goda och relevanta kunskaper i ämnen eller ämnesområden så att alla elever lär och utvecklas, analysera, bedöma, dokumentera och värdera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål samt informera och samarbeta med föräldrar och vårdnadshavare, förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund, orientera sig om, förmedla, förankra och tillämpa gällande regelverk som syftar till att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, orientera sig om, analysera och ta ställning till allmänmänskliga frågor, ekologiska livsbetingelser och förändringar i omvärlden, inse betydelsen av könsskillnader i undervisningssituationen och vid presentation av ämnesstoffet, självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet samt delta i ledningen av denna, 2
tillvarata och systematisera egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat som grund för utveckling i yrkesverksamheten, använda informationsteknik i den pedagogiska utvecklingen och inse betydelsen av massmediers roll för denna, Studenten skall därutöver ha kunskap om betydelsen av läs- och skrivinlärning och om matematikens betydelse för elevers kunskapsutveckling. För att få en lärarexamen med inriktning mot undervisning i förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år skall studenten ha fördjupad kunskap i läs- och skrivinlärning och i grundläggande matematikinlärning, grundskolans senare år och gymnasieskolan skall studenten ha fördjupad kunskap i att analysera och bedöma elevers kunskapsutveckling samt ha god kunskap i betygssättning. 3 Utbildningens uppläggning och innehåll Utbildningens struktur De tre utbildningsområdena, Allmänt utbildningsområde, Inriktningar och Specialiseringar, läses enligt programplanen, se bilaga 1. Således läses delar av de olika utbildningsområdena växelvis under utbildningens gång. Lärarstudenter kan profilera sin utbildning genom de valmöjligheter som ges av olika Inriktningar (bilaga 2), Specialiseringar (bilaga 3). Allmänt utbildningsområde Det allmänna utbildningsområdet omfattar 60 poäng, varav minst 10 poäng är verksamhetsförlagda. Utbildningsområdet ska innehålla dels för läraryrket centrala kunskapsområden, dels tvärvetenskapliga ämnesstudier. Inom det allmänna utbildningsområdet ska de tvärvetenskapliga ämnesstudierna omfatta minst 30 poäng. Utbildningsområdet skall spegla samtliga verksamhetsområden som Lärarprogrammet är avsett för, d.v.s. förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och gymnasieskola. Det allmänna utbildningsområdet ska fokusera på det kommande läraruppdraget i skolan och visa på ett klart samband mellan studierna i lärarutbildningen och den framtida yrkesrollen. Bedömning av elevers lärande på ett allmänt plan behandlas, och kan med fördel ske i samband med examinationstillfällen för lärarstudenterna eller vid för- och efterarbete av VFU-perioder. Inriktningar Inriktningarna omfattar 40 poäng, varav minst 10 poäng är verksamhetsförlagda. Inriktningarna möjliggör för studenten att själv profilera sin utbildning samt att utforma sin egen kompetens som lärare. Inriktningarna består av traditionella skolämnen, universitetsämnen, tvärvetenskapliga ämnesområden och tematiska områden. Inom respektive inriktning står ämnesinnehållet i fokus tillsammans med betingelserna för hur lärande sker hos barn och elever inom respektive ämne eller ämnesområde. Inriktningarna skall präglas av ett didaktiskt förhållningssätt. Det skall framgå av kursplanerna hur 3
ämnesdidaktiken är integrerad i inriktningarna. I inriktningarna behandlas ämnesspecifika frågor som rör bedömning, prov och betygssättning i de verksamhetsområden som respektive inriktning är avsedd för. De verksamhetsförlagda delarna av inriktningarna skall behandla de delar av ämnes- eller ämnesområdesstudierna som fördjupar kunskaperna om betingelserna för lärande, samt ge fördjupade ämneskunskaper. De inriktningar som är möjliga att läsa framgår av bilaga 2. Specialiseringar Specialiseringarna möjliggör för studenten att ytterligare profilera sin lärarkompetens med en fördjupning av inriktningen eller en fristående breddning i förhållande till inriktningen. Första kursen (1 20 poäng) av en Inriktning kan vara en Specialisering. Specialiseringarna kan också svara mot en ämnesfördjupning om 41-60 poäng och/eller 61-80 poäng. De specialiseringar som är möjliga att läsa förtecknas i bilaga 3. Progressionslinjer Inom ovanstående tre utbildningsområden ska lärarutbildningen som helhet genomsyras av fyra olika progressionslinjer eller röda trådar som skall vidareutvecklas under hela utbildningen. 1. Språket som redskap, ett övergripande sätt att arbeta, där studenten skall bli medveten om språkliga uttryck och få insikt i språk utifrån kognitiva och kommunikativa aspekter samt reflektera över språkets skilda funktioner. Studenten bör få insikt i sitt eget språk. Språk skall i sammanhanget uppfattas i vid mening text, tal, ljud, bild, kroppsspråk, dvs. människans olika sätt att kommunicera. 2. IT och lärande, där studenten skall tillägna sig kunskap om informationsteknik (IT) och användning av IT i skolan både som personligt arbetsredskap och som redskap för lärande. Studenten skall få kunskaper om hur man kan söka och publicera information på Internet, om källkritik, om upphovsrätt, om kommunikation (e-post, chat, mm). Det skall under utbildningen ges tillfälle till att reflektera över IT som stöd för elevers lärande. För att klara de egna ämnesstudierna skall studenten få tillräckliga kunskaper om, och praktisera färdigheter i, att använda IT som hjälpmedel för lärande inom valda akademiska ämnesområden. 3. Vetenskaplig progression och examensarbete, där studenten skall tillägna sig ett vetenskapligt förhållningssätt med förmåga till självständig och kritisk bedömning, självständigt lösa problem, ha informationsutbyte på vetenskaplig nivå. Studenten skall vidare tillägna sig förmåga att tillvarata och systematisera egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat. Studenten skall förbereda sig för att skriva ett examensarbete som skall visa att hon/han kan använda sig av vetenskapliga metoder och teorier. 4. Lärarprofessionen (VFU). Studenten ska successivt utveckla sin kompetens för läraryrket och omsätta de teoretiska ämnesstudierna i praktisk handling. Praktiken skall omfatta verklighetstrogna och realistiska övningar där kraven ökar för varje VFU-period. Studenten skall följa utvecklingen i den pedagogiska verksamheten under en längre tidsperiod för att därigenom fördjupa sin förståelse för de lokala villkoren. Studenten skall knytas till ett lärarlag och på så sätt delta i det kollektiva arbetet. 4
Den verksamhetsförlagda utbildningen Den verksamhetsförlagda delen av utbildningen (VFU) utgör delar av Inriktningar och det Allmänna utbildningsområdet. Den består av VFU-perioder, vars omfattning framgår enligt ovan och av bilaga 1. Utbildningen äger huvudsakligen rum inom olika VFUområden bestående av skolor, förskolor och fritidshem i Kalmar län. Utbildningen genomförs i samverkan mellan kommunerna och Högskolan. Kommunerna utser VFUsamordnare och lärarutbildare i kommunerna. Lärarutbildningscentrum (LUCK) har ett övergripande ansvar för organisationen, samordningen och kvalitetssäkringen av den verksamhetsförlagda utbildningen. Anvisningar för VFU samt bedömningskriterier finns i ett särskilt dokument, Handbok verksamhetsförlagd utbildning. Högskolan har examinationsansvaret även för den verksamhetsförlagda utbildningen. Examensarbete Examensarbetet omfattar 10 p, och skall visa att studenten kan använda sig av vetenskapliga metoder och teorier. Examensarbetet skall ha utbildningsvetenskaplig inriktning, d.v.s. skall handla om undervisning eller lärande i skolan alternativt allmän lärarkunskap. Examensarbetet skall utgöra ett väsentligt bidrag till att uppfylla examensmålet "Kunna tillvarata och systematisera egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat som grund för utveckling i yrkesverksamheten. Examensarbetet är en viktig del för den framtida yrkesverksamheten och för en eventuell forskarutbildning. Examensarbetet är förlagt till Allmänt utbildningsområde 3, d.v.s. termin 7 eller 9. Särskilda anvisningar för examensarbete i lärarprogrammet är fastställda av Nämnden för Lärarutbildning och Utbildningsvetenskap 2005-09-01. I anvisningarna finns delkursplan för examensarbetet och de kvalitetskriterier som gäller för bedömning av examensarbeten. Vid Högskolan finns ett handledar- och examinatorskollegium för examensarbeten inom Lärarprogrammet. 4 Behörighet och förkunskapskrav För tillträde till utbildningen gäller grundläggande behörighet enligt högskoleförordningen 7 kap. 4. Som särskild behörighet krävs betyget godkänd från gymnasieskolan i de kurser som anges för respektive ingångsinriktning, se bilaga 2. Förkunskapskrav för inriktning som ej utgör ingångsinriktning anges även i bilaga 2. Förkunskapskrav för tillträde till specialiseringar förtecknas i bilaga 3. 5 Urval Vid urval för antagning till Lärarprogrammet gäller VHS regler. Vid urval för antagning till Inriktning respektive Specialisering inom programmet gäller antalet poäng med betyget Godkänd hittills inom programmet och i andra hand antalet poäng med betyget Väl godkänd hittills inom programmet. I tredje hand sker lottning. 6 Tillgodoräkning Studerande har rätt att tillgodoräkna sig sådana kunskaper och färdigheter som förvärvats i studier eller yrkesverksamhet inom eller utom landet, om dessa kunskaper och färdigheter 5
är av en sådan beskaffenhet och har en sådan omfattning att de i huvudsak motsvarar hela eller delar av utbildningsområden inom programmet. 7 Övriga föreskrifter Anstånd Sökande som antagits till programmet kan medges ett års anstånd med studiestarten om särskilda skäl föreligger. Skälet skall vara av sådan art att den sökande inte kunnat råda över det samt ha uppkommit efter anmälningstidens utgång. (Se antagningsordningen för Högskolan i Kalmar, Dnr 6.1-25/99) Studieuppehåll Om det finns särskilda skäl kan en student medges uppehåll med studierna inom ett utbildningsprogram, dock endast efter skriftligt medgivande från utbildningsledare. Studieuppehåll medges tidigast efter en termins godkända studier och beviljas för högst ett år. (Se antagningsordningen för Högskolan i Kalmar, Dnr 6.1-25/99) Studieavbrott Studerande som avbryter utbildningen skall anmäla studieavbrott till Lärarutbildningscentrum. Studerande som lämnar utbildningen utan att anmäla studieuppehåll anses ha gjort studieavbrott. Avrådan Uppstår hos lärarna eller utbildningsledningen tveksamhet om en studerandes möjligheter att fullfölja utbildningen med godkänt resultat eller om dennes lämplighet att utöva läraryrket, skall den studerande avrådas från att fortsätta studierna inom programmet. Avrådan bör ske så tidigt som möjligt och göras av utbildningsledaren i samråd med berörda lärare och den studerande. Uppflyttningsregler För uppflyttning från ett läsår till nästkommande krävs 75 % av totala antalet poäng, som dittills ingår enligt studieplanen, med betyget godkänd. Progressionen i VFU kräver betyget Godkänd för tillträde till ny VFU-period. Förutom uppflyttningsregler gäller de förkunskapskrav för delar av det Allmänna utbildningsområdet, för Inriktningar och Specialiseringar, som framgår av bilaga 2 och 3 samt av respektive kursplaner. 8 Examination och betygssättning För varje kurs utses en kursansvarig lärare och en examinator. Studerande som underkänts vid prov har rätt att genomgå förnyad prövning i enlighet med gällande tentamensregler för Högskolan i Kalmar, Dnr 7.1-302/97. Examinationsformerna skall vara tydligt beskrivna i kursplanerna, så att det framgår hur individuella betyg sätts. Vid fastställande av kursplaner skall eftersträvas att lärarstudenterna under sin utbildning sammantaget får möta en rimlig variation av examinationsformer. 6
I kurser som innehåller verksamhetsförlagd utbildning bedöms den studerande av lärarutbildare vid högskolan och lärarutbildare i verksamheten i samråd. Det yttersta ansvaret för betyget har dock Högskolans lärare. Studerande som underkänts i VFU har rätt att genomgå VFU-perioden ytterligare en gång. Betyg sätts på kurs och delkurs. Som betyg används något av uttrycken Underkänd, Godkänd och Väl Godkänd. 9 Utvärdering Utvärdering skall ske fortlöpande under kursens/utbildningsområdets gång samt efter varje avslutad kurs. Ansvaret för kursutvärdering åvilar kursansvarig lärare i samverkan med studenterna. Arbetet med utvärderingar och uppföljning skall följa de riktlinjer som gäller för Högskolan i Kalmar. Utvärderingar skall sändas för kännedom till respektive utbildningsledare vid Lärarutbildningscentrum. Det övergripande ansvaret för programutvärdering har Nämnden för lärarutbildning och utbildningsvetenskap. 10 Examensbevis och examensbenämning Studerande som med godkänt resultat genomgått Lärarprogrammet får på begäran examensbevis för Lärarexamen. I examensbeviset anges de utbildningsområden och kurser som den studerande fullgjort samt poängtal och betyg för kurser. I examensbeskrivningen, enligt gällande examensordning, anges de krav som ställs för erhållande av examen. 7
Programplan Bilaga 1 Lärarutbildningens programplan i Kalmar Inom parantes anges antal poäng som är verksamhetsförlagda. Terminernas inbördes ordning kan variera Lärarexamen för förskola, förskoleklass, Lärarexamen för grundkolans senare år och fritidshem och grundskolans tidigare år, 140 p. gymnasiet, 180/200/220 p. ht Allmänt utbildningsområde, 20p (1 p) År 1 vt Inriktning 1, 1-20 p ht Inriktning 1, 21-40p (10 p) År 2 vt Allmänt utbildningsområde, 20p ( 4 p) ht Specialisering 1, 20 p År 3 vt Specialisering II, 20 p Inriktning II, 1-20 p ht Allmänt utbildningsområde, 20p (5 p) Inriktning II, 21-40 p (10 p) År 4 vt Specialisering II, 20 p ht Allmänt utbildningsområde, 20 p (5 p) År 5 vt Svenska/samhällskunskap 61-80 p ht Svenska/samhällskunskap 61-80 p År 6 vt 8
Utbud av Inriktningar Bilaga 2 Ingångsinriktningar 2004 Behörighet 1. Barns språk- och begreppsutveckling, Ma A 2. Skapande skola estetiska uttrycksformer, Ma A 3. Svenska och matematik för barn, Ma C 4. Naturvetenskap för barn, Ma B, NkA, NkB (alt Bi A, Ke A, Fy A ) 5. Idrott, rörelse och hälsa, Ma A. (Fri, GT, GS, GY) 6. Bildpedagogik media, Ma A (GT, GS, GY) 7. Engelska ett världsspråk. (GT, GS, GY) 8. Svenska språkets redskap. 9. Matematik och logiskt tänkande, Ma D 10. Naturkunskap i framtidens skola, Ma C, NkA, Nk B - ger behörighet till påbyggnad i (alt Bi A, Ke A, Fy A) Bi/Ke/Fy Dispens medges för MaB t o m vt 05 11. Samhällsutveckling med ett internationellt, Ma A perspektiv 12. Historia för lärare, Ma A, Hi A 13. Individ, miljö och samhälle (Geografi), Ma A 14. Den sökande människan (Religionsvetenskap), Ma A Förutom ovanstående inriktningar kan ytterligare två inriktningar läsas som andra inriktning. Biologi för lärare, Ma C, (GS,GY) Bi B, Ke B Omvärldens och livets kemi, MaC, Ke B (GS,GY) Inriktningar anordnas under förutsättning att tillräckligt antal sökande finns. 9
Nuvarande utbud av Specialiseringar Bilaga 3 Specialisering Behörighet 41 60 poäng av någon Inriktning i bilaga 2 Godkända kurser på respektive Inriktning 1 20 poäng av någon Inriktning i bilaga 2 Se behörighet för respektive Inriktning När Inriktningen Svenska och matematik för barn, 1-20p, läses som en Specialisering gäller, Ma B Nedanstående kurser omfattande 20 poäng Det lärande barnet- dialog med Reggio Emilia Drama (F, Fri, GT, GS) Förskolepedagogik för små barn Grundläggande samhällsvetenskap Informellt lärande i skola/fritidshem (Fri, GT) IT och lärande (F, Fri, GT, GS) Musik för lärare (GT, GS) Natur och friluftsliv Rörelseglädje Specialpedagogik, AU 2 (F, Fri, GT, GS) Svenska för 2a-språksundervisning (F, Fri, GT, GS) Utlandsstudier vid partneruniversitet (F, Fri, GT, GS) + en Inriktning eller motsvarande Specialiseringarna anordnas under förutsättning att tillräckligt antal sökande finns. 10