Jonas Rolfhamre, Martin Bringner och Palle Larsson Granskad av Fredrik Karlsson

SWECO Energikartläggning Hus 28 storkök Uppdragsnummer 4029099001 Uppsala/Norrköping 2015-01-09 Sweco Systems AB Installation, Norrköping Jonas Rolfhamre, Martin Bringner och Palle Larsson Granskad av Fredrik Karlsson 1 (39) Sweco Vattengränden 14, 602 22 Norrköping Telefon 011-495 38 00 Telefax www.sweco.se Sweco Systems AB Org.nr 556030-9733 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Martin Bringner Civilingenjör. Energisystem Telefon direkt 011-495 38 00 Mobil 072 215 38 01 Martin.bringner@sweco.se

Sammanfattning En energikartläggning har utförts på Hus 28 på Campus i Strängnäs med syftet att kartlägga energianvändningen, finna möjligheter att effektivisera energianvändningen samt ta fram åtgärdsförslag som minskar den köpta energin för fastigheten. I fastigheten finns förutom storköket även en restaurangskola som inte innefattas av utredningen. Anläggningen använde ca 1 620 MWh el och fjärrvärme år 2013 till en kostnad av ca 1,4 MSEK. Nedan visas ett Sankeydiagram med de olika processerna. De mest energikrävande processerna är: Uppvärmning av lokaler (radiatorer och luftburen värme) Ventilation (fläktel) Diskning (el och fjärrvärme) Störst besparings- och effektiviseringsmöjligheter har identifierats inom ventilation, kyla och diskning. Föreslagna åtgärder uppgår totalt till 152 MWh elbesparing/år och 327 MWh värmebesparing/år vilket motsvarar ca 30 % av den totala energianvändningen. Nedanstående tabell sammanfattar föreslagna åtgärder: Vid projektering av framtida storkök är det viktigt att olika discipliner (kökskonsult, el, vvs) samordnar sitt arbete så en energieffektiv anläggning fås. Så många kylmöbler som möjligt bör anslutas till det centrala kylsystemet som varvtalsstyrs och ansluts för värmeåtervinning om möjligt. Det är också viktigt att ventilation styrs efter behov. 2 (39)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 5 1.1 Bakgrund 5 1.2 Metod 5 1.3 Avgränsningar 5 1.4 Beskrivning av verksamheten 5 2 Energianvändning 2013 7 2.1 Nyckeltal 8 2.1.1 Kostnader för energi 8 2.1.2 Analys av eleffektuttaget 9 3 Tillförsel och användning av energi 11 3.1 Fastighetstekniska system 11 3.2 Diskning 11 3.3 Värmning 12 3.3.1 Värmningsvagnar 12 3.3.2 Stekbord 12 3.3.3 Ugnar 13 3.3.4 Grytor 13 3.4 Kylning 13 3.4.1 Kylproduktion till centralkylsystem 14 3.4.2 KA4 kylrum 14 3.4.3 KA1 frysrum 14 3.4.4 Restaurangskola 15 4 Åtgärdsförslag 16 4.1 Klimatskal 16 4.1.1 Tätning av soprum och lastsluss 16 4.1.2 Tätning av dörrar till kylrum. 16 4.2 Belysning 17 4.2.1 Driftoptimering av belysning, använd närvarostyrning 17 4.3 Ventilation 17 4.3.1 Anpassa drifttider 17 4.3.2 Byte av LB32 18 4.3.3 Installation av återvinningsbatteri LB31 FF2/TF1 18 4.4 Kyla 19 4.4.1 Sänkt kondenseringstemperatur frysaggregat, KA1 (Alternativ 1) 19 4.4.2 Sänkt kondenseringstemperatur och frekvensreglering KA1 (Alternativ 2) 19 4.4.3 Återvinning av kondensorvärme mot tappvarmvatten, sänkt kondenseringstemperatur 20 4.4.4 Återvinning av kondensorvärme mot tappvarmvatten och värmesystem, flytande kondensering 21 3 (39)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4.4.5 Byte köldbärarpump 22 4.5 Uppvärmning 23 4.5.1 Byte av cirkulationspumpar värme 23 4.5.2 Trasig styrventil TA8 källare 23 4.5.3 Maxbegränsa radiatortermostater 23 4.6 Diskning 24 4.6.1 Installation av förspolningsmaskin till tunneldiskmaskinen 24 4.7 Nattvandring 24 4.8 Sammanställning av förbättringspotential 24 5 Förvaltning 26 5.1 Drift och underhåll 26 5.2 Drift av köksutrustning 26 6 Förslag till fortsatt arbete 28 7 Framtida planering av kök och energisystem 29 7.1 Köldmedium och F-gasförordningen 29 7.2 Elanvändning och drift av kylsystem för varukyla 30 7.2.1 Kondenseringstemperatur 30 7.2.2 Dellast och start/stoppfrekvens 31 7.2.3 Kylmöbler anslutna på centrala köldbärarsystemet 31 7.3 Värmeåtervinning 31 7.3.1 Värmeåtervinning av ventilationsluft 32 7.3.2 Värmeåtervinning av kondensorvärme från varukyla 32 7.3.3 Hetgasvärmeväxlare (economizer) 33 7.3.4 Underkylning mot kallvatten 33 8 Upphandlingskriterier maskin- och installationsutrustning 34 8.1 Tunnel och huvdiskmaskiner 34 8.2 Stekbord/spis 34 8.3 Ugnar 34 8.4 Transportvagnar 34 8.5 Grytor 34 8.6 Kylar/frysar 35 9 Bilaga1- BELOK rapport 36 4 (39)

1 Inledning 1.1 Bakgrund Uppdraget är att genomföra en utredning som redovisar energieffektiviseringspotentialen i Strängnäs kommuns centralkök på Campus. Utförandet ska följa BELOK-modellen. Under 2015 kommer tre andra kök byggas om inom Strängnäs kommun och resultatet från utredningen ska även ge riktlinjer för framtida ny- och ombyggnationer av kök. Uppdraget kan liknas med en energikartläggning. En energikartläggning ska vara ett beslutsunderlag för att optimera företagets energianvändning. Kartläggningen ger svar på hur mycket energi som årligen tillförs och används för att driva företagets verksamhet, byggnaderna, interna transporter med mera. Den visar hur energin är fördelad i olika delar av anläggningen och vilka kostnaderna är för energi. Den ger också förslag till hur man kan energieffektivisera fastigheten med avseende på exempelvis styrning av ventilation och belysning. 1.2 Metod Kartläggningen startade med ett platsbesök den 12/11 2014. Tillsammans med verksamhetsansvarig har verksamheten gåtts igenom. Via fakturor och timvärden för el och fjärrvärme har viss information om byggnadens drift kunnat utläsas. Dessutom har ett antal mätningar av strömförbrukningen på enskilda processer gjorts för att få mer information om stödprocesserna. För övrig utrustning har märkeffekter eller andra effektuppgifter från tillverkare sammanställts och multiplicerats med utnyttjandegrad och drifttiden enligt uppgifter från verksamheten samt erfarenhetsvärden. Energibehovet har delats upp på stödprocesserna värmningsvagnar, belysning, ventilation, diskning, stekbord, ugnar samt grytor. Då restaurangskolan inryms i byggnaden men inte ingår i uppdraget har dess energibehov slagits samman till en separat post för hela restaurangskolan. 1.3 Avgränsningar Uppdraget omfattar centralöket och inte restaurangskolan. Det finns dock ingen separat mätning för restaurangskolan och därför är dess elenergianvändning utbruten från centralkökets i en separat post. Inga åtgärdsförslag är framtagna för restaurangskolan. 1.4 Beskrivning av verksamheten Centralköket på Campus i Strängnäs lagar mat till skolor och äldreboenden i Strängnäs. I byggnaden finns förutom centralköket även en restaurangskola som har lunchservering för kommunanställda. Byggnaden är från 1987 och en ombyggnad skedde 2007. Centralköket tillagar mat till äldreboenden och skolor i Strängnäs och har även servering för elever på Campus. Vid full drift sker tillagning av ca 5 000 portioner dagligen. Centralköket är i drift 6.30-17.15 sju dagar i veckan men med lägre intensitet under 5 (39)

sommaren, då sjunker antalet tillagade portioner till ca 1500 stycken. Den största delen av verksamheten sker fram till kl 13.00 då alla värmeboxar med mat är fyllda och ivägskickade. Under vardagarna arbetar ca 16 personer i centralköket och under helger är det ca tre personer som arbetar i köket. Centralköket serverar ca 500 elever i omgångar i den egna elevmatsalen som har 300 platser. Serveringen av eleverna sker mellan 10.30 och 12.30. Efter kl 13.00 sker mindre tillagning och verksamheten utgörs mer av diskning och andra kringsysslor. Utöver centralköket finns även en restaurangskola med ca 40 elever. Skolan är i drift vardagar under skoltid, dvs 8-17. Restaurangskolans elever serverar även lunch till kommunanställda 2 gånger i veckan då ungefär 10 personer äter lunch per tillfälle. Från och med nästa år läsår kommer restaurangskolan inte ha några elever utan lokalen ska istället hyras ut. Ventilation och kyla i byggnaden drivs av det kommunalt ägda bolaget Vasallen som även äger byggnaden. Strängnäs kommun hyr byggnaden av Vasallen. Lokalytorna i byggnaden uppgår till ca 3900 m 2 totalt (detta inkluderar restaurangskolan). I Figur 1 kan en överblicksbild av Campus i Strängnäs ses. Figur 1. Överblicksbild över Campus i Strängnäs med hus 28, som utredningen avser, inringat i gult. 6 (39)

2 Energianvändning 2013 Under 2013 använde hus 28 ca 850 MWh fjärrvärme och ca 747 MWh el. Fördelningen mellan de olika energislagen visas i Figur 2 nedan. Fördelning energislag 54% 46% El Fjärrvärme Figur 2. Fördelning mellan olika energislag. Fjärrvärme står för den största tillförseln. Energianvändningen för 2013 redovisas månadsvis i Figur 3 för de olika energislagen fjärrvärme och el. Energianvändning 2013 kwh 160000 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Månad Fjärrvärme El Figur 3. Energianvändningen för Hus 28 år 2013. 7 (39)

Av figuren framgår att elanvändningen är relativt konstant över året. Eftersom elanvändningen är främst verksamhetsrelaterad är det naturligt att elanvändningen inte varierar särskilt mycket över året eftersom verksamheten i byggnaden pågår året om alla dagar. Dock är verksamheten i storköket lägre när skolorna har lov under sommar och vinter. Fjärrvärmeanvändningen är hög under vintern och sjunker till nästan noll under sommarmånaderna när ingen uppvärmning sker. Det finns en grundlast på strax under 10 MWh vilken kan härledas till varmvatten till verksamheten inklusive VVC-förluster. Fjärrvärmeanvändningen är lite väl hög under uppvärmningssäsongen vilket till stor del beror på ventilationen i byggnaden som till viss del är igång kontinuerligt. 2.1 Nyckeltal Nyckeltal är ett enkelt och bra sätt att följa upp hur energianvändningen i byggnaden utvecklas. Med hjälp av nyckeltalen kan också energianvändningen jämföras mot byggnader med liknande verksamhet. Vid uppföljning av nyckeltal måste hänsyn tas till hur årsmedeltemperaturen och andra faktorer som påverkar användningen. I tabellen nedan redovisas några nyckeltal för Campus hus 28 baserat på uppgifter för 2013. Tabell 1. Parametrar Parameter Värde Enhet Totalyta 3 883 m 2 Elanvändning totalt 747 348 kwh/år Elpris (rörlig del) 0,82 kr/kwh Fjärrvärmeanvändning totalt 872 907 kwh/år Fjärrvärmepris (rörlig del) 0,41 kr/kwh Specifik elanvändning 192 kwh/ m 2,år Specifik fjärrvärmeanvändning 225 kwh/ m 2,år Energianvändning/portion 0,89 kwh/portion Specifik total energianvändning 417 kwh/ m 2,år 2.1.1 Kostnader för energi Under 2013 hade Campus hus 28 följande kostnader, baserat på månadsvärden för 2013 och kostnader för 2014. Tabell 2. Kostnader energi Campus hus 28 Energislag Förbrukning kwh Kostnad, kr El 747 348 635 000 Fjärrvärme 872 907 723 000 Totalt 1 620 255 1 358 000 8 (39)

2.1.2 Analys av eleffektuttaget I Figur 4 och Figur 5 nedan visar hur mycket eleffekt som använts i byggnaden under en vecka i mars respektive juli 2014. 300 250 Mars 200 kw 150 100 50 0 Figur 4. Effektuttag under en vecka i mars 2014. 300 250 Juli 200 kw 150 100 50 0 Figur 5. Effektuttag under en vecka i juli 2014. 9 (39)

Under helgerna sker en minskning av effektuttaget till ca 110 kw mot ca 200 kw under veckorna i mars och 150 kw under veckorna i juli. Baslasten ligger på ca 40 kw året om vilket innefattar en del belysning, kylproduktion samt drift av till exempel kylrum och andra laster som inte kan stängas av på grund av dess funktion. Topparna i effektförbrukningen under morgnarna beror på att en stor del av utrustningen sätts igång när personalen anländer. Effektförbrukningen avtar sedan när utrustningen kommit igång (ugnarna blivit varma, värmeugnarna har nått sin önskade temperatur mm). Anledningen till det mindre effektbehovet under juli beror på att storköket producerar färre portioner under semestertiderna när skolorna är stängda. Under helgerna sker ungefär samma effektuttag under både sommar och vinter. I Figur 6 nedan redovisas ett varaktighetsdiagram över elanvändningen. Diagrammet visar att det finns en baslast på ca 40 kw i eleffekt som alltid används. Denna tomgångslast motsvarar ca 438 MWh/år, vilket är ca 60 % av den totala elanvändningen. Vid uppstart av all köksutrustning nås ett toppeffektbehov på ca 300 kw, men detta sker endast under korta perioder vilket även kan utläsas av varaktighetsdiagrammet. 350 300 250 Varaktighetsdiagram, el kw 200 150 100 50 0 0 2000 4000 6000 8000 10000 Timmar Figur 6. Varaktighetsdiagram för eleffekten. 10 (39)

3 Tillförsel och användning av energi I Figur 7 visas ett sankeydiagram över energiflödena i Hus 28. Största posten är värme vilken utgörs av fjärrvärmen som används för att värma byggnaden, både via ventilation och via radiatorer. Produktionsprocesserna utgörs av värmning (av mat), kylning samt diskning (både el och fjärrvärme). Tillsammans utgör dessa processer 429 MWh vilket motsvarar ca 26% av den totala energianvändningen. Stödprocesserna är ventilation, pumpar, värme samt belysning. Restaurangskolan ingår inte i utredningen och har därför separerats från övriga poster. I posten för restaurangskolan ingår all dess utrustning, belysning och ventilation, värmen till restaurangskolan ingår dock i den totala värmeposten. Figur 7. Energiflöden på Campus hus 28 under 2013. 3.1 Fastighetstekniska system Värme- och ventilationssystem, belysning och pumpning finns beskrivna i Bilaga1- BELOK-rapport. 3.2 Diskning I storköket finns två diskmaskiner, dels en grovdiskmaskin för disk av bleck och dels en tunneldiskmaskin för disk av tallrikar, bestick, glas och liknande. Båda diskmaskinerna använder varmvatten och el. Grovdiskmaskinen är av märket Granuldisk och typen huvdiskmaskin. Den använder ca 14 liter vatten per program och återanvänder diskvattnet ca 25 gånger. Maskinen använder varmvatten som värms till max 85 C med elvärmare. Ingen övrig återvinning, annat än återanvändning av vattnet, finns i maskinen. 11 (39)

Tunneldiskmaskinen är av märket Wexiödisk som har dels kondensåtervinning och dels återanvändning av diskvattnet. Diskprocessen utgörs av ett antal steg där vattnet återanvänds bakåt till steget innan. T ex återanvänds vattnet från den andra slutsköljningen i den första slutsköljningen. Diskmaskinerna används större delen av tiden det är aktivitet i köket. I Figur 8 ses en bild av tunneldiskmaskinen. Figur 8. Tunneldiskmaskinen i storköket. 3.3 Värmning Under kategorin värmning innefattas de processer som har med värmning av maten att göra, dvs spisar, ugnar, grytor och värmningsvagnar. All utrustning i denna post drivs med el. 3.3.1 Värmningsvagnar För varmhållning av den lagade maten som ska transporteras ut från storköket finns så kallade värmningsvagnar. Dessa vagnar är värmeskåp i tre olika storlekar och de drivs med el. Det finns 4 st vagnar med 1350 W märkeffekt, 37 st med 800 W märkeffekt och 31 st vagnar med 280 W märkeffekt. Vagnarna har elektronisk temperaturstyrning. Dessa vagnar är i huvudsak i drift under förmiddagarna fram till att de skickas iväg för leverans, men en del av vagnarna är i drift även under eftermiddagarna. I Tabell 3 kan en sammanställning av antalet vagnar med respektive effekt ses. Tabell 3. Värmningsvagnarnas effekter och antal. Effekt/st [kw] Antal Total effekt [kw] 0,28 31 8,7 0,8 37 29,6 1,35 4 5,4 TOT 43,7 3.3.2 Stekbord I storköket finns tre stycken stekbord på ca 13 kw vardera i märkeffekt. Stekborden är i drift i princip hela förmiddagarna alla dagar i veckan. 12 (39)

3.3.3 Ugnar Det finns 9 ugnar i storköket med en märkeffekt på 36 kw vardera. De är moderna och har elektronisk temperaturstyrning. Ugnarna är i drift i princip hela förmiddagarna alla dagar i veckan. 3.3.4 Grytor I storköket finns 9 grytor varav 5 av större modell (45 kw i märkeffekt), 1 mellanstor (22,5 kw i märkeffekt) samt 2 små (15 kw i märkeffekt). Grytorna är moderna och har blandningsfunktion samt kärntemperaturmätning. Ingen återvinning sker i avloppet av det som spolas ur grytorna. I Figur 9 ses en bild på några av grytorna i storköket. Figur 9. Grytorna i storköket. 3.4 Kylning Här innefattas kyla till kyl- och frysrum samt fristående kylar och frysar. I störköket finns 11 kylrum och 1 frysrum. Kylrummen håller temperaturer på 4,3 7,7 C och frysrummet håller en temperatur på -22 C. Utöver dessa finns 6 fristående kylskåp och 2 frysskåp varav 2 av kylskåpen är anslutna till det centrala kylsystemet. Det finns även 3 kyldiskar som är eldrivna och en av dessa har kyldike utan lock. Kyl- och frysskåp som inte är anslutna till det centrala kylsystemet drivs av el och har separata kylaggregat. 13 (39)

3.4.1 Kylproduktion till centralkylsystem Kylrum och kylmöbler anslutna till det centrala kylsystemet hade fram till 2008 ett centralt köldbärarsystem, dvs vätskeburen kyldistribution, med ca -8 C i tillopp. Det fanns även värmeåtervinning mot tappvarmvatten, samt kylmedelkylare på taket. En entreprenad med utökat antal kylrum, genomförd 2007, anger att befintligt system och befintlig kylmaskin behålls. Idag består dock systemet av en kylmaskin för kylrum (KA4) och en kylmaskin för frysrum (KA1). Värmeåtervinningssystemet och de äldre kylmaskinerna är inte i drift utan KA4 avger i stället värmen via en kondensor utomhus. Kylaggregatet för frysrum (KA1) överför sin värme till köldbäraren. En viktig parameter som inverkar mycket på kylmaskinernas elanvändning är vilka temperaturer som upprätthålls på dess varma sida (kondensor) respektive kalla sida (förångare). 3.4.2 KA4 kylrum Ett kylaggregat [KA4] med uppmätt eleffekt drygt 10 kw, betjänar kylrum och samt de flesta kylmöbler. Med antaget COP 2 uppgår kyleffekten till drygt 20 kw. Dokumentationen är tyvärr bristfällig för installationer efter 2008. Relationshandlingar för 2007 visar dock ett köldbärarflöde med maxkyleffekt på ca 24 kw, inklusive restaurangskolkök. Eftersom restaurang-skolkök numera inte är i drift blir maxeffekten ca 20 kw, och medeleffekt ca 14 kw kyla. Prestanda för KA4: o o o o o o Kalla sidan (förångare) har vätskeburen distribution, dvs köldbärare. Framledningstemperatur på köldbärare är ca -7 C. Varma sidan har direktexpansion av köldmedium, dvs ej vätskeburen. Kondensorn står utomhus på gården. Kondenseringstemperatur ca +43 C. Styrning med on/off-funktion. Ansluten till ackumulatortank (1 m 3 ) för att jämna ut effekttoppar. Elenergin uppgår, exklusive metodkök, till ca 62 MWh/år. (utifrån uppmätt momentan eleffekt samt antagande att kylmaskinens drifttid kommer att vara ca 70% av årets timmar) Avgiven värme till kondensor uppgår till ca 187 MWh/år. (Värme från kylrum och kylmöbler, exklusive metodkök, samt värmen från kompressorn) 3.4.3 KA1 frysrum Ett kylaggregat [KA1] på med uppmätt eleffekt drygt 3,7 kw, som betjänar frysrum. Med antaget COP 0,7 uppgår kyleffekten till ca 2,6 kw. o o Kalla sidan (förångare) har direktexpansion av köldmedium, dvs ej vätskeburen. Förångare sitter i kylbatterier i frysrum, förångningstemperatur ca -30 C. 14 (39)

3.4.4 Restaurangskola o Varma sidan är vätskeburen mot köldbärare från KA4. Kondenseringstemperatur ca +63 C (vid inventering, i handlingar dock angivet +45 C) o Nödkyla mot kalltappvatten. Nödkyla var i drift vid inventering. o Elenergin för kompressorn uppgår, exklusive metodkök, till ca 23 MWh/år. (utifrån uppmätt momentan eleffekt samt antagande att kylmaskinens drifttid kommer att vara ca 70% av årets timmar) o Avgiven värme via köldbärare till KA4 kondensor uppgår till ca 39 MWh/år. I restaurangskolan finns i stort sett samma utrustning som i storköket men i mindre skala. Eftersom restaurangskolan inte omfattas av projektet har ingen specificering av energianvändningen här gjorts. 15 (39)

4 Åtgärdsförslag Ett antal åtgärdsförslag har kunnat konstateras under arbetet med rapporten. Nedan sammanfattas åtgärdsförslag och de flesta kvantifieras vad gäller förväntad besparing och i vissa fall även investering. 4.1 Klimatskal Byggnaden har tilläggsisolering på vinden och treglasfönster i bra skick. Däremot kan klimatskalet tätas vid dörrar. 4.1.1 Tätning av soprum och lastsluss Dessa utrymmen har otäta dörrar och lastslussen är otät mellan vägg och sockel. Soprummet har en egen kylmaskin och genom att täta kan kylmaskinens drifttid reduceras. spotentialen är svårberäknad men åtgärden har kort återbetalningstid. Figur 10. Otät dörr mot lastslussen. 4.1.2 Tätning av dörrar till kylrum. Se över tätningar till dörrar för kyl- och frysrum så de sluter tätt. Figur 11. Dörr till kylrum otät i nederkant. 16 (39)

4.2 Belysning Belysningen består av moderna T5-armaturer med närvaro/timerstyrning. Det finns dock en potential att trimma in styrningen i tex kapprum där belysningen lyser i onödan. Enligt uppgifter från vaktmästare lyser också troligen viss belysning på nätterna. 4.2.1 Driftoptimering av belysning, använd närvarostyrning Antagande att husets tomgångsanvändning av el (ca 40 kw) kan reduceras med 5 kw om belysning styrs. Optimering av styrning i kapprum som idag lyser mellan kl 10-17 på vardagar och kan reduceras till kl 11-13. Tabell 4. Installation av rörelsedetektorer. Åtgärd Investering (kr) el (MWh/år) (kr/år) Payoff (år) Driftoptimering belysningstyrning 15 000 23 000 17 000 1,1 år 4.3 Ventilation En mycket stor del av energianvändningen går till ventilation där LB31 saknar återvinning och är igång kontinuerligt. 4.3.1 Anpassa drifttider LB31 TF2/FF2 är ansluten till kåpor till stekbord och ugnar som styrs med separat brytare för forcerad drift. Den forcerade driften är med stor sannolikhet igång kontinuerligt. Eftersom LB31 TF2/FF2 är igång kontinuerligt betyder det att storkökets kåpor ventileras dygnet runt. Genom att tidstyra aggregatet är inte ventilationen igång utanför verksamhetstid. Dessutom kan ytterligare energi sparas om kåpornas forcering bara används när de behövs. De övriga aggregaten (förutom LB33 elevrestaurang) är i drift M-S 06-19.30. Med dagens verksamhet kan ventilationen stängas av kl 18. Om det finns behov av ytterligare ventilation under enstaka tillfällen kan övertidstimer användas. Tabell 5. Anpassade drifttider ventilation. Aggregat Drifttidsreduktion (timmar/år) el (kwh/år) värme (kwh/år) (kr/år) LB31 4 400 17 000 149 000 74 000 TF2/FF2 övriga 550 28 000 46 000 40 000 TOT 45 000 195 000 114 000 17 (39)

4.3.2 Byte av LB32 LB32 betjänar diskrummet och har en plattvärmeväxlare. Eftersom plattvärmeväxlaren behöver frostas av mycket under vintertid på grund av fuktig luft ger detta en dålig verkningsgrad. Genom att byta till ett nytt aggregat med roterande värmeväxlare kan verkningsgraden förbättras och värmeenergi sparas. Dessutom fås effektivare fläktar. Tabell 6. Byte av ventilationsaggregat Åtgärd Investering (kr) el (kwh/år) värme (kwh/år) (kr/år) Pay-off (år) Byte av LB32 397 000 10 500 47 000 27 000 14,7 år 4.3.3 Installation av återvinningsbatteri LB31 FF2/TF1 LB31 TF2/FF2 betjänar storkökets kåpor över ugnar och stekbord. Eftersom detta aggregat inte har något värmebatteri skickas kall luft in i kåporna och en stor del går ut genom frånluftkanalen utan att ta med sig lokalens varma luft. Frånluften är dock varmare och genom att installera ett värmebatteri mellan frånluftkanalen på LB31 och ett annat aggregats tilluft (vilket) kan denna luft förvärmas och reducera energianvändningen. Tabell 7. Installera återvinningsbatteri LB31 Åtgärd Installation återvinningsbatteri LB31 FF2/TF1 Investering (kr) värme (kwh/år) (kr/år) Pay-off (år) 100 000 19 000 8 000 12,5 år 18 (39)

4.4 Kyla 4.4.1 Sänkt kondenseringstemperatur frysaggregat, KA1 (Alternativ 1) Kondenseringstemperaturen påverkar vilken tryckuppsättning kompressorn måste ge. Sänks kondenseringstemperaturen minskar användningen av kompressorel markant. Eftersom det är ett frysaggregat med förångningstemperatur ca -30 C, är det möjligt att sänka kondenseringstemperaturen till under 0 C. Köldbäraren som tar upp kondensorvärmen håller ca -8 C. Om kylmaskinen bara betjänar ett frysrum med on/offreglering, och om kylmaskinen inte är överdimensionerad är det värt att prova kondenseringstemperatur ca 0 C. Det kan resultera i frekventa start/stopp, vilket inte bör underskrida intervall på 15 minuter, och behöver följas upp. I detta åtgärdsförslag sänks kondenseringstemperaturen på KA1 från nuvarande 60 C till 20 C, vilket enligt beräkning i program Coolpack ger besparing: kw el COP Kondenseringstemperatur +60 C 4,5 0,7 Kondenseringstemperatur +20 C 1,4 2,2 Effektbesparing 3,1 kw (69 %) Tabell 8. Sänk kondenseringstemperatur KA1 Åtgärd Investering (kr) el (kwh/år) (kr/år) Payoff (år) Sänkning av kondenseringstemperatur (Alternativ 1) 2 000 12 000 9 000 0,2 år 4.4.2 Sänkt kondenseringstemperatur och frekvensreglering KA1 (Alternativ 2) Om det skulle visa sig att kondenseringstemperaturen inte kan sänkas efter test beror det på att det finns driftfall med låg dellast, vilket troligen redan är på gränsen för vad KA1 klarar med bibehållen verkningsgrad. Eftersom sänkt kondenseringstemperatur ger en mycket högre kyleffekt blir det problem vid den låga dellasten och är i så fall nödvändigt med kapacitetsreglering av kompressorn, vilket åstadkoms med frekvensreglering av befintlig kompressor. Sänkning av kondenseringstemperatur och frekvensreglering av befintlig kompressor kräver inga VVS-tekniska arbeten, och pris från kyltekniker är ganska heltäckande av 19 (39)

investeringskostnaden. Det har dock inte gått att få bekräftat från tillverkaren Kylma vilken kompressor som sitter i kylaggregatet, och om det går att frekvensreglera det. Fryskompressorn använder ca 23 MWh/år. Åtgärdsförslag ger följande besparing: Tabell 9. Sänk kondenseringstemperatur KA1 Åtgärd Investering (kr) el (kwh/år) (kr/år) Pay-off (år) Sänkning av kondenseringstemperatur (Alternativ 2) 20 000 12 000 9 000 2,2 år Regleringen av de enskilda förångarna i frysrum utförs idag av termostatiska expansionsventiler. Om de inte är rätt dimensionerade, kommer de ökade kraven på arbetsintervall kräva byte av dem. Elektroniska expansionsventiler har bättre precision och mer optimala för kapacitetsreglering, och det självklara valet om byte blir aktuellt. Kostnad: ca 5 000 kr/expansionsventil enligt kylgrossist, inklusive arbete. Värt att notera är även att KA1 är från 1998 och kan vara dags att byta ut inom kort. Då bör nytt kylaggregat vara frekvensreglerat och noga dimensionerat. 4.4.3 Återvinning av kondensorvärme mot tappvarmvatten, sänkt kondenseringstemperatur Kondensorvärmen från kylaggregatens varma sida värmeåtervinns inte i dagsläget. Som tidigare nämnt fanns det före kylentreprenaden 2008 ett värmeåtervinningssystem. Detta system med ingående komponenter bedöms vara i brukligt skick. Befintligt värmeåtervinningssystem kan med vissa åtgärder användas även med dagens kylaggregat. En översyn av ventiler, eventuellt försmutsade värmeväxlare etc bör dock göras. För att kunna avsätta kondensorvärmen från KA4 mot tappvarmvatten [VV], erfordras en vätskekyld kondensor. KA4 har i dagsläget en luftkyld kondensor, som kan bytas ut mot en vätskekopplad. Tappvarmvattenanvändningen saknar separat mätare, men en uppskattning har gjorts utifrån fjärrvärmeanvändning under augusti månad. VVC-förluster antas vara ca 25%, och dessa varma temperaturer täcks inte av kondensorvärmen (fjärvärmespets). Eftersom kondensorvärmen uppgår till mer än dubbelt så mycket energi än tappvarmvattnet är värmemängden tillräcklig. Med befintliga kondenseringstemperaturer förvärms vattnet till ca 40 C, vilket täcker 60% av tappvarmvatten-beredningens energibehov. Tabell 10. Värmeåtervinning från kylsystemet 20 (39)

Åtgärd Återvinning av kondensorvärme mot tappvarmvattensystem (Alternativ 1) Investering (kr) värme (kwh/år) (kr/år) Pay-off (år) 95 000 62 000 25 000 3,7 år Åtgärden omfattar elektronisk expansions-ventil, inkl styrning till KA4, vätskekopplad kondensor samt frekvensomriktare till KA4. Dagens värmeåtervinningssystem på VSsidan antas fungera. Hänsyn måste också tas till legionellarisk om VV som lagras i tanken håller under 55 C. 4.4.4 Återvinning av kondensorvärme mot tappvarmvatten och värmesystem, flytande kondensering Eftersom det finns mer värme att återvinna från kylsystemet än det som krävs för tappvarmvatten finns möjlighet att även avsätta värme till värmesystem och ventilationssystem. Detta är dock en mer omfattande åtgärd där en projektering bör göras över ombyggnad värmesystem i undercentralen och någon kostnad har inte kunnat tas fram, bara besparingspotentialen. Kondensorvärmen bör avges mot en värmebärare, som lagras i ackumulatortankar. Dels för att värmen då kan avsättas via olika värmeväxlare till flera värmesänkor, men även för att inte riskera legionella i stillastående tappvarmvatten. Befintliga ackumulatortankar (som ej används) på vardera 3 m 3 kan användas för att lagra värmebärare. Kondenseringstemperaturen bör hållas nere så lågt det går, samtidigt som den måste hålla tillräckligt varm temperatur för att kunna avsättas mot tappvarmvatten och värmesystem. Dagens kondenseringstemperatur för KA4 är ca 43 C och för KA1 ca 63 C. Under 80% av kylaggregatens drifttid behöver kondenseringstemperaturen inte höjas (förutsatt rätt injusterat VS-system). Med flytande kondensering på KA4 kommer den årsvisa kompressorelen att få ungefär lika stor elanvändning som i dagsläget. Tillgänglig effekt från kondensorer utgör ca 10-30% av fjärrvärmebehovet under värmesäsong och ca 30-85% under resterande år, med undantag från semesterstängda juli. Det innebär att kondensorvärme-effekten kan avsättas via förvärmning av tappvarmvatten och returen på värmesystem, vilket medger lägre kondenseringstemperatur. Värmesystemet är projekterat för dimensionerande systemtemperatur med 60/40 C, men dessa höga temperaturer uppstår ganska få timmar/år. Värmesystem håller därmed så pass låga temperaturer under större delen av året, så att kondenseringstemperaturen då kan sänkas (med flytande kondensering), vilket minskar kompressorns elanvändning. Övergripande antas dock att elanvändning för KA4 blir oförändrad. I driftfall då all värme inte har full avsättning (i princip endast juli), måste värmen avges mot uteluften, via kylmedelkylare. Befintliga kylmedelkylare [KMK] på taket kan användas. Efter att de togs ur bruk, har kyllasten ökat, pga fler kylrum etc. Om restaurangskolan inte 21 (39)

är i bruk är befintlig kylmedelkylares värmeavgivande kapacitet tillräcklig (med restaurangskolan i drift bör det kompletteras med en ytterligare KMK). Investering för kyltekniska arbeten uppgår till 95 000 kr. Kapacitet med effekt för befintliga värmeväxlare VVX4-VVB, VVX3-VVB och VVX6 är tillräcklig då restaurangköket ej är i drift, i annat fall kan de behöva bytas (effektuppgifter saknas). Skall även värmesystem anslutas, samt att ackumulatortankar lagrar värmevatten (i stället för tappvarmvatten) krävs omdragningar och utbyte av rörinstallationer, ventiler etc. Hela entreprenaden erfordrar därför även omfattande VVS-tekniska arbeten och troligen även styr- och reglermässiga arbeten och därför har inga kostnader för detta kunnat tas fram. Tabell 11. Värmeåtervinning från kylsystemet Åtgärd Återvinning av kondensorvärme mot tappvarmvattensystem (Alternativ 2) Investering (kr) värme (kwh/år) (kr/år) - 224 000 92 000 - Pay-off (år) 4.4.5 Byte köldbärarpump Befintlig köldbärarpump är konstantvarvig och bör frekvensregleras eller bytas mot ny frekvensreglerad. Flödet uppgår vid maxeffekt till ca 1,2 l/s. Pumpens märkeffekt är 585 W. Effekten varierar även för en konstantvarvig pump, men pumpens kontinuerliga effekt är ca 400 W, med faktor för reaktiv effekt på 0,7. Den är i drift året runt. En minskning av flödet ger en exponentiell minskning av tryckförluster i rören. Anpassas pumpenergin efter det reella tryckbehovet kommer tex en halvering av flödet minskar tryckfall till 25% pumpenergin till 8%. Därför beror besparingen mycket på om den befintliga konstant-pumpen är överdimensionerad, vilket ökar den nyttiga pumpenergin ytterligare. Teoretiskt ligger sparpotentialen för utbyte av en rätt dimensionerad konstantpump på ca 75%, för en överdimensionerad mer. Dock antas här en besparingspotential på ca 60%. Tabell 12. Byte av köldbärarpump Åtgärd Investering (kr) el (kwh/år) (kr/år) Pay-off (år) Byte av köldbärarpump 35 000 2 600 2 000 17 22 (39)

4.5 Uppvärmning 4.5.1 Byte av cirkulationspumpar värme Idag är alla cirkulationspumpar på värmesystemet konstantstyrda förutom en som är frekvensstyrd. De pumpar som är konstantstyrda ersätts i detta åtgärdsförslag med nya, frekvensstyrda, pumpar. Detta sparar energi dels genom att pumparna är nyare och mer effektiva och dels genom att de är frekvensstyrda vilket gör att drifteffekten anpassas efter behov, dvs. att effekten regleras automatiskt och därmed konstant optimerar systemets energianvändning i relation till rådande utomhusklimat. Detta till skillnad från de konstantstyrda som har en konstant drifteffekt med manuell reglering. Åtgärden har dock en relativt lång återbetalningstid. Med tanke på den långa återbetalningstiden kan denna åtgärd genomföras om ett tiotal år när pumparna blivit äldre. Tabell 13. Byte cirkulationspumpar Åtgärd Byte till varvtalsstyrda cirkulationspumpar Investering (kr) värme (kwh/år) (kr/år) 220 000 9 500 7 100 30 Pay-off (år) 4.5.2 Trasig styrventil TA8 källare TA8 betjänar ett av skyddsrummen och är normalt sett inte igång. Värmebatteriets styrventil läcker dock vilket betyder att viss värme ges till lokalen men också att värmen tillbaka till undercentralen får dålig avkylning. Tabell 14. Byte styrventil värme TA8 Åtgärd Investering (kr) värme (kwh/år) (kr/år) Byte styrventil TA8 15 000 4 000 1 600 9,0 Pay-off (år) 4.5.3 Maxbegränsa radiatortermostater I allmänutrymmen, t ex källare samt kapprum och trapphus ned till matsalen kan befintliga radiatortermostater maxbegränsas eftersom man inte behöver lika hög temperatur i dessa utrymmen och det finns risk att någon vrider upp termostaterna och de sedan hamnar i maxläge. Kostnaden består av det arbete som krävs för att maxbegränsa termostaterna. Tabell 15. Maxbegränsa radiatortermostater allmänutrymmen 23 (39)

Åtgärd Maxbegränsning radiatortermostater Investering (kr) värme (kwh/år) (kr/år) 1 000 4 800 2 000 0,5 Pay-off (år) 4.6 Diskning 4.6.1 Installation av förspolningsmaskin till tunneldiskmaskinen Till den befintliga tunneldiskmaskinen kan en förspolningsmaskin monteras. Förspolningsmaskinen monteras först i diskledet och återanvänder vattnet från fördisken. Förspolningsmaskinen ersätter den manuella spolningen och sparar således både energi och tid. en ligger i minskad vattenförbrukning och snabbare förspolning men även minskad fysiska påfrestningen på personalen. Tabell 16. Installera förspolning till tunneldiskmaskin Åtgärd Investering (kr) el (kwh/år) (kr/år) Payoff (år) Installation av förspolningsmaskin 60 000 25 000 19 000 3,2 år 4.7 Nattvandring Genom att genomföra en så kallad nattvandring när lokalen inte används kan belysning, ventilation och utrustning som är igång i onödan upptäckas. Vid platsbesöket upptäcktes till exempel viss belysning som var igång trots att ingen aktivitet pågick i byggnaden. Enligt elmätning är tomgångseffekten ca 40 kw och utöver belysning antas tomgångseffekten kunna sänkas med ca 5 kw. Den enda kostnaden förslaget innebär är tiden för rundvandringen och eventuell driftjustering. Tabell 17. Utför nattvandring Åtgärd Investering (kr) el (kwh/år) (kr/år) Pay-off (år) Nattvandring 5 000 24 000 18 000 0,3 4.8 Sammanställning av förbättringspotential Sammantaget ger åtgärdsförslagen en elbesparing 152 MWh per år och en värmebesparing 327 MWh per år. Detta motsvarar ca 30 % av den tillförda energin. I 24 (39)

bilaga 1-BELOK rapport finns alla åtgärderna sammanslagna till ett åtgärdspaket. Med gällande avkastningskrav på 2,5 % och med 3,5 % i årlig energiprisökning kan alla åtgärder genomföras. 25 (39)

5 Förvaltning 5.1 Drift och underhåll Hus28 hyrs av kommunen från Strängnäs Bostads AB och hyresgästen står själv för service av kylsystem och köksmaskiner. För service av kylmaskiner har sedan EM-kyl anlitats. Strängnäs Bostads AB ombesörjer värme- och ventilationssystem via Vasallen. Vid platsbesök hittades driftinstruktioner för värmesystemet men dessa är delvis inaktuella då värmeåtervinning från kylmaskinerna inte är i bruk. Driftinstruktioner för ventilationen finns inte i byggnaden och skulle behöva sättas upp i fläktrum. För kylan finns ritningar över de inkopplade kylar och frysar, däremot saknas uppdaterade ritningar över kylcentralen i källaren. Byggnaden har moderna DUC:ar som är uppkopplade mot en huvuddator där ventilation och värme kan följas i realtid. Vaktmästare från Strängnäs kommun servar belysningssystemen när t ex lysrör behöver bytas ut. Det har också varit en del problem med belysningsstyrningen i lokalerna och här har vaktmästarna varit med och åtgärdat belysningen så den inte lyser i onödan t ex på nätterna. All belysning är dock inte genomgången ännu. 5.2 Drift av köksutrustning Centralköket i Hus28 har modern köksutrustning som är energieffektiv. Exempelvis har tunneldiskmaskinen värmeåtervinning och ugnarna har förinställda program och stängs av när de inte används. Kokkärl har modern teknik för att reglera temperaturen i kärlen. Det är viktigt att tänka på hur utrustningen körs och att den inte är igång i onödan. Det är vanligt i storkök att all utrustning sätts igång på morgonen trots att den kanske inte ska användas förrän senare. Därför kan det vara lämpligt att göra ett schema så personal ser när maskinerna behöver vara igång beroende på vad som ska tillagas. Vid diskning är det viktigt att diska med full maskin och att kärlen förtvättas om de inte diskas direkt. Detta sparar diskmedel och vatten under själva tvättningen. I andra storkök där det kan finnas äldre tunneldiskmaskiner med manuell på- och avstängning av diskningen är det viktigt att personalen stänger av diskningen mellan olika omgångar med smutsig disk. Värmebad använder mycket energi och det lönar sig att fylla dem med varmvatten, ca 4 cm från botten, eftersom de då bara kräver ca 30 min i förvärmningstid. Ugnars förvärmning kräver mycket energi och effektivast är att använda en ugn och tillverka flera matsatser efter varandra istället för flera ugnar samtidigt. Viktigt att välja stekkärl med rätt storlek och att utnyttja eftervärmen och stänga av ugnen i lite före maten är klar. Fyll också ugnar så gott det går och starta upp förvärmningen i rätt tid. Grytor använder en stor del energi till att höja grytans och matens temperatur och det lönar sig att tillreda flera matsatser efter varandra då grytan redan är varm. Användning 26 (39)

av lock samt grytans blandningsfunktion sparar mycket energi eftersom värmningen blir effektivare då. Stekbord med endast en värmezon bör ha lock. Kylbänkar ska ha lock då de inte används. 27 (39)

6 Förslag till fortsatt arbete Hus28 använder relativt mycket energi, framförallt värme med tanke på att byggnaden får mycket internvärme från elutrustning. För att reducera värmeanvändningen bör drifttider för ventilationen justeras, framförallt för LB31 TF2/FF2. Personalen bör också informeras om att det finns brytare för forcerad drift för att inte överventilera och bara använda den forcerade driften när tillagning sker (alternativt ersätta med en timerfunktion kopplad till när plattan används). För att reducera byggnadens elanvändning bör en nattvandring göras för att konstatera och sedan stänga av utrustning som är igång i onödan. Elanvändning till kyla kan också reduceras och först bör man testa att sänka kondenseringstemperaturen hos KA4. Det finns också en stor besparingspotential att återvinna värme ifrån kylmaskiner och återbetalningstiden är kort. Det måste dock utredas om befintlig värmeåtervinningsutrustning kan användas. Storkökets utrustning är modern och energieffektiv. Det är dock viktigt att utrustning slås på den tid den behövs och inte onödigt långt i förväg. Att komplettera tunneldiskmaskinen med en fördisk bör undersökas vidare. Det är viktigt att det finns någon som har helhetsgrepp över driften av utrustningen i byggnaden, idag är det olika personer som har ansvar för driften över utrustning, belysning, ventilation och kyla. Följa upp energianvändningen för att tydliggöra att beteendet hos de som är verksamma i lokalerna påverkar energibehovet. Genom att tydliggöra effekten av att laga mat energisnålt och nyttja de möjligheter som finns i utrusningen så ökar möjligheten till engagemang. 28 (39)

7 Framtida planering av kök och energisystem I detta kapitel redogörs för olika tekniska system vid om- och nybyggnad av kök i kommunen. Det finns t ex många olika alternativ på köldmedium i kylsystem som redogörs nedan. 7.1 Köldmedium och F-gasförordningen EU har under 2014 infört F-gasförordningen, som ger starka incitament för att minska köldmediers negativa påverkan på klimatet. Det finns en tidsplan, där minskning av köldmedier är fastlagda. Om inte minskningen blir enligt agenda skärps styrmedlen ytterligare. Styrmedel är främst att det inte får säljas och tillverkas mer än en viss begränsad mängd köldmedium, eller snarare CO2-ekvivalenter. Om efterfrågan blir större än utbudet kan påfyllning av köldmedium med störst miljöpåverkan bli mycket dyr, om det ens finns tillgång till dem. Köldmedium med låg klimatpåverkan bör därför väljas. Ännu viktigare än val av köldmedium är att utforma kylsystemen så att köldmediummängden hålls nere. Det görs effektivast med indirekta kylsystem, dvs vätskeburen kyldistribution (köldbärare) samt vätskeburen värmedistribution (kylmedel). Indirekta kylsystem är robusta, och ger generellt lägre reglerförluster än kylsystem med direktexpansion. I Sverige har branschen lång erfarenhet av indirekta kylsystem. Kylrum får normalt en köldbärare med ca -8 C, med frostskyddsmedel. Frysrum har dock så låg temperatur (ner till -40 C beroende på frysenhet) att det finns få köldbärare som underskrider denna fryspunkt och som inte blir för trögflytande. De som finns (tex Temper) har barnsjukdomar, bland annat att de är mycket korrosiva, vilket ställer mycket höga krav på entreprenaden med avseende på materialval. Det finns anläggningar som fungerar utmärkt med Temper, men många har problem. Frysar får därför normalt kylbatterier med DX. Kylaggregat bör därför placeras så nära kylbatteriet som möjligt, för att minska rörlängden och därmed köldmediummängden. Det är endast kyldistributionen som behöver vara DX. Kondensorsidan bör vara vätskekopplad, dvs med en kylmedelkylare, för att hålla nere köldmediummängden. Köldmedium som används för frysar är, tills nyligen, i regel R404a, som har den högsta klimatpåverkan (GWP) bland köldmedium, med 3260 kg CO2-ekvivalenter per kg köldmedium. Överskrids 50 ton CO2-ekvivalenter ökar läcksökningsintervallerna till mer än en gång per år. Installeras R404a är det troligt att man får konvertera det mot ett annat köldmedium inom några år. Det finns idag R407F som utgör den bästa ersättaren och med ca halva GWP jämfört med R404a. Dock har det vissa barnsjukdomar, så som något lägre energieffektivitet och högre hetgastemperaturer, men verkar vara fullt överkomliga vid noggrann dimensionering. Växlarytor för kondensorer måste dimensioneras större än för R404a om det senare skall kunna konverteras till R407F. Väljs R404a trots det höga GWP-talet, bör kondensorer dimensioneras för framtida konvertering. Det mest framtidssäkra altenativet, med avseende på F-gasförordningen, är naturliga köldmedium som inte har någon negativ klimatpåverkan. För frysar är propan lämpligt 29 (39)

(DX-system på kalla sidan i kaskad med köldbärare mot kondensor). Det finns enhetsaggregat som kan placeras ovan frysrumsmodul, med så små mängder propan att det inte behöver brandklassas. Propan har bra termodynamiska egenskaper, vilket gör det energieffektivare än F-gaser. Koldioxid är också lämpligt köldmedium för frysar, men subkritisk drift bör väljas (i kaskad mot köldbärare). Transkritisk drift är ineffektiv ur energisynpunkt. Höga tryck ställer stora krav på entreprenör och upphandling. För kylsystem med -8 C är ammoniak lämpligt. Ammoniak är det mest energieffektiva köldmediet. Det är dock giftigt och brandfarligt, vilket måste hanteras med avseende på säkerhetsaspekter. Sammanfattningsvis så rekomenderas indirekta system där köldmängderna hålls nere. Kylmedium varierar med drifttemperatur men R470F, propan eller ammoniak är alla tre långsiktigt bra alternativ. 7.2 Elanvändning och drift av kylsystem för varukyla Varukylan står ofta för ca 15-30% av elanvändningen i ett storkök. Kylaggregatens kompressorer använder mest el, men även kylmedelkylare som inte har frekvensreglering använder en betydande del. Även köldbärarpumpar har en viss andel av elanvändningen, eftersom köldbärare med låg temperatur får hög viskositet. 7.2.1 Kondenseringstemperatur Eftersom kylkompressorerna står för den största andelen av elanvändningen har dess arbetstryck, dvs kondenseringstemperaturen, stor betydelse. För varje grad som kondenseringstemperaturen sänks, minskas kompressorelen med ca 3 %. Ofta har äldre varukylanläggningar en konstant kondenseringstemperatur på ca 40-45 C. Så hög temperatur erfordras bara ett fåtal timmar per år. Genom att sänka kondenseringstemperaturen när så finns möjlighet, dvs då det är tillräckligt svalt ute, kan medeltemperaturen snarare bli ca 30 C. Det minskar kompressorelen med ca 40%. Man skall sträva efter att hålla så låg kylmedeltemperatur som möjligt (dvs anpassat till kylmaskinen) från kylmedelkylaren, eftersom det avgör hur låg kondenseringstemperatur som kan hållas. Ju större kylmedelkylarens värmeavgivande yta är, dess bättre värmeavgivning och därmed kallare kylmedel till kylaggregatets kondensor. Ofta kan kylmedlet komma nära utetemperaturen, med endast 3 K skillnad, jämfört med ca 7 K som bukar vara dimensionerande. Kylmedelkylares [KMK] dimensionerade driftfall uppstår inte så många timmar per år. Det beror förstås på hur kallt det är ute. Men det beror i stor utsträckning också på hur stor kyllasten är: med liten kondensoreffekt att kyla bort mot uteluften, kan fläktar varvas ner. Normalt är det en kombination av svalt ute och dellast på kylan som gör dimensionerande varvtal överflödigt. Därför bör fläktar till kylmedelkylare kunna varvtalsstyras, så att de inte går onödigt hårt. Dock skall som ovan nämnt låg temperatur på kylmedel uppnås före nedvarvning av fläktar görs. Nya kylmedelkylare har möjlighet att utrustas med EC-fläktar. På maxfart är EC-motorer inte så mycket energieffektivare än andra elmotorer på 30 (39)

maxfart. Däremot har de överlägsen verkningsgrad på dellast. Därför bör moderna kylmedelkylare varvtalsregleras. I möjligaste mån bör flera kylmaskiner betjänas av ett och samma kylmedelsystem (som kan bestå av flera parallellkopplade KMK, vilket ger redundans). Detta eftersom samtliga kylaggregat inte är i drift på full kapacitet samtidigt. Jämfört med hur KMK är dimensionerade, uppstår i det normala driftfallet överkapacitet. Den möjliggör ännu bättre avkylning av kylmedlet, och därmed lägre kondenseringstemperatur (om inte värmeåtervinningen kräver en högre temperatur). Sammanfattningsvis: Dimensionera för och drift med kondenseringstemperatur på ca 30 C. Använd så låg kylmedeltemperatur som möjligt. Varvtalstyr fläktar till kylmedelkylare för att minimera dess elanvändning. 7.2.2 Dellast och start/stoppfrekvens Kylaggregat har bäst verkningsgrad mellan ca 100-50% av dess maximala kylkapacitet, och av den anledningen bör driftfall med lägre dellast än 50 % undvikas. Frekventa start och stopp inverkar negativt på verkningsgraden och sliter även på kylaggregaten, och bör undvikas. Med vätskeburen kyldistribution, dvs indirekt system med köldbärare, ger en ackumulatortank förlängd drifttid samt drift med hög kyllast. Ackumulatortanken är extra viktig då det finns många kylmöbler anslutna. Det är generellt värdefullt att ha två eller fler kylaggregat, eftersom de då lättare kan reglera kyleffekten med antal kylaggregat i drift och därmed undvika låglast för enskilda aggregat. Det är även av stort värde för redundansen: om ett aggregat går sönder finns fortfarande tillgång till kyla i hela systemet. De ovan nämnda möjligheterna blir mycket begränsade för system med DX, både när det gäller kapacitetsreglering och redundans. 7.2.3 Kylmöbler anslutna på centrala köldbärarsystemet Kylmöbler bör vara anslutna på köldbäraren, dels eftersom det annars blir varmt i köket och dels för att det ger högre verkningsgrad, vilket sparar el. Kylskåp behöver ingen egen kompressor, utan kyls av köldbäraren direkt. Frysskåp har sin egna kompressor, men kondensorn ansluts mot köldbäraren. Mer kondensorvärme upptas därmed till kylmedelsystemet ( värmebärare ), vilket i ett värmeåtervinningssystem möjliggör ökad avsättning. 7.3 Värmeåtervinning Värmeåtervinning i storkök kan göras dels via luft och dels via vätskeburna medier. 31 (39)

7.3.1 Värmeåtervinning av ventilationsluft Storkök har ofta problemet med att fett riskerar att sätta igen värmeväxlarytor. I synnerhet roterande värmeväxlare är känsliga. Vätskeburen värmeväxling i luftaggregat kan utföras så att rengöring är möjlig genom regelbunden avspolning. Sådana värmeväxlare har tyvärr låg verkningsgrad, ca 50 %. En energieffektivare värmeväxling kan uppnås med fettnedbrytande installationer, så som ozonaggregat eller UV-filter. Det finns också ett system från Bioteria som är biologiskt. Därmed kan plattvärmeväxlare installeras med 80% verkningsgrad. Roterande värmeväxlare avråds det från, pga risken att de förstörs (svåra att rengöra) om UV-filter är ur funktion en tid. 7.3.2 Värmeåtervinning av kondensorvärme från varukyla Kylmaskinens uppgift är att föra bort värme (och fukt) som kommer in i kyl- och frysrum. Denna värme avges via kylmaskinens kondensor. Dessutom tillför kompressorn värme, som även den avges via kylmaskinens kondensor. För att kunna överföra värmen till värmesystem och tappvarmvatten, erfordras vätskeburen avkylning av kondensorn, dvs ett indirekt system, som behandlats under rubrik 8.1 Köldmedium och F-gasförordningen. Indirekta system bör förvisso vara det självklara framtidssäkra valet oavsett värmeåtervinning. Med tanke på de effektvariationer som normalt förekommer med tappvarmvattenberedning, och även i värmesystem, är det viktigt att ha en ackumulatortank där värmebärare kan lagra kondensorvärme i ca 1 dygn. Då täcks dygnsvariationerna in, vilket brukar vara ekonomiskt dimensionerande. Värmebäraren är samma vatten som strömmar genom kylmedelkylaren, men är ett mer pedagogiskt namn i samband med värmeåtervinning. Därmed innehåller det frostskyddsmedel, och måste därför ha en värmeväxlare emellan värmebäraren och det system som värmen överförs till, så som värmesystem och tappvarmvatten. Ofta vill man ha 60 C på tappvarmvatten, och om värmeåtervinningen skulle generera det, skulle det kräva en kondenseringstemperatur på ytterligare några grader varmare. Det är generellt en högre kondenseringstemperatur än vad kylmaskiner till livsmedel är designade för. Det skulle slita ut kylmaskinerna i förtid. Framför allt orsakar en så hög kondenseringstemperatur en hög elförbrukning. Därför bör man endast förvärma med värmebäraren och sedan spets-värma med tex fjärrvärme. Man bör tillse att inte fjärrvärmeväxlaren får in förvärmt vatten, utan en blandningspunkt är att föredra. Då bibehålls en låg fjärrvärmeretur, vilket ofta är ett krav från fjärrvärmeleverantörer. Fjärrvärmesekundären bör hållas så varm som möjligt, för att minska fjärrvärmeflödet och öka avsättningen från värmebäraren i blandningspunkten. Se nedan principschema (VÅ1 avser värmebärare): 32 (39)