TRYGGHET OCH SÄKERHET PÅ VILLAGATOR

TRYGGHET OCH SÄKERHET PÅ VILLAGATOR 2013-02-26

Uppdrag: 230318, Trygghet och säkerhet på villagator TRV 2011/12268 A Titel på rapport: Trygghet och säkerhet på villagator Status: Datum: 2013-02-26 Medverkande Konsult: Uppdragsansvarig: Tyréns AB Lisa Sakshaug Handläggare: Johanna Stenberg Emilia Wahlberg Sarah Graemer Trafikkontoret Göteborg: Anna Fant Anna Boberg Extern Kvalitetsgranskare: Ingvar Johannison Finansiär Skyltfonden 781 89 Borlänge Trafikkontoret Göteborg en är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde. Kontakt: Lisa Sakshaug, Tyréns AB Göteborg lisa.sakshaug@tyrens.se 010 452 28 69 2013-02-26

Förord Författarna tackar för ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfond till denna forskning. Det har varit ett spännande och berikande projekt som kan bidra till utvecklingen mot säkra och trygga villagator för alla. Tack dessutom till Trafikkontoret i Göteborg för ekonomiskt bidrag, trafikmätningar, idéer och kommentarer under projektets gång. Tack till Ingvar Johannisson som delat med sig av sin erfarenhet och kunskap under projektet. 3(43)

Sammanfattning Bakgrund Det senaste decenniet har det byggts mängder av villagator med principen att smala, vindlande gator ger god trafiksäkerhet. Många inkomna ärenden till trafikkontoret i Göteborg gäller dock otrygghet i dessa nybyggda områden och på många gator har gummigupp, blomkrukor och stenbumlingar satts ut i efterhand på initiativ av de boende. Syfte Syftet med projektet är att beskriva boendes upplevelse och önskemål om sin villagata utifrån trafiksäkerhet och trygghet. Att genom intervjuer och en enkätstudie med boende ta reda på vad de moderna utformningsnormerna innebär för de boende jämfört med äldre, breda gator. Metod Moderna villagator som var smalare än 6 meter och äldre villagator som var bredare än 6 meter identifierades. Gemensamt för gatorna var att de saknade trottoar, hade homogen bebyggelse och inga målpunkter utöver bostäderna. Telefonintervjuer med några boende på de olika gatorna genomfördes för att få en överblick över vilka frågor som var viktiga för de boende och hur de upplevde sin gata. En enkät skickades sedan ut till samtliga boende på gatorna, 258 stycken, och svarsfrekvensen blev 58% (150 stycken). Samtliga gator utan 2 inventerades och hastighets- och flödesmätningar genomfördes. Olycksstatistik för gatorna togs fram ur STRADA. Resultat De boende är överlag nöjda både på de smala och breda villagatorna (trevligt att stå och prata, bra för gående, kan röra sig utan att tänka på bilarna), men lite mer nöjda på de breda gatorna. Denna skillnad är störst bland de äldre boende (<65). Barn (5-12 år) rör sig i stor utsträckning självständigt på båda gatutyperna. Gatorna används både till att gå på, cykla på och leka på (spela boll/hoppa hage) på båda gatutyperna. De boende på smala gator instämde i något större grad i att barnen använder gatorna självständigt, dock svarade hälften av de boende på smala gator att det är snarare är osäkert än säkert för barn att gå på gatan. På breda gator är det enbart 25 % som svarade att det snarare är osäkert för barn att gå på gatan. De vanligaste orsakerna till att de boende på smala gator upplevde att det inte är säkert för barn var bilarnas hastighet tätt följt av att barnen kommer fort och att bilarna kommer nära. Motsvarande på breda gator var bilarnas hastighet, följt av dålig sikt och att barnen kommer fort. Hastighetsmätningarna visar att biltrafiken går långsammare på de smala gatorna än på de breda (medelhanstighet på knappt 16 km/h samt 85-percentil på 22 km/h på de smala gatorna och motsvarande på breda gator var 20 km/h respektive 27 km/h.). De boende på smala gator upplevde dock att hastigheten var högre än de på breda gator. De boende på smala gator är näst intill samstämmiga om att det behövs farthinder medan de på breda gator är nästan lika samstämmiga om att det inte är nödvändigt. Detta visar tydligt att upplevelsen av hastigheten inte är direkt kopplad till den faktiska hastigheten. Sikt, närhet till bilarna samt möjlighet att komma undan från bilarna har troligen stor inverkan på hur hastigheten upplevs. De boende på både smala och breda gator känner sig relativt säkra på gatan. De på breda gator känner sig dock säkrare än de på smala. När de inte känner sig säkra anger 80% av de boende på smala gator bilarnas hastighet som orsak trots att medelhastigheten var 16 km/h och 85- percentilen 22 km/h. På de breda gatorna, där hastigheten var något högre uppgavs, annan 4(43)

orsak som vanligaste anledning till att de kände sig osäkra och den vanligast nämnda orsaken var vinterväglaget. Bilarnas hastighet och närhet uppgavs också, av ca 40% av de svarande på breda gator som viktiga orsaker då de kände sig osäkra. En liten övervikt av de boende på smala gator tyckte att sikten är god och att gatan skulle kännas säkrare om det fanns trottoar. De boende på breda gator tyckte att sikten var god och de allra flesta tyckte inte alls att gatan skulle kännas säkrare med trottoar. Hälften av de boende på smala gator tycker att gatan skulle vara säkrare och bättre på andra sätt om den var bredare medan i princip ingen tycker att den skulle vara smalare. De allra flesta på breda gator tycker inte att gatan skulle vara varken säkrare eller bättre på andra sätt om den var varken bredare eller smalare. Den tydligaste skillnaden mellan de boendes uppfattning av gatornas utformning är dock att de på smala gator tycker att gatan skulle kännas säkrare med farthinder medan de på breda gator inte tycker det. Slutsats Trafiksäkerheten på de moderna villagatorna är god, med låga hastigheter, men de boende upplever en viss otrygghet. Otryggheten är dock problematisk, både för att en fungerande villagata är en förutsättning för oskyddade trafikanters mobilitet och för att nybyggda gator med en genomtänkt utformning ofta omedelbart ändras genom att gummigupp, blomkrukor och stenbumlingar sätts ut. Arbetet med att utveckla utformningsprinciper för villagator bör därför gå vidare med målet att tryggheten för oskyddade trafikanter ska öka utan att trafiksäkerheten försämras och bilarnas hastighet ökar. 5(43)

Innehållsförteckning 1 Inledning... 7 1.1 Bakgrund... 7 1.2 Syfte... 7 1.3 Definition av säkerhet och trygghet... 8 2 Metod... 9 2.1 Urval av gator att studera... 9 2.2 Inventering och hastighetsmätningar... 9 2.3 Olycksstatistik... 9 2.4 Telefonintervjuer... 9 2.5 Enkät... 9 3 Gatorna i studien... 10 3.1 Svarvstensvägen... 10 3.2 Töltvägen... 12 3.3 Smöjträvägen... 14 3.4 Hedens Äng och Hedens väg... 17 3.5 Älvdansvägen... 19 3.6 Tallbarsvägen, Tuvängsvägen, Dammhagsvägen... 21 3.7 Hallena villaväg... 23 3.8 Älgstråket... 23 4 Resultat... 25 4.1 Olycksstatistik... 25 4.2 Telefonintervjuer... 25 4.3 Enkätstudien... 30 5 Diskussion... 42 6 Slutsats... 43 6(43)

1 Inledning 1.1 Bakgrund Det senaste decenniet har det byggts mängder av nya bostadsområden enligt principen att smala vindlande gator ger god trafiksäkerhet, trygghet och gestaltning. Målet har varit att hastigheterna ska hållas låga och det uppnår man genom att bygga smala och ibland kurviga gator. Boende i de nya områdena med smala, anpassade gator klagar dock trots allt hos kommunen om otrygga gator och höga hastigheter och önskar sätta ut gummigupp, blomlådor och andra hastighetsdämpande åtgärder. Frågan är om man fokuserat så mycket på att genom smala gator åstadkomma hastighetsdämpning att otryggheten ökat. Många inkomna ärenden till Trafikkontoret i Göteborg avser just osäkerhet i nybyggda områden där ökad trafiksäkerhet önskas från de boende. Under 2009 genomförde Tyréns AB en efterstudie med en analys av trafiksituationen av området Gerrebacka på Hisingen i Göteborg. Gerrebacka byggdes i början av 2000-talet och två områden med parhus och villor studerades. Trots att området byggts med stor omsorg om trafiksäkerheten med hastighetssäkrade gator har det ställts ut blomkrukor, stenbumlingar och byggts olika sorters gupp. Inga olyckor hade skett i området sedan det byggdes men kommunen får trots det in klagomål på att bilarna kör för fort. Det verkar vara så att de boende inte känner sig trygga trots att gatorna utformats så att motorfordonstrafikens hastighet ska hållas under 30 km/h. Beror detta på att motorfordonen kommer för nära den egna tomtgränsen och att de boende genom stenar eller krukor försöker putta bort dem? Saknar de boende trottoarer och försöker skapa sig en yta för gående på egen hand? Eller är det helt enkelt så att 30 km/h är en för hög hastighet för att man ska känna sig trygg på en villagata? Finns det en hastighet som är tillräckligt låg för att det ska upplevas som tryggt eller saknar man SCAFT-erans separerade gång- och cykelbanor att promenera på och för barnen att leka på? Är den hastighetsdämpning de smala, kurviga gatorna ger tillräcklig för att uppnå dagens trafiksäkerhetsmål och vilket pris har den? Är priset de boendes trygghet och vad innebär det i så fall för de boende? Finns det utformningar som fungerar bättre än andra? Har beteendena förändrats? Använder man sin gata som önskat? Frågorna är många och det finns väldigt lite kunskap om hur de bostadsområden som byggs idag, med smala gator för att säkra låga hastigheter, upplevs av de boende. Det är troligt att trafiksäkerhetsmålen uppnås men mycket tyder på att tryggheten för de boende blir lidande. Detta projekt har, genom intervjuer och en enkätundersökning, tagit fram ny kunskap om boendes upplevelse och önskemål om sin villagata utifrån trafiksäkerhet och trygghet. Att utvärdera effekterna av dagens utformningsrekommendationer ger kunskap som behövs för fortsatt utvecklig till ett både säkert och tryggt trafiksystem. Bostadsområden är människors hemmamiljö och därmed en av de allra viktigaste platserna att vara säker och känna sig trygg på. 1.2 Syfte Syftet med projektet är att beskriva boendes upplevelse och önskemål om sin villagata utifrån trafiksäkerhet och trygghet. Att genom intervjuer och en enkätstudie med boende ta reda på vad de moderna utformningsnormerna innebär för de boende jämfört med äldre, breda gator. 7(43)

1.3 Definition av säkerhet och trygghet Trafiksäkerhet kan definieras som möjligheten att transportera sig och vistas i trafikmiljöer utan olyckor och skador från olyckor. Trafiksäkerhet är därmed ett objektivt mått som kan mätas i antal inträffade olyckor av olika allvarlighetsgrad. Trygghet kan definieras som subjektiv säkerhet, dvs i vilken utsträckning individen känner sig säker och fri från rädsla, oro, osäkerhet och obehagskänslor. Trygghet är ett av våra grundläggande mänskliga behov. Otrygghet i trafikmiljöer kan handla om rädsla för att råka ut för en trafikolycka eller om rädsla för att bli utsatt för tex våldsbrott. I detta projekt vad syftet att undersöka trafiksäkerhet respektive trygghet förknippat med risken för trafikolyckor och inte risken för brott. Därför användes orden trafiksäkerhet och säkerhet i intervjuer och enkät i frågor om personens upplevda säkerhetssituation. I figurer och text i resultatkapitlet har dessa ord fått kvarstå för att redovisningen ska spegla frågorna så väl som möjligt. I diskussionen och slutsatsen används dock trygghet och säkerhet enligt definitionerna ovan, dvs säkerhet handlar om faktiska olyckor medan trygghet handlar om den upplevda säkerheten. 8(43)

2 Metod 2.1 Urval av gator att studera Fem moderna villagator smalare än 6 meter lokaliserades. Gränsen 6 meter valdes i samråd med referenspersonerna från Göteborg stad. Tre äldre villaområden med gator bredare än 6 meter lokaliseras också och studeras som jämförelse till de modernare gatorna. Samtliga gator saknade trottoar och hade homogen bebyggelse. Fyra av de fem smala gatorna samt två av de tre äldre gatorna ligger i Göteborgs kommun. En av de andra gatorna låg i Stenungssund och den andra i Uppsala. Gata avser bostadsgata med ringa trafik samt inga målpunkter utöver bostäder. 2.2 Inventering och hastighetsmätningar För att kunna analysera hur utformning och trafik upplevs av de boende genomfördes inventeringar av de gator som ligger i Göteborg. Vägbredder mättes, eventuella hastighetsdämpande åtgärder, sikt, parkering och annat av intresse noterades. Hastighets- och flödesmätningar genomfördes också vilket bland annat behövs som grund för att avgöra om trygghetskänslan främst är hastighetsberoende eller om utformningen i övrigt har större betydelse. Mätningarna genomfördes under ett vardagsdygn, tisdag eller torsdag, under hösten 2011. 2.3 Olycksstatistik Utdrag ur STRADA gjordes för att kunna kartlägga hur olycksstatistiken ser ut för de aktuella gatorna i Göteborg. Inga rapporterade olyckor fanns dock på gatorna. 2.4 Telefonintervjuer Totalt genomfördes telefonintervjuer med 8 personer från de aktuella gatorna, fyra boende på smala gator och 4 på breda. Dessutom mejlade tre boende (en på bred gata och två på smal) och meddelade sina åsikter om gatorna, dessa åsikter ingår också i analysen. Analysen genomfördes med metoden innehållsanalys. Intervjutexterna delades därmed upp i teman som framkommit under intervjuerna. Det som nämnts under respektive tema sammanställdes för smala och breda gator för sig och har sedan syntetiserats. Citat användes för att belysa andemeningen i intervjuerna. I möjligaste mån behölls dessutom uttryck och ordval från intervjuerna i presentationen av resultaten. 2.5 Enkät En enkät skickades ut till samtliga boende på de åtta gator som ingår i studien med frågor om de boendes upplevda säkerhet, hur de använder sin gata, hur de upplever hastighet och flöden, vad de tycker om utformning samt personalia. Totalt skickades enkäten till 258 hushåll och 150 svarade vilket motsvarar 58%. Enkätsvaren lades in i SPSS (Statistical Package for Social Sciences) och analyserades med Mann Whitney U-test/Kruskal-Wallis test och visas med Boxdiagram. 9(43)

3 3.1 Gatornaa i studien Svarvstensvägen Svarvstensvägen är ett modernt område med mestadels kedjehus. Gatan G är 3,75-3,95 meterr bred (betongkantsten ej inräknad) och format som ett U med en tvärgataa mellan ändarna. Området byggdes 2007 med undantag från f ett äldree hus som stod där sedan tidigare. Mitt i området finns en lekplats som nås från Svarvstensvägen via ett flertal grusade gångbanor. Gångbanan mellan Fagerdalsvägen och lekplatsen har en gångpassage över Svarvstensvägen som sommartid kan få något skymd sikt på grund av buskar. Figur 1. Svarvstensvägen med gummiguppp i kurvan. Uppdrag: 230318, Trygghet och säkerhet på villagator 2013-02-26 10(43)

Figur 2. Svarvstensvägen. Parkerad bil till höger - dålig sikt då staketet är c:a 1400 cm högt. Boendeparkeringarna ligger i anslutning till husen med garage mellan husen och parkeringsmöjlighet utanför garaget vilkett gör att bilarna backar inn eller ut frånn parkeringen. Staketen vid entrén till husen är ca 140 cm höga och ger därmed skymd sikt för bilar som ska s backaa ut från parkeringen, se Figur 2 På området finns dessutom fyra besöksparkeringar à tre t platser vardera. Svarvstensvägen är skyltad till blå 30, det vill säga rekommende erad hastighet 30 km/h. Området har hastighetsdämpande åtgärderr i form av gummigupp som s även fanns på plats vid fältbesöket i november 2011. 3.1.11 Uppmätt hastighet samt flödee Medelhastighett 85 percentil Fördelning 00 24 42 bilar mot C 466 bilar från C 15 km/h 155 km/h 20 km/h 199 km/h Fördelning 07 17 28 bilarr mot C 26 bilar från C 15 km/ /h 16 km/h 19 km/ /h 19 km/h Uppdrag: 230318, Trygghet och säkerhet på villagator 2013-02-26 11(43)

3.2 Töltvägen Töltvägen är ett modernt villaområde byggt i början av 2000-talet. Vägbredden är ca 4,25 m i hela området, gatstensremsa ej inräknad. Områdets lekplats nås från Töltvägen och Lilla Gerrebackavägen via gångstigar. Sikten vid dessa stigars anslutning till gatan bedöms vara god. De grusade gångbanorna från väst och öst ligger något skymda bakom buskage, ca 140 cm högt, och staket. Vid den östra gångbanan växer buskaget högre, dock först ca 3 meter in på gångbanan. Gångstigen i norr ligger skymd bakom höga buskar åt öster. Boendeparkeringen ligger i anslutning till husen vilket gör att de boende måste backa in/ut på gatan. På några ställen växte häckarna höga så de skymmer sikt vid backande. Hastighetsgränsen på Töltvägen är 50 km/h. I området har blomkrukor satts upp som hastighetsdämpande åtgärder. 3.2.1 Uppmätt hastighet samt flöde Fördelning 00 24 Fördelning 07 17 48 bilar mot C 59 bilar från C 23 bilar mot C 26 bilar från C Medelhastighet 18 km/h 16 km/h 18 km/h 16 km/h 85 percentil 26 km/h 22 km/h 26 km/h 22 km/h 12(43)

3.2.22 Bilder Figur 3. Töltvägen är en modern, smal gata. Figur 4. Töltvägen. Skymd sikt för parkeradd bil till vänster. Uppdrag: 230318, Trygghet och säkerhet på villagator 2013-02-26 13(43)

Figur 5. Töltvägen. Fartdämpning med blomkrukor. 3.3 Smöjträvägen Uppdrag: 230318, Trygghet och säkerhet på villagator 2013-02-26 14(43)

Smöjträvägen är en modern gata med villor och parhus. Gatan är u-formad u medd vägbredd på 4,2 meter, gatstensremor ej inräknade. Gång- gatan. Lekplatsen är belägen vid den d östra infarten till området. Boendeparkeringen ligger i anslutning tilll husen. Tre besöksparker ringar med 3-4 platser vardera är belägna vid respektive infart till gatan samt längst in i Uet. och cykelbanan mellan de d två benen ligger i en brant lutning, dock med god sikt från Hastigheten i området är 50 km/h. Längs med sträckan finns både platsbyggda a och flyttningsbara hastighetsdämpande åtgärder i form av minigupp i marksten m samt gummigupp och blomkrukor. Vid fältbesöket, november 2011, var dock gummiguppen borttagna på grund föreberedelse inför vinterväghållning. 3.3.1 Uppmätt hastighet samt flödee Vid hastighetsmätningen fanns inga gummigupp. Fördelning 00 24 40 bilar mot C 366 bilar från C Medelhastighett 85 percentil 18 km/h 26 km/h 166 km/h 211 km/h Fördelning 07 17 29 bilarr mot C 14 bilar från C 18 km/ /h 18 km/h 27 km/ /h 25 km/h 3.3.2 Bilder Figur 6. Smöjträvägen är en modern, smal gata. Farthinder i form av blomkrukor. Uppdrag: 230318, Trygghet och säkerhet på villagator 2013-02-26 15(43)

Figur 7. Smöjträvägen. Figur 8. Smöjträvägen. Till höger skymtas gång- och cykelvägen som korsar U:et. Uppdrag: 230318, Trygghet och säkerhet på villagator 2013-02-26 16(43)

3.4 Hedens Äng och Hedens väg Bebyggelsen vid Hedens äng och Hedens väg består av parhus, radhus och villor som byggdes i början av 2000-talet. På gatan i nordsydlig riktning finns stenbumlingar utlagda för att dämpa hastigheten. Vägbredden är ca 4,2 meter, gatstensremsa ej inräknad. På flera ställen mynnar mindre gång- och cykelvägar eller smala gångpassager ut på gatan och på ett sådant ställe finns en gångpassage som målats som ett övergångsställe av vägföreningen. I området finns ett flertal konfliktpunkter där högt buskage skymmer gångbanornas utfart mot gatorna Hedens Äng och Hedens väg. Lekplatsen ligger öster om området vilket innebär att i princip alla boende måste korsa Hedens Äng, nordsydlig riktning för att nå lekplatsen. Garagelängorna ligger samlade på två platser vid de norra delarna av området men de boende har även en parkering i direkt anslutning till sitt hus. På några ställen finns högt buskage som skymmer sikten då bilarna backar in/ut från parkeringarna. Precis vid infarten till området ligger en besöksparkering. Hastigheten på Hedens Äng är skyltad till 20 km/h. Enligt Nationella vägdatabasen är hastigheten dock satt till 50 km/h och det är oklart om skyltarna med 20 km/h är uppsatta privat. 3.4.1 Uppmätt hastighet samt flöde Fördelning 00 24 Fördelning 07 17 40 bilar mot C 21 bilar från C 29 bilar mot C 12 bilar från C Medelhastighet 14 km/h 15 km/h 14 km/h 14 km/h 85 percentil 20 km/h 19 km/h 19 km/h 18 km/h 17(43)

3.4.2 Bilder Figur 9. Hedens äng är en modern, smal gata. Uppdrag: 230318, Trygghet och säkerhet på villagator 2013-02-26 18(43)

Figur 10. Hedens äng. Hastighetsdämpningg i form av vitmålade stenar. 3.5 Älvdansvägen Uppdrag: 230318, Trygghet och säkerhet på villagator 2013-02-26 19(43)

3.5.1 Hastighett Medelhastighett 85 percentil Fördelning 00 24 27 bilar mot C 288 bilar från C 23 km/h 211 km/h 28 km/h 288 km/h Fördelning 07 17 15 bilarr mot C 11 bilar från C 22 km/ /h 18 km/h 29 km/ /h 24 km/h 3.5.2 Bilder Figur 11. Älvdansvägen är en 8 meter bred, rak gata. Uppdrag: 230318, Trygghet och säkerhet på villagator Älvdansvägen är en äldre, bred gata med kedjehus. Gatan består avv två sträckor, där den västra delen som är en återvändsgataa är den som ingår i denna inventering. Mellan sträckorna finns en gång- och cykelbana för oskyddade trafikanter. Gatans bredd är ca 8 meter och kantstensparkering är tillåten på båda sidor. Från några garageutfarter kan sikten vara något begränsad på grund av högt buskage och staket. I övrigt är sikten god på sträckan. 2013-02-26 20(43)

3.6 Tallbarsvägen, Tuvängsvägen, Dammhagsvägen Tallbarrsvägen, Tuvängsvägen och Dammhagsvägen är gator i samma villaområde. Samtliga är raka, breda gator. Tallbarrsvägen är en återvändsgata som delas upp i två sträckor av Dammhagsvägen som går tvärs genom gatan. Även Dammhagsvägen är en återvändsgata. Vägbredden är ca 6 meter med kantstensparkering tillåten på båda sidor. Tuvängsvägen ligger också som en tvärgata till Dammhagsvägen, väster om Tallbarrsvägen. Denna gata består dock endast av en sträcka. Vägbredden är ca 6 meter bred med kantstensparkering tillåten på båda sidor. 3.6.1 Hastighet Hastighetsmätningen utfördes på Dammhagsvägen. Fördelning 00 24 Fördelning 07 17 40 bilar mot C 40 bilar från C 31 bilar mot C 22 bilar från C Medelhastighet 18 km/h 19 km/h 17 km/h 18 km/h 85 percentil 25 km/h 26 km/h 23 km/h 24 km/h 21(43)

3.6.2 Bilder Figur 12. Tallbarrsvägen är en rak och bredd gata. Figur 13. Tallbarrsvägen. Uppdrag: 230318, Trygghet och säkerhet på villagator 2013-02-26 22(43)

Figur 14. Dammhagsvägen är en rak, bred gata. 3.7 Hallena villaväg Hallena villaväg en smal, vindlande, modern villagataa som byggdes runt 2010 utanför Stenungssund. Ingen inventering eller hastighets- och flödesmätning har genomförts på Hallena villaväg. Gatan är uppdelad i en östlig ochh en västlig återvändsgata a med både norr- och södergående anslutningsgatorr i mitten. 3.8 Älgstråket Älgstråket är en äldre, bred villagata. Ingen inventering eller hastighets- och flödesmätning har genomförts på Älgstråket. Bredden uppges av en boende vara drygt 6 meter påå asfaltsdelen och dessutom grusytor på båda sidor. Uppdrag: 230318, Trygghet och säkerhet på villagator 2013-02-26 23(43)

3.8.1 Bilder Figur 15. Älgstråket är en äldre, bred gata. Uppdrag: 230318, Trygghet och säkerhet på villagator 2013-02-26 24(43)

4 Resultat 4.1 Olycksstatistik Olycksstatistik i STRADA togs ut för de gator som ingick i inventeringen. Inga rapporterade olyckor hade dock skett på de aktuella gatorna. Eftersom gatorna är så få går det dock inte att dra några generella slutstaser om trafiksäkerheten baserat på den informationen. 4.2 Telefonintervjuer 4.2.1 Hur används gatorna? Vuxna Både de breda och de smala gatorna används för bilåkande, cyklande och gående transporter till förskola, skola, arbete och övriga ärenden. Både på någon av de breda och någon av de smala nämndes även att gatan används för socialt umgänge. På en av de smala gatorna nämndes helgerna som sociala; Då är grannarna ute så då hänger vi lite på gatan och på en av de breda nämndes att jag står ofta på gatan när jag pratar med grannen. På en av de breda gatorna berättas även att gatan används för hobbyarbeten Jag är där när jag byter däck på bilen eller skruvar på något projekt. På båda gatutyperna verkar man också uppleva att man rör sig mitt i gatan. En respondent på smal gata sa att man rör sig mitt på gatan på grund av gatans smala utformning och på en bred gata säger en respondent att jag upplever inte att man måste hålla sig nära kanten. Barn På både breda och smala gator finns respondenter vars barn leker mycket på gatorna och från båda gatutyperna anger man 4-6 års ålder som nedre gräns för när barnen får börja vara själva på gatan. Ett par respondenter från breda gator känner sig helt trygga med detta och poängterar att barnen syns och att det är lätt att tillfälligt hålla sig åt sidan så bilarna kan köra förbi utan att komma så nära. Den ena respondenten säger att barnen främst är på gatan när de ska cykla medan den andra berättar att det brukar stå mål och ligga leksaker spridda över gatan. Enda gången denna respondent inte är bekväm med att barnen är på gatan är då snöplogen kommer på vintern. Det är inget att tveka på ens. Alla leker på gatan här boende på bred gata Å andra sidan är det ett par respondenter på breda gator som berättar att det inte leker några barn på deras gata. Barnbarnen (3 och 6 år) bor grannar, de leker inte på gatan, de går möjligtvis till farmor Samma respondent berättar att inte heller grannbarnen på 2 och 7 år leker på gatan utan att de går till den närliggande skolgården eller grannområdet som är trafikseparerat om de ska cykla eller leka på asfalt. Däremot är det mycket barn som går på gatan till och från skolan. Det gjorde man mer förr, mina barn lekte på gatan men nu upplever jag inte att de leker på gatan boende på bred gata Till skillnad från respondenterna på breda gator är det ingen av de på smala som vare sig uttrycker trygghet i att barnen leker på gatan eller att det inte leker några barn alls på gatan. En respondent tycker att det är dåligt att barn och bilar blandas i trafikmiljön och tror att området inte är anpassat för barn eftersom alla parkeringsplatser ligger i anslutning till husen och gående inte har någon egen plats. Samma respondent berättar vidare att de aldrig släpper sin 3-åring medan 9-åringen får röra sig fritt. 25(43)

En annan respondent från smal gata berättar att 3-åringen inte får röra sig själv på gatan medan 6-åringen går och cyklar fritt. En annan att dottern på 4 år aldrig får vara själv på gatan medan andra barn är själva på gatan från 3 års ålder och uppåt. Respondenten tror att det beror på att de bor vid infarten till gatan och nämner flera gånger att det är skillnad för dem som bor längst in. En av respondenterna från en smal gata uttrycker en önskan att få ned hastigheter på både bilar och barn. De cyklar, åker sparkcykel, leker i ett angränsande skogsområde och springer omkring. När de kommer snabbt med sina cyklar är man orolig, framförallt när folk kommer från jobbet och det börjar skymma boende på smal gata Andra trafikanter I princip samtliga gator används enbart av de boende, besökande till de boende samt post och sophämtning. En respondent bor på en bred gata som är avstängd på mitten och där ena änden av gatan angränsar till en skola, de hade även trafik för avlämning och upphämtning vid skolan. Gator utformade som slinga och gator med vändplats i änden fanns representerade både bland smala och breda gator. Sophämtningen frågades specifikt om ifall det inte kom upp spontant. På de breda gatorna nämndes då bara om de kunde köra runt eller var tvungna att vända medan det på några av de smala gatorna var betydligt mer känslosamma svar. En intervjuperson sa att sophämtningen backar in sin lastbil och det är ett stressmoment för alla föräldrar på gatan. Respondenten berättar att gatan är som en slinga där sopbilen ska hämta på tre olika ställen trots det backar den ut. En annan säger att Sophämtningen är helt fruktansvärd. De kör som idioter och har inte en chans att stanna om det kommer ett barn. En respondent som bor på en smal gata sa att kommer det en bil man känner igen, vet vem som kör, så är man oftast lugn, kommer det däremot en okänd bil blir man mer vaksam eftersom de kan komma i hög hastighet och inte vet vilka hörn det kan dyka upp barn bakom. 4.2.2 Vilka känslor kom upp i förhållande till gatan? Vad gäller känslouttryck som kom upp under intervjuerna uttryckte sig respondenter från breda gator i stor utsträckning positivt även om en respondent upplevde att gatan inte var gjord för gående. De från smala gator uttryckte både oro och trivsel. Å andra sidan var det ett par respondenter från breda gator vars barn/barnbarn aldrig leker på gatan men väl går på den. Kommentarer från respondenter på breda gator: småbarnbarnen släpper vi inte ut på gatan. Men man är inte rädd när man öppnar dörren, så mycket trafik är det inte. Alla har respekt på något sätt Upplever den som väldigt lugn Det är väldigt lite trafik. Jag känner mig trygg Den här gatan känns inte alls som om den är på de gåendes villkor utan på bilarnas villkor. Jag känner mig inte orolig när barnen är ute. Kommentarer från respondenter på smala gator: Jag känner mig lugn för egen del, det är inga problem som vuxen eftersom man vet var man ska vara försiktig när man går och extra uppmärksam när man kör. 26(43)

Jag önskar att man kunde känna lugn och ro i magen när man inte har uppsikt. Ibland kommer det bilar som kör fort vilket skapar orolighet Jag känner mig lugn både när jag går och cyklar [ ] i bil känner jag mig också lugn eftersom jag vet var jag ska vara extra försiktig 4.2.3 Hur upplevs hastigheten? Fyra av fem respondenter på de smala gatorna upplever att folk kör för fort medan samtliga respondenter på breda gator uppger att folk kör långsamt. Hastighetsmätningarna visar dock att de faktiska hastigheterna är högre på de breda gatorna. En av fem respondenter från smal gata tycker däremot att de flesta kör långsamt, bland annat tack vare hastighetsdämpande åtgärder. Samtliga på smala gator är positiva till hastighetsdämpande åtgärder på sin gata och det används i stor utsträckning. Både stenar, blomkrukor och gupp används och samtliga åtgärder uppges ha sänkt hastigheten något. Flera respondenter tycker dock inte att det är tillräckligt. En respondent anser fortfarande att det går för snabbt men att blomkrukorna är bra för då har man något att skydda sig bakom. Det visar sig att flera av de respondenter som deltagit från smalare gator bor nära infarten till gatan. Någon pratar om infartskänsla och flera kommenterar att det går snabbare där jämfört med längst in på gatan. De som bor längst ned upplever det som sin hemmiljö och varvar ned medan 40 meter ned på gatan upplever man det inte som hemma för man ser inte sitt hem boende på smal gata Samtliga respondenter på breda gator uppger att folk kör långsamt. Ingen av dem anser heller att det behövs hastighetsdämpande åtgärder på gatan. Tre av dem sa att det helt enkelt inte behövs medan en fjärde funderade på om det skulle vara bra för barnen men konkluderade att de ändå inte leker på gatan. Samma respondent berättade dock att det passerar väldigt mycket skolbarn längs gatan. På en av de breda gatorna nämndes att det är en direktinfart från en större väg med en brant backe som slutar i en skarp sväng vilket respondenten anser fungera som en naturlig fartdämpare vilket gör att man tvingas växla ned och köra mycket långsamt in på gatan. Respondenten tror att detta påverkar hastigheten på hela gatan. En annan respondent från bred gata angav att det fungerar bra för att det är en relativt kort återvändsgata och flera nämnde att det inte är genomgående trafik som en anledning till att det fungerar bra. En av respondenterna nämnde att en av de boende längst in på gatan hade kört snabbt tidigare men att det hade hjälpt att prata med denne. Den sociala kontrollen nämns på båda gatutyperna. På flera av gatorna har man pratat med eller skrivit brev till dem som kör fort, på några ställen upplever man att det gett resultat, på andra inte. 4.2.4 Hur upplevs gatan på vintern? Ett par av respondenterna på smala gator tycker att snö på vintern är bra eftersom det gör att man saktar ned ytterligare. En av dem kommenterade även att bilarna då tvingas köra längre från huset vilket gör att det kändes mindre oroligt. En annan berättar att det blir svårt för två bilar att mötas eftersom det blir smalare. Fotgängare tvingas gå i hjulspåren men att promenera anses dock inte vara något problem eftersom det är så sällan man möter en bil. De andras kommentarer rörde främst snöröjningen i stort och att barnen leker mer i pulkabackar än på gatan på vintern. 27(43)

Kommentarerna från respondenter från breda gator handlade främst om dålig snöröjning. Plogbilen kom sent, vilket man hade förståelse för, men det hinner bli spårigt och när det fryser på det ställer det till med problem för främst gående. Att stora vallar skottas upp längsmed fastigheterna anses också vara ett problem. När det är väldigt halt kan jag inte ta bussen så då tar jag bilen ; Sonen tog på sig skidhjälmen för det var så halt att gå på gatan - boende på bred gata Även en av respondenterna från bred gata kommenterade att gatan blir smal på vintern. Då blir det bökigare och det blir svårare med parkering när det kommer gäster. Samma respondent berättade att barnen är lika mycket ute på gatan ändå och att de bara flyttar sig om det kommer någon bil. En annan respondent kommenterade att barnen tvingas gå mitt i gatan på vintern på grund av vallarna och ofta i mörker, samtidigt som folk kör till arbetet. 4.2.5 Andra kommentarer om gatans utformning De som bodde på en återvändsgränd kommenterade det som något positivt och flertalet påpekade det positiva med att det inte är någon genomfartstrafik. Bredd Avståndet från bilarna till själva tomtgränsen kommenteras i ett par fall på de smala gatorna. Otrygghetskänsla av att man direkt utanför tomtgränsen är mitt på gatan kommenteras av flera på de smala gatorna. I och med att det är ganska små tomter så gör det att plopp så är man ute på gatan boende på smal gata Som positivt med den smala gatan nämnde en respondent att man inte kan mötas och då blir det lugnare. Samma person tyckte att det också blir lugnare för att gatan är slingrande. En respondent på en smal gata berättar att barnen som sparkar boll på gatan måste gå av den för att folk ska kunna köra förbi och skulle önska att de slapp det. Samtidigt tror respondenten att en bredare gata skulle kunna leda till att man kör fortare. Ett par av respondenterna från smala gator vill ha en ännu smalare gata för att få ned hastigheterna, ett par andra vill ha bredare så att bilar kan passera barnen utan att de behöver gå av gatan. En av dem tycker att bredare gata borde kombineras med farthinder. En respondent på den smalaste gatan berättar att brevlådor blir påkörda och att det är svårt att komma ut från uppfarten med bilen från vissa fastigheter eftersom gatan är så smal. Tre av fyra respondenter från breda gator vill varken ha bredare eller smalare gata, en av dem vill smalna av gatan genom att anlägga trottoarer. Respondenten som vill smalna av gatan tycker att den ser tråkig ut när den är så bred. De som är nöjda kommenterar att bilarna kan passera utan att komma nära vilket gör att man inte känner sig orolig när barnen är ute. Andra fördelar är att gäster kan parkera på gatan och att sikten är god, det är lätt att backa ut från uppfarter och lätt att mötas. Om det blir smalare anser man att det blir mindre marginaler och sämre sikt. Flera av respondenterna kommenterar också att gatan är platt och rak vilket anses positivt bland annat för att sikten är god. Sikt Samtliga respondenter från smala gator nämnde att sikten är dålig. Det handlade om dålig sikt vid buskar, häckar och hörn, dålig sikt när man ska backa ut sin bil, dålig sikt i förhållande till 28(43)

för snabba hastigheter och barn som rör sig snabbt. Ett par respondenter berättade om att gatan är så smal så bilarna kommer väldigt nära häckar och hus. När jag går med soporna på kvällen sticker jag upp i grannens häck för jag vet att jag inte syns så jag får hålla mig vid sidan. boende på smal gata En meters gräsremsa på var sida om vägen som extrayta och snöupplag skulle vara till stor hjälp anser en respondent. Ett par av respondenterna från smala gator kommenterade att det är vackert och mysigt med den kurvatur gatan har men påpekade samtidigt att sikten blir dålig. En av respondenterna på bred gata kommenterade i sin tur att denne ville ha kurvatur eftersom gatan ser så tråkig ut då den är helt rak. Sikten nämndes i något fall på breda gator och då som något positivt som ger trygghet både när man kör själv och har barn på gatan eftersom barnen syns. En av respondenterna på en bred gata tog även upp det i jämförelse med en smal, kuperad gata från ett tidigare boende. Framförallt om det är kuperat måste det vara god sikt. Barn kör hiskeligt snabbt i backarna med cyklar, bobbycars, skateboards etc. Trottoar Tre av de fyra respondenterna på smala gator tyckte att det skulle vara mycket bättre med trottoarer. Så man känner att man kan röra sig Då kommer man undan från bilarna Tre av de fyra respondenterna på breda gator vill inte ha trottoar. Antingen tycker de bara att det är onödigt eller så tror de att det hade blivit sämre med trottoar. Om det finns trottoarer så upplever jag att det inbjuder till högre hastigheter för då är det ju inga på gatan boende på bred gata En av respondenterna på bred gata saknar trottoar och kommenterar extra att det går mycket skolbarn där. Om man ska gå på en gata utan trottoar ska det vara annan beläggning och en smal gata sa respondenten. Parkering Vid en av de smala gatorma har man lagt besöksparkering utanför så att enbart de boende ska köra i området vilket ger mindre trafik. De som bor i området vet dessutom var det plötsligt kan komma barn springande säger en respondent. En respondent från en smal gata föreslår att all parkering borde ligga utanför området så området trafiksepareras, men kommenterar även att det önskemålet kan ändras då barnen i området blir större. Belysning En av respondenterna från en smal gata tar upp belysningen på gatan som är dekorativ och står glest. Det medför en relativt mörk gata vilket anses vara ett problem vintertid då barn leker ute på eftermiddagarna då folk kommer från jobbet. Respondenten tror inte att bilförarna förväntar sig barn i samma utsträckning då det är mörkt. Å andra sidan vill man inte ha stark belysning in i vardagsrummet. Det är lite för mörkt men inte självklart hur man ska lösa, säger respondenten. 29(43)

4.3 Enkätstudien 4.3.1 Vilka har svarat på enkäten? Totalt svarade 150 av de 258 som enkäten gick ut till, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 58%. Av de 150 svarande var 112 (75 %) från smala gator och 38 (25 %) från breda. Könsfördelningen var relativt jämn, på de smala gatorna var 52 % kvinnor och 46 % män samt 2 % (2 st) som inte uppgett kön samt på de breda gatorna var 46 % kvinnor och 54 % män. Vad gäller åldersfördelningen skiljer smala och breda gator sig åt. För de breda gatorna är fördelningen relativt jämn mellan de tre ålderskategorierna (18-45, 46-65, >65) med en liten övervikt åt den yngre kategorin. För de smala gatorna är en övervikt i den yngre ålderskategorin med 71 % av de svarande och underrepresentation i de andra kategorierna med enbart 5 % i äldsta kategorin (Figur 16). 80 70 71,4 Åldersfördelning 60 50 % 40 30 39,5 23,2 28,9 31,6 Smal Bred 20 10 0 5,4 18 45 46 65 >65 år Figur 16. Åldersfördelning på de svarade på smala respektive breda gator. För att kunna jämföra smala och breda gator kontrollerades därför om svaren skiljde sig mellan ålderskategorierna. Det visade sig att den yngre kategorin inte avviker nämnvärt från de andra ålderskategorierna på någon fråga. Däremot sticker den äldre ålderskategorin ut både för smala och breda gator fast många gånger åt olika håll. Trenden är att de äldre är mer nöjda än de andra ålderskategorierna på de breda gatorna och mindre nöjda än de andra på de smala gatorna. I de fall där svaren skiljer sig mellan ålderskategorierna redovisas detta separat. Även för åldersfördelningen på de svarandes barn/barnbarn skiljer det sig mellan de smala och breda gatorna med en övervikt av yngre barn på de smala gatorna. 30(43)

12 Ålder på yngsta barn/barnbarn 10 8 % 6 4 Smal Bred 2 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 >18 år Figur 17. Ålder på de svarandes barn/barnbarn på smala respektive breda gator. 4.3.2 Illustration av svaren Box-and-Whiskers-plot Många av frågorna gällde attityder och den sk Likert-skalan användes. Resultaten visas med hjälp av box-and-whiskers plot dvs ett låd-diagram som sammanfattar materialet med hjälp av fem värden: medianvärdet, undre och övre kvartilen samt minimum och maximum. Lådan rymmer den mittersta hälften av svaren, dvs 25- respektive 75-percentilen är ytterkanterna på lådan, medianen visas som ett sträck och min-, maxvärdena sticker ut som pinnar från lådan. Medelvärdet visas som ett kryss. 31(43)

4.3.3 Hur används gatorna av de boende? Hur används gatan? SMALA gator På min gata kan man promenera utan en tanke på att bilarna kör där På min gata är det trevligt att stå och prata Min gata är bra för mig som promenerar Instämmer helt Instämmer inte alls Figur 18. Hur de boende på smala gator upplever sin gata då de är på den. För smala gator är medianen i mitten, dvs det är lika många som instämmer och inte instämmer på att de kan gå på gatan utan en tanke på att bilarna kör där. Medelvärdet är dock närmare instämmer inte alls, dvs de som inte instämmer är mer övertygade. Däremot är det en stor övervikt av de svarande som instämmer på att det är trevligt att stå och prata på gatan. Det är också en övervikt av svarande som instämmer på att gatan är bra för mig som promenerar. Hur används gatan? BREDA gator På min gata kan man promenera utan en tanke på att bilarna kör där På min gata är det trevligt att stå och prata Min gata är bra för mig som promenerar Instämmer helt Instämmer inte alls Figur 19. Hur de boende på breda gator upplever sin gata då de är på den. Även för breda gator var medianen i mitten, dvs det är lika många som instämde och inte instämde på att de kan gå på gatan utan en tanke på att bilarna kör där. På breda gator är dock 32(43)

medelvärdet närmare instämmer helt dvs de som instämmer till att man kan promenera utan en tanke på bilarna är mer övertygade än de som inte instämmer. Fler än 75 % av de svarande instämmer i att gatan är bra för dem som promenerar och att det är trevligt att stå och prata på gatan. Både på smala och breda gator är de boende generellt mycket nöjda med sina gator. De boende upplever att gatan är bra för den som promenerar även om det krävs en viss uppmärksamhet på att bilar kör där vilket i grunden är bra ur säkerhetssynpunkt. De upplever också att det är trevligt att stå och prata på gatan. Det går inte att hitta några statistiskt säkerställda skillnader i hur man använder sin gata beroende på om den är bred eller smal. Tendensen är dock densamma på alla frågorna de boende på breda gator är lite mer nöjda än de på smala. När man delar upp de svarande efter ålderskategori kan man dock se att ålderskategorierna skiljer sig åt något. Gruppen äldre på de smala gatorna var så liten (5 svarande) att skillnaden får tolkas som en tendens. Tendensen är dock densamma för alla påståenden nämligen att de äldre är nöjdare på breda gator än på smala. Om detta samband verkligen beror på gatubredden är oklart. En tanke var att svaren korrelerar med hur länge man har bott på gatan men det visade sig att de äldre bott längst på båda gatutyperna. Figur 20 Hur väl instämmer de boende i "På min gata kan man promenera utan en tanke på att bilarna kör där" uppdelat på ålder. Figur 21 Hur väl instämmer de boende i På min gata är det trevligt att stå och prata uppdelat på ålder. Tendensen är att äldre i något större utsträckning än de övriga upplever att de kan promenera utan en tanke på bilarna på de breda gatorna. Det är också en tendens att äldre på de smala gatorna i mindre utsträckning än övriga tycker att det är trevligt att stå och prata på gatan. Det är den enda gruppen som väger över mot instämmer inte alls. På breda gator är de yngre något mindre nöjda. 33(43)

Figur 22 Hur väl instämmer de boende i Min gata är bra för mig som promererar uppdelat på ålder. Även vad gäller påstående Min gata är bra för mig som promenerar skiljer den äldre ålderskategorin ut sig åt olika håll för smala respektive breda gator. Det vill säga de äldre är mindre nöjda på de smala gatorna och mer nöjda än övriga på de breda gatorna. 4.3.4 Hur används gatorna av barnen? Hur använder barnen gatan? SMALA gator På min gata går barn (5 12 år) själva (utan vuxen) På min gata cyklar barn (5 12 år) själva (utan vuxen) På min gata spelar barnen boll/hoppar hage/etc Instämmer helt Instämmer inte alls Figur 23. Hur används de smala gatorna av barn? 34(43)

Hur använder barnen gatan? BREDA gator På min gata går barn (5 12 år) själva (utan vuxen) På min gata cyklar barn (5 12 år) själva (utan vuxen) På min gata spelar barnen boll/hoppar hage/etc Instämmer helt Instämmer inte alls Figur 24. Hur används de breda gatorna av barn? Både för smala och breda gator instämmer de allra flesta boende med att barn, 5-12 år, går och cyklar själva samt spelar boll, hoppar hage etc på gatan. På samtliga frågor finns det en svag tendens till att de boende på smala gator instämmer i större utsträckning till påståendena att barnen rör sig själva på gatan. Det är dock ingen säkerställd skillnad. 4.3.5 Uppmätta flöden och hastigheter Resultaten från trafikmätningarna som genomfördes visar att biltrafiken går långsammare på de smala gatorna, medelhastigheten för de smala gatorna var knappt 16 km/h och 85-percentilen var knappt 22 km/h (i medel för alla smala gator). Motsvarande för de breda gatorna var 20 km/h och 27 km/h. Generellt passerade det något fler bilar på de smala gatorna, 42 st/dygn medan det passerade 34 bilar per dygn på de breda gatorna (i medel för alla de smala/breda gatorna). (För detaljerad information om flöden och hastigheter se kap3.) Smala gator Breda gator Medelhastighet 85 antal Medel 85 antal percentil bilar/dygn hastighet percentil bilar/dygn Svarvstensv. 15 20 44 22 28 28 Älvdansv. Töltv. 17 24 54 19 26 40 Dammhagsv. Smöjträv. 17 24 38 Hedens äng 15 20 31 Medel 16 22 42 20 27 34 35(43)

4.3.6 De boendes upplevelse av flöden och hastigheter Hur snabbt eller långsamt upplever du att folk kör på din gata? SMAL gata BRED gata Mycket snabbt Mycket långsamt Figur 25. De boendes upplevelse av hastigheten på gatorna. Hur mycket trafik upplever du att det är på din gata? SMAL gata BRED gata Väldigt mycket trafik Väldigt lite trafik Figur 26. De boendes upplevelse av trafikmängden på gatorna. Trafikmätningarna visar att bilarna kör något långsammare på de smala gatorna än på de breda. Trots det upplever de flesta boende på smala gator att bilarna kör snabbt medan de flesta på breda gator upplever att bilarna kör långsamt. (stat sign, p= 0,001). De boende på breda gator upplever att det är lite trafik medan uppfattningen de på smala gator var mer varierad. De boendes uppfattningar stämmer därmed överens med trafikmätningarna som visar att det är mindre trafik på de breda gatorna än på de smala (stat sign, p=0,002). 36(43)

4.3.7 Hur säker upplever de boende att gatan är? Hur säker upplever du att du är när du går på din gata? Hur säker upplever du att du är när du tar steget ut från din tomt till din gata Hur säkert upplever du att det är för barn (5 12 år) att gå på gatan? Upplevd säkerhet SMALA gator Mycket säker Mycket osäker Figur 27. De boendes upplevelse av säkerheten på smala gator. De boende på smala gator känner sig generellt säkra både när de går på sin gata och när de tar steget ut på gatan. På frågan om hur säkert de upplever att det är för barn att gå på gatan varierade det från mycket säker till mycket osäker men både medel och medianvärdet ligger mitt mellan säkert och osäkert. Hur säker upplever du att du är när du går på din gata? Hur säker upplever du att du är när du tar steget ut från din tomt till din gata Hur säkert upplever du att det är för barn (5 12 år) att gå på gatan? Upplevd säkerhet BREDA gator Mycket säker Mycket osäker Figur 28. De boendes upplevelse av säkerheten på breda gator. 37(43)

De boende på breda gator känner sig mycket säkra både när de går på gatan och när de ska ta ett steg ut på gatan. På de breda gatorna upplever 75% av de svarande dessutom att det snarare är säkert än osäkert för barn att gå på gatan. Om man jämför vad de boende på smala gator svarat med de boende på breda gator så upplever de på breda gator att deras gata är säker i större utsträckning än de på smala både för dem själva och för barn (stat sign, p=0,03, p=0,03, p=0,005). % 100 80 60 40 20 0 Dålig sikt Bilarna Bilarna kör fort kommer nära Smala gator Breda gator Annan orsak Figur 29 Orsaker till att de boende inte känner sig säkra då de går på gatan. (% av de svarande på smala resp breda gator, flera svar per boende var möjligt) % 100 80 60 40 20 0 Dålig sikt Bilarna Bilarna kör fort kommer nära Smala gator Breda gator Annan orsak Figur 30 Orsaker till att de boende inte känner sig säkra då de tar steget ut på gatan. (% av de svarande på smala resp breda gator, flera svar per boende var möjligt) Figur 29 respektive Figur 30 visar orsakerna till att de boende känner sig osäkra då de går på sin villagata respektive då de tar steget ut på gatan. Det mest slående är att 80 % av respondenterna från smala gator angav att hastigheten var en orsak till att de känner sig osäkra. Detta är anmärkningsvärt med tanke på att trafikmätningarna visar att hastigheterna är låga (85- percentilen är i medel på gatorna knappt 22 km/h). På de breda gatorna är annan orsak det vanligaste svaret. Det är en liten tendens mot att fler på smala gator uppgav dålig sikt eller bilarna kommer nära som orsak till att de inte känner sig säkra. Just bilarnas närhet är troligen en viktig orsak till att de boende upplever hastigheterna som ett större på problem på smala gator trots att de faktiska hastigheterna är högre på breda gator. Det som uppgavs som annan orsak av de boende på smala gator var byggtrafik, trottoar saknas, gångbanan kommer ohindrat ut på gatan, cyklande och mopeder, halka vintertid samt parkerade bilar som skymmer sikten. På breda gator var den allra vanligaste orsaken vinterväglag och halka men även mopeder, cyklande barn och dålig belysning uppgavs. 77% (86 st) av respondenterna från smala gator har angett orsaker till att de känner sig osäkra då de går på gatan och 60 % (23 st) av respondenterna från breda gator. Respondenterna har haft möjlighet att svara mer än en orsak. Något färre har uppgett orsaker till osäkerhet då de tar steget ut, 63% (71 st från smala) samt 47 % (18st) från breda gator. 38(43)