Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå KOMMUNINVÅNARNAS VÄLFÄRD OCH DELAKTIGHET: FÖRSLAG TILL STRATEGISKA MÅL

Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå KOMMUNINVÅNARNAS VÄLFÄRD OCH DELAKTIGHET: FÖRSLAG TILL STRATEGISKA MÅL

Förslag till strategiska mål Stadens delområden/synpunkter på välfärd Förslag till strategiska mål Förslag till strategiska val/mål med beaktande av resultaten från fullmäktiges strategiverkstad och framtidsenkäten. Utvecklande av invånarnas välfärd och delaktighet 1. Barnfamiljer får rättidigt stöd i vardagen 2. Förebyggande av marginalisering av ungdomar 3. Minskning av skillnaderna i välfärd och hälsa (att minska bristande jämlikhet) 4. Minskning av osunda levnadsvanor 5. Ökning av delaktighet (förebyggande av passivering) 2

förklaras med hjälp av en lägesbild och indikatorer 1. Rättidigt stöd i barnfamiljers vardag Det finns utmaningar med föräldraskap och familjers livskompetens, antalet familjer som behöver specialtjänster och stödåtgärder har ökat. Antalet barnfamiljer med låga inkomster har ökat, arbetslöshet och problem i anknytning till fattigdom skapar skillnader i barnfamiljernas liv och verksamhetsmöjligheter mer än tidigare. Den förebyggande synvinkeln ska vara ett centralt tillvägagångssätt i planeringen och verksamheten också när barnfamiljernas välfärd utvecklas. Bland annat stöd från skola och dagvård, föräldragrupper, barnavårdshjälp samt familjearbete är viktiga stödformer för barnfamiljernas vardag. Genom att öka familjearbetet har man kunnat begränsa upphandlingen av köptjänster inom barnskyddets öppenvård. Man har också lyckats minska antalet placeringar och förkorta placeringstiden för barn inom barnskyddets öppenvård och anstaltsvård. Denna utvecklingsriktning är viktig med tanke på både den mänskliga aspekten och kostnaderna. Vilka indikatorer beskriver bäst strategins effekt på utvecklingsfenomenet samt de senaste tillgängliga uppgifterna för indikatorn. 1. 214 barnfamiljer var klienter inom familjearbetet i olika former, och familjerådgivningen hade över 551 klienter. 2. 5,4 % av barn i Borgå omfattas av öppna stödåtgärder inom barnskyddet. 3. Antalet barn som fått särskilt stöd i den grundläggande utbildningen är 270. 3

förklaras med hjälp av en lägesbild och indikatorer 2. Förebyggande av marginalisering av ungdomar uppgifterna): hur fenomenet och dess utvecklingsriktning syns i Enligt undersökningar har den låga utbildningsnivån visat sig vara en betydande orsak till arbetslöshet. Ungdomar utan utbildning hade också en betydligt längre arbetslöshetstid än ungdomar med utbildning. För tillfället är det mycket svårt att hitta arbete för ungdomar varför de ofta ordnas en kortvarig plats i arbetsprövning eller i verkstäder. Ungdomsarbetslösheten och problemen hos ungdomar som löper risk att marginaliseras har avsevärt ökat efterfrågan på tjänster inom vuxensocialarbete. I synnerhet en tilltagande hjälplöshet hos ungdomar, bristfälliga boendefärdigheter och levnadsvanor samt bostadslöshet och skuldsättning betyder ett stort behov av stöd. Våren 2011 fick 93,7 procent av eleverna i årskurs 9 i Borgå en studieplats inom fortsatt utbildning. Tyngdpunkten bör flyttas till att garantera att den förebyggande basservicen fungerar. Vilka indikatorer beskriver bäst strategins effekt på utvecklingsfenomenet samt de senaste tillgängliga uppgifterna för indikatorn. 1. 10,7 % = 250 unga arbetslösa i Borgå 2. År 2012 var 26 % av alla klienter som fick utkomststöd under 25 år och 52 % av de nya klienterna var under 30 år. Totalt 570 ungdomar fick utkomststöd. 3. 12 % av ungdomarna i åldern 17 24 är utanför utbildning. Kostnader: Ett barn som är klient inom barnskyddets öppenvård: ca 40 /h, 4 h/vecka = 640 /mån. Ett omhändertaget barn Fosterfamilj 1 415 /mån. Professionellt familjehem 5 910 /mån. Anstaltsplacering 7 050 /mån. Anstaltsplacering, specialenhet 10 110 /mån. 4 Vårddygn inom ungdomspsykiatrin 660

förklaras med hjälp av en lägesbild och indikatorer 3. Man minskar skillnaderna i välfärd och hälsa Finländarnas hälsa och välfärd har hela tiden blivit bättre. Samtidigt har skillnaderna i hälsa och välfärd mellan de olika sociala grupperna dock förblivit oförändrade eller rentav ökat. Befolkningsgrupper som har kortare utbildning, är lågavlönade och har lägre yrkesställning är sjukare, de lider oftare av en nedsatt funktionsförmåga och dör yngre än de som har längre utbildning, är högavlönade och har högre yrkesställning. 20 % av befolkningen använder 80 % av tjänsternas volym = (skillnaderna i hälsa) blir dyra för samhället. Arbetslösa har det sämsta läget. I Borgå finns det färre låginkomsttagare än i landet i genomsnitt men låginkomstgraden har ökat under de senaste åren. De stora regionala skillnaderna syns i arbetslöshetssiffrorna. Arbetslösheten varierar mellan regioner. I Borgå är det svårt att få hyresbostäder till rimligt pris. Tillgången till service: var tredje invånare i åldern 20 54 upplever att de inte kunde anlita läkartjänster på hälsovårdscentraler i den omfattning de behövde. Var tionde invånare har varit rädd för att maten tar slut innan man får pengar att köpa mera (ATH), antalet kunder i brödköer har ökat. Vilka indikatorer beskriver bäst strategins effekt på utvecklingsfenomenet samt de senaste tillgängliga uppgifterna för indikatorn. 1. 37,4 % upplever att deras hälsotillstånd är på medelnivån eller sämre (ATH) utbilning på lägre nivå 45,7 % utbildning på mellannivå 35,8% utbildning på högre nivå 23,7 %. 2. 27,8 % upplever att deras arbetsförmåga har blivit svagare utbilning på lägre nivå 32,1% utbildning på mellannivå 29,0 % utbildning på högre nivå 17,8 %. 3. Den allmänna låginkomstgraden 10,9 %. 4. Regionala skillnader i arbetslösheten 0 23 % I slutet av år 2012 var det 697 sökande som köade efter hyresbostäder. 17,6 % upplever att de har varit tvungna att pruta ned sina kostnader för mat, läkemedel eller läkarbesök 5 på grund av bristen på pengar (ATH).

förklaras med hjälp av en lägesbild och indikatorer 4. Minskning av osunda levnadsvanor Bristen på motion är ett betydande folkhälsoproblem. Antalet finländare som regelbundet utövar motion har ökat stadigt. Däremot har antalet människor som promenerar eller cyklar till och från arbetsplatsen minskat. Vardagsmotion är det viktigaste för hälsa funktionsförmåga och mental hälsa. En halv timmes rask promenad eller cykling varje dag är tillräckligt för att upprätthålla hälsan. Andelen personer som utövar motion lite eller inte är alltså nästan 80 %. I Östra Nyland anser nästan var tredje person av vuxenbefolkningen att de dricker för mycket alkohol. De hälsorelaterade, sociala och ekonomiska skador som alkohol orsakar är märkbara också i Borgå. Vilka indikatorer beskriver bäst strategins effekt på utvecklingsfenomenet samt de senaste tillgängliga uppgifterna för indikatorn. 1. Andelen personer som regelbundet utövar motion är 21,4 % (ATH). 2. Andelen överviktiga är 19,9 % (ATH). 3. Cirka 34 % av resorna görs till fots eller med cykel. 4. Andelen personer (vuxna) som använder för mycket alkohol är 29,4 % (ATH). Kostnader: Vård av diabetes på hälsovårdscentralen (?) Dialysbehandling i sjukhuset (?) Akutvård för missbrukare (alkohol) i en anstalt 1 100 /vecka och akutvård för missbrukare (droger) ca 2 500 /vecka. 6 En levertransplantation kostar 106 000

förklaras med hjälp av en lägesbild och indikatorer Vilka indikatorer beskriver bäst strategins effekt på utvecklingsfenomenet samt de senaste tillgängliga uppgifterna för indikatorn. 5. Ökning av delaktighet Delaktighet betyder medverkan som medlem av ett samfund. Delaktighet innebär också rätten att få information om planer, beslut, lösningar, åtgärder och deras motiveringar som berör en sig, med andra ord en delaktighet i det egna livet, tjänsterna och miljön. Mindre än var tredje Borgåbo deltar aktivt i verksamheten i en klubb, organisation, förening, intressegrupp eller en andlig sammanslutning (till exempel idrottsförening, invånarverksamhet, parti, kör, församling). Delaktighet innebär också en möjlighet att uttrycka sin åsikt och påverka; i Borgå ska man med ännu mångsidigare medel göra delaktighet möjlig så att alla har en genuin möjlighet och ett genuint intresse att delta i utvecklingen av gemensamma ärenden. Cirka var tionde invånare känner sig ensam. Det är lika allmänt att känna sig ensam bland dem som är i arbetsför ålder som bland äldre. 1. Andelen personer som deltar aktivt är 29,2 % (ATH). 2. Andelen personer som känner sig ensamma är 9,1 % (ATH). 3. 25,5 % av äldre personer som omfattas av hemvårdstjänster känner sig ensamma (Rai). 7