FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal på webben bidra ett framgångsexempel med start 2004 Situationen för denna typ av portaler 2011 Vad ville Vårdsamverkan Skaraborg? Projekt för att undersöka förutsättningarna Resultat Fortsatt arbete Reflektion Bild 2 1
FRÅN SOCIALSTYRELSENS HEMSIDA Den som behöver samhällets insatser ska erbjudas hjälp som bygger på bästa tillgängliga kunskap. Målet är att de metoder som socialtjänsten använder ska vara till nytta och aldrig till skada för brukaren. Ytterligare krav gäller: Effektivitet Arbetsmiljö Jämställdhet och mångfald Ställer krav på kunskap och kapacitet för kontinuerligt förändringsarbete Bild 3 FRÅGOR SOM MAN KAN STÄLLA SIG Hur kan kunskapen nå medarbetaren? Hur kan man säkerställa att den används? Bild 4 2
HUR SAMLAR ORGANISATIONER SINA KUNSKAPER, INSIKTER OCH VÄRDEFULL EXPERTIS ÖVER TIDEN? i människor, genom exempelvis utbildning i processer och rutiner i kunskapslager och databaser (Wiig, 1994) IT-stöd för kunskapsprocessen Bild 5 KUNSKAPSARBETE I ORGANISATIONER Kunskapsarbete är en medveten organisatorisk strategi som möjliggör att rätt kunskap finns hos rätt människor i rätt tid och som också hjälper dem att dela kunskap. Genom kunskapen kan de agera på ett sätt som bidrar till organisationens effektivitet och måluppfyllelse. Bild 6 3
KUNSKAPSARBETE I ORGANISATIONER EN IDEALBILD Mål: Lärande organisation Göra kunskapen mer personoberoende Ledarskap Söka och hämta in Uppföljning Reflektera och följa upp Verksamhetens gemensamma kunskap Anpassa och dokumentera Kultur Kunskapsprocess (Kunskapshjulet) Sprida och använda IT-stöd Bild 7 HUR KAN EN PORTAL PÅ WEBBEN MED KUNSKAP BIDRA? ETT FRAMGÅNGSEXEMPEL Bild 8 4
PROBLEMET I VERKSAMHETEN Sköterskor i kommunal hemsjukvård Specialister på sjukhus - Kirurger - Hudläkare - Ortopeder - Infektionsläkare - Specialistsjuksköterskor - m.fl. Sköterskor och läkare på vårdcentral Bild 9 DET FANNS Vårdprogram i tryckt form Utbildningsdagar Relativt liten effekt! Bild 10 5
Alltså.. Sjukhuset behövde ett effektivt sätt att dela aktuell evidensoch erfarenhetsbaserad kunskap om hur man förebygger, diagnosticerar och behandlar bensår med personal inom primärvård och kommuner. Det som utvecklades och implementerades.. En metodik för kunskapsarbete som är integrerat i verksamhetens kärnprocesser Söka och hämta in Anpassa och dokumentera/paketera Sprida och använda Reflektera och följa upp En kunskapsportal på webben för spridning av best practice inom bensårsområdet Bild 11 MÅL Snabbare spridning av de senaste rönen -> evidensbaserad vård, kortare behandlingstid för patienterna Effektivare kompetensutveckling av personal i sjukhusvård, på vårdcentraler och i kommunal hemsjukvård Avlastning för personal i specialistvården Feedback till specialister om behandlingars effekt Bild 12 6
VI UTVECKLADE SÅRWEBBEN www.vgr.se/skassarwebben Bild 13 Bild 14 7
SÅRWEBBEN LEVER ÄN! VARFÖR BLEV DET SÅ BRA? Utvecklingsarbetet skedde tillsammans med berörda Möjliggör kunskapsutveckling Ökar engagemang och motivation samt förståelse för målet Implementering och utveckling sker integrerat Vi implementerade processer för hålla sårwebben aktuell och kvalitetssäkrad Fasade ut oss själva Säkra att struktur och uppbyggnad bibehålls Säkra resurser för förvaltningen Tydliga ansvarsrollen förvaltning av innehåll och portalens utveckling Stöd från IT-avdelningen Champions Bild 15 SITUATIONEN FÖR DENNA TYP AV PORTALER KARTLÄGGNING Bild 16 8
Bild 17 Krasniqi, H. and Persson, A. (2012), Web-based Knowledge Portals in Swedish Healthcare Overview and Challenges, in Karlsson, D. et. al. (eds.), Scandinavian Conference on Health Informatics 2012, Linköping Electronic Conference Proceeding, no 70, Linköping University Electronic Press, Linköping, Sweden, IISBN: 978-91-7519-758-6. Bild 18 9
KRAV PÅ EVIDENSBASERAT ARBETE VAD ÄR PERSONALENS SITUATION? Internationell kunskap. BEHOV En ingång till kunskapen Anpassad information Nationell kunskap. Regional kunskap. Lokal kunskap. Bild 19 VAD VILLE DÅ VÅRDSAMVERKAN I SKARABORG GÖR MOT BAKGRUND AV DETTA? Bild 20 10
Undersöka möjligheten att skapa en strukturerad, resurseffektiv och hållbar grundmodell för att utveckla och förvalta en sammanhållen IT-baserad kunskapsportal för olika kunskapsområden inom vård och omsorg I en sådan kunskapsportal skulle såväl personal som den enskilde medborgaren och dennes närstående förväntas söka och hämta relevant kunskap Kunskapsportalen skulle utgöra ett tydligt bidrag till kontinuerligt lärande och en kunskapsbaserad vård och omsorg Bild 21 FÖRST: BEHOVSANALYS OCH KARTLÄGGNING AVBEFINTLIGA KUNSKAPSPROCESSER Intervjuer (30 min 1 timme) Ledningsperspektiv Medarbetarperspektiv Totalt 62 intervjuer (främst SSK och USK) 34 i kommuner 11 i primärvård 17 i specialistvård Bild 22 11
VI ANVÄNDE VÅR MODELL FÖR UNDERSÖKNINGEN Mål: Lärande organisation Göra kunskapen mer personoberoende Ledarskap Söka och hämta in Uppföljning Reflektera och följa upp Verksamhetens gemensamma kunskap Anpassa och dokumentera Kultur Kunskapsprocess (Kunskapshjulet) Sprida och använda IT-stöd Bild 23 CHEFER MED ANSVAR FÖR KOMPETENS-FÖRSÖRJNING Huvudfrågan: Hur säkerställer du att dina medarbetare har den kunskap som behövs för att utföra sitt arbete väl? INLEDANDE FRÅGA Vad ser du för utmaningar i att hålla verksamheten högkompetent? IDENTIFIERA KUNSKAPSBEHOV Hur tar ni reda på om verksamheten har den kunskap som behövs? IDENTIFIERA KUNSKAPSKÄLLOR Varifrån fångar ni upp ny kunskap som kan behövas i verksamheten? Utifrån: Omvärldbevakning, vad är nytt, nya rön, nya riktlinjer Inifrån: Om t.ex. ny best practice uppstår, någon varit på utbildning, studiebesök. PROCESSER FÖR ATT SPRIDA OCH IMPLEMENTERA NY KUNSKAP Hur arbetar ni med att implementera ny kunskap i verksamheten idag? (Arbetssätt, kunskapsdelning mellan personal, utbildning, tekniska hjälpmedel (internetbaserat (vilka?), handböcker/vårdprogram, checklistor, nyhetsbrev mm + för- och nackdelar med olika hjälpmedel, personalens attityder till olika hjälpmedel) Hur ser du på ett scenario där de datorbaserade hjälpmedlen spelar en roll i att sprida kunskap och inhämta kunskap i en verksamhet? Möjligheter, utmaningar? Om ny best practice uppstår i er verksamhet, vilket ansvar tar ni för att sprida denna till berörda i vårdkedjan? Vem gör? Hur? TYP AV KUNSKAP - BEHOV Vilken typ av kunskap behöver man oftast uppdatera? Vilken typ av kunskap är svårast att fånga och implementera? Vilka områden anser du att personalen behöver mer kunskap om? Varför är den kunskapen viktig? Hur skulle du vilja att den kunskapen görs tillgänglig och presenteras? Varför just så? Vilka alternativ kan det finnas? Bild 24 12
MEDARBETARE Huvudfrågan: Hur säkerställer du att du har den kunskap som krävs för att utföra dina arbetsuppgifter väl? Hur arbetar ni i verksamheten med att implementera ny kunskap i verksamheten idag? (Arbetssätt, kunskapsdelning mellan personal, utbildning, tekniska hjälpmedel (internetbaserat (vilka?), handböcker/vårdprogram, checklistor, nyhetsbrev mm + för- och nackdelar med olika hjälpmedel, personalens attityder till olika hjälpmedel) Hur brukar du själv ta del av den kunskap och erfarenhet som redan finns inom organisationen? Hur brukar du själv ta del av den senaste forskningen, de senaste rönen I vilka situationer upplever du att du saknar kunskap? Varför? Vad gör du själv när du känner ett behov att söka ny kunskap? Aktiviteter (prata med en kollega, prata med chefen, söker kunskap själv..) Vilka källor använder du för att söka ny kunskap? Möjligheter och problem med olika källor? Vilken typ av kunskap saknar du oftast? Områden? Hur-kunskap? Beslutsstöd? Varför är den kunskapen viktig? Hur skulle du vilja att den kunskapen görs tillgänglig och presenteras? Varför just så? Kan det finnas alternativ? Hur ser du på ett scenario där de datorbaserade hjälpmedlen spelar en stor roll i att inhämta kunskap? Möjligheter, utmaningar? Hur skulle du vilja få tillgång till kunskap via din dator? Bild 25 RESULTAT FOKUS PÅ KOMMUNER Bild 26 13
Svaga processer för identifiering av verksamhetens kunskapsbehov Svaga processer för identifiering av ny kunskap Anställdas individuella kunskapsoch kompetensutvecklingsbehov Omvärldbevakning USK beroende av SSK och chef Erfarenhetsbaserad kunskap - ett hinder mot kunskapssökandet Avsaknad av Grundläggande datorkunskaper (USK) Avsaknad av datorer och lämplig arbetsmiljö Avsaknad av vetenskapliga databaser (SSK) Avsaknad av forskande omvårdnadspersonal Sega datorer Vart ska jag börja söka? Bild 27 Att arbeta evidensbaserat kräver att vi har tillgång till forskningsresultat och att bara använda Google för att hitta sån kunskap är omöjligt [ ] Sen ställer jag mig också frågan hur vi ska klara av att utbilda och informera våra undersköterskor på avdelningen när jag inte kan hålla mig själv uppdaterad eller är meningen att vi bara ska använda webbsidor för dom är inte alltid kvalitetssäkrade Ssk 11 Inom kommunerna, förutom Lidköping, erbjuder man inte vetenskapliga forskning och det är ett problem för ska man då arbeta utifrån den senaste forskningen? Återigen, evidensbaserade praktiken, det vi gör istället är att vi är ute och Googlar men då gäller det att man hittar bra hemsidor och material som är kvalitetsäkrade och grundade på vetenskaplig forskning Chef 1 [ ]som undersköterska så tycker jag inte att det är viktigt att söka efter forskning jag har ju jobbat i 20 år så jag har mycket erfarenheter [ ] det är sällan som jag känner att jag behöver något och oftast så har vi sjuksköterskorna som skriver ut papper på saker och lägger in i pärmarna som vi sen läser eller så kan också chefen skicka länkar med information om till exempel demens som vi läser Usk 3 jag tycker inte att forskning eller att håla sig uppdaterad inom forskningen är viktig för oss undersköterskor. Skulle det vara något så brukar vi få till oss den kunskapen Usk 18 Om vi ska öka statusen på undersköterskorna så tycker jag att det är viktigt att vi själv också är aktiva och försöker hålla oss uppdaterade men tyvärr är det inte många som tycker det. Jag tror inte att det spelar någon roll om vart man arbetar, jag tror det är en generell uppfattning Usk 10 Bild 28 14
SVAGA PROCESSER FÖR IMPLEMENTERING AV NY KUNSKAP Präglas inte av ett Kontinuerligt, Aktivt & Medvetet arbete för implementering kunskap Möten Intranät + Mail Medicinsk ansvarig SSK Ansvarsområden Frånvaro Avsaknad av datorer & epost Bild 29 NÅGOT OM VILKEN TYP AV KUNSKAP SOM ÄR EFTERFRÅGAD Bild 30 15
ALLTSÅ Generellt sett svaga verksamhetsprocesser för att systematiskt identifiera kunskapsbehov söka och inhämta relevant kunskap välja bästa spridningsmetod för ny kunskap mäta att kunskapen har implementeras Bild 31 SÄRSKILDA PROBLEMOMRÅDEN Uppföljning Implementering Bild 32 16
NÄR HAR MAN IMPLEMENTERAT NÅGOT? Organisatorisk nivå Gruppnivå När minst 50 % av individerna har förändrat beteende? Individnivå (Backlund, 2004) Bild 33 UPPFÖLJNING E. vik2gt problem är uppföljning avseende följsamhet Sporadiska uppföljningar - sker genom muntlig återkoppling från vårdpersonalen samt återkoppling från MAS:en avseende hans/hennes upplevelse av hur vårdpersonalen följer programmet Uppföljningar är svåra och det har jag bland annat upplevt inom specialistvården när jag arbetade där och det är lika svårt inom kommunen. Vi följer inga särskilda metoder för hur man ska gör utan man gör lite som man tror, man kollar liksom av situa?onen, man hör e@er Chef 2 Bild 34 17
Uppföljning: några citat om var verksamheterna står Bild 35 SLUTSATSER Det finns e. behov av a. samla kunskapen, göra den läollgänglig, överskådlig och pedagogisk Behovet av en web- baserad kunskapsportal som stöd för de.a är starkt och tydligt men verkligheten ser nedslående ut En web- baserad kunskapsportal löser inte problemet idag 1. Systema2ska processer för a. fånga, implementera och sprida kunskap saknas och måste därför prioriteras först Jag tror inte ad en portal skulle lösa denna problema?k utan det är arbetssädet man måste försöka förändra eller se över först och främst 2. Förutsä.ningar i form av arbetsmiljö och tekniska hjälpmedel saknas 3. Kulturen kan komma a. bli e. hinder Bild 36 18
VAR KAN MAN DÅ BÖRJA FÖR ATT FÖRBÄTTRA SITUATIONEN? Bild 37 NÄSTA STEG Samarbete med Skaraborgs Kommunalförbund och kommunerna i Skaraborg Utveckling av enkel och handfast verktygslåda för chefer Till stöd för utveckling av ett systematiskt arbetssätt för implementering av kunskap (evidensbaserad praktik) Bild 38 19
RAMVERKET Möjliggörare Tid och engagemang Tydlig målsättning Reflektion och kommunikation Kultur Bild 39 REFLEKTION DET FINNS LJUS I TUNNELN! Bild 40 20