Att delta i en lokal ISF

Relevanta dokument
SAMVERKAN OCH LEDNING, VÄGLEDNING FÖR LOKAL ISF. Att arbeta i ett ISF-stöd

Vägledning för lokal ISF

PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

Gemensamma grunder: hur fattar du bättre beslut? Presentation: Mötesplats SO,14 maj, 2019.

Aktörsgemensamma former för inriktning och samordning vid samhällsstörningar

STAB vad är det? En stab är aktörsintern

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

Handlingsplan för Samhällsstörning

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA

PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

Nationella riktlinjer för WIS. Sammanfattning

Så är vi redo om krisen kommer

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun

Utvecklingsprocess för centrala myndigheter Träff december 2016

Regional utbildnings- och övningsstrategi

Aktörsgemensam inriktning och samordning från teori till praktik. Malin Lintzén Ola Slettenmark 20 april 2016

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar

Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap

PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan

Samordnad kommunikation

Bilaga. till Överenskommelse om samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. Regional samordning och inriktning

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan

Kriskommunikation för ökad effekt vid hantering av samhällsstörningar En vägledning om att integrera kommunikation i samverkan och ledning

Bilaga Från standard till komponent

W Västmanlands län Landshövdingen

Regional ledningssamverkan

REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN

PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

Vägledning för kommunens arbete med styrdokument

Ansvar, samverkan och handling

MSB:s arbete med ISF och ISF-stöd på nationell nivå Susanne Axmacher Samordningsfunktionen Operativa Avdelningen MSB

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Projekt Ledning och samverkan

Krishanteringsplan. Antagen av kommunfullmäktige den , 117 och ersätter tidigare antagen plan från , 73

Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016

En gemensam riskhanteringsprocess

Policy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar SAMMANFATTNING

Rakel. Kort om att kommunicera i Rakel. Till dig som har fått en Rakelmobil att använda vid samhällsstörningar

Uppgift 1. Beskriv de tre största vinsterna med att kunna utbyta och använda geografisk information i hanteringen av en samhällsstörning

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

Regional Samordnings funktion (RSF)

PM till Utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

Innebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap

Bilaga 4, Målframtagningsarbetet under planeringen inför SAMÖ 2016 processbeskrivning, analys och reflektioner, mars 2016

Övningsinriktning för bevakningsansvariga myndigheter på nationell och regional nivå avseende tvärsektoriella övningar under

KRISLEDNINGSPLAN FÖR TIMRÅ KOMMUN. 1. Inledning. - Mål. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 6 1 (7) Fastställd av kommunfullmäktige , 148

0 Österåker. Tjänsteutlåtande. Till Kommunstyrelsen. Krisledningsplan Österåkers Kommun. Sammanfattning. Beslutsförslag

MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till

Krisledningsplan för Timrå kommun

Antagande av Gemensam målbild Samverkan Stockholmsregionen

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

samverkan och ledning Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2015 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar

Sammanträdesdatum Plan för samhällsstörningar och extraordinära händelser i Sala kommun

Krisledningsplan för Ånge kommun

Ansvar, samverkan, handling åtgärder för stärkt krisberedskap

HÖGRE REGIONAL GRUNDSYN FÖR MILITÄR- REGION MITT

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

Ansvar, samverkan, handling

STR A TE GI för samverkan i Östergötlands län före, under och efter samhällsstörningar

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande.

Krisledningsplan för Sundsvalls kommun inför och vid samhällsstörningar, extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Ansvar, samverkan och handling

Strategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet

Plan för ledning och samordning vid samhällsstörning

Ett första steg mot en nationell riskbedömning nationell riskidentifiering

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Övningsinriktning under för tvärsektoriella övningar på nationell och regional nivå

Aktörsgemensam CBRNE-strategi

Baspresentation

Mall krishanteringsplan. Krishanteringsplan för XXXX (nämnd/styrelse/bolag) i Västra Götalandsregionen.

ÖVERENSKOMMELSE mellan parterna i Krissamverkan Kronoberg - SÅ SKA VI SAMVERKA I EN KRIS

BILAGA 2 FÖRMÅGEKATALOG

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Systematiskt arbete med skydd av samhällsviktig verksamhet

Nationell risk- och förmågebedömning 2017

Gemensamma grunder för samverkan och ledning - vilket stöd kan MSB ge vid implementeringen?

Dnr 9017/ Krisledningsplan Robertsfors kommun

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun

Våra roller vid en kris

Transkript:

SAMVERKAN OCH LEDNING, VÄGLEDNING FÖR LOKAL ISF Att delta i en lokal ISF Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå

Att delta i en lokal ISF Vid samhällsstörningar kommer de hanterande aktörerna behöva samordna sina insatser, prioritera behoven och hjälpas åt för att kunna agera så effektivt som möjligt. Offentliga, privata och frivilliga aktörer inom en kommun behöver enas om vad som ska uppnås tillsammans och hur tillgängliga resurser ska inriktas Det måste också vara tydligt vem som gör vad i det fortsatta arbetet. Formen för att åstadkomma detta är en inriktnings och samordningsfunktion, ISF. I praktiken är en ISF möten, fysiska eller på distans, som berörda aktörer genomför för att komma överens om hur en samhällsstörning ska hanteras. Målet är att sluta överenskommelser om inriktning och samordning. Kommunen, som har det geografiska områdesansvaret på lokal nivå, kallar till och är värd för möten i ISF men alla berörda aktörer kan påtala behovet. Kommunen har utöver att driva egen verksamhet i uppgift att verka för att åstadkomma inriktning och samordning mellan olika aktörer i sitt geografiska område. Att delta i en lokal ISF 3

Varför ISF? I Sverige finns ett geografiskt områdesansvar på tre nivåer, lokalt (kommunerna), regionalt (länsstyrelserna) och nationellt (regeringen). I ansvaret ingår en skyldighet att verka för samordning mellan aktörer under en samhällsstörning. Berörda aktörer inom det geografiska området ska stödja och samverka med varandra, detta brukar kallas den utökade ansvarsprincipen. Genom att använda ISF för aktörerna som är verksamma i kommunen skapas förutsättningar att samordna hanteringen av samhällsstörningar. Att tillämpa arbetsformen ISF underlättar samarbete eftersom den är gemensam för alla aktörer. Deltagarnas ansvar i ISF Deltagare i inriktnings- och samordningsfunktionen representerar sin egen organisation men med ett särskilt uppdrag att bidra till effektiva helhetslösningar. Mandat. För att ett ISF-möte ska kunna vara effektivt och ge resultat behöver alla deltagare ha med sig mandat för att träffa överenskommelse inom det aktuella området. Det kan handla 4 Att delta i en lokal ISF

om att bidra med egna resurser och kompetens. I kallelsen måste det vara tydligt vad mötet syftar till så att behovet av mandat kan bedömas. Till exempel behöver det inte vara chefer som deltar utan det kan vara tjänstepersoner som har fått mandat i förväg. Mandatet kan inhämtas specifikt för ett möte utifrån de frågor som ska avhandlas på mötet. Skulle överenskommelsen ligga utanför mandatet behöver deltagarna ha möjlighet att snabbt kunna inhämta mandat. Helhetssyn. Deltagare ska aktivt bidra till att hanteringen av samhällsstörningar sker utifrån en helhetssyn. Det kan innebära att den egna organisationens intressen i vissa fall får stå tillbaka. Vidare ska deltagarna kunna förmedla sitt aktörsspecifika perspektiv utifrån den uppkomna händelsen. Lägesbild. Alla aktörer förväntas bidra med sina perspektiv på händelsen. Åtgärder. Deltagare har ett ansvar att se till att det fattas formella beslut i den egna organisationen utifrån överenskommelserna i ISF, och att besluten realiseras i den egna organisationen. Att delta i en lokal ISF 5

Avslut. Olika aktörer avslutar sin del vid olika tidpunkter, vilket innebär att även de som avslutat sin interna hantering kan vara fortsatt aktiva i ett gemensamt arbete i en ISF. Det gör det extra viktigt att vara tydlig med Dag: 1 2 3 4 5 6 7 när den gemensamma hanteringen avslutas. Efterarbetet kan sedan behöva pågå under lång tid efter att den aktörsgemensamma hanteringen har avslutats. Varje hantering av en samhällsstörning ger erfarenheter som är viktiga att ta tillvara för att utveckla arbetet och hitta förbättringar. Varje aktör gör detta utifrån egna rutiner för erfarenhetsåterföring men det behövs även en gemensam utvärdering av de berörda aktörerna. Detta görs med fördel så snart som möjligt efter en inträffad samhällsstörning och det är bra att ha förberett en metod för detta i förväg. Att komma överens om inriktning och samordning, ISF När ISF samlas, fysiskt eller via distanslösningar är syftet att deltagarna ska ta ställning till det förslag som förberetts av ISF-stödet och träffa en överenskommelse om inriktning och samordning. En central del i det underlag för överenskommelse som ISF-stödet lägger fram är den samlade lägesbilden som i sin tur bygger på aktörernas respektive lägesbilder. Det är viktigt för alla aktörer att se sin del i helheten. Nedan finns ett exempel på hur en agenda kan se ut vid ett sådant möte. Överenskomna inriktningar och samordningar dokumenteras skyndsamt och skickas till alla berörda aktörer för att säkerställa att alla har samma bild av vad som är överenskommet. 6 Att delta i en lokal ISF

Agenda ISF 1. Formalia Närvarande Syftet med mötet Beskrivning av vad som gäller för mötet (former, anteckningar, sekretess 1 osv.) 2. Bedömning och prioriterade behov Sammanfattning av samlad lägesbild, bedömd händelseutveckling och förslag på prioriteringar (förberett underlag) Eventuell komplettering av underlag vid sittande bord 3. Aktörsgemensam inriktning och samordning Förslag på överenskommelse presenteras (förberett underlag) Förslaget diskuteras och justeras vid behov Överenskommelse träffas mellan aktörerna utifrån justerat förslag 4. Fortsatt konkretisering och planering Sammanfattning av hur åtgärdsarbetet ska bedrivas i ett nästa steg (utifrån delmålen), på kort och lång sikt Vilka aktörer som är ansvariga för att driva arbetet med åtgärder inom respektive åtgärdsområde, samt vilka övriga aktörer som deltar Tidpunkt för återrapportering (bestäms beroende av situationen) 5. Nästa möte Figur 1: Exempel på en agenda till ISF, bearbetning ur Kriskommunikation för ökad effekt vid hantering av samhällsstörningar, MSB1266, s.35. 1. Vägledning för säker och robust samverkan MSB1285 Att delta i en lokal ISF 7

Fler broschyrer i samma serie: - Lokal ISF, vad är det? MSB1379 - Att arbeta i ett ISF-stöd MSB1382 - Att vara inriktnings- och samordningskontakt, ISK MSB1381-10 steg på vägen till en lokal ISF MSB1383 - Det lokala geografiska områdesansvaret under en samhällsstörning MSB1384 Läs mer om lokal ISF på msb.se/samverkanledning Där finns en utförlig vägledning till lokal ISF. Där kan du också ladda hem material som syftar till att träna olika moment inom ramen för ett arbete i lokal ISF. På sidan finns även diskussionsunderlag och bildspel riktat till olika målgrupper som kan underlätta för dig som ska arbeta med att införa en lokal ISF. För mer info kontakta: implementerasol@msb.se Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 651 81 Karlstad Tel 0771-240 240 www.msb.se Illustrationer: Martin Ek, Advant Produktion: Advant Publ.nr MSB1380 - maj 2019