Süleyman Boyaci, Dec 2004 1 Lokal kursplan Delmål och moment Ämne: Modersmål/... MODERSMÅL MIN PLANERINGSBOK Steg 1 (6-8 år) Individuell utvecklingsplan Att koncentrera arbetet med, i skolan och hemma Namn: Datum: Kunskapsmål: Hur? (Vad jag kan göra tillsammans med skolan och hemmet) Det här skall jag tänka på när jag är tillsammans med kamrater och vuxna Underskrifter Eleven: Förälder/föräldrar: Modersmålslärare:
Süleyman Boyaci, Dec 2004 2 Modersmål delmål och moment Steg 1 (6-8 år) LÄSA Eleven skall Moment... känna igen enkla ordbilder och veta vad de betyder. kunna svara på enkla frågor. förstå korta uppmaningar. kunna färger och vissa kroppsdelar. kunna räkna till tio/tjugo kunna uppfatta stavelser. kunna uppfatta olika ordlängder kunna dela upp en mening i ord Spel, t ex bildbingo Vad heter du, hur gammal är du? Kunna delta i enkla lekar, t ex Eva säger att Stå upp! Sit ner! Gå till dörren! Peka på någonting Visa mig Ge mig Ramsräkna, sjunga sånger mm. Dela upp ord i stavelser Sätta ihop stavelser till ord Jämföra korta och långa ord Visuellt med markörer Sammansatta ord Klassificering av ord
Süleyman Boyaci, Dec 2004 3 Modersmål delmål och moment Steg 1 (6-8 år) LÄSA Eleven skall Moment veta vad en mening är. kunna rimma. kunna låna från skolbiblioteket kunna läsa och förstå en enkel text. kunna läsa en förberedd text för någon. kunna bokstäverna kunna läsa och skriva sitt namn kunna läsa några enkla ordbilder kunna läsriktningen En mening berättar någonting Leka med språket, rim, ramsor, rytm Besök i skolbiblioteket Boktips Läsa högt Besvara frågor muntligt på textens innehåll Egna sagor Redovisningar Läxredovisning Form, ljud och namn Öva på sin namnteckning Räkneord, jag, du, han/hon, vi, ni, de, mamma/pappa, mor/far, bror, syster, kusin etc. Händelsekort
Süleyman Boyaci, Dec 2004 4 Modersmål delmål och moment Steg 1 (6-8 år) TALA Eleven skall Moment kunna uttrycka sin åsikt kunna ta ställning till i olika situationer. kunna återge ett händelseförlopp. kunna berätta om egna upplevelser i en grupp. kunna framträda inför en grupp. kunna ställa och besvara frågor. kunna lyssna koncentrerat kunna lyssna på varandra. Enhetsråd Värderingsövningar Diskussioner Kamratgrupper Återberätta saga med bildstöd Återberätta med hjälp av stödfrågor som för handlingen framåt Skapa gruppkänsla (samling) Berätta om resor, läger, lov etc. Visa bilder Dramatisera Föra en dialog Formulera frågor Instruktion som ges i grupp I dialogform När någon talar inför grupp På sagor och berättelser
Süleyman Boyaci, Dec 2004 5 Modersmål delmål och moment Steg 1 (6-8 år) SKRIVA Eleven skall Moment kunna skriva en text så att andra kan läsa och förstå. kunna skriva med läslig handstil Hemskriv Egen bok Välskrivning Stor bokstav, punkt kunna skriva enkla meningar kunna skriva egna enkla texter med mellanrum mellan orden kunna överföra tal till enkel skriven text. Använda små bokstäver adekvat Till bilder Egen bok Tankebok
Süleyman Boyaci, Dec 2004 6 Tala Lokal kursplan Steg 2(9-10 år) Ämne: Modersmål/. Kursplanens mål Enhetens lokala mål Så här arbetar vi för att nå målen. Eleven skall: Eleven skall: Så här utvärderar vi att målen har nåtts. Kunna muntligt berätta och Kunna och vilja berätta Vi utgår ifrån Modersmålsläraren gör redogöra så att innehållet inför gruppen, kunna elevens språknivå, fortlöpande blir begripligt för lyssnaren, lyssna aktivt samt erfarenheter och iakttagelser av elevens samt kunna läsa en text högt kunna läsa upp en upplevelser. Vi språkutveckling. Till för grupper. Förstå tydligt egen text för grupper. skapar tillfällen till varje elev ges tillfälle och enkelt tal, själv kunna och behov av att att delta i diskussioner delta i enkla samtal. uttrycka sig i och öva muntlig dialog, bilder, framställning. sånger, ramsor och lekar som inspirerar till att tala ett meningsfullt modersmål. Modersmålslärarens kommentar: Hemmets kommentar:
Süleyman Boyaci, Dec 2004 7 Läsa Lokal kursplan Steg 2 (9-10 år) Ämne: Modersmål/.. Kursplanens mål Enhetens lokala mål Så här arbetar vi för att nå målen. Eleven skall: Eleven skall: Så här utvärderar vi att målen har nåtts. Kunna läsa barn och Med vilja och lust läsa Modersmålslärarna Modersmålsläraren ungdomsböcker och minst en skönlitterär uppmuntrar sina kontrollerar faktatexter, skrivna för barn bok på sin egen nivå elever till läsning läsutvecklingen och ungdom, med god varje termin, samt genom högläsning, kontinuerligt med hjälp förståelse och med flyt i kunna använda fakta biblioteksbesök och av LUS schemat. läsningen. texter för att söka svar god tillgång till Eleven gör på sina egna frågor. litteratur. Vi skapar bokrecensioner och Eleven skall kunna läsa tillfälle både i redovisningar. enligt punkt 17 på LUS hemmet och i schemat. skolan genom stöd av föräldrar. Modersmålslärarens kommentar: Hemmets kommentar:
Süleyman Boyaci, Dec 2004 8 Skriva Lokal kursplan Steg 2 (9-10 år) Ämne: Modersmål/. Kursplanens mål Enhetens lokala mål Så här arbetar vi för att nå målen. Eleven skall: Eleven skall: Så här utvärderar vi att målen har nåtts. Kunna skriva berättelser, brev, anteckningar och redogörelser med tydlig handstil, så att mottagaren kan både läsa och tyda den. Se LPO Modersmålslärarna uppmuntrar sina elever att uttrycka sig skriftligt genom t.ex. dagbok, egna berättelser, gemensamma skrivuppgifter samt tankekartor. Modersmålsläraren följer upp varje elevs skrivutveckling genom att läsa, kommentera och korrigera varje elevs texter kontinuerligt. Eleven blir godkänd för att kunna följa steg 3:s kurser. De elever som inte blir berättigad till steg 3 kan få svårigheter för att klara av kursinnehållet. Eleverna redovisar sina skrift uppgifter med tydlig handstil. Modersmålslärarens kommentar: Hemmets kommentar:
Süleyman Boyaci, Dec 2004 9 Stava Lokal kursplan Steg 2 (9-10 år) Ämne: Modersmål/.. Kursplanens mål Enhetens lokala mål Så här arbetar vi för att nå målen. Eleven skall: Eleven skall: Så här utvärderar vi att målen har nåtts. Känna till och kunna tillämpa de vanligaste reglerna för skriftspråket och de vanligaste reglerna för stavning och kunna använda ordlista. Känna till de vanliga ordens korrekta stavning. Eleven skall kunna använda stor och liten bokstav vid rätt tillfälle, samt kunna använda kommatering vid upprepning. Eleven skall kunna använda ordlista, kartregister och uppslagsverk. Eleven skall kunna arbeta med ordlistor och andra register kontinuerligt. Eleven kan rätt stava till de vanligaste orden med hjälp av rättstavningshjälpmedel. Modersmålslärarens kommentar: Hemmets kommentar:
Süleyman Boyaci, Dec 2004 10 Lyssna Förstå Lokal kursplan Steg 3 (11-12 år) Ämne: Modersmål/.. Kursplanens mål Enhetens lokala mål Så här arbetar vi för att nå målen. Eleven skall: Eleven skall: Så här utvärderar vi att målen har nåtts. Kunna förstå det mest väsentliga i enkla instruktioner och beskrivningar som ges i tydlig tal och i lugnt tempo inom för eleven bekanta områden. Kunna förstå det mest väsentliga i enkla instruktioner och beskrivningar. Vi jobbar med olika hör-övningar, eleven skriver egna reflektioner. Eleven visar att den förstår en vägbeskrivning genom att markera vägen på en karta. Eleven skall förstå tydligt, även något regionalt färgat tal, i instruktioner, berättelser och beskrivningar som rör kända för-hållanden och egna intresseområden. Modersmålslärarens kommentar: Hemmets kommentar:
Süleyman Boyaci, Dec 2004 11 Lyssna Förstå Lokal kursplan Steg 3 (11-12 år) Ämne: Modersmål/. Kursplanens mål Enhetens lokala mål Så här arbetar vi för att nå målen. Eleven skall: Eleven skall: Så här utvärderar vi att målen har nåtts. Kunna läsa och tillgodogöra sig det viktigaste innehållet i enkla instruktioner och beskrivningar. Kunna tiltillgod läsa dviktigaste och tillgodogöra sig innehållet i enklare skönlitterära och andra berättande, beskrivande och argumenterande texter som behandlar kända ämnesområden. Kunna läsa och tillgodogöra sig det viktigaste innehållet i enkla instruktioner, beskrivningar och skönlitterära texter. Vi läser och recenserar böcker i modersmålet i skolan och hemma. Skriver ner bokens handling och svarar på frågor utifrån texten. Eleven läser texter på modersmålet, 200-300 ord, och svarar på frågor om textens innehåll. Modersmålslärarens kommentar: Hemmets kommentar:
Süleyman Boyaci, Dec 2004 12 Samtala/berätta Lokal kursplan Steg 3 (11-12 år) Ämne: Modersmål/. Kursplanens mål Enhetens lokala mål Så här arbetar vi för att nå målen. Eleven skall: Eleven skall: Så här utvärderar vi att målen har nåtts. Kunna i enkel form muntligt berätta något om sig själv och andra. Kunna detta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen. Kunna i enkel form muntligt berätta om sig själv och andra, samt om för eleven kända ämnen. Vi arbetar med talövningar, dialoger och spel. Eleven redovisar sina upplevelser genom att berätta inför grupp. Eleven skall kunna delta aktivt i samtal kring kända ämnen och med hjälp av olika strategier bidra till att kommunikationen fungerar, kunna muntligt berätta och beskriva något som hon/han sett, hört, upplevt eller läst samt uttrycka och argumentera för en uppfattning i något för henne/honom angeläget ämne. Ställa och besvara frågor kring sin egen vardag. Detta i enkla och välbekanta samtal. Vi jobbar med givna dialoger. Eleven visar genom att prata om sig själv, sin familj och sin fritid, i dialog med kamrat, samt att föra dialogen framåt genom att ställa följdfrågor. Modersmålslärarens kommentar: Hemmets kommentar:
Süleyman Boyaci, Dec 2004 13 Skriva Lokal kursplan Steg 3 (11-12 år) Ämne: Modersmål/. Kursplanens mål Enhetens lokala mål Så här arbetar vi för att nå målen. Eleven skall: Eleven skall: Så här utvärderar vi att målen har nåtts. Kunna göra sig förstådd i skrift i mycket enkel form för att meddela något. Eleven skall kunna begära och ge information i skrift, samt berätta och beskriva något. Kunna göra sig förstådd i skrift i enkel form för att meddela något. Kunna enkel grammatik i modersmålet. Vi skriver brev. Vi tränar på Internet genom att söka kontakter med ungdomar i ursprungslandet via data. Eleven skriver kort och enkelt på en given nivå om ett ämne i form av brev, berättelse eller dialog. Utöka ordförrådet genom att träna synonymer och motsatsord. Eleven visar sitt grammatiska kunnande på en relevant nivå genom att använda sin kunskap i löpande text eller tal. Modersmålslärarens kommentar: Hemmets kommentar:
Süleyman Boyaci, Dec 2004 14 Kultur kunskap Lokal kursplan Steg 3 (11-12 år) Ämne: Modersmål/. Kursplanens mål Enhetens lokala mål Så här arbetar vi för att nå målen. Eleven skall: Eleven skall: Så här utvärderar vi att målen har nåtts. Känna till något om vardagslivet i ursprungslandet. Eleven skall ha kunskaper om vardagsliv, sam-hälle, kultur, traditioner i ursprungslandet, samt kunna göra några jämförelser med den svenska kulturen utifrån egna erfarenheter. Känna till något om vardagslivet i ursprungslandet. Vi tittar på TV program från ursprungslandet. Redovisar skriftligt eller muntligt om sitt ursprungsland med följande innehåll: Mat, boende, skola, traditioner, nationella och religiösa högtider samt eget val. Modersmålslärarens kommentar: Hemmets kommentar:
Süleyman Boyaci, Dec 2004 15 Studieteknik Lokal kursplan Steg 3 (11-12 år) Ämne: Modersmål/. Kursplanens mål Enhetens lokala mål Så här arbetar vi för att nå målen. Eleven skall: Eleven skall: Så här utvärderar vi att målen har nåtts. Kunna reflektera över hur den egna inlärningen av t.ex. ord och fraser går till. Kunna genomföra korta, enkla, muntliga och skriftliga uppgifter i samarbete med andra eller på egen hand. Utvärdera sitt sätt att lära sig sitt modersmål. Eleven skall kunna ta hjälp av ordlista och olika uppslagsverk. Eleven skriver självständigt egna reflektioner. Eleven berättar hur den lärt sig t.ex. Jag har repeterat, arbetat i kör, sjungit hemlandets sånger, läst ramsor, blivit förhörd på modersmålet, etc. Eleven skall kunna reflektera över och dra slutsatser om sitt sätt att lära sig sitt modersmål. Kunna välja och använda hjälpmedel vid textläsning, skrivning och andra språkliga aktiviteter. Kunna, på egen hand och i samarbete med andra, planera och genomföra arbetsuppgifter samt därvid dra slutsatser av sitt arbete. Modersmålslärarens kommentar: Hemmets kommentar:
Süleyman Boyaci, Dec 2004 16 Kunskapskriterier Lokal kursplan Steg 4 (13-14 år) Ämne: Modersmål/.. LYSSNA Mål som eleverna skall uppnå i modersmål: NATIONELLA MÅL Eleven skall kunna: Eleven kan visa det så här: Eleven skall kunna förstå tydligt, både regionalt och riksspråk, instruktioner, berättelser och beskrivningar som rör kända förhållanden och egna intresseområden. SAMTALA Mål som eleverna skall uppnå i modersmål: A) Förstå Mm. läraren på modersmålet när hon/han förklarar eller beskriver uppgifter. B) Förstå hörövningar eller beskrivningar på modersmålet. Eleven berättar eller beskriver uppgiften på så sätt att eleven visar sig förstått det hela. Eleven kommenterar eller återberättar det hon/han hört t ex på TV, video eller band. NATIONELLA MÅL Eleven skall kunna: Eleven kan visa det så här: Eleven skall kunna delta aktivt i samtal kring kända ämnen och med hjälp av olika strategier bidra till att kommunikationen fungerar. Eleven skall kunna muntligt berätta och beskriva något som hon/han sett, hört, upplevt eller läst samt uttrycka och argumentera för en uppfattning i något för henne/honom angeläget ämne med hjälp av stödord av Mm läraren. Eleven skall också vinnlägga sig att ha ett tydligt uttal. C) Föra ett enklare samtal på modersmålet i par (dialog) eller grupp (gruppsamtal). På olika sätt stödja sina kamrater så att ett samtal kan flyta på. Berätta D) Eleven får efter förberedelse, berätta, med en röd tråd, om en film, en läst bok, eller om en upplevelse, som semesterresa i hemlandet, en fest, bröllop, praoarbete, idrottshändelse och också kunna säga vad hon/han tyckte om den. Eleven samtalar om t ex sin fritid, sin semester i ursprungslandet, en nyhet från landet i fråga, praoarbete, ett studiebesök, sig själv eller sin familj, med sina kamrater kring bilder, texter, TV eller andra källor så att en person som talar samma modersmål förstår vad eleven menar. Eleven hjälper sina kamrater att fortsätta ett samtal med frågor, lämpliga artighetsfraser, gester eller kroppsspråk. Eleven berättar enbart på modersmålet och uttalar orden så att en person som talar samma modersmål förstår vad eleven menar. Glömmer eleven ett sökt ord i modersmålet förklarar eleven det istället med andra ord i modersmålet, gester eller kroppsspråk, dock ej på svenska.
Süleyman Boyaci, Dec 2004 17 Kunskapskriterier Lokal kursplan Steg 4 (13-14 år) Ämne: Modersmål/.. LÄSA Mål som eleverna skall uppnå i modersmål: NATIONELLA MÅL Eleven skall kunna: Eleven kan visa det så här: Eleven skall kunna läsa och tillgodogöra sig innehållet i enklare skönlitterära och andra berättande, beskrivande och argumenterande texter som behandlar kända ämnesområden. SKRIVA Mål som eleverna skall uppnå i modersmål: E) Läsa en text i modersmålet ur t ex läromedel för Åk 8-9 på modersmålet. Med hjälp av ordlistan skall eleven förstå innehållet. Eleven läser en text på modersmålet, ur t ex läromedlet, och svarar på frågor om textens innehåll på ett sätt som visar att eleven har förstått det lästa. NATIONELLA MÅL Eleven skall kunna: Eleven kan visa det så här: Eleven skall kunna begära och ge information i skrift samt berätta och beskriva något samt även kunna tillämpa skriftspråkets normer, både för hand och med hjälp av PC. F) I skrift kunna ställa frågor till en person som talar elevens modersmål. G) I skrift kunna berätta eller beskriva något som eleven har sett, hört, upplevt eller läst så att en person som talar samma modersmål kan förstå. Behärska grundläggande skrivregler (stora skiljetecken, kommatering, versaler/gemena, styckeindelning) Eleven skriver ett brev till en person som talar samma modersmål för att t ex få reda hur personen har det och vilka hobbyer hon/han har. Hur det går för henne/honom i skolan. Eleven skriver om sig själv, vad en film eller en bok handlar om, om en resa, fest, bröllop eller beskriver en bild. Eleven behärskar att uttrycka sig med olika typer av texter som ovan beskrivits.
Süleyman Boyaci, Dec 2004 18 KULTURKUNSKAP Mål som eleverna skall uppnå i modersmål: NATIONELLA MÅL Eleven skall kunna: Eleven kan visa det så här: Eleven skall ha kunskaper om vardagsliv, samhälle och kulturtraditioner, högtider, religion samt kunna göra jämförelser med egna kulturella erfarenheter. STUDIETEKNIK Mål som eleverna skall uppnå i modersmål: H) Veta något om hur människor lever i det ursprungslandet (realia). Eleven har läst på fakta och berättar t ex något om matvanor, skolor, sporter, turistattraktioner, geografi, historia, religion eller om olika högtider i det ursprungslandet. NATIONELLA MÅL Eleven skall kunna: Eleven kan visa det så här: Eleven skall kunna reflektera över och dra slutsatser om sitt sätt att lära sig modersmålet. Eleven skall kunna välja och använda hjälpmedel vid textläsning, skrivning och andra språkliga aktiviteter. Eleven skall kunna, på egen hand och i samarbete med andra, planera och genomföra arbetsuppgifter samt därvid dra slutsatser av sitt arbete. I) Ha provat flera sätt att lära sig på. J) Ta hjälp av grammatik, ordlista, uppslagsverk eller Internet. K) planera, genomföra och redovisa sitt arbete både enskilt och i grupp. Eleven berättar eller visar hur hon/han tycker att hon/han lär sig bäst. Eleven hittar sökta ord och uppgifter i ordlistor, uppslagsverk, Internet. Eleven planerar, genomför och redovisar sina uppgifter enskilt eller i grupp.
Süleyman Boyaci, Dec 2004 19 Bedömning av elevtext Lokal kursplan Steg 4 (13-14 år) Ämne: Modersmål/. Typiskt för texten Godkänd Väl Godkänd Mycket Väl Godkänd Kommunikativ kvalitet Begripligt innehåll: Röd tråd Klart syfte: Fokus på medvetenhet om mottagare och situation, referensramar Innehållsmässig Kvalitet mottagaren förstår innehållet även om det ibland krävs en omläsning texten kan läsas utan svårigheter, vissa oklara formuleringar, t ex Oidiomatiska uttryck, stör ej förståelsen strävar efter anpassning till mottagarens språkliga och kulturella referensramar texten är klar och tydlig anpassningen till läsaren är god Kontextbundet/kont extobundet Kognitiv svårighetsgrad Val av texttyp Skrivregler innehållet styr över texttyp den egna tankegången framgår, delvis underbyggd konkretion/exempel kompositionen främst kronologisk strukturen är någorlunda tydlig, början/slut passar till ämnet väljer texttyp efter ett syfte sammanhang utvecklas inte endast kronologiskt klar struktur och tydligt fokus på ämnet för ett kritiskt resonemang utvecklar relevanta uppslag och ger egna synvinklar Interpunktion Styckemarkering Stavning skiljetecken har ett visst värde för förståelsen styckeindelning används men inte alltid korrekt stavfel återspeglar ljuduppfattningen utnyttjar textuella markörer (rubriker, stycken, skiljetecken) visar medvetenhet om ljudsystemet i modersmålet/ljudenlig stavning tar vara på möjligheten att skapa samspel mellan innehåll och form
Süleyman Boyaci, Dec 2004 20 Instruktioner På följande sidor beskrivs modersmålsenhetens tolkning av de nationella kunskapskriterierna för uppnåendemålen i modersmål, skolår 8 9. Skolverkets kriterier står i vänsterkolumnen; i mittkolumnen Eleven skall kunna har vi konkretiserat dessa för att underlätta en bedömning av elevens färdigheter. I den högra kolumnen Eleven kan visa det så här exemplifierar vi hur eleven kan visa sina kunskaper i varje delmoment. Varje mittkolumn har en bokstav, A K, vilka även återfinns i den individuella sammanställningen, samt i gruppsammanställningen, detta för att tydliggöra vilka de olika delmomenten är, och var man skall markera om eleven uppnått målen, eller ännu inte uppnått målen. Undervisande modersmålslärare fyller i sammanställningarna. Om Mm. läraren finner att eleven klarat delmomentet markeras detta med ett kryss i motsvarande ruta. Har eleven inte klarat delmomentet lämnas rutan tomt. På den individuella sammanställningen finns det plats för datum då eleven uppnått målen. Det finns även utrymme för eventuella kommentarer, åtgärder som vidtagits osv. Gruppsammanställningen fungerar även som en grupplista där elevernas namn fylls i. Om eleven har klarat samtliga moment markeras detta i rutan Har uppnått målen. Mm. läraren fyller även i det totala antalet elever som ännu inte uppnått alla mål. Enhetschefen ansvarar för att sammanställningarna arkiveras på skolan i 4 år. Vid övergången till gymnasieskolan kan den individuella sammanställningen, på begäran, sändas till mottagande lärare/skola. Gruppsammanställningen fylls i senast vecka 21. Det är skolans/enhetens ansvar och skyldighet att: Upprätta en individuell studieplan för varje elev. Genomföra ett utvecklingssamtal per elev och termin. Upprätta åtgärdsprogram och noggrant dokumentera dessa. Gemensamma övningspunkter med modersmål och Sv2. - Presentera dig själv (namn, ålder, klass ) - Nämn någonting om din familj och dina personliga intressen eller vad du gör under din fritid eller vad du vill göra i framtiden. - Praoarbeten (Redovisa hur det har varit). - Semesterupplevelser från ursprungslandet. - Bokredovisning, sagoredovisning osv. - Gemensamma temaarbeten, bildteman osv. - Parallella temaarbeten, hur människorna levde i ursprungslandet under den svenska vikingatiden etc. Diskutera Vad Internet har för roll i ditt eller andra människors liv. Tala mycket och tala bara modersmålet under hela diskussionen. Tala i turordning. Berätta för dina kompisar om dina egna Internetvanor. Håll konversationen igång och hjälp varandra om det behövs. Om du chattar (varför/varför inte)? När chattar du? Hur mycket tid spenderar du på Internet i varje dag? Vilka hemsidor besöker du? Vad pratar du mest om? Vilka hemsidor tycker du inte om? (Varför/varför inte) Vet du någon som aldrig chattar?
Süleyman Boyaci, Dec 2004 21 Ta upp ett av korten. Läs uttalandet (texten) högt. Säg om du instämmer eller inte. Försök att förklara varför du håller med eller inte. Ge exempel vad du menar. Fråga kompisarna vad de tycker och varför. Varje rubrik nedan representerar ett enkelt kort som har ett uttalande. Eleven kan bara se ett uttalande som hon/han tar upp.) Du tappar uppfattningen om tiden när du börjar chatta. Jag kan inte leva utan att chatta varje dag. Internet hindrar mig från att göra mina läxor och håller mig sent uppe på kvällen. Spelen, t ex Counter Strike, gör människorna mer våldsbenägna. Internet ruinerar familjelivet människorna har upphört prata med varandra. Jag tror att jag lär mig mycket genom Internet. Pornografin på Internet påverkar människorna mycket. Människorna på Internet verkar alltid vara intressanta. Internet lär människorna dåliga vanor. Internetkommersen får människorna att handla onödiga saker. Internet håller dig i takt med att veta vad dina kamrater håller på med, eller vad som händer i skolan. Mitt modersmål har utvecklats mycket sedan jag började chatta på Internet. Exempel på en skrivuppgift Elever, som har skrivit breven i exemplen nedan, har fått instruktionen att skriva en kort text där de ställer frågor till en blivande värdfamilj inför språkresan till England. De har fått en kvart på sig att genomföra uppgiften. Ärade Familj, Mitt namn är.. jag är flicka och jag är 173 cm lång, och jag har grönblå ögon och jag har brunt långt hår. Jag spelar basket här i Sverige och jag undrar om jag fortfarande kan spela basket när jag kommer till er (i ett flicklag)? Hur ser ni ut? Har ni några barn eller husdjur? Är det kallt där ni bor och där jag kommer att vara? Hur skall vi träffas på järnvägsstationen? Jag kommer att ha på mig en klänning, den är blå, och jag kommer att ha min mobiltelefon så jag kan ringa er när jag är där. Kan ni ha en skylt där mitt namn står så att jag kan veta till vilken familj jag skall gå till. Kommentar 1 Texten bedöms inte godkänd nivå. Eleven klarar inte att formulera frågor i modersmålets ordföljd, vilket gör att budskapet inte går fram. Kommentar 2 Texten når inte Godkänd enligt gruppens bedömning. Den saknar en röd tråd och saknar begriplig språkkonstruktion. Vissa meningar går inte förstå. Det går inte att avgöra om eleven har förstått det lästa. Kommentar 3 Texten bedöms som godkänd, dock med vissa reservationer (G-). Trots bristande stavning är texten fullt förståelig för en person som talar elevens modersmål. Eleven klarar skriva frågor med rätt ordföljd i modersmålet.
Süleyman Boyaci, Dec 2004 22 Kommentar 4 Eleven bedöms som Godkänd (G). Texten innehåller många korrekta frågor med rätt ordföljd i modersmålet, samt har fullt acceptabel stavning. Elevens budskap går tydligt fram och kan inte missförstås. Reflektioner kring egen inlärning Namn: Klass: Markera i rutorna vad du tycker om inlärningen av ditt modersmål. Stämmer Ofta Ibland Ej alls 1. Jag tycker att det är viktigt att tala modersmålet. 2. Jag lär mig mest när jag arbetar i par eller grupp. 3. Jag tror att Mm. läraren skall bestämma vad vi skall lära oss. 4. Jag tror att eleverna i gruppen skall arbeta med olika saker. 5. Jag tror att det är en bra idé att ha hemläxa i modersmålet. 6. Jag tycker att jag behöver lära mig mer grammatiska regler i modersmålet. 7. Jag tycker att det är svårt att lära sig nya ord i modersmålet och komma ihåg dem. 8. Jag använder ett lexikon när jag inte förstår. 9. Jag tycker att jag lär mig modersmålet mest utanför skolan, genom att titta på TV, lyssna på musik, använda PC osv. 10. Jag tycker att det är bra hjälp när föräldrarna har tid att prata och hjälpa mig hemma.
Süleyman Boyaci, Dec 2004 23 PÅ FRITIDEN Markera i rutorna vad du gör på din fritid. Mycket Ofta Ofta Sällan Aldrig 1) Jag tittar på filmer, video och TV-program på modersmålet. 2) Jag lyssnar musik på modersmålet. 3) Jag talar modersmålet hemma. 4) Jag läser böcker, tidningar, tidskrifter på modersmålet. 5) Jag skriver brev, kort, dagbok osv. på modersmålet. 6) Jag använder modersmålet när jag arbetar med datorer. Individuell sammanställning Uppnåendemål i modersmål, skolår 8 9 Skola: Namn: Mm. Lärare: Grupp: Läsår: Eleven skall kunna: Datum Godkänd Ännu ej godkänd A. - förstå instruktioner B. - förstå avlyssnad text C. - samtala på modersmålet D. - berätta på modersmålet E. - förstå läst text F. - skriva frågor G. - berätta skriftligt H. - något väsentligt om ursprungslandet I. - ha provat på olika sätt att lära sig modersmålet J. - hitta i en ordlista, grammatik, Internet K. - redovisa arbeten Eventuella kommentarer
A. Förstå instruktioner B. Första avlyssnad text C. Samtala på modersmålet D. Berätta på modersmålet F. Skriva frågor G. Berätta skriftligt H. Något väsentligt om ursprungslandet I. Ha provat på olika sätt att lära sig modersmålet J. Hitta i en ordlista K. Redovisa arbeten Godkänd Ännu ej godkänd Süleyman Boyaci, Dec 2004 24 Gruppsammanställning Uppnåendemål i modersmål, skolår 8 9 Läsåret: Skola: Mm. Lärare: Grupp: Antal: Datum: Elevernas namn: E. förstå läst text på M.målet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Antal elever som når målen Antal elever som ännu ej når målen
Süleyman Boyaci, Dec 2004 25 Individuellt utvecklingssamtal Att arbeta koncentrerat med, i skolan och hemma Nulägesrapport Elevens namn: Datum: Kunskapsmål Ämne: Modersmål Hur? (Vad kan jag, skolan och hemmet göra?) POSITIVT: BÖR FÖRBÄTTRAS: ÅTGÄRDER: Personlig utveckling och ansvar: Underskrift Eleven Förälder/Föräldrar Modersmålsläraren
Süleyman Boyaci, Dec 2004 26 Tips till utvecklingssamtal Några punkter att ta upp och samtala kring samt att komma överens om: Trygghet och trivsel Kamratskap Social utveckling Kunskapsutveckling Arbetssätt Ansvarstagande Nya mål Målen kan vara både långsiktiga och kortsiktiga Målen måste vara både realistiska och motiverande Hur skall målen uppnås? Arbetssätt och inlärningsstil Arbetsmaterial och arbetsmetoder Struktur och strategier Arbetsrutiner Hur skall min modersmålslärare kunna hjälpa mig? Stöd eller studiehandledning Arbetsmetoder och arbetsmaterial Arbetstid och arbetsrutiner På vilket sätt kan mina föräldrar hjälpa mig? Arbetstid, stöd och arbetssätt Uppföljning När och hur skall arbetet med att nå målen följas upp?
Süleyman Boyaci, Dec 2004 27 Frågor inför utvecklingssamtalet Namn: Klass: Datum: Har du nått målen från förra utvecklingssamtalet? Om inte - varför? Vad tycker du om dina arbeten i portfolion och modersmålslärarens kommentarer? Vad är du bra på? Vad har du blivit bättre på? Vad behöver du att förbättra? Behöver du hjälp med något och i så fall av vem? Vad skulle du kunna sätta upp för nya mål? Det här vill jag att vi pratar om under samtalet? Eleven: Har jag levt upp till målen från förra utvecklingssamtalet? Om inte-varför? Håller de mål jag satte upp inför nästa år? Om inte-varför? Vad jag känner för vad modersmålsläraren har skrivit? Mina starka sidor är: Jag har blivit bättre på: Jag behöver förbättra är: Jag behöver hjälp av: De nya målen kan bli:
Süleyman Boyaci, Dec 2004 28 Samtala om inför utvecklingssamtalet Namn: Klass: Datum: Markera på skalan Inte alls Hur trivs du på enheten? Inte alls Hur trivs du med dina gruppkamrater? Inte alls Hur trivs du med din modersmålslärare? Inte alls Hur trivs du med din mentor? Inte alls Hur tycker du att du uppträder mot andra elever i gruppen? Inte alls Hur tycker du att andra elever och de vuxna uppträder mot dig? Inte alls Hur bra är du på att samarbeta? Inte alls Tycker du att det är lätt eller svårt att förstå lärarens instruktioner? Inte alls Arbetar du självständigt eller behöver du ofta hjälp av lärarna? Inte alls Får du den hjälp du behöver av din modersmålslärare? Inte alls Är du bra på att planera ditt arbete? Inte alls Har du ordning och reda i ditt arbete? Inte alls Kan du koncentrera dig på lektionerna? Inte alls Sköter du hemuppgifterna på ett bra sätt? Inte alls Har du en bra arbetsmiljö hemma? Inte alls Tycker du att du kan utnyttja din inlärningsstil? mycket bra mycket bra mycket bra mycket bra mycket bra mycket bra mycket bra mycket bra mycket bra mycket bra mycket bra mycket bra mycket bra mycket bra mycket bra mycket bra
Süleyman Boyaci, Dec 2004 Hur kan vi öka lärandet? 29 Öka lärandet genom ordning och reda För att öka våra elevers lärande, måste vi modersmålslärare mer aktivt och konsekvent arbeta med gränssättning. Våra elever måste känna sig omtyckta och respekterade av oss modersmålslärare. Vi modersmålslärare måste i samtal lyssna till och försöka förstå våra elever för att vi är de enda som inom skolan kan förstå dem till fullo. Vi modersmålslärare måste röra oss mellan motsatserna att upprätthålla disciplin och samtidigt främja våra elevers frihet och egenvärde. Våra elever som läser modersmål måste tillägna sig begrepp och strukturer från våra lektioner på ett sätt så att de kan användas som intellektuella verktyg i andra ämnen. Vi modersmålslärare måste se till att våra elever kan avkoda budskapet (kunskap och information) och lagra det i minnet för vidare bruk. Vi modersmålslärare måste kunna kommunicera med våra elever på ett sätt så att de kan: dra slutsatser uppfatta innebörder göra tolkningar Vi modersmålslärare måste välja den snabbaste och effektivaste vägen så att våra elever blir läsande och skrivande och därefter kan de erövra det abstrakta, obundna, litterata tänkandet. (Skrivandet främjar förståelse och tänkande inom ett ämne) Våra elever använder skrivandet för att ge uttryck för tankar, åsikter och känslor samt som ett redskap för kommunikation. Våra elever argumenterar i diskussioner och grupparbeten för den egna åsikten.
Süleyman Boyaci, Dec 2004 30 Våra elever beskriver och reflekterar över likheter och olikheter. Våra elever kan formulera tankar i för honom/henne viktiga frågor och känner till andra synsätt än sitt eget. Våra elever genomför och redovisar med logiska resonemang sitt arbete såväl muntligt som skriftligt. Våra elever gör egna observationer och mätningar, använder centrala begrepp och sammanställer och presenterar egna arbeten. Vi modersmålslärare måste arbeta för att utveckla önskade kvaliteter på elevens olika förmågor. Vi modersmålslärare skiljer på: Utvärdering och bedömning Innehållet i undervisningen Målen för lärande Normerna för utvärdering Undervisningsstoff Mål Kriterier Vi stimulerar lärandet före betygsutvärderingen. I första hand ser vi vad som är bra i ett arbete och vilka styrkor våra elever har Därefter pekar vi ut det som våra elever kan utveckla vidare Vi försöker se hur långt våra elever har kommit i förhållande till målen och sedan tänker vi på hur vi kan gå vidare (Vad är nästa steget?) Vi ger en positiv återkoppling till våra elever med råd för deras fortsatta arbeten. Vi ser till att detta sker hela tiden parallellt med arbetets gång. Vi modersmålslärare skiljer de två utvärderings typerna: Betygskriterier - för betyg och bedömning Vägledande kriterier - för respons och bearbetning
Süleyman Boyaci, Dec 2004 31 MÅL beskriver den art av kunskaper som våra elever ska utveckla. KRITERIER beskriver kunskapernas kvalitet. Uppbyggnad av vägledande kriterier Exempel på kriterier för ett temaarbete: Strukturen på arbetet Inledning och presentation Metod Resultat Diagram, tabeller eller ritningar STRUKTUR Från MYCKET BRA till DÅLIGT (4 stegs gradering) 4. Rapporten är indelad i olika delar: Omslag, presentation av ämnet, material och metod, resultat, diskussion och reflektion, referenser. Den är tydligt skrivet, välstrukturerad och lätt att förstå. 3. Rapporten är indelad i följande delar: Omslag, presentation av ämnet, material och metod, resultat, diskussion och reflektion, referenser. Det går att förstå vad som står. 2. Rapporten är rörig i struktur och/eller skrivande men går att förstå. 1. Struktur och skrivandet i rapporten är rörigt och den går inte eller är svårt att förstå. INLEDNING 1 2 3 4 Inledningen ger inga ledtrådar om vad rapporten kommer att innehålla. Inledningen innehåller mycket lite information. Inledningen ger för mycket information och liknar mest en sammanfattning. Inledning är klar och engagerade.
Süleyman Boyaci, Dec 2004 32 STRUKTUR 1 2 3 4 Struktur och skrivandet i rapporten är rörigt och den går inte eller är svårt att förstå. Rapporten är rörig i struktur och/eller skrivande men går att förstå. Rapporten är indelad i följande delar: Omslag, inledning, material och metod, resultat, diskussion och reflektion, referenser. Det går att förstå vad som står. Rapporten är indelad i olika delar: Omslag, inledning, material och metod, resultat, diskussion och reflektion, referenser. Den är tydligt skrivet, välstrukturerad och lätt att förstå. MUNTLIGT FRAMFÖRANDE Elevens namn: Poäng poäng Kontakt med åhörare 3 Egna uppslag-aktualiteter 3 Säkerhet 3 Konkreta exempel 3 Engagemang 2 Anpassning till tiden (5min) 0 STRUKTUR MANUS-HJÄLPMEDEL Tydligt syfte 3 Frihet i förh. till manus 3 Klar disposition 2 Relevanta hjälpmedel 1 Intresseväckande inledning 2 Medveten avslutning 3 Språk Variation 2 Anpassning till ämne-åhörare 3 Pregnans, uttrycksfullhet 3
Süleyman Boyaci, Dec 2004 33 Portfolio och metakognition Vi ser våra elever som kompetenta att delta i utvärderingen av sitt eget lärande. Genom detta får vi våra elever att reflektera och utveckla sina förmågor att förstå det egna lärande. Metakognition (förmågan att reflektera över) : sitt eget tänkande sin förståelse sitt lärande bli medveten om hur man lär sig bäst PORTFOLIO: Syftet med detta är att våra elever skall spara sina bästa arbeten för att utveckla sina förmågor till: metakognition självvärdering Våra elevers prestationer förbättras om de får möjlighet att utveckla och använda sina metakognitiva förmågor. Detta är motorn i lärandet. Ingen är född med metakognitiva förmågor, det är en lärd och tränad kompetens. En viktig del av att lära är att utveckla metakognitionen. Detta tar tid och innebär en omprioritering av undervisningen. Om våra elever känner till hur kunskapen ser ut, dvs. känner till målen för lärandet genom kriterier blir de medvetna om vad målen i praktiken innebär Då kan de utveckla sin metakognition. Vad kan våra elever få genom portfolio? De kan se tillbaka på de framsteg som gjorts under arbetet. De kan reflektera över sina egna utvecklingar De kan sätta upp nya mål
Süleyman Boyaci, Dec 2004 34 PORTFOLIOARBETE SJÄLVVÄRDERING; våra elever kan peka ut egna framsteg, men också delar som kräver mer arbete. De kan förklara varför och hur de eventuellt kan förbättras. KRITISK FÖRMÅGA; våra elever kan bedöma andras arbeten och motivera sina omdömen. REFLEKTERA; våra elever kan reflektera över egna och andras avsikter och tillvägagångssätt. Våra elever kan lyssna till kritik och dra slutsatser av denna för sitt eget arbete. Våra elever kan utnyttja förebilder för att själv utvecklas. Våra elever kan ställa upp mål för sitt eget lärande. Olika slags reflektion kan byggas in i modersmålsundervisningssekvenser, i form av t.ex.: logg skrivning reflektionsanteckningar självvärdering TRÄNA REFLEKTION Det här var lätt! Varför tror du att detta kändes som ett lätt arbete för dig? Varför var detta ett lätt arbete för dig att utföra? Vad lärde du dig om dig själv under detta arbete? Våra elever kan berätta för varandra i grupper om sina arbeten. Modersmålslärarens frågor kan styra samtalen. TRÄNA REFLEKTION Det här var svårt! Vilka problem stötte du på när du skulle utföra detta arbete? Hur löste du de problem som uppstod? Vad lärde du dig om dig själv under detta arbete?
Süleyman Boyaci, Dec 2004 35 JAG KAN BLI BÄTTRE! Vad skulle du kunna ha gjort annorlunda för att detta skulle bli bättre? Vad anser du att du kan förbättra? Tror du att du behöver mer hjälp eller öva mer på något speciellt för att du skall kunna göra detta arbete bättre? VARFÖR/VARFÖR INTE? Träna reflektion Jag har blivit bättre! På vilket sätt har du förbättrat dig? På vilket sätt har du blivit bättre på slutföra ett arbete? Finns det något speciellt som du behöver bli ännu bättre på? Finns det något område där du behöver förbättra dig ytterligare? Efter en längre periods muntliga reflektionsarbete kan vi börja med våra elever att arbeta med kortsiktiga reflektioner efter samma mall. Det är viktigt att modersmålsläraren regelbundet genom gruppdiskussioner fördjupar elevernas förmåga till ett metakognitivt tänkande. Dessa samtal skall ge våra elever nya frågeställningar, förebilder och modeller. Läs dina olika skrivarbeten i datumordning: Frågor för självreflektion Vilka förändringar har skett under denna period? Eleven kan exempelvis titta på: innehåll ordval, meningsbyggnad, stavning beskrivningar, förklaringar, jämförelser, redovisningar uttrycka tankar, känslor, åsikter Fundera över: Vad kan du nu, som du inte kunde förut? Vad har du förbättrat? Vad behöver du ytterligare för att det skall bli ännu bättre? Vilka nya mål har du?
Süleyman Boyaci, Dec 2004 36 RESPONS Metakognitiv förmåga vid skrivande innebär att våra elever är medveten om: Vad våra elever skriver Vad våra elever vill uttrycka Våra elever kan använda sig av olika strategier för att nå sina mål Våra elever får insikt om och styr skrivprocessen Våra elever kan läsa texten även med andras ögon När och hur skall måluppfyllelsen redovisas? PLANERING En god planering gör att man kan nå målen enklare. Innan du börjar: Kolla först vad eleverna redan kan (kartläggning) Fråga vad eleverna skulle vilja veta Styr och strukturera det som framkommer Lägg till vad de måste kunna i styrdokumeten Hjälp till eleverna att planera sitt arbete, enskilt eller i grupp Låt eleverna formulera frågor de vill ha svar på, hur arbetet skall utföras och bestämma tidsåtgången Var man kan hitta den information man söker, vilka hjälpmedel som behövs, hur presentationen skall gå till, skriftlig eller muntlig eller både och Detta arbete ökar kvaliteten på arbetet, t.ex. friskrivning: Ge ett ämne/rubrik, skrivplanering (huvudpersoner, miljön, handlingen, inledningen, slutet )
Süleyman Boyaci, Dec 2004 37 TIDPLAN Namn: Klass: Datum: Ämne: Modersmål: Arbetsområde: Startdatum: Halvvägs: Slutdatum: Ska vara klart: Blev klart: Jag börjar med att: Sedan skall jag: Därefter skall jag: Efter det skall jag: Jag avslutar med att: Modersmålslärare: Datum:
Süleyman Boyaci, Dec 2004 38 Planering Startdatum: Slutdatum: Må Ti On To Fr Må Ti On To Fr Må Ti On To Fr Må Ti On To Fr Datum L 1. Ä S 2. E R 3. S 1. K R 2. I V 3. E R 4. T 1. A L 2. A R 3. F 1. Ö R 2. S T 3. Å R 4. Jag tycker: Modersmålsläraren tycker: Vi föräldrar tycker:
Süleyman Boyaci, Dec 2004 39 PORTFOLIO Genom portfolioarbetet förbereder vi modersmålslärare våra elever för att lyckas både i skolan och efter skolan. Våra elever kommer att byta arbete och karriär flera gånger och för att klara det måste de kunna sätta upp mål och utvärdera sin verksamhet. Portfoliometodiken är en demokratisk arbetsform, den ger våra elever både verkligt inflytande och möjlighet att ta ansvar för sin egen kunskapsutveckling (Genom sitt uppsatta mål, planering, dokumentation, reflektion och utvärdering). För att få reda på hur varje enskild elev bäst skaffar sig kunskap och vilka strategier som är framgångsrika för henne/honom, krävs det att hela processen och inte bara det färdiga resultatet. Här fungerar portfolion som ett verktyg som stärker elevens förmåga att fatta sina egna beslut. Portfolio handlar om att träna eleven i självvärdering och reflektion och syftar inte till att eleverna enbart samlar sina bästa arbeten i en mapp. Att arbeta med IUP innebär att man genom utvärdering får veta var i utvecklingsprocessen eleven ligger och utifrån denna kartläggning kan ta ställning till hur det fortsatta arbetet ska läggas upp. Skolans viktigaste mål består av att utveckla elevernas intellektuella förmågor. Hur denna intellektuella utveckling fortskrider kan man inte enbart avgöra genom tester och traditionella prov Vad kan ingå i en visningsportfolio? Innehållsförteckning, presentation av mig själv, min utveckling, min sociala utveckling, mål, utvecklingsplan, betyg och eventuella åtgärdsprogram, min inlärningsstil, se bakåt och gå vidare reflektion kring året som har gått, föräldramedverkan, peppning, övrigt En tydlig bild av framstegen stärker elevens självförtroende. Portfolion kan indelas: Mål, planering, dokumentation, reflektion, Utvärdering och bedömning, kriterier, respons, Självvärdering, kamratvärdering, lärarvärdering, Utvecklingssamtal och föräldramedverkan
Süleyman Boyaci, Dec 2004 40 MÅL Det som undervisningen skall leda till och det som skall utvärderas är elevernas lärande. Uppnåendemålen motsvarar den lägsta acceptabla nationella utbildningsstandarden (de mål en elev minst skall uppnå), dvs. de kunskaper var och en behöver för att klara sig i samhället. Målen att sträva mot anger de högre mål som undervisningen skall inriktas mot. De är elevens utveckling av insikter, färdigheter, förståelse, erfarenheter, dvs. den enskilda elevens kunskapsutveckling som står i centrum. Det är dessa utbildningsmål som skall styra undervisningen genom att utgöra underlag för arbetet med den lokala arbetsplanen och de undervisningsmål som den enskilda läraren tillsammans med eleverna sätter upp. Kvantitativ kunskap utgår från empirismens definition som är detsamma som objektiv och sann information om fenomen och företeelser i omvärlden. Kunskap som information karakteriseras av att vara förmedlingsbar och mätbar. Kvalitativ kunskap utgår från konstruktivismens definition som personliga och subjektiva tolkningar av fenomen och företeelser i omvärlden. Den andra dimensionen består av att i intellektuella processer använda fakta, begrepp eller sammanhang för att göra beskrivningar, tolkningar, jämförelser, mm i relation till problem och företeelser i omvärlden. Skolans kunskapsuppgift omfattar inte enbart att förmedla kunskaper, utan också att främja elevernas kunskapande förmågor. All kunskapsförmedling oavsett om det gäller fakta, förståelse; färdighet eller förtrogenhet, har någon form av facit att jämföra med. När det gäller kunskapandet däremot, är det arbetet som är målet, förmågan att formulera och utveckla problem och komma fram till slutsatser. Den omfattar såväl färdigheter att formulera sig, att använda kunskapskällor, att sammanställa, att göra beräkningar etc. som förtrogenhet; vilken kommer till uttryck t ex genom en förmåga till riktiga bedömningar i kunskapandets olika skeden. En kursplan skall bestå av innehållsmål, kompetensmål och bedömningskriterier. En komplett uppsättning för skolår fem och en annan uppsättning för skolår nio. En viktig sak är att inte skapa någon slags förvirring om de här tre komponenterna nämligen mål att sträva mot, mål att uppnå och betygkriterierna vid planering och bedömning. De faktiska målen skall inte utgöra en stor andel av elevers mål utan fokus måste inriktas mot mål att sträva mot och att systemet med mål att uppnå måste ses över dvs. Målen att sträva mot skall vara överordnade, de skall ligga till grund för planering, genomförande och utvärdering av undervisning. Om uppnåendemålen i kursplanerna betonas på bekostnad av strävandemålen kan det innebära att eleverna inte i lika stor utsträckning ges möjlighet att utveckla de kunskaper som skolan i första hand skall inrikta sin verksamhet på.
Süleyman Boyaci, Dec 2004 41 Varje elev strävar efter: Att utveckla nyfikenhet och lust att lära Att utveckla sitt eget sätt att lära Att utveckla tillit till sin egen förmåga Att känna trygghet och lära sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra Att lära sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra Att befästa en vana att självständigt formulera ståndpunkter, grundade på såväl kunskaper, som förnuftsmässiga och etiska överväganden Att ta ett personligt ansvar för sina arbeten och sin arbetsmiljö Att successivt utöva ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan samt att ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna Svårigheten med detta är att man inte förändrar synen på kunskap över en natt. Att förskjuta fokus från att enbart bedöma färdiga resultat, och se till att processen tar tid. Skolan skall klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Elevernas misslyckande kan många gånger bottna i att de inte förstått vad som krävs. Därför måste varje nytt arbetsområde beskrivas med tydliga krav och förebilder så att eleverna når kvalitativt bättre och högre resultat. Varje elev måste kunna sätta upp mål som är tydliga, mätbara och tidsbestämda, dessutom realistiska för just henne/honom.
Süleyman Boyaci, Dec 2004 42 Varje modersmålslärare strävar efter: Att utgå från att eleverna kan och vill ta personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan. Att se till att alla elever oavsett kön, och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisnings innehåll, samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad. Bedömningarna kall göras utifrån på förhandsgivna kriterier som tar hänsyn till olika viktiga faktorer, bl.a. processen och slutprodukten. Liksom målen måste kriterierna vara tydliga och väl förankrade hos eleverna. I och med att eleverna själva bedömer sina arbeten i relation till kriterierna, kommer inte lärarens betyg som överraskning. Det är viktigt att eleverna som ett led i sitt lärande uppmuntras och tränas till att själva bedöma värdet av och meningen med kunskapen. Bedömningen handlar idag om något mer än att rangordna elever efter poäng på olika prov. Den syftar till att kunna identifiera enskilda elevers kunskapskvaliteter för att på bästa sätt beskriva starka och svaga sidor. Bedömningen syftar vidare till att så tydligt som möjligt kunna informera elev och vårdnadshavare om hur det går för eleven i skolan och till att ge ett bra underlag för att planera för elevens fortsatta utveckling.
Süleyman Boyaci, Dec 2004 43 Undersökning 1 Min plan: Namn: Klass: Datum: Ämne: Modersmål: Arbetsområde: Startdatum: Halvvägs: Slutdatum: Godkänt av modersmålsläraren: Datum: 1. Min undersökning gäller: 2. Bakgrundsfakta hämtade jag från Internet Uppslagsverk Organisationer Broschyrer Experter inom området Andra källor 3. Viktig information som har framkommit genom undersökningen: Jag har börjat sammanställa undersökningen. Datum:
Süleyman Boyaci, Dec 2004 44 Undersökning 2 Namn: Klass: Datum: SJÄLVVÄRDERING MOMENT Bestämt och planerat en undersökning Noggrant genomfört datainsamling Grafiskt åskådliggjort fakta Dragit en realistisk slutsats utifrån fakta ELEVKOMMENTAR Detta tyckte jag var roligt: _ HUR VÄL LYCKADES JAG? Elev Låg Hög Mm. lärare Elev Låg Hög Mm. lärare Elev Låg Hög Mm. lärare Elev Låg _ Hög Mm. lärare MODERSMÅLSLÄRARENS KOMMENTAR Finns det något jag skulle kunna förbättra? Fundera fritt runt erfarenheterna från din undersökning. Vad vet du i dag som du inte visste före undersökningen, vilken nytta kan du ha av det du har lärt dig, även utanför skolan. Elevens signatur: Modersmålslärarens signatur:
Süleyman Boyaci, Dec 2004 45 DOKUMENTATION Namn: Klass: Datum: Alltför omfattande dokumentation kan förlora sin struktur. Det bästa är en hanterlig och överblickbar dokumentation. Vad som kan ingå i en modersmålsportfolio? Innehållsförteckning, kursplaner, kursmål, elevens eget mål, planering, loggbok, presentation av mig själv, min kunskapsutveckling, min sociala utveckling, utvecklingsplan, betyg och eventuella åtgärdsprogram, min inlärningsstil, se bakåt och gå vidare reflektion kring året som har gått, skisser, tankar, idéer, arbeten, prov, diagnoser, reflektioner och utvärderingar, föräldramedverkan, peppning och övrigt. Urval till visningsportfolion: Är detta arbete något om mig som jag är stolt över? Berättar det något om mig som är viktigt? Visar det att jag verkligen ansträngt mig? Visar det att jag har kommit närmare något av mina mål? Talar det om att jag har lärt mig något som jag inte kunde tidigare? En tydlig bild av framstegen stärker elevens självkänsla, självförtroende samt motivation. Reflektionskriterier 1. Kunna peka ut arbeten eller delar av arbeten som är bra, men också arbeten som kräver mer arbete för förbättring självvärdering 2. Kunna bedöma andras arbeten och motivera sina omdömen kritisk förmåga 3. Kunna fundera över andras avsikter och tillvägagångssätt 4. Kunna lyssna på kritik och dra slutsatser av denna för det egna arbetet 5. Kunna utnyttja förebilder för att själv utvecklas 6. Kunna ställa mål Kritisk reflektion ökar elevernas självständighet, kvalitetskänsla samt uppmuntrar dem att göra djärva försök och ger idéer om hur de kan gå vidare.