451-1615-2015 2015-03-01. Samra d om arbetet med det utpekade omra det med o versva mningsrisk vid Va nna sby, Va nna s kommun och Umea kommun k

Diarienummer: Länsstyrelsen Västerbotten 451-1615-2015 2015-03-01 Samra d om arbetet med det utpekade omra det med o versva mningsrisk vid Va nna sby, Va nna s kommun och Umea kommun k

Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 2 Syfte... 2 Arbetsformer... 3 Kommunens ansvar... 3 Länsstyrelsens ansvar... 3 Den enskildes ansvar... 4 Invallningsföretagens ansvar... 5 Dammägarens ansvar... 5 Översvämningsdirektivet... 5 Inledande beskrivning... 5 Översvämningsdirektivets genomförande... 5 Översvämningsdirektivets tre steg... 5 Länsstyrelsens roll i arbetet... 6 Kommunens roll i arbetet... 7 Beskrivning av området... 7 Inträffade ar och högflöden... 8 Geografisk avgränsning... 11 Presentation av kartunderlag... 13 MSB:s hotkarta och detaljerad skartering för området vid Vännäsby... 13 Länsstyrelsens riskkartor samt området norr om det av MSB utpekade området... 14 Fortsatt arbete med sdirektivet Länsstyrelsens arbete med riskhanteringsplan... 18 Miljöbedömning... 18 Målarbete i enlighet med sdirektivet... 19 Förslag till mål och åtgärder... 19 Övergripande mål... 19 Målstruktur... 22 Ytterligare underlag... 23 Fysisk planering inom området med srisk... 23 Samordnad beredskapsplanering för dammhaveri i Umeälven... 23 MSB:s detaljerade skartering för Vindelälven... 23 Relevant lagstiftning... 24

Inledning Översvämningar har under lång tid varit ett problem för vårt samhälle. Bebyggelse har under lång tid lokaliserats i närheten av vattendrag. Våra tidigare generationer har dock med erfarenhet från inträffade ar i stor utsträckning valt att lokalisera bostäder och annan bebyggelse på säkert avstånd från vattendragen, men i samband med skiftesreformerna splittrades byarna och bostäder och andra fastigheter flyttades ut på tegarna närmare älven. Skiftningarna genomfördes 1785-18251 samt mellan 1850-19002. Bondesamhället var starkt beroende av de bästa jordarna, vilket innebar att gamla sjöbottnar och tidigare översvämmade områden nära vatten blev den naturliga lokaliseringen för jordbruken. Området vid Vännäsby har vid ett flertal tillfällen översvämmats och dokumentation av inträffade ar dateras så lång tillbaka som 1581. Sammanfattning Sverige införde 2009 förordning (2009:956) om srisker med syftet att följa det EUdirektiv som antogs 2007. Syftet med direktivet är att minska påverkan på samhället vid allvarliga ar. Under påföljande år har därför arbete pågått för att implementera direktivet. I Sverige är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ansvarig för att detta sker. I enlighet med direktivet inventerades 2010 inträffade ar mellan 1901-2010 och utifrån detta resultat beslutade MSB efter samråd med bland annat länsstyrelserna att peka ut 18 områden med betydande srisk 2011. Området vid Vännäsby blev då ett av dessa utpekade områden med betydande srisk. Riskhanteringsplanerna är en viktig del i arbetet med förordningen om srisker. Det är länsstyrelserna som på regional nivå tar fram riskhanteringsplaner. Detta kan göras med hjälp av kommuner, regionala intressenter, allmänhet, organisationer och andra aktörer. Arbetet ska bygga på mål som ska formuleras för människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet. Målen preciseras för de återkomsttider för flöden som är relevanta att hantera för respektive ort. För området vid Vännäsby anser Länsstyrelsen att flödet med 100-års återkomsttid eller mer är mest relevant. Utifrån hot- och riskkartor samt mål som formuleras ska åtgärder som behöver vidtas inom de närmaste åren föreslås och prioriteras. Åtgärder kan handla om att skydda värden och verksamheter från men också att undvika lokalisering av viktiga funktioner i shotade områden. Åtgärder kan också handla om tidig varning och beredskap. Syfte Syftet med rapporten är att beskriva kunskapsläget beträffande inträffade betydande ar i området vid Vännäsby, ge en översiktlig beskrivning över vilka skyldigheter och ansvar olika myndigheter och andra aktörer har, individens eget ansvar, tänkbara konsekvenser vid samt vilka åtgärder som kan vara möjliga för att minska risken för betydande ar i området vid Vännäsby. Allmänhet och övriga intressenter ska också ges möjlighet att lämna synpunkter inför det fortsatta arbetet med riskhanteringsplan. Rapporten samt under samrådet inkomna synpunkter kommer att tillföras det fortsatta arbetet som kommer att utmynna i en riskhanteringsplan för det utpekade området med betydande srisk i Vännäsby. 1 Lundkvist, Tyko & Nilsson, Tore: Vännäs kommuns historia. Sigurd Nordströms Tryckeri AB, Kalix 1984 2 Vännäs kommuns översiktsplan. Antagen 2006-06-12. www.vannas.se 2015-02-16

Arbetsformer Det förberedande arbetet som har genomförts under 2014 och fram till remissens publicering har genomförts med Länsstyrelsen Västerbotten som organisatör. Representanter från krisberedskap, räddningstjänst och samhällsplanering vid Vännäs kommun samt representant från brandförsvar och säkerhet vid Umeå kommun har deltagit. Från Länsstyrelsen har arbetsområdena krisberedskap och skydd mot olyckor samt klimatsamordnare deltagit. Kommunens ansvar Kommunen har utifrån lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO bland annat skyldighet att samordna det olycksförebyggande och skadebegränsande arbetet. Kommunen ska vidare underlätta för den enskilde att själv bidra till sin säkerhet genom rådgivning, information och utbildning. Kommunen har också ett tillsynsansvar mot exempelvis riskfyllda anläggningar. Kommunen ansvarar också för hur räddningstjänsten bedrivs, och att förhindra och/eller begränsa skador på människor, egendom eller miljön. Kommunen ska ha ett handlingsprogram som anger mål för räddningstjänstens verksamhet, hur den är ordnad och planeras, samt ha en utpekad räddningsnämnd. Det ska även upprättas en riskanalys. Utgångspunkten för kommuners krishanteringsarbete regleras i lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544). Lagen syftar till att kommunen ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha god förmåga att hantera krissituationer. En extraordinär händelse är En händelse som avviker från det normala, som innebär en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner, som medför överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner eller som kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting Vägledande för det svenska krishanteringssystemet är också tre så kallade grundprinciper: Ansvarsprincipen - den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden ska också ansvara för den i krissituationer; likhetsprincipen - verksamheten ska så långt som möjligt vara organiserad på samma sätt under krissituationer som under normala förhållanden; närhetsprincipen - kriser ska hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället. Regeringen har områdesansvaret på central nivå, länsstyrelsen på regional nivå och kommunerna har det lokala ansvaret. Några exempel på krissituationer är en olycka med t ex gasutsläpp eller många skadade, omfattande oväder,, större bränder, omfattande el- och värmeavbrott eller förorenat dricksvatten. 3 Geografiskt områdesansvar Kommunen har inom sitt geografiska område ett områdesansvar som innebär att den är ska verka för att: 1) olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet 2) samordna krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer, och att 3) informationen till allmänheten samordnas. Kommunen ska också ta fram en risk- och sårbarhetsanalys, och även fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser. 4 Länsstyrelsens ansvar Länsstyrelsen är ansvarig för tillsyn över kommunerna i länet enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) och förordning (2003:789) om skydd mot olyckor (FSO). Länsstyrelsen ska bedöma 3 www.vannas.se 2015-02-25 4 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, LEH

och främja kommunernas förmåga att leva upp till de nationella mål, de verksamhetsmål och de specificerade skyldigheter som framgår i lagstiftningen. Det övergripande syftet med hela tillsynen är att antalet döda och skadade på grund av olyckor minskar, att skadorna på miljön på grund av olyckor minskar och att skadorna på egendom på grund av olyckor minskar. För länsstyrelsens del sker detta genom att följa upp hur kommunernas arbete sker enligt LSO och FSO. 5 Länsstyrelsen kan även utse räddningsledare vid större räddningsinsatser i vissa fall, eller ta över ansvaret för räddningstjänsten om det blir nödvändigt. Detta bör i så fall ske i samråd med berörda kommuner. Vid större krishändelser kan Länsstyrelsen ge kommunen nödvändigt stöd, se nedan. Geografiskt områdesansvar - Länsstyrelsen är geografiskt områdesansvarig aktör på regional nivå och har en sammanhållande funktion när det gäller krisberedskapen före, under och efter en kris i länet. Ansvaret regleras i förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap och i förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion. Ansvaret innebär att Länsstyrelsen ska verka för att: nödvändig samverkan inom länet och med närliggande län sker kontinuerligt, under kris samordna verksamhet mellan kommuner, landsting och myndigheter, information till allmänhet och företrädare för massmedia under en kris samordnas, och efter beslut från regeringen prioritera och inrikta statliga och internationella resurser som ställs till förfogande 6 Länsstyrelsen har en krisorganisation som kan aktiveras vid allvarliga kriser som exempelvis höga flöden, dammbrott eller omfattande skogsbränder eller stormar. Länsstyrelsen har alltid en tjänsteman i beredskap, TiB. Den enskildes ansvar En grundläggande princip i vårt samhälle är att var och en av oss har huvudansvaret för att skydda vårt liv och vår egendom. Det gäller vid olyckor i vardagen, hemma och på fritiden. Men det gäller också vid svåra olyckor eller kriser som kan påverka stora delar av vårt samhälle och hota vår demokrati och mänskliga rättigheter. Ditt eget ansvar lagen om skydd mot olyckor utgår från principen att den enskilde har ett primärt ansvar för att skydda sitt liv och sin egendom. Det innebär att du själv ska genomföra och bekosta olika åtgärder för att begränsa skador som kan uppstå vid en olycka. Det är först när du inte klarar av att hantera en händelse som det offentliga ska kunna ge stöd. Det offentliga har ett omfattande ansvar för att bland annat el- och telekommunikationer, vattenförsörjning, transporter och sjukvård fungerar. Men ett säkert samhälle förutsätter också att du som enskild tar ett ansvar. Ansvaret omfattar både vardagens olyckor och större händelser som kan påverka vårt samhälle. I ditt ansvar ingår att vara medveten om och förbereda dig för att saker kan inträffa som påverkar vår invanda och trygga vardag, vara medveten om att samhällets resurser vid svåra händelser först måste riktas till grupper som inte själva kan ta sitt ansvar, aktivt hålla dig informerad om vad myndigheter 5 Tillsynsplan LSO, Länsstyrelsen Västernorrland 2015-2019. http://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/sitecollectiondocuments/sv/manniska-ochsamhalle/krisberedskap/tillsynsplan%202015-2019.pdf 6 Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 7

och andra ansvariga aktörer gör för att hantera en händelse, att följa instruktioner och råd från myndigheterna. 7 Invallningsföretagens ansvar För att få tillräcklig dränering av låglänta områden eller för att skydda mot vid exempelvis sjöar och vattendrag eller intill regleringsmagasin kan marken vallas in. Invallning är en vattenverksamhet som kräver tillstånd enligt miljöbalken. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för vattenverksamheter och ska kontrollera att reglerna som styr invallningsföretag följs. Som ägare av ett invallningsvallningsföretag måste man bl.a. underhålla anläggningen så att det inte uppkommer skada på allmänna eller enskilda intressen. Man är också skyldig att bedriva egenkontroll. Detta innebär att man fortlöpande ska planera, kontrollera och följa upp sin verksamhet för att undvika att det uppkommer skada eller olägenheter för människors hälsa eller miljön. Dammägarens ansvar Ansvaret regleras främst i Miljöbalken (MB), men även i annan lagstiftning. I MB ställs krav på kunskap hos dammägaren, egenkontroll av verksamheten med mera. I arbetet med riskhanteringsplan enligt Översvämningsdirektivet bedöms dammägarna i främst ha en samverkande roll. Översvämningsdirektivet Inledande beskrivning Efter att stora ar inträffat i Europa antog EU under 2007 ett direktiv för srisker som reglerar hanteringen av ar. Avsikten är att medlemsländerna ska arbeta för att minska de negativa konsekvenserna av ar och på så sätt värna om människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet. Översvämningsdirektivets genomförande Arbetet ska ske genom att medlemsländerna systematiskt kartlägger shot och srisker samt tar fram riskhanteringsplaner för de shotade områdena. I Sverige genomförs sdirektivet genom förordning om srisker (SFS 2009:956) och MSBFS 2013:1 föreskrifter om riskhanteringsplaner. MSB är ansvarig myndighet och genomför arbetet i nära samarbete med länsstyrelserna. Arbetet genomförs i cykler på 6 år där varje cykel består av tre steg. Nästa planeringscykel startar 2016. MSB har genom förordning SFS 2009:957 utsetts till behörig myndighet och har möjlighet att föreskriva om hur arbetet enligt sdirektivets tre steg ska utföras. MSB ska också utföra den rapportering till EU som är krav enligt direktivet och förordningen. Översvämningsdirektivets tre steg 1. Steg 1 innebär att en landsomfattande bedömning av srisker genomförs. Utifrån denna bedömning har 18 geografiska områden där betydande srisk föreligger identifierats. MSB ansvarar för steg 1. 7 http://www.dinsakerhet.se/vid-olycka/alla-har-ett-ansvar/ 2015-02-25

2. Steg 2 innebär att för de områden där det föreligger betydande srisk ska två typer av kartor utarbetas. Hotkartor över shotade områden (2a) samt riskkartor över srisker inom de hotade områdena (2b). MSB ansvarar för steg 2 A. För steg 2 B ansvarar flera länsstyrelser. 3. Steg 3 innebär att riskhanteringsplaner för sriskerna ska tas fram. Lämpliga mål för riskhanteringen ska fastställas för berörda områden. För steg 3 ansvarar den länsstyrelse inom vilket län respektive område med betydande srisk ligger. 8 Bild 1: planeringscykel för arbetet med sdirektivet. Källa: www.msb.se Länsstyrelsens roll i arbetet Riskhanteringsplanen tas fram av länsstyrelsen enligt uppdrag i förordningen om srisker samt MSBFS 2013:1. Länsstyrelsen ansvarar för att innehåll, rapporteringsunderlag och uppföljning följer förordningen och föreskrifter. Det finns inget ansvar eller legala möjligheter för länsstyrelsen att se till att de åtgärder som ska vidtas av andra aktörer genomförs enligt planen. De åtgärder som länsstyrelsen själv åtar sig att genomföra bör länsstyrelsen se till att man finansierar och genomför enligt tidplan, men inte heller för länsstyrelserna finns något legalt ansvar. Eftersom åtgärder som vidtas av andra aktörer till stor del kommer att styras av annan lagstiftning eller av frivilliga åtaganden bör det vara tydligt i planen vem som ansvarar för vad och varför denna åtgärd ingår i planen. 8 https://www.msb.se/sv/forebyggande/naturolyckor/oversvamning/oversvamningsdirektivet/ 2014-10-15

Länsstyrelserna har också många andra uppdrag som bör beaktas. Bland annat ett pågående arbete med att ta fram klimatanpassningsplaner. Dessa planer är relevanta att beakta utifrån arbetet med riskhanteringsplanerna. Kommunens roll i arbetet Trots att kommunen inte formellt sett är inblandad i arbetet att ta fram en riskhanteringsplan kommer samtliga berörda kommuner att vara berörda av planerna. På många olika sätt kommer kommunerna att involveras i arbetet, för att de sitter på lokal kunskap om risk- och sårbarheter, teknisk infrastruktur, beredskapskapacitet och ansvar för flera lagstiftningsområden. Kommunerna har ett eget ansvar att vidta vissa åtgärder för att reducera risker, skapa tillräcklig beredskap för ar och upprätthålla viss service till invånarna. Detta ansvar följer dock av andra lagar och förordningar och ansvar följer inte av förordningen om srisker. Kommunerna tar fram underlag utifrån andra lagstiftningsområden som kan vara användbara för arbetet, bland annat översiktsplaner enligt plan och bygglagen och risk- och sårbarhetsanalyser enligt lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Ingen av dessa dokument är dock bindande för kommunen och kommunens åtgärder som förs in i riskhanteringsplanen utifrån dessa bör vara väl förankrade och politiskt beslutade. Kommunen tar också fram handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor. Dessa handlingsprogram beskriver relevanta risker i kommunen som kan föranleda räddningsinsatser och hur kommunen avser hantera dessa. Handlingsprogrammen är därför också ett viktigt underlag i arbetet. Kommunerna har ett eget ansvar att vidta vissa åtgärder för att reducera risker, skapa tillräcklig beredskap för ar och upprätthålla viss service till invånarna. Detta ansvar följer dock av andra lagar och förordningar och ansvar följer inte av förordningen om srisker. I arbetet kring framtagande av riskhanteringsplan för området vid Vännäsby medverkar Vännäs kommun och Umeå kommun i arbetet, som leds av Länsstyrelsen Västerbotten Beskrivning av området Området vid sammanflödet mellan Vindelälven och Umeälven är ett låglänt jordbrukslandskap. Här finns tätorten Vännäsby och ett flertal större byar i anslutning till de båda älvarna. Det bor 1555 personer i Vännäsby, i närliggande byar ytterligare flera hundratal personer. 9 Genom området passerar viktig infrastruktur som Europaväg 12, stambanan genom övre Norrland samt infrastruktur för tele och IT. Inom det utpekade området med srisk finns arbetsplatser för omkring 300 personer. Under årens lopp har här inträffat ett flertal ar, några mer allvarliga än andra. Samspelet mellan de två stora älvarna är intressant, då Umeälven är reglerad med några större regleringsmagasin, ett stort antal mindre regleringsmagasin och vattenkraftverk längs sträckan från Överuman ned till havet. De stora regleringsmagasinen finns alla i området väster om Storuman. Närmast uppströms Vännäsby finns vattenkraftverk vid Pengfors och Harrsele. Nedströms finns Umeälvens största, Stornorrfors. Det är det vattenkraftverk som årligen producerar mest energi av de svenska vattenkraftverken. Vindelälven är däremot en skyddad nationalälv som är oreglerad. I Umeälven, strax 9 Vännäs kommunfakta 2014 www.vannas.se 2015-02-16

nedströms sammanflödet med Vindelälven vid Vännäsby och strax uppströms Stornorrfors kraftstation ligger Bergsforsen. Där finns en förträngning i Umeälven som gör att området vid Vännäsby översvämmas. Detta sker då vattnet däms upp vid förträngningen som inte kan släppa igenom allt vatten som rinner in i området uppströms förträngningen. Vid en 1993 prövade dammägaren Vattenfall att öka vattenspillet vid Stornorrfors kraftstation, men på grund av förträngningen vid Bergsforsen påverkades inte vattenytan uppströms forsen. Däremot sjönk vattenytan nedströms Bergsforsen då mer vatten gick ut än vad som tillfördes. Inträffade ar och högflöden Inom det berörda området vid Vännäsby har ett flertal större ar inträffat. Dokumentationen från tiden för år 1900 består dock av osäkrare underlag. Det finns däremot inga tvivel om att området under lång tid har drabbats av ar. Främst består underlagen av kyrkböcker, noteringar vid lantmäteriförrättningar och kyrkoherdens anteckningar, samt andra officiella dokument. Under perioden 1581-1876 finns 24 ar noterade 10, därutöver 1922, 1938, 1981, 1993, 1995 och 1998. 11 Av dessa (inträffade före 1919) tycks några vara särskilt allvarliga: 1721 års flod ska ha varit den värsta på 150 år. Andra märkesår är 1738 och 1796. Översvämningarna före 1900-talet har företrädesvis orsakats av vårfloden, men 11 oktober 1866 drabbades området av en höst. 12 Översvämningarna 1993 och 1998 var också höstflöden, orsakade av stora nederbördsmängder kombinerat med hög fyllnadsgrad i regleringsmagasinen i Umeälven. 13 Översvämningen 1938 är den som har de högsta kända vattennivåerna. Om tidigare ar varit av större omfattning är svårt att avgöra. Mätningar av vattennivåer startade 1958 vid Stornorrfors. Tidigare mätning gjordes i Umeå 1919-1958. 14 Dessa visar att även följande år haft mycket höga vattenflöden vid Umeå: (överstigande 2250 m3/s): 1920, 1922, 1927, 1935, 1938, 1944, 1945 och 1949. Rensningar gjordes i Bergsforsen 1860-61 och 1867-70. 15 De första riktiga invallningarna började byggas 1924. Vid en 1938 brast invallningarna och hela området blev då översvämmat, en händelse som omnämns som Spölandskatastrofen. Detta innebar att 1 340 hektar mark var översvämmat i området. 16 Invallningarna förbättrades efter denna katastrof, vilket sedan innebar att 1949 års högflöde inte finns omnämnt som ett år med ar. Vattenföringen 1949 uppmättes till 2675 m3/s vid Umeå. Detta är ca 400 m3/s mer än 1995 och alltså det näst högsta uppmätta värdet sedan 1919 då tillförlitliga mätningar inleddes.(först vid Umeå och från 1958 vid Stornorrfors). 17 Noterbart vid 1995 års är att flödena i Vindelälven var ca 20 % större än vad som uppmättes 1938. Genom att dämpa flödet i den reglerade Umeälven kunde effekterna av en dämpas och de högsta vattennivåerna blev därmed lägre än vid Spölandskatastrofen 1938. 18 Om inte flödet i Umeälven hade kunnat dämpas hade risken för en katastrofal i området vid Vännäsby varit betydande. Vid exempelvis höstregn saknas ofta möjligheterna till 10 Lundkvist, Tyko & Nilsson, Tore: Vännäs kommuns historia. Sigurd Nordströms Tryckeri AB, Kalix 1984 11 Svenskt vattenarkiv. Vattenföring i Sverige, del 2 Vattendrag till Bottenhavet : vattenföringsserier tom 1990 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), 1995 12 Lundkvist, Tyko & Nilsson, Tore: Vännäs kommuns historia. Sigurd Nordströms Tryckeri AB, Kalix 1984 13 Höga vattenflöden i reglerade älvar. SMHI, Norrköping 1999 14 Svenskt vattenarkiv. Vattenföring i Sverige, del 2 Vattendrag till Bottenhavet : vattenföringsserier tom 1990 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), 1995 15 Lundkvist, Tyko & Nilsson, Tore: Vännäs kommuns historia. Sigurd Nordströms Tryckeri AB, Kalix 1984 16 Norrlandsälvar. STF:s årsbok 1993. Almqvist & Wiksell tryckeri, Uppsala 1992 17 Stornorrfors. Högsta dygnsmedelvattenföring. Årsserien 1919-98. SMHI 1998? 18 http://www.smhi.se/kunskapsbanken/hydrologi/1995-hoga-varfloden-i-norra-sverige-1.7877 2015-01-08

dämpning i de reglerade vattendragen om magasinsnivåerna är höga, och då kan i stället vattenregleringen bidra till att en kan förstärkas. Detta var fallet 1993 och 1998. 19 Bild 1: Översvämningen 1938. Brån Källa: Arkiv, Västerbottens Museum Konsekvenserna vid 1938 års var bland annat att många vägar blev ofarbara, en flottningsdamm vid Pengfors havererade och omkring 2 miljoner timmerstockar följde med vilket bidrog till att skapa förödelse i det översvämmade området. Stockarna kom att dämma upp järnvägsbron vid Vännäs, men bron visade sig hålla för påfrestningen. Samtliga invallningar brast förutom Vännforsdammen. Vid en blev 224 gårdar översvämmade. 20 Landsvägsbron i Brån förstördes, liksom hängbron i Klabböle. 21 Bron över Umeälven vid Sörfors skadades också, liksom bron vid Spöland (Vännäsby). Kraftverket i Klabböle drabbades också av skador. 22 19 Höga vattenflöden i reglerade älvar. SMHI, Norrköping 1999 20 Norrlandsälvar. STF:s årsbok 1993. Almqvist & Wiksell tryckeri, Uppsala 1992 21 Lundkvist, Tyko & Nilsson, Tore: Vännäs kommuns historia. Sigurd Nordströms Tryckeri AB, Kalix 1984 22 Norrlandsälvar. STF:s årsbok 1993. Almqvist & Wiksell tryckeri, Uppsala 1992

Bild 2: Bron över Vindelälven vid Selet. Bron förstördes. Källa: Arkiv, Västerbottens Kuriren Konsekvenserna vid 1995 års blev omfattande. Ett stort antal vägar i länet blev ofarbara på grund av och ras. Den några år gamla bron över Vindelälven vid Selet spolades bort och gamla järnvägsbron i Vindeln rasade. Ett stort arbete vidtogs bland annat i området vid sammanflödet mellan Vindelälven och Umeälven vid Vännäsby. Invallningar som var bristfälliga eller borttagna fick återställas och förstärkas. På östra sidan av Vindelälven brast invallningen och älven började söka sig en ny fåra in mot Brattby såg, men tack vare snabba åtgärder och hårt arbete kunde detta förhindras. Redan under 1970-talet hade fastighetsägare nära vattnet börjat ta bort delar av vallen och detta fortsatte även efter arna 1995. 23 23 Översvämningar i Sverige 1901-2010. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2012

Bild 3: Invallningsarbete i Västra Spöland, 1995. Källa: Arkiv, Västerbottens Kuriren Geografisk avgränsning Den geografiska avgränsningen av det område där riskhanteringsplanen ska genomföras kan göras på flera sätt. MSB förespråkar att avgränsningen av planens område ska beslutas då planens åtgärder är klara. Den slutliga avgränsningen ska alltså göras i samband med att planen färdigställs, dvs. efter samrådet. Den geografiska avgränsningen ska bygga på de åtgärder som planen innehåller Som utgångspunkt för den geografiska avgränsningen bör länsstyrelsen använda den översvämmade yta som omfattas av riskkartan för det beräknade högsta flödet. Utifrån denna yta kan sedan avgränsningen antingen utökas eller reduceras. 24 Se även kartor 1-4. Utökning av avgränsningen En utökning av den geografiska avgränsningen kan ske genom att åtgärder vidtas både uppströms och nedströms den utpekade orten med betydande srisk. Utökning av avgränsningen kan exempelvis behöva ske om riskhanteringsplanen lägger fokus på flödesdämpande åtgärder uppströms eller hanterar möjligheter att öka avtappning nedströms den utpekade orten. Länsstyrelsen Västerbotten bedömer i nuläget att den geografiska avgränsningen bör utökas, med hänsyn till det samspel som sker mellan de olika delarna av området. Med utgångspunkt från inträffade ar förefaller det uppenbart att hela det område som blir översvämmat också ska ingå i riskhanteringsplanen och i de åtgärder som kan komma att föreslås där. Att inte utöka området skulle 24 Vägledning för riskhanteringsplaner enligt förordningen om srisker (SFS 2009:956) samt MSB:s föreskrift om riskhanteringsplaner (MSBFS 2013:1). MSB, 2014

innebära att händelser utanför området kan leda till en som drabbar det utpekade området på ett allvarligt sätt. Det skulle också ge större svårigheter att motivera och genomföra åtgärder för att minska risken för ar i det utpekade området, då åtgärder kan behövas utanför det idag utpekade området. En utökning av området behövs för att kunna uppnå önskat resultat, det vill säga att minska risken för påverkan av ar i det utpekade området med srisk vid Vännäsby. Begränsningar Det finns anledning att föra en noggrann analys över vilka flöden som ska bedömas, samt om huruvida det finns anledning att föreslå åtgärder i vissa fall. Beräknat högsta flöde, BHF Länsstyrelsen bedömer att beräknat högsta flöde (BHF), som är det värsta tänkbara scenariot med en återkomsttid på mer än 10 000 år inte är ett flöde som det är rimligt att föreslå åtgärder som förhindrar en vid Vännäsby-området. Den vattenståndshöjning som skulle bli fallet då är inte möjlig att skydda sig ifrån. Istället bör åtgärder göras för att säkerställa att området kan utrymmas på ett tillfredställande sätt, och att varning kan ske i god tid. 200-årsflöde I samband med att DHI Sverige AB genomförde detaljerad skartering för området vid Vännäsby 2013 begärde Länsstyrelsen att även 200-årsflödet skulle analyseras. Länsstyrelsen anser att det i fortsatt arbete kan vara av intresse att göra en fördjupning i resultaten för 200-årsflödet för att ge möjlighet till ytterligare förbättringar i arbetet med att hantera allvarliga ar i Vännäsbyområdet. 200-årsflödet behandlas dock inte ytterligare i denna remiss, men Länsstyrelsen anser att det är lämpligt att genomföra en översiktlig konsekvensanalys för ett flöde med återkomsttid på 200 år eller oftare. 100-årsflöde Detta flöde har förekommit tidigare i området och där anser Länsstyrelsen att det ger stora samhällsvinster att kunna hantera ett flöde med återkomsttid på 100 år eller oftare utan allvarliga ar. 50-årsflöde Länsstyrelsen och Vännäs kommun anser att detta är ett flöde som i detta sammanhang inte behöver ges några särskilda åtgärder i planen. Detta är ett flöde som bör kunna hanteras utan några större åtgärder för att förhindra att en allvarlig skulle uppstå.

Presentation av kartunderlag Karta 1: MSB:s avgränsning av område för hotkarta samt vattenutbredning vid olika flödessituationer. Källa: MSB MSB:s hotkarta och detaljerad skartering för området vid Vännäsby MSB tog i samband med utpekandet av områden med betydande srisk fram en hotkarta för varje utpekat område. Den avgränsning som då sattes av MSB innebär att endast vissa delar av det område som drabbas vid en betydande inryms i hotkartan. Länsstyrelsen betonar att för att kunna ge en rättvis och relevant hantering av srisken för det utpekade området krävs att hela det område som faktiskt påverkas vid en bedöms och hanteras vid arbetet med riskhanteringsplan. En av de faktorer som är av betydelse är att för att kunna skydda det utpekade området kommer åtgärder att krävas även i områden utanför detta. Detta rör det område norr om det utpekade området uppströms Vännäsby i Vindelälven, som direkt kommunicerar med det utpekade området. Det direkta sambandet innefattar exempelvis invallningar, pumpstationer och det sammanhållna låglänta slättlandskapet som sträcker sig längs med Vindelälven från Vännfors till Vännäsby/Brattby (och sedan vidare ned mot Berg och Överboda). Vid arbetet genomförde DHI Sverige AB en detaljerad skartering för området vid Vännäsby, och på Länsstyrelsens begäran gjordes en detaljerad kartering även norr och söder om det av MSB utpekade området med srisk. Därmed kunde Länsstyrelsen Västerbotten också få tillgång till detaljerade skartor för delsträckorna Vännänget Vännfors i Vindelälven samt Brån Berg i Umeälven. Beräkningarna för 100-årsflödet och 200-årsflödet har anpassats till förväntade flöden år 2098. 25 25 Detaljerad skartering för det identifierade området med betydande srisk, Vännäsby-området. Delrapport nr. 17. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 2013.

Länsstyrelsens riskkartor samt området norr om det av MSB utpekade området Karta 2: Riskkarta Vännäsby, vid beräknade högsta flödet. Källa: Länsstyrelsen Länsstyrelsen presenterade 2013 riskkartor för de områden som godkänts av MSB. Där fanns två kartor, representerande området från Vännänget ned till Berg. Kartorna publicerades på Länsstyrelsens webbplats och har hållits tillgängliga hos Länsstyrelsen samt hos Umeå brandförsvar och Vännäs kommun. Vid det tillfället bedömde Länsstyrelsen att det då utökade området fortfarande inte var tillräckligt för att hantera sriskerna i området på ett tillfredställande sätt, och därför har arbetet därefter varit inriktat på att täcka hela det berörda området.

Karta 3: Riskkarta för området vid Umeälven, efter sammanflödet vid beräknade högsta flödet. Källa: Länsstyrelsen Genomfört arbete med rensning av vattendraget samt uppförande av invallningar m.m. Som tidigare nämnts har arbete med rensningar i vattendragen samt arbete med invallningsföretag pågått under många år, redan under senare halvan av 1800-talet finns detta dokumenterat. Den första dokumenterade rensningen skedde åren 1860-61. Åren 1867-70 genomfördes nya rensningar, främst vid Bergsforsen, med ett statligt stöd om 11 000 kr. 26 Invallningsföretag påbörjades på allvar 1924, och efter den svåra skatastrofen 1938 utökades invallningsföretagen ytterligare. Under senare år har invallningarna på vissa håll blivit perforerade då fastighetsägare har gjort åtgärder för att erhålla utsikt över vatten, båtplatser med mera. Vid den stora en 1995 kom åter vallarna att förstärkas, men snart nog började åter nya åtgärder där fastighetsägarna närmat sig vattnet igen. Vännäs kommun har under en lång tid efter en 1995 arbetat för att återställa vallarna, men har mött motstånd från fastighetsägarna. 27 Vännäs kommun har under tiden efter arna under 1990-talet fortsatt arbetet med att återställa invallningarna och på vissa sträckor är vallarna åter i ett acceptabelt skick. Detta gäller exempelvis Umeälven uppströms bron vid Brån och sträckor på västra sidan Vindelälven. På östra sidan Vindelälven är vallarna inte intakta på samma sätt. Det finns även brister i invallningarna på sträckan från bron i Brån och ned mot Bergsforsen. På östra sidan Umeälven (framför allt inom Umeå kommun) mot Brattby är vallarna inte 26 Lundkvist, Tyko & Nilsson, Tore: Vännäs kommuns historia. Sigurd Nordströms Tryckeri AB, Kalix 1984 27 Tore Forsberg, Vännäs kommun

heller av tillräcklig standard. Det finns även brister längs den västra sidan av Vindelälven, och mellan väg E 12 och sammanflödet med Umeälven. Länsstyrelsen har under 2014-2015 genomfört inventering av vallarna på sträckorna E12 Vännfors på båda sidor om Vindelälven, E12-sammanflödet med Umeälven på västra sidan, samt längs Umeälven på den södra sidan från Brån Berg. Resultatet från den inventeringen visar att det finns stora behov att göra åtgärder på vallarna, för att kunna hantera ett flöde motsvarande 1938 års nivå. Tilläggas bör dock att på långa sträckor finns vallarna kvar, och främst på västra sidan Vindelälven är vallarna mindre påverkade än på den östra sidan. 28 Vallarna väster om bron till Brån i Umeälven har restaurerats och håller god standard. Det har därför inte funnits något behov av att inventera dessa. Vallarna på sträckan Brån Berg har Vännäs kommun för avsikt att återställa. Kommunen har riktat en ansökan om medfinansiering från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för denna åtgärd. 29 28 Ej publicerat arbetsmaterial, Länsstyrelsen Västerbotten 2014 29 Tore Forsberg, Vännäs kommun

Karta 4: Inmätning av vallar under 2013-2014. Källa: Länsstyrelsen

Fortsatt arbete med sdirektivet Länsstyrelsens arbete med riskhanteringsplan I det tredje steget i genomförandet av sdirektivet ska riskhanteringsplaner fastställas för de områden som har betydande srisk. Länsstyrelsen följer MSB:s rekommendationer för arbetets utförande och redovisning. De säger bland annat att: lämpliga mål för riskhanteringen ska fastställas för berörda områden. Planerna ska innehålla åtgärder för att uppnå målen och beakta relevanta aspekter. De får även innehålla främjande av hållbara metoder för markanvändning med mera. 30 Riskhanteringsplanen ska vara fastställd senast 22 december 2015. Länsstyrelsen genomför detta arbete i samverkan med Vännäs kommun och Umeå kommun. Miljöbedömning Det huvudsakliga syftet med att göra miljöbedömningar av planer och program är att integrera miljöaspekter i planer eller program, så att en hållbar utveckling främjas. Planeringens och programarbetets karaktär av ett kontinuerligt beslutsfattande förutsatter att det finns ett större fokus på processen än på miljökonsekvensbeskrivningen som beslutsunderlag. Med hjälp av miljöbedömningar kan olika miljö- och resurshushållningsfrågor lyftas redan i samband med strategiska val och beslut fattas på en överordnad nivå. Strategiska val kännetecknas av att de har konsekvenser på lång sikt, styr inriktningen i efterföljande beslut eller är i det närmaste oåterkalleliga. Rätt använd ska miljöbedömningen fungera som en öppen, fortlöpande, kritiskgranskning av planeringsprocessen som öppnar för att alternativa lösningar och mål kan provas. Genom en växelverkan mellan denna granskning och planeringen kan den aktuella planen eller programmet få en bättre inriktning och utformning från miljösynpunkt. 31 I det fall behovsbedömningen visar att det kan antas att genomförandet av planen medför en betydande miljöpåverkan, ska en miljöbedömning göras. Under arbetet har olika förslag till åtgärder diskuterats. Som framgår enligt ovanstående ska en miljöbedömning göras av dessa förslag till åtgärder. I det fall åtgärderna innebär omfattande ingrepp i vattendragen, eller att exempelvis nya invallningar ska byggas, innebär detta att åtgärderna kan utgöra betydande miljöpåverkan och i så fall krävs en MKB, miljökonsekvensbeskrivning för sådana typer av åtgärder. De åtgärder åtgärder som anses möjliga att genomföra bedöms i nuläget inte vara av sådan karaktär att någon MKB inte behövs. Utifrån inlämnade synpunkter i samband med remissen kommer Länsstyrelsen tillsammans med Vännäs kommun och Umeå kommun att föreslå åtgärder i den riskhanteringsplan som ska bli resultatet av arbetet. 30 Vägledning för riskhanteringsplaner enligt förordningen om srisker (SFS 2009:956) samt MSB:s föreskrift om riskhanteringsplaner (MSBFS 2013:1). MSB, 2014 31 Olycksrisker och MKB. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2012

Målarbete i enlighet med sdirektivet Förslag till mål och åtgärder I riskhanteringsplanen ska mål formuleras. Avsikten är att mål formuleras utifrån de problem som identifierats med hjälp av framtagna riskkartor. Här finns olika avgränsningar. Länsstyrelsen har tillsammans med Vännäs kommun och Umeå kommun bedömt att åtgärder som förhindrar en vid BHF, beräknat högsta flöde inte är rimliga att genomföra av ekonomiska och andra skäl. Ingreppen kan helt enkelt inte motiveras. Däremot finns goda skäl att föreslå åtgärder som begränsa skador vid ar med högre sannolikhet som ett 100-årsflöde. Det bedöms inte heller nödvändigt att föreslå åtgärder som fokuserar på ett 50-årsflöde, då den avgränsningen inte ger några fördelar jämfört med en ambition att arbeta mot 100-årsflödet. Övergripande mål Som resultat av arbetet ska övergripande mål fastställas inom följande områden: Människors hälsa ska inte påverkas väsentligt av en. Miljön och naturvärden inom skyddade områden ska inte förorenas vid en. Kulturarvet ska skyddas så att värdefulla lämningar och kunskap inte förloras vid en. Ekonomisk verksamhet som bidrar till samhällets funktion ska inte utsättas för långvariga avbrott i verksamheten vid en. Dessa mål ska enligt MSB ställas utifrån tre flödesscenarion, nämligen 50-årsflöde, 100-årsflöde och beräknat högsta flöde (BHF). Målen behöver endast kopplas till relevanta flödesscenarion. 32 Bedömningen för området vid Vännäsby är att några mål inte kopplas till 50-årsflödet utan att det framför tas fram mål för 100-årsflödet som är ett flöde med förhållandevis hög sannolikhet. Mål formuleras också kopplat till beräknat högsta flöde, BHF, ett flöde som inträffar med mycket låg sannolikhet, mer sällan än 10 000 års återkomsttid. Målen samordnas med mål som tas fram för övriga utpekade områden med srisk enligt Översvämningsdirektivet inom Bottenvikens vattendistrikt (Älvsbyn och Haparanda). Samverkan sker också med vattenförvaltningens arbete med åtgärdsprogram och förvaltningsplan inom Bottenvikens vattendistrikt. Resultatmål Resultatmålen ska vara vägledande för arbetet med att identifiera behov av eventuella åtgärder. Resultatmålen ska redovisas i arbetet med riskhanteringsplan, som fastställs i december 2015. Resultatmålen är stöd i identifiering av vilka funktioner som ska upprätthållas och fungera vid en omfattande för att undvika betydande påverkan på människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet. Resultatmålen ska också ange önskad nivå på förmåga att hantera en. Resultatmålen innehåller en precisering av vilken påverkan på samhället som kan accepteras men ändå leva upp till visionen. Resultatmålen ska omfatta människors hälsa, miljön, 32 Vägledning för riskhanteringsplaner enligt förordningen om srisker (SFS 2009:956) samt MSB:s föreskrift om riskhanteringsplaner (MSBFS 2013:1). MSB, 2014

kulturarvet och ekonomisk verksamhet för respektive flöde som är relevant att hantera i det fortsatta arbetet. 33 Resultatmålen kan handla om: Förebyggande, t.ex. långsiktiga mål att använda i ÖP och tillståndsbeslut, Skyddsfunktioner, t.ex. funktion/nivå hos permanenta och temporära invallningar och kapacitet på pumpar, Beredskapsförmåga/hantering, t.ex. räddningstjänstens möjlighet att varna, informera och planera Återställning/uppföljning/lärande, t.ex. samla erfarenheter från inträffade händelser Övergripande mål Exempel på resultatmål Exempel på resultatmål Exempel på resultatmål Människors hälsa ska inte påverkas väsentligt av en Kulturarvet ska skyddas så att värdefulla lämningar och kunskap inte förloras vid en Miljön och naturvärden inom skyddade områden ska inte förorenas vid en Ekonomisk verksamhet som bidrar till samhällets funktion ska inte utsättas för långvariga avbrott i verksamheten vid en Tabell 1: Exempel på resultatmål Åtgärdsmål Kommunalteknisk försörjning ska inte påverkas vid en med en återkomsttid på 100 år eller oftare Kulturlämningar ska inte påverkas vid en med en återkomsttid på 100 år eller oftare Miljön och naturvärden inom skyddade områden ska inte förorenas vid en med en återkomsttid på 100 år eller oftare Ekonomisk verksamhet som bidrar till samhällets funktion ska inte utsättas för långvariga avbrott i verksamheten vid en med en återkomsttid på 100 år eller oftare Samhällsviktig infrastruktur ska inte påverkas vid en med en återkomsttid på 100 år eller oftare Permanenta invallningar ska kunna stå emot en med en återkomsttid på 100 år eller oftare Permanenta invallningar ska kunna stå emot en med en återkomsttid på 100 år eller oftare Permanenta invallningar ska kunna stå emot en med en återkomsttid på 100 år eller oftare Om resultatmålen inte kan preciseras för att identifiera behov av åtgärder kan åtgärdsmål behöva tas fram. Åtgärdsmålen ska redovisas i arbetet med riskhanteringsplan, som fastställs i december 2015. Åtgärdsmål tas fram som stöd i prioriteringen av åtgärder som behövs för att uppnå resultatmålen. Av åtgärdsmålen ska det framgå vilka funktioner i samhället som behöver stärkas/åtgärdas för att uppnå önskat resultat, det bör också framgå hur detta ska ske. Det är effekterna av olika typer av åtgärder som ska framgå av målen. Åtgärderna i sig bör framgå av precisering i riskhanteringsplanen. 34 33 Vägledning för riskhanteringsplaner enligt förordningen om srisker (SFS 2009:956) samt MSB:s föreskrift om riskhanteringsplaner (MSBFS 2013:1). MSB, 2014 34 Vägledning för riskhanteringsplaner enligt förordningen om srisker (SFS 2009:956) samt MSB:s föreskrift om riskhanteringsplaner (MSBFS 2013:1). MSB, 2014

MSB bedömer att riskhanteringsplanen inte ska innehålla åtgärder vars genomförande är osäkert beroende på behov av tillstånd och utredande av ansvar eller andra legala möjligheter att genomföra åtgärden. Åtgärder som innebär byggande i vattnet eller begränsning av vattnets utbredning kräver i de flesta fall tillstånd för eller anmälan av vattenverksamhet. Om tillstånd för åtgärder ännu inte meddelats bör länsstyrelsen noga överväga om den ska ingå i riskhanteringsplanen. Det kan dock vara bra att i planen diskutera och beskriva de åtgärder som kommer att vara nödvändiga på sikt men som ännu inte är beslutade eller erhållit relevanta tillstånd eller finansiering. 35 Exempel på åtgärdsmål: Exempel resultatmål på Exempel åtgärdsmål på Exempel Åtgärd 1 Exempel Åtgärd 2 Inga bostäder ska Bostäder inom behöva evakueras vid detaljplanerat område en med ska skyddas av en återkomsttid på 50 år eller oftare permanenta invallningar Människors hälsa ska inte Varning och utrymning påverkas väsentligt av en ska kunna genomföras i sådan tid att människors hälsa inte påverkas väsentligt av en Tabell 2: Exempel på åtgärdsmål Kunskapsmål Undersök möjligheterna till upprustning och restaurering av befintliga invallningar Undersökning av tillgängliga system för larm och varning till allmänheten Utrymningsplan upprättas senast 2022 av berörd kommun Om det finns oklarheter i hot- och riskkartorna eller om det är oklart om resultatmålen uppnås kan det finnas behov av fördjupade studier. Målen med dessa studier bör preciseras som kunskapsmål. Kunskapsmålen förtydligar vilka frågor som behöver studeras vidare för att få tillräcklig kunskap för att bedöma om resultatmålen uppnås redan i dag eller om det behöver vitas åtgärder eller formuleras åtgärdsmål för att kunna besluta om eventuella åtgärder. Kunskapsmålen kan exempelvis formuleras som tematiska mål inom något av de fyra fokusområdena eller som geografiska mål genom fördjupade studier av ett visst geografiskt område. 35 Vägledning för riskhanteringsplaner enligt förordningen om srisker (SFS 2009:956) samt MSB:s föreskrift om riskhanteringsplaner (MSBFS 2013:1). MSB, 2014

Exempel på kunskapsmål Exempel på resultatmål Exempel på kunskapsmål Exempel på åtgärd Samhällsviktig infrastruktur ska Utreda vilka åtgärder som inte påverkas vid en behövs för att säkra broarna vid med en återkomsttid på 100 år eller Vännäsby (E12 och oftare Varning och utrymning ska kunna genomföras i sådan tid att människors hälsa inte påverkas väsentligt av en Tabell 3: exempel på kunskapsmål järnvägsbron). Undersöka möjligheten till finansiering för att genomföra nödvändiga åtgärder Undersökning av tillgängliga system för larm och varning till allmänheten Risk- och konsekvensanalys genomförs för broarna med tillhörande anslutningar. Utförs av infrastrukturägaren Utrymningsplan upprättas senast 2022 av berörd kommun Målstruktur Målen för arbetet ska struktureras för de fyra fokusområdena och för de sscenarier som är relevanta för den aktuella orten. För vissa orter kan det vara orimligt att arbeta utifrån händelser med låg sannolikhet (BHF) på grund av händelsens omfattning eller relevans. Det kan då vara möjligt att man i arbetet med målen bygger dessa på de övriga flödena. Människors hälsa Översvämningar med låg sannolikhet (BHF) Varning och utrymning ska kunna genomföras i sådan tid att människors hälsa inte påverkas väsentligt av en Översvämningar med medelhög sannolikhet (100- årsflödet) Kommunalteknisk försörjning ska inte påverkas vid en Ej relevant Samhällsviktig infrastruktur ska inte påverkas vid en Ej relevant Permanenta invallningar ska kunna stå emot en Miljön Ej relevant Miljön och naturvärden inom skyddade områden ska inte förorenas vid en Ej relevant Permanenta invallningar ska kunna stå emot en Kulturarvet Ej relevant Kulturlämningar ska inte påverkas vid en Ej relevant Permanenta invallningar ska kunna stå emot en Ekonomisk verksamhet Ej relevant Ekonomisk verksamhet som bidrar till samhällets funktion Översvämningar med hög sannolikhet (50-årsflöde) Kommunalteknisk försörjning ska inte påverkas vid en Samhällsviktig infrastruktur ska inte påverkas vid en Permanenta invallningar ska kunna stå emot en Miljön och naturvärden inom skyddade områden ska inte förorenas vid en Permanenta invallningar ska kunna stå emot en Kulturlämningar ska inte påverkas vid en Permanenta invallningar ska kunna stå emot en Ekonomisk verksamhet som

Ej relevant ska inte utsättas för långvariga avbrott i verksamheten vid en Permanenta invallningar ska kunna stå emot en bidrar till samhällets funktion ska inte utsättas för långvariga avbrott i verksamheten vid en Permanenta invallningar ska kunna stå emot en Tabell 4 : Exempel på förslag till sammanfattning av resultatmålen för arbetet. Åtgärder Utifrån målen ska åtgärderna identifieras inom fyra olika åtgärdstyper: Förebyggandeåtgärder Skyddsåtgärder Beredskapsåtgärder Återställningsåtgärder I planen kan åtgärderna redovisas på olika sätt, det är viktigt att beskriva åtgärderna för att vid uppföljning kunna se vad som genomförts och vad som har ändrats under tiden fram till uppföljningen som sker 2021. Ytterligare underlag Fysisk planering inom området med srisk I både Vännäs kommun och i Umeå kommun sker den fysiska planeringen inom detta område med hänsyn tagen till srisken. I Vännäs kommuns översiktsplan anges restriktioner som gäller för åtgärder inom området. Lägsta bygghöjd har bestämts utifrån tidigare inträffade ar och med målsättningen att klara av en med återkomsttid på 100 år eller oftare. 36 Genomförandet av åtgärder för att minska risken för ar kan leda till lättnader av restriktioner inom området. Det förutsätter dock att exempelvis invallningar återställts och kompletterats så att det hotade området kan skyddas mot ar med en återkomsttid på 100 år eller oftare. Samordnad beredskapsplanering för dammhaveri i Umeälven Fastställt planeringsunderlag för samordnad beredskapsplanering har ännu inte blivit tillgängligt för kommunerna och för länsstyrelsen. I det fortsatta arbetet kommer insamlade data kring vallar att användas och föras in i planeringsunderlaget. Det har ännu inte varit möjligt att jämföra planeringsunderlaget för samordnad beredskapsplanering med den detaljerade skartering som gjorts för Vännäsby-området inom arbetet med Översvämningsdirektivet. MSB:s detaljerade skartering för Vindelälven MSB initierade under 2013 arbetet med en ny skartering för Vindelälven, från Ammarnäs till Vännäsby. Den karteringen, som kommer att ersätta befintlig översiktlig 36 Tore Forsberg, Vännäs kommun

skartering från 1998 kommer att vara betydligt mer detaljerad och ha en höjddatabas som är avsevärt mycket bättre än den som användes 1998. Denna kartering kan dock inte slutföras förrän Lantmäteriets nya höjddatabas finns klar för hela området längs Vindelälven. I nuläget finns ingen tidtabell för när detta kan vara klart. Den detaljerade skartering som genomförts för Vännäsby-området kommer att ingå som en del i den detaljerade skarteringen för Vindelälven. Den delen genomfördes 2013. Relevant lagstiftning Här redovisas den lagstiftning som har den största kopplingen till arbetet. Det finns även annan lagstiftning som kan vara relevant. Miljöbalk (1998:808) Vattenlag (1993:291) Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, LEH Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap (Krisberedskapsförordningen) Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion Förordning (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Förordning (2009:956) om srisker MSBFS 2013:1 föreskrifter om länsstyrelsens planer för hantering av srisker Vad händer sen? Arbetet fortsätter med att ta fram en riskhanteringsplan. Det går bra att lämna information och förslag till Länsstyrelsen senast 30/4 2015. Mer information om riskhanteringsplaner går att läsa på MSB:s hemsida: https://www.msb.se/sv/forebyggande/naturolyckor/oversvamning/oversvamningsdirektivet/steg-3- Riskhanteringsplaner/ Synpunkter Synpunkter kan lämnas senast 2015-04-30. Skicka dina synpunkter till: vasterbotten@lansstyrelsen.se Eller: Länsstyrelsen 901 86 UMEÅ Kom ihåg att ange diarienr. 451-1615-2015 i din skrivelse. Frågor kan ställas till: Christer Papmehl Tel. 010-225 43 28 Eller vasterbotten@lansstyrelsen.se