Svalövs avloppsreningsverk Svalöv Miljörapport 2016
Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning 3 Svalövs reningsverk 7 Gällande beslut 8 Uppfyllandet av gällande villkor 8 Beaktande av hänsynsreglerna 10 Anmälningsärenden 12 Egenkontroll 12 Utsläppsdata 2016 13 Ledningsnät 15 Slamkvalitet 18 Kemikalieanvändning, elförbrukning och avfallshantering 19 Miljöförbättrande arbete 19 Forskning och utveckling 20 Verksamhetsområde 24 2 (25)
Verksamhetsbeskrivning Organisation NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan den 1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 2010 ingår även Bjuv i NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner. NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka 230 000 invånare och företag i regionen, dygnet om, året om. Via ett 500 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar när det släpps ut igen från reningsverken. För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag. Miljöjuridiskt ansvarig för anläggningen är gruppchef Anders Jeppsson vars närmsta chef är avdelningschefen för Avloppsrening. Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet för anläggningen är Söderåsens miljöförbund. Verksamhetsområde Verksamhetsområdet omfattar Svalövs tätort och Torrlösa samhälle. Antalet anslutna 3 (25)
personer är ca 3 780 stycken. Det nuvarande verksamhetsområdet beslutades 2011-12-19 av kommunfullmäktige i Svalövs kommun. Ingen förändring av verksamhetsområdena har skett under året. Strategi för VA på landsbygd har antagits av kommunfullmäktige 2013-04-29. Svalövs avloppsreningsverk Svalövs reningsverk är mycket välskött och tack vare det så är det mestadels normalt förekommande drift- och underhållsaktiviteter på anläggningen. Under året har det installerats nytt rensgaller med renstvätt och nytt kakel har satts i utloppsrännan. Det har även skett byte av kedjor, skrapor, backventiler och drivmaskiner i sedimenteringsbassängerna. Verket har också lagts in i övervakningsprogrammet Cactus. Lokalisering Anläggningen ligger på fastigheten Felestad 22:1 i Svalövs kommun. Svalövs RV Reningsprocess Avloppsreningsverket i Svalöv kan som mest ta emot 440 m 3 /h, vid höga inkommande flöden kan överskridande mängd pumpas till ett utjämningsmagasin, vilket rymmer cirka ett normalt dygnsflöde. Från utjämningsmagasinet rinner sedan vattnet tillbaka till reningsverkets inloppspumpgrop. Vid riktigt höga flöden bräddas vattnet härifrån direkt till recipient. Inkommande vatten passerar först ett rensgaller där större föroreningar som papper, trasor, tops mm avskiljs. Renset tvättas och pressas varpå det samlas upp i sopkärl. Tvättvattnet 4 (25)
återförs efter gallret. I efterföljande sandfång avskiljer man sand och grus som får sjunka till botten. Vid behov finns även möjlighet till bräddning efter sandfånget. Utjämningsmagasin Sandfilter Slutsedimentering Kemfällning Slamförtjockning och centrifug Slamlager Biobädd Kontor, kontrollrum maskinrum Försedimentering Galler och sandfång Inlopp Efter sandfånget leds vattnet in i försedimenteringen där mindre partiklar får sjunka till botten. Avloppsvattnet pumpas sedan till biobädden bestående av plastmaterial. På plasten växer mikroorganismer som främst reducerar organiskt material men oxiderar även ammonium till nitrat. I följande efterfällning tillsätts aluminiumsulfat. Aluminiumsulfaten fäller ut löst fosfor och tillsammans med mindre partiklar bildas flockar. I slutsedimenteringen sjunker flockarna till botten och avskiljs. Vattnet får därefter passera ett filter bestående av finkornig sand. Det renade vattnet leds slutligen ut i intilliggande recipient, Svalövsbäcken. Dimensionerande belastning Dimensionerande Utfall 2016 Enhet belastning Anslutning, medeldygn 3 600 2797 pe (70 g BOD 7/pe*d) Flöde, medeldygn 1 200-3 700 1304 m 3 /d Flöde, medeltimme - 54 m 3 /h BOD 7, årsmedel 250 196 kg/d N-tot, årsmedel 70 40 kg/d P-tot, årsmedel 12 5,5 kg/d Slambehandling Slammet från slutsedimenteringen, returslammet, förtjockas och recirkuleras tillbaka till försedimenteringen. Klarfasen från förtjockaren recirkuleras till före kemsteget. Kemslam och primärslam avskiljs i försedimenteringen varpå det pumpas till en slamoxidation. Med tillsats 5 (25)
av polymer avvattnas slammet sedan i en slamcentrifug. Det avvattnade slammet skruvs ut till en förvaringsplatta innan det transporteras iväg för omhändertagande. Vatten som används för spolning av sandfilter och slamcentrifugen återcirkuleras till försedimenteringen. Externslam Allt externslam från Svalövs kommun töms på Lundåkraverket i Landskrona och går till rötkammaren. 6 (25)
Gällande beslut Tillståndsbeslut Datum Tillståndsgivande myndighet Beslut avser 1997-06-12 Länsstyrelsen Grundtillstånd 1999-05-27 Länsstyrelsen Slutliga villkor Uppfyllandet av gällande villkor Villkor 1 Om inte annat följer av övriga villkor eller föreskrifter ska den nuvarande och framtida verksamheten vid reningsverket bedrivas samt ska dimensionering och ombyggnad av reningsverket för kväverening mm ske i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen har redovisat eller i övrigt åtagit sig ärendet. Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännande av tillsynsmyndigheten, under förutsättning att ändringen inte bedöms kunna medföra ökning av utsläpp eller annan störning till följd av verksamheten. Kommentar: Villkor uppfyllt. Planerade förändringar rapporteras till tillsynsmyndigheten i förväg. Villkor 2 Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt fortlöpande uppnås för utsläppet till recipienten. Vidare skall verket drivas så att högsta möjliga nitrifikation och kvävereduktion uppnås i det biologiska behandlingssteget samt förbrukningen av energi och externa kemikalier så långt möjligt minskas. Kommentar: Villkor uppfyllt. Reningsverket drivs med denna målsättning. Villkor 3 Resthalterna i det renade avloppsvattnet får som gränsvärde uppgå till högst 10 mg BOD 7/l resp. 0,3 mg P/l räknat som månadsmedelvärden. Kommentar: Villkor uppfyllt. Se redovisade grafer under avsnittet UTSLÄPPSDATA ÅR 2016. Villkor 4 Val av fällningskemikalier och andra kemikalier som används i reningsprocessen ska redovisas till tillsynsmyndigheten för godkännande. Flytande kemikalier ska förvaras inom avloppslöst invallat område på sådant sätt att avledning till spill- eller dagvattennätet eller spridning till omgivningen förhindras. Kommentar: Villkor uppfyllt. Förändringar av kemikalier anmäls i förväg till tillsynsmyndigheten.
Villkor 5 Reningsverket skall vara försett med anordningar för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion ska ske i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt. Kommentar: Villkor uppfyllt. Behållare köps in vid behov. Pump finns att tillgå. Villkor 6 Buller från avloppsreningsverket ska begränsas så att verksamheten inte ger upphov till en högre ekvivalent ljudnivå än 55 db(a) dagtid (kl. 07-18), 50 db(a) kvällstid, (kl 18-22) och 45 db(a) nattetid (kl 22-07) vid bostäder. Den momentana ljudnivån nattetid får inte överstiga 55 db(a). Om impulsljud och/eller hörbara tonkomponenter förekommer ska ovanstående ekvivalentvärden sänkas med 5 db(a). Kommentar: Villkor uppfyllt. Inga bullerproblem har uppstått under året. Villkor 7 Vid driftstörningar i avloppsreningsverket eller i avloppsledningsnätet eller om del av anläggningen tas ur drift för underhåll mm skall kommunen vidta lämpliga åtgärder för att motverka vattenförorening och/eller andra olägenheter för omgivningen. Kommunen skall vid sådana tillfällen snarast underrätta tillsynsmyndigheten. Kommentar: Villkor uppfyllt. Negativa effekter av driftstörningar minimeras så långt det är möjligt. Planerade driftstopp anmäls i förväg och incidenter anmäls i direkt anslutning till händelsen till tillsynsmyndigheten. Villkor 8 Om luktolägenheter uppstår i omgivningen som följd av verksamheten vid avloppsreningsverket ska kommunen efter samråd med tillsynsmyndigheten vidta åtgärder för att begränsa olägenheterna. Kommentar: Villkor uppfyllt. Inga luktproblem har uppstått under året. Villkor 9 Ostabiliserat och/eller oavvattnat slam får inte lagras öppet inom reningsverksområdet. Hanteringen av slam vid reningsverket och omhändertagandet av slam och avfall som uppkommer i verksamheten skall ske på sådant sätt att olägenheter ej uppkommer i omgivningen. Kommunen skall arbeta för att slammet så långt möjligt skall nyttiggöras som gödningsmedel. Kommentar: Villkor ej uppfyllt. Ostabiliserat slam lagras öppet, detta anmäldes till Länsstyrelsen 2010-01-29. Då inga olägenheter för omgivningen uppkommit till följd av hanteringen vill vi avvakta ny lagstiftning gällande slam innan åtgärder vidtas. Villkor 10 Industriellt avloppsvatten får inte tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsättes, att slammet inte kan återanvändas inom jordbruket eller att särskilda olägenheter uppkommer för 9 (25)
omgivningen eller i recipienten. Det fortlöpande industrikontrollarbetet skall redovisas i den årliga miljörapporten. Kommentar: Villkor uppfyllt. Inga närliggande industrier har noterats släppa vatten utanför ABVA till reningsverket. Villkor 11 Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av regn-, grund- och dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten. Det fortlöpande saneringsarbetet skall redovisas inom ramen för den årliga miljörapporteringen. Förslag till förnyad saneringsplan och tidsbunden åtgärdsplan skall redovisas till länsstyrelsen senast den 1 april 2000. Samtidigt skall redovisas en utredning som visar brädd- och nödutloppens status ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt samt vilka åtgärder som kan vidtas för att undanröja eventuella olägenheter. Åtgärder och tidplan liksom utredning skall godkännas av länsstyrelsen. Kommentar: Villkor uppfyllt. Saneringsplaner är under framtagande för NSVAs område. Villkor 12 Förslag till reviderat kontrollprogram för avloppsreningsverkets drift skall senast den 1 oktober 1997 redovisas till tillsynsmyndigheten för godkännande. Kommentar: Villkor uppfyllt. Villkor 13 Resthalten av ammoniumkväve i det behandlade avloppsvattnet får som riktvärde uppgå till högst 5 mg NH 4-N/l som medelvärde under perioden maj - oktober. Kommentar: Villkor uppfyllt. Se redovisade grafer under avsnittet UTSLÄPPSDATA ÅR 2016. Beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där individens behov av exempelvis fortbildning identifieras. Försiktighetsprincipen För att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön har NSVA arbetat med att skapa förutsättningar och verktyg för att bedriva ett verkningsfullt uppströmsarbete. 10 (25)
Vid förändringar vad gäller processteknik används bästa möjliga teknik om detta är ekonomiskt rimligt. Produktvalsprincipen För registrering av kemikalier använder NSVA ett digitaliserat system ECOonline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och skyddsblad. Genom systemet finns det också bra möjligheter till en effektiv kemikaliehantering och bedömning utifrån olika lagstiftningar. För bedömning av kemikalier väljer NSVA att kolla i följande databaser: Kandidatförteckningen i REACH (SVHC), Kemikalieinspektionens PRIO-databas och Vattendirektivet, 2008/105/EG, bilaga x. För kvalitetsbedömning av spillvattnet vid Svalöv ARV, används reagenser som kan innehålla utfasnings- och riskminskningsämnen. Dessa reagenser är nödvändiga för den interna driftkontrollen och uppföljningen av reningsprocessen. De här produkterna kommer inte att ersättas. Vid användning, förvaring och avfallshantering följs de angivna instruktioner i säkerhetsdatabladen. I Svalöv ARV används inga kemikalier som innehåller ämnen som är registrerade i de valda databaserna. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Inga förändringar vad gäller användningen energi har skett under året. 11 (25)
Lokaliseringsprincipen Ställningstagande angående lokalisering bör tas i samband med omprövning enligt miljöbalken. Ansvarig för att avhjälpa skada Inga skador eller olägenheter för människors hälsa har inträffat under året. Anmälningsärenden Nedan presenteras de anmälningar som skickats till tillsynsmyndigheten under året. Även annan korrespondens som ansetts vara betydande har inkluderats. SV 16/00273-1 Tillsynskontroll rapport Felestad 22:1 Svalövs arv SV 16/00157-2 20161021 Planerad driftstörning vid Svalövs ARV SV 16/00200-1 20160829 SV: Rapport periodisk besiktning Svalövs ARV SV 16/00157-1 2016-07-11 Planerad driftstörning vid Svalövs ARV Egenkontroll Kontrollprogram/mätprogram Provtagning görs enligt sammanställning nedan och analys utförs av Alcontrol. Provpunkt Prov Parameter Inkommande vatten 12 dp/år BOD7(ATU), TOT-P, TOT-N, NH4-N, CODcr Utgående vatten 24 dp/år BOD7(ATU), COD, TOT-P, NH4-N, TOT-N Avvattnat slam 4 bp/år ph, TS, GR, GF, TOT-P, TOT-N, NH4-N, CaO, Zn, Cu, Mg, Pb, Cr, Ni, Co, Cd, Hg Nonylfenol, PCB, PAH Inkommande vatten 2 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg, Cr6+, Ag, Sn Utgående vatten 2 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg, Cr6+, Ag, Sn Bräddvatten *1 db BOD7(ATU), COD, TOT-P, NH4-N, TOT-N Inkommande vatten 2 sp/år VOC screening, SVOC screening, organiska föroreningar *Uttas när det bräddar Recipientkontroll Recipient för det renade avloppsvattnet är Svalövsbäcken som ligger inom Saxån-Braåns avrinningsområde. 12 (25)
Recipientkontrollen samordnas av Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté där Svalövs kommun är medlemmar. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en sammanställning från Ekologgruppen. Rapporten finns vanligen att hämta på förbundets hemsida. Utsläppsdata 2016 Driftförhållanden Svalövs reningsverk är mycket välskött och tack vare det så är det mestadels normalt förekommande drift- och underhållsaktiviteter på anläggningen. Utsläppskontroll Nedan presenteras grafer med den uppföljning som görs löpande under året. Angivna halter i graferna är ej viktade medelvärden och kan därför skilja sig från de som rapporteras i emissionsdeklarationen. Samtliga utsläppsvillkor har uppfyllts under året. 12,0 Svalöv 2016 BOD7 (mg/l) i utgående Gränsvärde, månad = 10 mg/l 10,0 8,0 6,0 4,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 4,2 4,2 4,7 4,3 6,5 3,0 3,7 3,8 2,0 0,0 13 (25)
0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 0,08 0,07 0,06 0,04 Svalöv 2016 P-tot (mg/l) i utgående Gränsvärde, månad = 0,3 mg/l 0,17 0,10 0,06 0,08 0,08 0,07 0,08 0,09 0,08 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 3,4 2,5 1,5 Svalöv 2016 NH4-N (mg/l) i utgående Riktvärde, maj-okt = 5 mg/l 7,2 7,1 4,7 3,9 1,7 2,4 4,7 5,0 5,2 4,2 4,0 Svalöv 2016 N-tot (mg/l) i utgående 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 19,5 19,0 15,0 16,0 14,012,5 12,0 13,013,0 11,110,4 26,5 15,2 14 (25)
Ledningsnät Till Svalövs reningsverk ansluter 37 km spillvattenledningar. Drygt hälften är betong/lerrör och knappt hälften är av plast. Större delen av ledningarna är lagda mellan 1950- och 1980- talet och de äldsta är från 1930-talet. Saneringsplaner/åtgärder NSVA tar fram en uppdaterad saneringsplan till år 2018. VA-strategi på landsbygd NSVA, Svalövs kommun och Söderåsens Miljöförbund har ordnat infosmöte under hösten med fastighetsägare från Axelvold, Stenestad, Källstorp och Vittskövle om bildandet av gemensam Va-anläggning för fastigheterna i orten. Möten som planers under 2017 med följande orter: Ask, Källs Nobbelöv, Brödåkra och Gryttinge. Åtgärder på ledningsnät Under 2016 finns inga nylagda, renoverade eller omlagda spillvattenledningar registrerade i kartdatabasen. Bräddning vid anläggningen Bräddning på anläggningen har uppmätts vid ett tillfälle, totalt ca 11496 m 3. Vid bräddpunkten som endast har tidsregistrering har det bräddat under 1 timme. Bräddningarna orsakades av kraftig hydraulisk belastning. Bräddning på ledningsnät Bräddberäkning sker med hjälp av kalibrerad MOUSE-modell i Mike Urban 2016. Bräddning på ledningsnät på grund av hydraulisk överbelastning har beräknats till 3 tillfällen. Den totala bräddade avloppsvattenmängden för 2016 har beräknats till ca 53 m 3, vilket utgör 0,01 % av den totala tillrinningen till reningsverket. I tabell 1 och 2 nedan redovisas beräknade bräddvattenmängder och antalet bräddningar för 2016. Som jämförelse redovisas också motsvarande resultat för 2000 2016. Tabell 1 Bräddade avloppsvattenmängder 2000-2016 Brädd- Total brädd- Nederbörd avlopp År B2 B3 B4 B5 B6 B7 B8 B1(ARV) volym (mm) 2016 - - - - - 40 13-53 542 2015 - - 22-58 21 59-160 923 2014 - - 2-11 68 83-164 861 2013 - - - - - 10 6-16 704 2012 - - - - 2 41 49-92 716 2011 - - - - 8 59 70-137 787 15 (25)
2010 - - 9-69 83 118-279 720 2009 - - 70-177 57 122-426 664 2008 - - 46-150 102 148-446 950 2007 - - 1-156 130 143-430 972 2006 - - 118-367 83 161-729 822 2005 - - - - - 12 9-21 400 Bräddad 2004 - - - - 9 13 29-51 515 mängd 2003 - - 80-259 58 108-505 532 (m3) 2002 - - 62-194 42 74-372 609 2001 - - - - 25 50 50-125 756 2000 - - 524 4 810 103 160-1 601 877 16 (25)
Tabell 2 Antal bräddtillfällen 2000-2016 Bräddavlopp År B2 B3 B4 B5 B6 B7 B8 B1(ARV) 2016 2 1 2015 1 1 3 3 2014 1 2 6 5 2013 3 3 2012 1 9 8 2011 1 8 8 2010 1 2 10 10 2009 1 2 12 7 2008 1 1 12 9 2007 1 3 9 9 2006 1 3 10 8 2005 3 3 Antal 2004 4 4 brädd- 2003 1 1 11 8 ningar 2002 2 3 6 5 2001 2 7 6 2000 1 1 2 11 7 17 (25)
Slamkvalitet Slammet har vid årets båda analystillfällen understigit de gränsvärden som anger vad som är acceptabelt för användning som gödsel på åkermark. Allt slam som producerats under året har använts till jordtillverkning. Slam Svalöv avloppsreningsverk år 2016 Slammängd Slammängd ph TS GF NH4-N N-tot P-tot Kvicksilver, HgKadmium, Cd Bly, Pb Koppar, Cu Zink, Zn Krom, Cr Nickel, Ni Nonylfenol PAH PCB ton ton TS % % mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS Q1 49,5 11,583 7 23,4 69,7 9700 34000 18000 0,29 0,4 8,9 110 390 18 12 1,3 0,15 0,026 Q2 49,5 14,652 7,4 29,6 66,8 14000 40000 23000 0,33 0,38 8,5 130 440 16 14 2,4 0,15 0,028 Q3 49,5 12,1275 7 24,5 65,4 11000 38000 21000 0,27 0,38 10 130 420 16 13 0,5 0,65 0,01 Q4 49,5 9,4545 7,8 19,1 69,4 15000 44000 24000 0,37 0,43 6,8 130 440 14 9,5 1,4 0,15 0,021 Medel: 49,5 11,95425 7,3 24,15 67,825 12395,24 38830,23 21479,3 0,313002 0,394731 8,641201 125,1553 422,8157 16,08903 12,37215 1,453934 0,276812 0,013932 (viktat) Slammängd Slammängd ph TS GF NH4-N N-tot P-tot Kvicksilver, HgKadmium, Cd Bly, Pb Koppar, Cu Zink, Zn Krom, Cr Nickel, Ni Nonylfenol PAH PCB ton ton TS % % kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg Q1 49,5 11,583 7 23,4 69,7 112,3551 393,822 208,494 0,003359 0,004633 0,103089 1,27413 4,51737 0,208494 0,138996 0,015058 0,001737 0,000301 Q2 49,5 14,652 7,4 29,6 66,8 205,128 586,08 336,996 0,004835 0,005568 0,124542 1,90476 6,44688 0,234432 0,205128 0,035165 0,002198 0,000205 Q3 49,5 12,1275 7 24,5 65,4 133,4025 460,845 254,6775 0,003274 0,004608 0,121275 1,576575 5,09355 0,19404 0,157658 0,006064 0,007883 6,06E-05 Q4 49,5 9,4545 7,8 19,1 69,4 141,8175 415,998 226,908 0,003498 0,004065 0,064291 1,229085 4,15998 0,132363 0,089818 0,013236 0,001418 9,93E-05 Summa: 198 47,817 29,2 96,6 271,3 592,7031 1856,745 1027,076 0,014967 0,018875 0,413196 5,98455 20,21778 0,769329 0,591599 0,069523 0,013236 0,000666
Kemikalieanvändning, elförbrukning och avfallshantering Förbrukning av kemiska produkter Användningen av kemikalier under året redovisas nedan. Produktnamn Mängd, kg/år Användning PLUSPAC 1465 69 680 Kemfällning Zetag 8165 875 Avvattning Elförbrukning Vid reningsverket förbrukades 316 211 kwh el under året. Hantering av rens och sand samt annat avfall Totalt har ca 3,4 ton rens och ca 27 ton sand transporterats till deponi under året. Övrigt avfall förekommer endast i liten omfattning och inga förändringar vad gäller hanteringen har gjorts under året. Under året har 10 ton blandskrot och ca 400 kg sopor uppkommit vid anläggningen. Miljöförbättrande arbete Verksamhetsledningssystem Hela NSVA:s verksamhet är miljö- och kvalitetscertifierad sedan början av år 2011. Verksamhetssystemet som heter Poseidon finns i digital form på NSVA:s intranät och är därmed tillgängligt för alla anställda. Systemet är ett viktigt verktyg för att sätta upp miljö- och kvalitetsmål för verksamheten och ständigt förbättra densamma. Extern- och internrevisioner har bidragit till flera förbättringar av arbetssätt och rutiner. Uppströmsarbete Många processer är biologiska och känsliga för påverkan av yttre fysikaliska och kemiska variationer. Ett ständigt uppströmsarbete pågår därför inom NSVA i syfte att minska mängden farliga ämnen som hamnar i avloppsvattnet. Under året har ett antal informationskampanjer genomförts för att minska utsläpp av farliga ämnen från hushåll och övriga samhället. Kampanjer har synts i tidningar och på bussar. NSVA har även börjat skicka ut ett kundblad med information till sina abonnenter. På vissa platser har även omfattande provtagning på ledningsnät genomförts. Den kunskap som NSVA har skaffat sig under det gångna året är mycket värdefull för fortsatt uppströmsarbete inom organisationen.
Forskning och utveckling NSVA bedriver forskning och utvecklingsarbete inom Sweden Water Research AB som är en gemensam satsning tillsammans med VA Syd och Sydvatten. Syftet är att de tre ägarna och deras organisationer ska vara bra rustade inför kommande utmaningar och krav. Dessutom väntas kompetensförsörjningen i regionen stärkas. All forskning och utveckling som bedrivs ska vara relaterad till de tre ägarnas behov och i syfte att stärka den framtida kompetensförsörjningen i regionen på olika sätt. Det är också viktigt att personalen på NSVA ges möjlighet att delta i utvecklingsarbete på olika nivåer samt att det arrangeras träffar för utbyte av erfarenheter med andra som har liknande arbetsområden. Kopplingen mellan den forskning och utveckling som planeras och bedrivs inom Sweden Water Reseaerch och NSVA är mycket viktig. Dessutom blir det allt mer påtagligt hur viktig 20 (25)
roll specialisterna på NSVA har i detta arbete som innebär att vara länken mellan den dagliga verksamheten och den forskning och utveckling som ska bedrivas. Under året har ett antal aktiviteter genomförts i syfte att försäkra oss om att rätt projekt genomförs inom forskningsbolaget och NSVA samt att vi uppdaterar vår personal om senaste nytt: NSVAs specialister och medarbetare har deltagit på nationella och internationella konferenser Specialisterna träffar forskning och utvecklingsansvarig kontinuerligt under året för planering och samordning Personal från NSVA deltog på SWR-dagen NSVAs personal har deltagit i flera olika projekt som pågår inom Sweden Water Research Anställning av två industridoktorander med fokus på uppströmsarbete och mikroföroreningar har genomförts Projekt med aktivt deltagande från NSVA Uppströmsarbete Inom NSVA bedrivs ett aktivt uppströmsarbete på flera håll för att förhindra utsläpp av oönskade ämnen till miljön eller till avloppsledningsnätet. För att förstärka och bidra till utveckling av detta arbete startades under året ett industridoktorandprojekt inom området. Projektet väntas genera ett systematiskt och holistiskt synsätt på uppströmsarbete inom hela det VA tekniska området. Det betyder att fokus inte bara är på avloppsvatten utan även dagvatten och dricksvatten ska inkluderas. NSVAs personal har dessutom aktivt deltagit i utvecklingsprojekt som syftar till att förbättra och utveckla ny teknik för att geografiskt koppla samman användning av olika kemikalier till vårt verksamhetsområde. Läkemedelsrening Våra reningsverk är inte konstruerade för vare sig nedbrytning eller avskiljning av läkemedelsrester eller andra svårnedbrytbara organiska ämnen. Effektiv reduktion av dessa ämnen förutsätter kompletterande reningsmetoder. Reduktionsnivåerna för olika mikroföroreningar hänger ihop med reningsverkens processutformning. Det är därför viktigt att utvärdera olika tekniker i olika kontexter, att utreda vilka kompletterande reningsmetoder som passar till olika verk och varför. Under året har fortsatta pilottester och försök i laboratorieskala därför genomförts. I Tyskland och Schweiz finns idag ett antal fullskaleanläggningar i drift för reduktion av olika mikroföroreningar och det är viktigt att följa den utvecklingen. I år har sammanfattning av förra årets studieresa till Schweiz och Tyskland publicerats och finns nu tillgänglig på Svenskt vattens hemsida. Statusbedömning av ledningsnät 21 (25)
I ett samarbete mellan forskare, näringsliv och VA- och fjärrvärmebolag utvecklar och testar vi fem nya metoder och tekniska lösningar för att statusbedömma ledningsnätet med metoder som inte kräver att ledningar grävs upp. Vi identifierar dessutom vilka data som behöver samlas in, utöver de som kommer från de nya metoderna. Vi sammanför därefter data från de nya metoderna med data som ledningsägarna redan samlar in samt extern data som är relevant för ledningens skick, till exempel grundvatten, trafikmängder eller nederbörd. Målet är sedan att skapa en statusbedömningstjänst som visuellt visar för ledningsägaren precis var en nedgrävd ledning är försvagad så att förebyggande underhåll kan ske. NSVA deltar mycket aktivt i detta projekt då ledningar som ska bytas också analyserar och testas inom ramen för projektet. Mätning, övervakning och uppföljning Under året har fortsatt arbete pågått med installation av fler mätare och uppgraderingen av övervakningssystemet med tillhörande moduler. Ett nytt och modernare system ger stora möjligheter, men belyser också tidigare brister på standardisering och avsaknad av data. Just detta har vi därför fortsatt arbetat med under året. Vi samlar in mycket data från våra anläggningar och vår verksamhet med hjälp av systemet och den lagras i en databas. Utmaningen är fortsatt att standardisera formen på all data och på ett enkelt sätt generera relevanta rapporter som kan användas för uppföljning och förbättringsarbete i verksamheten. Future City Flow Genom fler mätpunkter, korrekt data och möjlighet att koppla samman informationen från en och samma databas öppnas möjligheterna för att utnyttja alla vår information på ett bättre sätt. Det gör vi inom Future City Flow. För att förstärka kunskapen ytterligare inom området mätning, modellering och styrning av våra avloppsledningsnät, åkte en delegation från NSVA till Aarhus för att lära av dem som ligger längst framme i världen på detta område. Under året har vi i ett konsortium tillsammans med Gryaab, Göteborg Kretslopp och Vatten, DHI, CactusUtilities, Lunds Universitet, 4IT AB, WIN, VA Syd och SMHI vidareutvecklat arbetet med modellering och optimerad styrning. Syftet är att vi ska kunna styra våra avloppsvattensystem bättre så att vi kan minska källaröversvämningar och bräddningar. Planen är att starta med en pilot i Helsingborg och en i Göteborg. Inom Future City Flow ska vi dessutom utveckla ett informations- och beslutsstödsystem som kan beskriva sammanhangen mellan aktion och verkan på ett tydligt och pedagogiskt sätt. Beslutsstödsystemet ska vara applicerbart i små och stora städer, men vi börjar testa i pilotskala i Göteborg. Internet of things (IoT) sakernas internet Öresundskraft har i år skapat en av åtta IoT-hubbar i Sverige med bas i Helsingborg och fokus på infrastruktur. Våra VA-system är självklart en viktig del av stadens infrastruktur och NSVA deltar därför i denna IoT-hub. Kan vi dessutom förbättra övervakningen och styrningen med hjälp av bättre data och smartare lösningar så ska vi självklart ta det till oss. Inom ramen för projektet har även ett IoT forum skapats som ska vara det nätverk där 22 (25)
kunskapsutbyte och samverkan i dessa frågor framöver kan hanteras gemensamt. RECO LAB Testbädden RECO LAB skapas i direkt anslutning till en toppmodern utvecklingsanläggning intill stadsförnyelseområdet H+ som blir ihopbyggd med Öresundsverkets nya överbyggnad. Den ska vara en öppen, fysisk och virtuell testmiljö och mötesplats för privata och offentliga aktörer tillsammans med akademin. Där kommer nya tekniska lösningar och tjänster inom vatten, energi och avfall utvecklas i förbindelse med att ett unikt sorterande avlopps- och avfallssystem installeras. Detta ger möjligheter för hållbara processer och lösningar för NSVAs alla kommuner och för framtidens städer på många andra platser. Testbädden ska vara klar 2019 och kommer att drivas av NSVA tillsammans med Helsingborgs stad, och Nordvästra Skånes Renhållning (NSR) och Öresundskraft i samarbete med många andra lokala och regionala partners. Examensarbete Under 2015 slutfördes ett examensarbete i samverkan med Lunds Universitet och NSVA. Hellborg Lapajne, madelaine (2016). Gråvatten som resurs i den hållbara staden värmeåtervinning från avloppsvatten i Helsingborg. 23 (25)
BILAGA 1 VERKSAMHETSOMRÅDE