Dialoger kring barns och ungas välmående

Relevanta dokument
1. Miljöfostran in Ingå

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

En tydlig värdegrund som. Stöd till lärarna i

Behov av att utveckla den språkliga kommunikationen, multimodala färdigheter (grund för lärandet)

Nyhetsblad januari 2012

Utkast till UNF:s arbetsplan

Framtiden för den jämlika småbarnspedagogiken

Visioner för framtidens grundläggande utbildning. Gun Oker-Blom Finlandssvensk utbildningskonferens

LÄSKUNNIGHET SINNETS SUPERKRAFT RIKTLINJER FÖR UTVECKLANDET AV BARNS OCH UNGAS LÄSKUNNIGHET

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

Svenska Skidförbundets anvisningar för barn- och ungdomsverksamhet

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tistelstången 2013

Moderaterna i Bjuvs kommun

Förskola i förändring med barnens bästa i fokus. Kungsbacka kommun

Förskola i förändring med barnens bästa i fokus. Kungsbacka kommun

Barnens bästa gäller! - i Kronobergs län

Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen. Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad

Backstugans förskola

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Det lokala arbetet med planen för småbarnspedagogiken i Vasa. Tammerfors Sept.2016

Vision för. Höörs kommuns. Barn- och ungdomspolitik

Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor

Hälsofrämjande lärande för ett hållbart samhälle

I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor som rör DIG

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Furuby förskola 2013/14

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Verksamhetsplan med budget Musikskolan

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun. Antagen av kommunstyrelsen Diarienummer 569/02

att man väljer klassföräldrar till klassen.

Syfte och målgrupp. Metodik och upplägg. LT 5 syftar till att stärka och utveckla det egna ledarskapet och skapa mervärde inom egen verksamhet.

Kan vi prata om rasism? En fortbildning för offentligt anställda om rasism och intolerans i historien och idag.

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Västanvinden 2013

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G , Ulrika Krook

alla barn och elever ska lyckas i lärandet Specialpedagogiska skolmyndigheten

Lösningsfokus i skolan. martin & micke

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling

HANDLINGSPLAN FÖR TILL- GÄNGLIGHET, DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN

Överenskommelse för samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad. För ökad demokrati, delaktighet och jämlikhet i Malmö

(Osaaminen muutoksessa) Sammanfattning av de handböcker som utgivits av Statskontoret / KAIKU-tjänsterna

kunskap folkbildning bibliotekarie personal folkbildning kvalitet delaktighet forskning kompetens bibliotekarie frihet personal kunskap folkbildning

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Verksamhetsplan Duvans förskola

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

kunskap personal kvalitet kompetens bibliotekarie personal kunskap folkbildning

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller

INSIKT nr 4 årgång vetlanda.pingst.se

Verksamhetsplan Duvans förskola

Östertull Montessoriförskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Välkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

HÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9. Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län

Kan vi prata om rasism? En fortbildning för offentligt anställda om rasism och intolerans i historien och idag.

Sirkkala skolas plan för likabehandling

Föräldrar- Ett nödvändigt ont eller skolans viktigaste samarbetspart? Micaela Romantschuk Tfn

UNF:s arbetsplan

Bedömningar som främjar inkludering Riktlinjer och metoder

KRAFTSAMLING

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Mätbandet 2014

Lönnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013

Kvalitetsberättelse. Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan. Gäller för verksamhetsåret

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Regional cancerplan Dialogmöte hälsoinformatörer 21 mars 2019

Tidiga och samordnade insatser för barn och unga, TSI

Ledarskapets betydelse för en inkluderande skolkultur. Inger Fält Linnéuniversitetet

Äldreomsorgspolitiskt program Ålands Framtid

Ankomsten till placeringsplatsen

Lag (1993:335) om Barnombudsman

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kritan 2013

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Församlingen som dagvårdens, skolans och läroinrättningarnas samarbetspart

Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundsärskola åk 1-9

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012

LEKA Barnens Förskola ABs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kontinuitet på lärstigen småbarnspedgogikens betydelse för den fortsatta utvecklingen. Gun Oker-Blom, direktör, Utbildningsstyrelsen

Social Impact Report 2014

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Alpgatans förskola

Transkript:

Dialoger kring barns och ungas välmående 17.5.2019

Tillsammans skapar vi nätverk för att ge varje barn de bästa förutsättningarna att lära sig, växa och utvecklas. Samarbete och delaktighet är A och O för att nå en välmående skola/samhälle. En riktig inkludering kräver ett stort arbete med allt från vilket språk vi använder till hur vi får med alla sorters hem i skolan. För att må bra behöver vi skapa bättre metoder där varje individ känner sig viktig, uppskattad och intressant. Att organisera för välmående är mångfacetterat och komplext. Dialog behövs för att ens prata samma språk och få samsyn kring detta. Vi har diskuterat en ny vision för den finlandssvenska skolan som skulle innebära verklig inkludering och delaktighet för ALLA elever och familjer. Mycket är möjligt! Att vi har en enad och stark vilja att förbättra livet och skolan för alla barn. Multilitteracitet är A och O för att klara sig i livet oberoende av bakgrund. 2

Change of mindset inte strukturer och tjänster tänka om och gemensamt. 1. Verksamhetskulturen i fokus 2. Kommunikationen lyft problemet men ge hopp och var positiv om framtiden. Föräldrarnas roll i barnens liv mera tid. Lärostigen från grundskolenivån till andra stadiet. Fritidsarbete, hobbyer en hobby till varje barn. Vi behöver göra skolan till hemmaplan för alla. Ledarskapet kan styra det fokus man har i skolan. Attityd till elev/studerande och pedagogikens betydelse är A och O. Samarbete mellan sektorer. Vad är lärarens roll i ansvaret för barnets välmående? Vi har alla ett ansvar i att skapa en positiv skolbild. 3

Behovet av ett helhetstänkande. Nu behövs handlingar från ord till handling. Datainsamling Egentligen har vi en massa information (om tex. välmående), men vad gör vi med informationen hur uttnyttjar vi den? Slå sönder gamla och inte alltid så funktionella hierarkier och stukturer arbeta tillsammans se helheterna. Verksamhetskultursförändring. Bemötande Hur få med andra sektorer i skolvardagen. Omstrukturering av skolvardagen kl. 8 18 inklusive fritidshobbyer. Holistisk syn på skolan. 4

Stressa mindre (lärare och elever). Inspirerande, givande, tankeväckande. Nya tankar kom fram. Lärorikt att lyssnandet betonas i Dialogpaus. Genom dialog ökar vi förståelsen för varandra. Givande diskussion kring skolvärldens aktuella teman; jämlikhet, välmående. Dialogpausen verkar vara ett mycket bra koncept! Att gemensamt komma fram till ett område att fördjupa sig i och sedan diskutera med andra kunniga. Alla i gruppen talade. Dialogpaus. Når man målet? Diskussionen går framåt och böljar fram och tillbaka, ostrukturerat. Barn och unga som mår dåligt kan vara lättare att se på små orter, är dock inte alltid bra då alla vet allt. 5

Kommunikationen mellan hem och skola är viktig. Vi behöver satsa mera på förebyggande åtgärder i tidigt skede för att minska illamåendet. Jättegivande sätt att arbeta och många insikter kring förebyggande åtgärder! Många aktörer behöver samarbeta från daghem till gymnasiet för att måna om barnens välfärd. Problemet; samarbete över sektorsgränser! Hur viktigt det är med dialogen mellan hemmet och skolan? Hur ska lärare bemöta föräldrar då det handlar om ett gemensamt bekymmer som barnets illamående? Det finns ett stort och gemensamt intresse för att öka välmåendet hos barn och unga. Bredda perspektivet behövs det ens resurser? Är tänkesättet lösningen. Prata också om de positiva sakerna och att mänskligheten alltid har hittat lösningar, men erkänn problemen och jobba på det positiviskt och med hopp. Positivt tänkande se hoppet, inte alltid bara det svåra eller omöjliga. Erkänn problem, ge hopp. 6