Att arbeta med lärande för hållbar utveckling i förskolan Farhana Borg, Lektor i pedagogiskt arbete Ledare, Förskolepedagogiskt kollegium Projektledare, Skolutvecklings- och forskningsprojekt Högskolan Dalarna
Inledning Skolutvecklingsprojektet Hållbar utveckling och den nya läroplanen Lpfö18 Globala mål för hållbar utveckling Praktiska exempel Planering för 2019 Utvärdering
PUD skolutvecklingsprojekt Syfte: Samskapa kunskap om förskolans pedagogiska verksamhet kring hållbar utveckling. Period: Ht 2017- Vt 2019 Medverkande: En Grön flagg-förskola Ingår i projektet: Förskolor i en kommun; LHUnätverk Aktiviteter: föreläsning, workshop, fokusgruppdiskussioner, observationer och intervjuer.
Kartläggning 2017 på nätet Undersöka pedagogers behov av och intresse för kompetensutveckling i ämnet lärande för hållbar utveckling i förskolan. 32 pedagoger från 11 förskolor i en kommun deltog i undersökningen - 59% förskollärare och 38% barnskötare svarade. 94% kvinnor och 6% män.
Utbildning och erfarenheter 52% förskollärarutbildning 27% barnskötarutbildning 18% annan utbildning 31% har 21 år eller mer 16% har 11-20 år 16% har 6-10 år 22% har 2-5 år 16% har 0-1 år 66% Nej 34% Ja
Pedagogernas definitioner av HU Återvinning, återanvändning, kompostering, var rädd om miljön, miljömedvetenhet, miljötänk och sopsortering, att värna om miljö, naturens kretslopp, energiförbrukning Konsumtion, att spara på resurser inom alla plan, att ta hand om den ekologiska, sociala och ekonomiska utvecklingen på jorden.
Pedagogernas förväntningar Mer konkreta förslag på hur man praktiskt kan arbeta med ämnet Enkla förslag och upplägg Mer konkreta exempel och tips på hur man enkelt kan arbeta med hållbar utveckling i verksamheten/barngruppen.
Hållbar utveckling Hållbar utveckling Social I slutet av 1980-talet definierades HU: Hållbar utveckling är en utveckling som möter behovet hos nuvarande generation utan att kompromissa med möjligheten för framtida generationer att tillgodose sina behov. (Brundtland, 1987; p. 47) Ekonomi Miljö
Läroplanen Lpfö 2018 I förskolan möter barn världen och världen möter barnet. Var och en som verkar i förskolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och verka för en hållbar utveckling. (Skolverket, 2018, S. 1)
Läroplanen Lpfö 2018 Förändring i läroplanen - Begreppen undervisning och utbildning är nya - Begreppen fostran och förskoleverksamhet är borta - Hållbar utveckling nämns för första gången - Rektor används istället för förskolechef
Läroplanen Lpfö 2018 Hälsa och välbefinnande samt hållbar utveckling - En positiv framtidstro ska prägla utbildningen. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle. Barnen ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling. (Skolverket, 2018, s. 4)
Läroplanen Lpfö 2018 Sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet
Barns delaktighet i läroplanen Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina handlingar och för miljön i förskolan. Barn har rätt till delaktighet och inflytande. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för ska ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av utbildningen.
De globala målen
De globala målen (SDGs) 4.2: Att 2030 försäkra att alla flickor och pojkar har tillgång till god kvalitet på barnomsorg och förskola så de kommer till skolan färdiga för att lära. 4.7: Att alla kan ha erhållit kunskap och färdigheter som behövs för att bidra till hållbar utveckling, inkluderande hållbara livsstilar, mänskliga rättigheter, jämlikhet, kulturell fred och icke-våld, global medborgarskap och uppskattning av kulturell mångfald och av kulturens bidrag till hållbarhet.
Förskoleutbildning i Japan Diskussion: Varför är det viktigt för barnen att veta ursprunget för livsmedel? Handlar det om Lärande för hållbar utveckling? Är det relevant för förskolan? Är det relevant för de 17 globala målen?
Lärande för hållbar utveckling Barnen lär sig att leva på ett hållbart sätt engagera sig för naturen odla grönsaker och plantera blommor
Hur arbetar en förskola för hållbar utveckling? En fallstudie
Earth hour: 24 mars 2018 Förberedelser påbörjades tre månader i förväg Pedagoger engagerade barn och föräldrar Sånger, illustrationer, aktiviteter inne och ute, lek, gruppdiskussioner, Youtube-klipp, tipspromenad, etc.
Tema: Hälsa och välbefinnande
Tema: Hälsa och välbefinnande Att involvera föräldrar/vårdnadshavare i barnens lärande för hållbar utveckling
Hållbar utveckling för barn 1-3
Tema: Återvinning barn 1-3
UNESCO s SDGs
Viktiga aspekter enligt pedagoger Planeringstid för pedagoger Möjligheter för kompetensutveckling, t ex en timme varje vecka för att träffas och prata om relevanta frågor eller läsa och diskutera en text, eller möjlighet att vara med på olika föreläsningar eller utbildningsdagar Viktigt att få stöd och inspiration från chefer
Viktiga aspekter enligt pedagoger Nätverk inom kommunen, mellan kommunen och med andra länder Samarbeta mellan avdelningar inom en förskola Möjligheter för nya anställda att vara med LHU arbete Inkludera hela skolan inklusive kökspersonal i arbete
Referenser Borg, F. (2017). Caring for people and the planet : preschool children s knowledge and practices of sustainability. (79 Doctoral thesis, comprehensive summary), Umeå University, Umeå. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva- 138098 DiVA database. Brundtland, G. H. (1987). World Commission on environment and development: Our common future. New York, NY: Oxford University Press. Davis, J. (1998). Young Children, Environmental Education, and the Future. Early Childhood Education Journal, 26(2), 117-123. Inoue, M. (2015). Beyond traditional nature-based activities to education for sustainability: A case study from Japan. In J. M. Davis (Ed.), Young Children and the Environment, Early education for sustainability [Second Edition] (pp. 264-275). Port Melbourne: Cambridge University Press. McCrea, N.. (2015). Food First: Beginning steps towards children s sustainable education. In J. M. Davis (Ed.), Young Children and the Environment, Early education for sustainability [Second Edition] (pp. 187-208). Port Melbourne: Cambridge University Press. Pramling Samuelsson, I. (2011). Why We Should Begin Early with ESD: The Role of Early Childhood Education. International Journal of Early Childhood, 43(2), 103-118. Skolverket. (2018). Curriculum for the Preschool 2018. The Swedish National Agency for Education. Förordning (SKOLFS 2018:50) om läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket. UNESCO. (2015). Education 2030: Incheon Declaration and Framework for Action. Towards inclusive and equitable quality education and lifelong learning for all Retrieved from http://unesdoc.unesco.org/images/0024/002432/243278e.pdf accessed 2016-05-19 Ärlemalm-Hagsér, E., & Engdahl, I. (2015). Caring for oneself, others and the environment: Education for sustainability in Swedish preschools. In J. M. Davis (Ed.), Young Children and the Environment, Early education for sustainability [Second Edition] (pp. 251-262). Port Melbourne: Cambridge University Press.