UTVÄRDERING AV FAMU RESULTAT AV ARBETE MED IMPLEMENTERING

Avsedd för FAMU Dokumenttyp Utvärdering Datum Juni 2014 UTVÄRDERING AV FAMU RESULTAT AV ARBETE MED IMPLEMENTERING [Dubbelklicka för att infoga bild eller radera detta fält]

UTVÄRDERING AV FAMU RESULTAT AV ARBETE MED IMPLEMENTERING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 FAMU under implementeringsperioden 4 1.3 Rambölls uppdrag 5 1.4 Ramverk för utvärderingsanalysen 5 1.5 Disposition 6 2. Rambölls iakttagelser 7 2.1 Uppnådda resultat 7 2.2 Resultaten i en sammanfattning 11 2.3 Förklaringsfaktorer 11 3. Slutsatser 15 3.1 Samlad bedömning 15 3.2 Potential att göra strukturer, processer, roller, ansvar och syften tydligare från start 15 3.3 Potential att bredda synen på vad som utgör lyckad implementering 16 3.4 Rekommendationer till projektägaren 17 [Short content: Place cursor HERE and insert from menu. Delete the above TOC + pagebreak.] [DO NOT delete the following line since it contains a section break delete this field before printing] Ramböll Krukmakargatan 21 Box 17009 SE-104 62 Stockholm T +46 (0) 8 568 494 40 F +46 (0) 10 615 20 00 www.ramboll.se

3 1. INLEDNING FAMU För Arbete Mot Utanförskap är ett utvecklingsarbete som har pågått inom Arbetsmarknadsförvaltningen i Stockholm stad och Jobbtorg Stockholm sedan 2009. Projektet har medfinansierats av Europeiska Socialfonden. Sedan hösten 2013 har arbetet i FAMU fokuserat på spridning och implementering av framgångsfaktorer och arbetssätt som utvecklades under genomförandeperioden. Ramböll Management har agerat lärande utvärderare i FAMU sedan projektstart. Sedan hösten 2013 har Rambölls uppdrag fokuserat på att utvärdera spridnings- och implementeringsarbetet. Denna PM är en skriftlig redovisning av Rambölls utvärdering av vilka resultat som implementeringsarbetet har lett till. Iakttagelser är avstämda med projektledaren i FAMU och muntligen redovisade för styrgruppen. 1.1 Bakgrund FAMU är ett utvecklingsarbete inom Jobbtorg Stockholm. Beslutet att inrätta Jobbtorg Stockholm togs i kommunfullmäktige den 1 oktober 2007 och den 1 januari 2008 öppnade lokala Jobbtorg (Kommunfullmäktige beslut, Dnr 331 1800/2007). Med jobbtorgen har staden skapat en samlad organisation för arbetsmarknadsåtgärder. Tanken är att Jobbtorg Stockholm ska vara den gemensamma ingången till stadens samlade resurser för arbetsmarknadsinsatser för de målgrupper som staden arbetar med. Jobbtorgen ska ha tydligt jobbfokus och inte arbeta med andra uppdrag än att verka för att enskilda kommer i arbete/studier. Jobbtorgen beskrivs som ett sätt att ge arbetslösa försörjningsstödstagare bättre möjligheter att få arbete och självförsörjning. Tanken bakom utformningen av jobbtorgsorganisationen har varit att stärka likabehandlingen inom staden och ge samma stöd och möjligheter för alla stockholmare, oavsett vilken stadsdel de bor i. Samtidigt tas hänsyn till att problematiken varierar över olika områden varför varje Jobbtorg har utrymme att utveckla egna profiler beroende på hur målgruppen ser ut i olika områden. Vid sex stycken Jobbtorg (Farsta, Kista inklusive filial Tensta, Skärholmen, Rosenlund, Vällingby, Fokus Unga) tilldelas deltagarna coacher samt aktiveras i olika program. En central Jobbtorgschef samverkar med lokala Jobbtorgschefer för att utveckla metoder, verksamhet och samverkansformer inom Jobbtorgen. Sedan 1 juli 2011 ligger ansvaret för Jobbtorgen på Arbetsmarknadsförvaltningen. Jobbtorgen noterade efter de inledande verksamhetsåren att en majoritet av de av aspiranter som blev kvar på Jobbtorgen var långtidsarbetslösa. Tankarna om att arbetet gentemot långtidsarbetslösa skulle kunna vidareutvecklas odlades och en förprojektering genomfördes. Utvecklingsprojektet FAMU sjösattes därefter under 2010 på Jobbtorg Kista (inklusive dåvarande filial i Lunda) med sikte på att stärka förutsättningarna för en sammanhållen och långsiktig planering för långtidsarbetslösa inom Jobbtorg Stockholm. Utvecklingsarbetet medfinansierades av Europeiska Socialfonden. Syftet med utvecklingsprojektet FAMU var att bidra till att systemet kring den långtidsarbetslösa individen fungerar effektivt och att insatskedjan innehåller verkningsfulla insatser som ger adekvat stöd och utveckling för den enskilda. En underliggande tanke är ett välfungerande system och adekvata insatser främjar den långtidsarbetslösa väg till arbete eller studier. När FAMU startade hade vissa behov och åtgärdsområden redan identifierats. Det innebär att FAMU hade resurser och uppdrag att utveckla och testa två insatser direkt för målgruppen nämligen en hälsoinriktad insats och en insats för att träna svenska. Dessa insatser skulle stakas ut, genomföras och följas upp under utvecklingsprojektets löptid. Om visat framgångsrika var projektets föresats att insatserna skulle kunna implementeras i Jobbtorgsorganisationen och därmed stärka upp och komplettera verktygslådan med tillgängliga insatser för målgruppen.

4 I tillägg till arbetet att utveckla insatser direkt för målgruppen hade FAMU också resurser och uppdraget att se över behov och vidareutveckla interna arbetsprocesser och samarbetsytor gentemot stadsdelsförvaltningen, Arbetsförmedlingen och verksamheter i egen regi. Det här arbetet hade en utforskande karaktär i det att insatserna inte var definierade på förhand. Undantaget var ett framtaget arbetsmaterial som syftade till att stödja coacher och matchares inledande, kartläggande samtal med aspiranter. Inom ramen för FAMU skulle det här materialet testas och revideras. Därutöver skulle insatser och åtgärdsområden identifieras och hanteras inom ramen för projektperioden. För ändamålet arbetade ett antal metodutvecklare i projektet. 1.2 FAMU under implementeringsperioden I samband med att utvecklingsprojektet avslutades i maj 2013 fick FAMU besked om en förlängning med syfte att arbeta med implementering och lärande kring tre av de insatser som utvecklades inom ramen för projektet nämligen: Hållbar förberedelse och uppföljning Arbetslivsinriktade hälsoaktiviteter Samverkan mellan Jobbtorg resurs och stadsdelsförvaltning På lång sikt är intentionerna med arbetet i förlängningsperioden att Jobbtorgsorganisationen omsätter arbetssätt, insikter och lärdomar från utvecklingsarbetet. FAMU:s arbete under implementeringsfasen har i egentlig mening skett i tre separata spår i betydelsen att arbetet har organiserats och genomförts som tre parallella verksamheter. Alla Jobbtorg har berörts av arbetet i olika grad. Specificeringen av FAMU:s uppdrag inom ramen för de tre spåren gjordes av den styrgrupp som tillträdde när implementeringsfasen började. Styrgruppen har bestått av enhetschefer på Jobbtorg och stadsdelsförvaltning under ledning av den styrgruppsordförande som också ledde styrgruppen under genomförandefasen. Implementeringsuppdraget kopplat till insatsen förberedelse och uppföljning har varit att kartlägga hur arbetet med förberedelse och uppföljning genomförs och fungerar på olika Jobbtorg före, under och efter avrop eller annan insats. En kartläggning har genomförts och presenterats ute på alla Jobbtorg. Den visar att det sker mycket förberedelse och uppföljning, men också att de täta uppföljningar som behövs under hela planeringen inte alltid sker och att hälsa är ett viktigt men ibland ett frånvarande perspektiv i förberedelse och uppföljningsarbete. Kartläggningens resultat har använts som underlag för workshops runtom på Jobbtorg i syfte att stimulera enskilda Jobbtorg att identifiera utvecklingsområden på det egna torget och arbetet i en fortsättning genom att skapa en handlingsplan och åtagande att förvalta denna. Implementeringsuppdraget kopplat till hälsoinsatsen började i en kartläggning gällande vilket arbete med hälsa och hälsoaktiviteter som pågår inom Jobbtorg. I samband med kartläggningens genomförande blev det känt att hälsoinsatsen inte skulle komma att implementeras i linje med projektgruppens initiala målsättning efter genomförandefasen, nämligen att särskilda hälsopedagoger och hälsoinsatsen som sådan skulle införas i verksamheten. Istället inriktades det fortsatta implementeringsarbetet mot att förmedla kunskap och råd om hur hälsoperspektiv kan införlivas i coachnings och matchningsarbetet inklusive aspirantens planering. För ändamålet framarbetades särskilda häften till medarbetare och aspiranter på Jobbtorg för att fungera som inspirationsmaterial. Intentionen är att medarbetare får ett material att hämta inspiration från på ett sätt som ska kunna komplettera insatserna i jobbplanen och samtalen med aspiranten. I samband med slututvärderingens datainsamling inleddes diskussioner med Arbetsmarknadsförvaltningen gällande eventuell implementering för en hälsoinsats motsvarande den som projektet utvecklade under genomförandeperioden. Inom ramen för samverkansdelen har uppdraget under implementeringsfasen varit att kartlägga hur Jobbtorgens (målgrupp Resurs) samarbete med stadsdelarna ser ut. Siktet har varit att

5 klarlägga vilka utmaningar och framångar som finns. I kartläggningen konstateras att det finns samverkansrutiner på Jobbtorg, men att de ser olika ut och genomförs på olika nivåer. Kunskapen från kartläggningen har vidareförmedlats till alla Jobbtorg, stadsdelsförvaltningar och i styrgruppen. 1.3 Rambölls uppdrag I samband med beskedet om att FAMU skulle förlängas utökades Rambölls uppdrag. När förlängningsperioden nu går mot sitt slut genomför Ramböll en slututvärdering för att synliggöra resultat, värdera måluppfyllelse och förklara uppkomna resultat. Slututvärderingen har analyserat, värderar och förklarar de resultat som FAMU har uppnått kopplat till uppdraget att sprida framgångsfaktorer och främja användning. Följande övergripande frågeställningar besvaras: I vilken utsträckning och på vilket sätt är FAMU:s insatser implementerade? Vad förklarar resultaten? Frågeställningarna har besvarats efter en bearbetning av material som har samlats in med hjälp av dokumentstudier och intervjuer. I figuren nedan redogörs för vilket material som har samlats in: Vad Vem Antal Intervjuer Enhetschefer på Jobbtorg (3) 12 Biträdande enhetschefer på Jobbtorg (3) Projektägare på förvaltningen (1) Insatsansvariga/projektmedarbetare (4) Projektledare (1) Styrgruppsordförande (1) Dokumentstudie Underlag som har använts i workshops, seminarier, underlag från fokusgrupper, behovsanalys osv. Deltagande observation Slutkonferens FAMU och Xplore, 140521, planeringsdagar, workshop och uppföljningar med projektet Det insamlade materialet har bearbetats utifrån ett ramverk utifrån implementeringsforskning som redovisas i nästa avsnitt. 1.4 Ramverk för utvärderingsanalysen För att kunna förklara FAMU:s resultat har Ramböll bearbetat materialet utifrån kännetecken, villkor och förutsättningar som forskning framhåller är viktigt för att lyckas med implementering. Forskning framhåller att det i implementeringsarbete är orimligt att på förhand bestämma tillvägagångsätt och resultat som ska styras mot. Implementeringsprocesser är enligt forskningen nämligen ingen enkel eller rationell orsak-verkan-process där resultat kan bedömas utifrån på förhand givna mål. Implementeringsprocesser påverkas av en rad faktorer som antingen skyndar på eller bromsar hur långt verksamheten kan komma. Inom implementeringsforskningen framhålls en rad faktorer som har betydelse för vilka resultat som kan åstadkommas i ett implementeringsarbete bland annat: Insatsens historia och tillblivelsehistoria - vilken uppmärksamhet som insatsen har haft under tillkomstprocessen och karaktären på denna. Insatsens tydlighet och komplexitet - huruvida insatsen är tydlig eller oklar och därför främjar eller hämmar olika tolknings- och handlingsmöjligheter Insatsernas implementering aktörers sätt att ta sig an och förverkliga det nya arbetssättet; vilja och inställning, förståelse samt organisering och allmänna situation. Den implementerande organisationens förutsättningar själva implementeringsorganisationen som utför arbetet och förutsättningar

6 Detta faktum innebär flera saker. För det första att implementeringsorganisationen behöver agera med lyhördhet inför processen och ständigt kunna anpassa till förändrade förutsättningar. För det andra hur stort ansvar som implementeringsorganisationen kan ta för att implementeringen ska lyckas. En implementeringsorganisation förfogar sällan över alla de faktorer som spelar roll för en lyckad implementering. För att en implementering ska vara lyckad krävs för det tredje också att uppdrag, syfte och roller är tydliga för alla olika involverade parter från start och att det finns strukturer och processer som tar vid och underlättar det arbete som genomförs utanför projektets påverkanssfär. Det krävs för det fjärde också en samsyn i alla led kring vad implementeringen innebär och syftar till. Implementering kan innebära helt olika saker beroende på mottagare och insats. Vad som utgör lyckad eller misslyckad implementering beror på kontext och intentioner. Ibland kan det vara lyckat att lyckas införa en insats i en verksamhet. Ibland är det istället lyckat att få en organisation att reflektera kring och vidareutveckla sitt arbetssätt. Därtill cirkulerar processen att implementera kring ett innehåll eller tre olika arbetssätt som i FAMU:s fall vilka i sig har inneboende element som påverkar vad som är rimligt att sikta på eller förvänta i utväxling från ett implementeringsarbete. Substansen som kan implementeras kan antingen vara en specifik, väl definierad modell som kan införas rakt av eller ett lärande och erfarenheter som snarare kan inspirera flera till förändring och utveckling. Det spelar också roll för vad som är rimligt att förvänta i implementeringsväg. 1.5 Disposition I nästa kapitel redovisas i avsnitt 2.1 de resultat som Rambölls analys ger vid handen att FAMU:s arbete under implementeringsarbetet har lett till. Den redovisade träffbilden förklaras i avsnitt 2.3 där insamlat material har analyserats utifrån de faktorer som implementeringsforskningen menar påverkar implementeringsarbetet. I kapitel 3 återges Rambölls samlade slutsatser. Ett avsnitt om rekommendationer för Arbetsmarknadsförvaltningen och jobbtorgsledningens fortsatta och framtida arbete med FAMU och andra utvecklingsprojekt avslutar rapporten.

7 2. RAMBÖLLS IAKTTAGELSER I detta kapitel redovisas Rambölls analys av vilka resultat som FAMU:s arbete har lett till samt de faktorer som Ramböll ser har påverkat att träffbilden ser ut just så här. 2.1 Uppnådda resultat Kapitlet kommer att redovisa att FAMU har lyckats väl med implementeringsarbetet utifrån insatsernas karaktär och projektgruppens föresatser. Kapitlet kommer att redogöra att FAMU:s arbetssätt och verktyg dels omsätts inom ramen för ett nytt uppdrag som förvaltningen har under 2014. Därtill att diskussionerna om att implementera en hälsoinsats alltjämt fortgår samt att FAMU:s implementeringsarbete överlag har bidragit till en jobbtorgsövergripande diskussion och reflektion. Särskilt arbetet med förberedelse och uppföljning samt samverkan har skapat tydliga avtryck i det avseendet. Arbetet att sprida ett hälsotänk har påbörjats med förutsättningar till avtryck, men bromsas av att den uppdragsinriktningen klarlades i ett sent skede. Resultaten redovisas och illustreras i efterföljande stycken. 2.1.1 Lärdomar och arbetssätt från FAMU lever vidare inom ramen för ett uppdrag under 2014 Ramböll konstaterar att FAMU:s insatser direkt omsätts i förvaltningens nya uppdrag under 2014. Uppdraget, Uppsök och stöd för arbete och studier för utrikes födda kvinnor, riktar sig till kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden och därmed lever i ett utanförskap. Uppdraget syftar till att utifrån kvinnornas behov utveckla metoder för att kvinnorna ska närma sig arbetsmarknaden. Uppdraget kommer även ha en uppsökande verksamhet för kvinnor som saknar kontakt med myndigheter. För det första kommer personer i FAMU:s projektgrupp att genomföra uppdraget. I intervjuer med projektrepresentanter framkommer också att arbetet i uppdraget kommer att guidas av FAMU-utvecklade insatser och insikter såsom språkstödjande aktivitet inom SFI och hälsoinsats samt grundlig förberedelse och kontinuerlig uppföljning. En person i projektgruppen berättar: Vi har inte tidigare haft uppdraget att titta på invandrarkvinnor. När vi då får det så ser vi plötsligt att det vi har lärt oss i FAMU och verktyg som vi har arbetat fram där är direkt användbara. Det är bara att fortsätta med: förädla och vidareutveckla i de nya uppdragen. 2.1.2 Delar av FAMU kan komma att utvecklas till en utförare av hälsoinsats som Jobbtorgen kan beställa Ramböll konstaterar att FAMU:s hälsoinsats kan komma att implementeras. Ramböll kan också konstatera att FAMU har varit en viktig länk i kedjan som gör att det erbjuds hälsofrämjande insatser på Jobbtorg. I intervjuer med projekt och styrgrupp framkommer att en extern leverantör av en insats som påminner om FAMU:s arbete med arbetsinriktad hälsa har sagt upp sitt avtal med staden. Detta har lett till att FAMU har inlett diskussioner med Arbetsmarknadsförvaltningen om förutsättningar och möjligheter att erbjuda motsvarande insats. Dessa diskussioner är i sin linda i samband med Rambölls datainsamling och analys. Det är därför inte klart hur diskussionerna faller ut. I dagsläget pågår diskussioner om hur själva organiseringen och genomförandet kommer att se ut. Ovidkommande av utfallet av dessa diskussioner kan Ramböll konstatera att FAMU har varit en viktig länk i kedjan som gör att en hälsofrämjande insats finns tillgänglig och utförs inom jobb-

8 torg. När FAMU startade så var hälsotänket nytt för verksamheten. Utifrån genomförda intervjuer framträder bilden att FAMU:s arbete under genomförandeprojektet har banat väg för att testa att, om och hur hälsoinsatser är förenligt med Jobbtorgs uppdrag i såväl teori som praktik. Parallellt har det inneburit att organisationen har fått landa i vad hälsotänk innebär och vad hälsofrämjande aktivitet kan vara och betyda för delar av aspirantgruppen. 2.1.3 FAMU har bidragit till en jobbtorgsövergripande diskussion och reflektion Ramböll konstaterar att FAMU:s arbete under implementeringsfasen har skapat och främjat en diskussion och reflektion inom Jobbtorg gällande hur arbetet med förberedelse, uppföljning och samarbete ser ut på det egna torget 1. I samtliga intervjuer som Ramböll har genomfört är det tydligt att FAMU:s arbete har fungerat som en välkommen igångsättare av tankar kring givna teman. Ett citat från en av intervjuerna i ett samstämmigt intervjumaterial får illustrera vad som överlag framhålls i intervjuerna: FAMU har lett till en diskussion på torgen gällande vad vi kan bli bättre på. Det har blivit en ögonöppnare. Det är en förvånansvärt positiv reaktion och gensvar från torgen gällande alla spår. Särskilt roligt för när det gäller förberedelsen och samverkan eftersom hälsan har efterfrågats av alla sedan tidigare. Reflektionen har fyllt olika syften för de Jobbtorg som har omfattats av implementeringsarbetet. För de Jobbtorg som har känt igen de framgångar som FAMU har erfarit, så har diskussionen fungerat som en bekräftelse på att de gör rätt saker. Det egna arbetet har lyfts på ett positivt sätt. För de som inte tidigare har haft ett uttalat eller definierat arbete kring något av spåren, så har FAMU:s arbete istället inneburit att ett samtal har kunnat påbörjas och frambringa insikter om verksamhetsbehov och grunder för fortsatt utvecklingsarbete. FAMU:s arbete beskrivs ha varit värdefullt som ett sätt att få sätta ord på det som redan görs vinster, värden och tillvägagångssätt. I någon mening har samtalet bidragit till att formalisera en tyst kunskap som finns gällande arbetet som genomförs. I en förlängning kan det möjliggöra ett gemensamt språkbruk och gemensamma referensramar över Jobbtorgen. 2.1.4 FAMU har satt fokus på angelägna verksamhetsdelar, men inte alltid presenterat nyheter Ramböll kan konstatera att FAMU har åstadkommit samtal kring ett innehåll/teman som är relevanta för organisationen. I det att temana är relevanta och ständigt aktuella innebär de heller ingen nyhet för jobbtorgen. Intervjuer vittnar om att de teman som FAMU:s olika spår har lyft är ständigt aktuella för organisationen och motiverade att belysa. Med andra ord har diskussionen varit välkommen och angelägen om än den inte har skett kring områden eller arbetssätt som är nya för jobbtorgen. Detta gäller i synnerhet samtalet kring förberedelse, uppföljning och samverkan. Såväl i arbetet med förberedelse och uppföljning som i samverkan återkommer intervjupersoner till att temana på intet sätt är nya eller att jobbtorgsorganisationen startar från noll i ett sådant arbete. Också de kartläggningar som projektgruppen i FAMU har genomfört vittnar om att det pågår mycket arbete med runtom i organisationen gällande att lyckas med samverkan, förbereda och följa upp. Att FAMU har betonat och satt fokus på delar av det arbete som redan pågår ses ändå inte som ett hinder. Olika intervjupersoner berättar: Det var kanske ingen revolutionerande tankar att det till exempel ska förberedas, utan ganska naturligt. Men möjligt att som sagt att nämna det vid namn och tydliggöra att det är viktigt det är något som man tar med sig från FAMU. 1 Detta resonemang gäller ännu inte hälsoinsatsen eftersom FAMU:s arbete där har sett annorlunda ut än arbetet i de två andra spåren. Se avsnitt 2.1.6

9 FAMU har lyckats sätta fingret på det som saknas. Det som behövs nämligen att göra det känt. Göra det enkelt. Att det som man tycker är självklart inte kanske är det. Att bryta ner det. När det gäller förberedelse och uppföljning specifikt så framhålls det i intervjuer att det är ett ständigt inslag i arbetet, men det saknas en gemensam fokus eller språk för vad det arbetet innebär och hur det ska se ut inom Jobbtorg. Här ser Ramböll att FAMU har bidragit med en uppskattad grund för fortsatta dialoger och arbete som i en fortsättning kan landa i miniminivåer gällande exempelvis hur Jobbtorgs arbete med förberedelse och uppföljning ser ut. Intervjupersoner beskriver det så här: När det gäller förberedelse så har man satt ljus på något som är väldigt viktigt. Det är lätt att tänka kommer någon in i aktivitet och insats så har jag släppt, men kanske att det kräver mer än att bara föreslå någonting. FAMU har satt strålkastarljuset på arbetet med förberedelse och uppföljning. Här på vårt Jobbtorg blev det fokus på att det här är en metod som vi vill använda och fungera. Det var verkligen uppskattat bland personalen för att de fick tillfälle att bli medvetandegjorda på hur viktigt det är med förberedelsearbete. Det här med förberedande arbetssätt är en fråga som har blivit större och viktigare här oss genom FAMU:s arbete och genom implementeringen. Också när det gäller samverkan specifikt så framhålls det i intervjuer att det är ett arbetssätt som förvisso finns på olika sätt inom verksamheten, men att det alltid är värdefullt att lyfta fram och diskutera. Det är ett jobb som kan fungera olika bra eller för den delen aldrig blir färdigt. Citat från olika intervjupersoner sammanfattar väl den bild som finns i intervjumaterialet; att samtalet om en fungerande samverkan tillsammans med stadsdelen är viktig och behövs, men på intet sätt är ny eller har fått en lösning till följd av FAMU:s arbete: SDF kan ha svårigheter och behöva stöttning i vilka som ska till jobbtorg, så behovet av att prata om samarbetsytan gentemot stadsdelen finns. SDF har behov att kunna skicka komplexa aspiranter till oss, så det är viktigt att försöka hitta lösningar och en fungerande operativ samverkan. Vi behöver samtala om det och det var bra genomfört. Samtidigt gör vi redan mycket kring samverkan, så det var inget mervärde på det viset. Vi har en modell som inte är FAMU:s utan en lokal variant som påminner om den. Vi såg inte att det fanns anledning att ändra i den, för någonstans är värdet som skapas lika och den vi har fungerar 2.1.5 FAMU har bidragit med startpunkter för fortsatt utvecklingsarbete på de enskilda Jobbtorgen Ramböll konstaterar att FAMU:s arbete under implementeringsperioden har bidragit till att olika Jobbtorg identifierar områden att vidareutveckla kopplat till de av FAMU:s tre spår som är mer aktuella för de olika jobbtorgen att ta vidare. Om det sker eller inte kommer att bero på den lokala jobbtorgsledningens prioritering och det är överallt ännu inte fullt utstakat hur ett fortsatt arbete kommer att genomföras. När det gäller förberedelse och uppföljning specifikt så har Jobbtorgen fått förutsättningar att fortsätta arbetet med stöd av FAMU i det att projektets arbete mynnade ut i en särskild handlingsplan som FAMU har stöttat framarbetandet av. På vissa Jobbtorg finns också särskilda per-

10 soner utsedda som ska förvalta arbetet fortsatt. I synnerhet ett Jobbtorg har kommit särskilt långt i arbetet och framhåller: Resultatet utifrån det har sedan sammanställts och vi arbetar vidare med det. Vi vill hitta ett antal konkreta förslag som vi kan ta fasta på och arbeta vidare med lokalt. Det är ett konkret resultat av FAMU:s arbete. Vi har formulerat ett åtagande i VP 2014 att förbereda aspiranter enskilt eller i grupp inför som vi också har kopplat till ett nämndmål. Det har en direkt koppling till arbetet med FAMU och också min roll som styrgruppsmedlem och chef, så jag drev igenom det här. Dock kommer inte alla jobbtorg att fortsätta arbetet enligt handlingsplanen. Det faller ut olika beroende på hur långt eller hur prioriterat som arbetet med förberedelse och uppföljning är för den lokala ledningen. En chef berättar: Kommer att ha det i åtanke, men inte på precis samma sätt som FAMU har gjort. Att fysiskt följa med eller att genomföra förberedelse i grupp osv. Vi behöver titta individuellt på vår målgrupp. Vi gör inte som FAMU har gjort precis. Det kommer att se lite olika ut mellan jobbtorgen och kanske också måste göra det eftersom individernas behov styr och de ser olika ut. När det gäller samverkan specifikt så är bilden i intervjumaterialet att såväl stadsdelarna som jobbtorgen har fått lokalt anpassad återkoppling som grund för ett fortsatt utvecklingsarbete som är frivilligt. I återföringen av kartläggningen har chefer på jobbtorg och stadsdelar gemensamt fått diskutera hur de vill arbeta vidare utifrån underlaget. Det fortsatta arbetet är sedan upp till dem samt efter samråd med styrgruppen i nästa styrgruppsmöte: hur kan det förvaltas? Därtill har FAMU också fått en förfrågan från förvaltningen kopplat till ett uppdrag att se över vad aspiranter behöver för att vara redo för Jobbtorg, så lärandet från FAMU kommer att tas tillvara även där. Det är svårt att säga att ja, vi kommer att arbeta vidare med det. För att kunna omsätta FAMU:s modell rakt av saknas vissa komponenter som var bärande för framgångarna i utvecklingsprojektet. Men vi kommer att se över och eftersträva att vi får till något som kan fungera. 2.1.6 Goda förutsättningar att åstadkomma reflektion och lärande också mot ökat hälsotänk Ramböll ser att det även för hälsoinsatsen finns goda förutsättningar att åstadkomma en jobbtorgsövergripande diskussion om vad hälsotänk implicerar, innebär och kan handla om. Gällande hälsa så var projektets sikte vid start att verka för att hälsoinsatsen som sådan infördes på Jobbtorg. Hälsoarbetet var följaktligen därför inriktat mot det förberedelsearbete som en sådan intention innebär t.ex. att undersöka förvaltning, resurser och organisation samt förbereda nödvändiga material för att verksamheten ska fungera. Först en bit in i implementeringsperioden blev det tydligt för att den intentionen inte fanns och projektet tänkte om. Arbetet med att lansera det material som har tagits fram gällande hälsa sker parallellt med slututvärderingen och följs därför inte upp inom ramen för denna rapport. Dock syns i intervjumaterialet en stark önskan om att lära sig, omsätta och kunna få till hälsoinriktade insatskedjor, vilket torde ge projektet en god startpunkt i den lansering och diskussion kring det framarbetade materialet som just nu pågår. Arbetet med att undersöka hur jobbtorgen skulle kunna arbeta med hälsoinsatsens olika delar har också sporrat och inspirerat olika lokala alternativ eller varianter på hur hälsotänk eller hälsoinsatser kan införlivas i aspiranternas insatskedja. Olika intervjupersoner berättar:

11 Det är viktig kunskap att ta hand om och vi har startat särskilda hälsogrupper utifrån våra egna tankar om vad som behövs och det har gett effekt. Vi skulle aldrig kunna ha en träningsdel hos oss som handlar att gå och träna, betala träningskort och så, men vi kan ha inslag som att gå ut i naturen, ha talande uppföljningar osv. Det handlar om att hitta och se möjligheterna samt införa mer fysisk aktivitet på torget. För mig och mitt torg så är hälsa den stora delen. Det är så pass viktig ingrediens som inte nog kan överskattas. Till exempel är en av coacherna hälsopedagog och ska börja med hälsosamtal. En sådan tråd finns här och den har vi har tagit upp. Har pratat om tidigare, men det blev av i och med FAMU. Hälsoinslaget är en nyhet på Jobbtorg och ett starkt önskemål att vidareutveckling och omsätta i verksamhet. Också de nyligen framarbetade hälsoskrifterna för medarbetare och aspiranter lovordas i intervjumaterialet: Det är ett jättefint material som har tagits fram! 2.2 Resultaten i en sammanfattning Sammanfattningsvis ser Ramböll att FAMU:s arbetssätt som utvecklades under genomförandeprojektet direkt föder in i och omsätts i uppdraget som löper under 2014 gällande arbetet med utrikes födda kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det innebär att arbete med förberedelse, uppföljning och tät samverkan samt hälsa och språkträning tas tillvara och arbetas vidare med. Därtill pågår diskussioner om möjligheten att starta upp påminnande FAMU:s hälsoinsats i jobbtorgsorganisationen. I tillägg till dessa konkreta uttryck för implementering konstaterar Ramböll att FAMU har skapat en diskussion kring flera centrala arbetssätt inom Jobbtorgsorganisationen samt skapat startpunkter för vidareutveckling, fortsatt arbete och förbättring där det behövs. En fortsättning och framtid av arbetet med förberedelse, uppföljning och samverkan beror på behoven på de olika jobbtorgen. Det är därför chefer på jobbtorg som bär avgörandet om och hur ett fortsatt arbete ter sig. I avsnittet nedan redovisas de faktorer som Ramböll menar förklarar den här bilden av uppnådda resultat. 2.3 Förklaringsfaktorer Ramböll ser att följande faktorer förklarar de resultat som har redovisats: Hälsoinsatsen är eftertraktad och ligger utanför det egna arbetssättet Att vidareutveckla arbetet med förberedelse och uppföljning samt samverkan är ett frivilligt åtagande och kostnadseffektivt att arbeta vidare med Projektorganisationen har haft en pragmatisk ingång i arbetet En historia som ett lokalt utvecklingsprojekt gör det nödvändigt att backa bandet Att gå från lokal utveckling till verksamhetsgenomgripande spridning kräver en tydlighet för alla inblandade som i har vuxit fram underhand Dessa redovisas och diskuteras mer utförligt i kommande stycken. 2.3.1 Hälsoinsatsen är en eftertraktad insats som kompletterar tillgängliga verktyg Det har ovan redogjorts för att fokuseringen kring hälsa får gehör eftersom det är ett angeläget tema inom förvaltningen. Ramböll ser också att hälsa sedan tidigare är efterfrågat och eftertraktat inom förvaltningen. Det faktum att en extern leverantör upphandlades som ett sätt att tillgo-

12 dose behovet är också en indikation på det. Därtill har de här åren inneburit att hälsotänket har landat och de tidigare diskussionerna om huruvida hälsobejakande insatser är förenligt med arbetsmarknadsinsatser har falnat. Därtill ser Ramböll att en faktor som påverkar hälsans framgång är att det är en insats som inte handlar om det egna arbetssättet. Det är inget lärande eller självreflektion kring det egna arbetssätten eller en identifikation av utvecklingsområden som ska genomföras. Det är en möjlighet till kompletterande insats i aspirantens planering som är det omedelbara vinsten med en hälsoinsats. Redan i slututvärderingen redogjorde Ramböll för att det här är en viktig distinktion. Verksamhetsfokuserat förändringsarbete är en annan typ av process än insatsutveckling tillsammans med aspiranter. Det förutsätter två helt olika arbetsinsatser av medarbetare inom Jobbtorg. Det senare kommer att gå snabbare att få gehör och genomslag för eftersom det tar lite tid och resurser i anspråk för de enskilda medarbetarna. 2.3.2 Att vidareutveckla arbetet med förberedelse och uppföljning samt samverkan är ett frivilligt åtagande och kostnadseffektivt att arbeta vidare med FAMU:s arbete med att sprida lärande och stimulera fortsatt utvecklingsarbete gällande förberedelse, uppföljning och samverkan handlar inte om ett arbete för att införa FAMU:s modeller. Ett fortsatt arbete handlar istället om att säkra att diskussionen fortsätter och ligger till grund för en ständig översyn och granskning av hur de egna arbetssätten fungerar. Åtagandet är frivilligt i motsats till tvingande. Det är därtill ett arbete som inte kostar jobbtorgsorganisationen någonting extra på de Jobbtorg som väljer att arbeta vidare med det. Det enda som behövs för att upprätthålla samtalet kring de här temaområdena är att chefer framåt driver frågan och möjligen också att det finns eller skapas tillfällen för fortsatt samtal. Såväl förberedelse, uppföljning och samverkan arbetas redan med inom ramen för befintliga resurser. Det nya är att diskutera och främja en ständig reflektion och utveckling i den mån förbättringsområden identifieras. Här ser Ramböll att FAMU:s strategi att vända sig till chefer, och förvaltningens medvetna tanke om att låta styrgruppen utgöras av de olika jobbtorgscheferna var ett klokt sätt att skapa den insikt och förankring från berörda ledningsnivåer som vanligen annars haltar. För att främja att arbetet sker fortsättningsvis ser Ramböll att chefer, som är bärare av arbetet, säkrar att frågorna kan diskuteras fortsatt utan att de själva behöver vara pådrivande av detta samtal. Det kan till exempel ske genom att göra som något Jobbtorg redan har gjort att föra in arbetet som ett åtagande i verksamhetsplaner. 2.3.3 Implementeringsorganisationen har haft en pragmatisk ingång till arbetet Att få igång en gemensam diskussion och reflektion om förändrings- och utvecklingsbehov är inte ett lätt i arbete. Förändring och utveckling kan enkelt föda oro, motstånd eller ovilja bland mottagare att lyssna, ta till sig och utveckla. I synnerhet om den tänkta förändringen uppfattas hota eller utmana det egna sättet att genomföra arbetet på. Utifrån genomförda intervjuer är bilden entydig att FAMU:s ingång i arbetet med att sprida erfarenheter har bryggat över sådana eventuella utmaningar och skapat ett intresse för att lyssna, reflektera och se över utvecklingsbehov kopplat till de spår som FAMU har sporrat diskussioner kring. FAMU:s ingång i implementeringsarbetet lovordas med nyckelord såsom lyhördhet, prestigelöshet och respekt för andras erfarenheter och idéer. FAMU har gjort viktiga erfarenheter under utvecklingsprojektet som de har velat sprida vidare, men framhållandet eller införandet av dessa erfarenheter har inte varit ett självändamål. När det gäller i synnerhet förberedelse och uppföljning samt samverkan så har FAMU inte varit pådrivande för att hela jobbtorgsorganisationen ska arbeta på samma sätt som FAMU såg fungerade i

13 utvecklingsprojektet. Istället har de egna erfarenheterna använts som exempel eller inspel till en diskussion som har varit specifik för det aktuella jobbtorget. Exempel från intervjuerna är: De har lyft fram de goda erfarenheterna som de har med sig. Det har nog inspirerat torgen jaha, vad kul gjorde ni så. Som en igångsättare till reflektion på torgen. FAMU har haft sina erfarenheter och samtidigt varit oerhört lyhörd inför hur det ser ut just här. Det har jag förstått också är projektets strategi. Eftersom vi har ett välfungerande arbete här, så har det inte lagts alltför mycket krut här. En del av min strategi för arbetet har varit att blanda in verksamheten, men inte bara det. Utan också tänkt medvetet kring bemötande och eftersträvat flexibilitet, tålamod, stöttning och tillvaratagande av nya infallsvinklar och perspektiv. Så fort någon strategi inte har fungerat så har vi hittat ett nytt verktyg. Anpassat utifrån vad som behövs för att åstadkomma syftet med arbetet. Sammantaget är Rambölls bild att ledstjärnan för arbetet har varit att få igång ett samtal kring hur det egna arbetet ser ut kopplat till de områden som FAMU vet gör skillnad för den långtidsarbetslösa. Denna strategi syns i alla tre spår men är särskilt tydlig i förberedelse- och uppföljningsarbetet och samverkansarbetet vars karaktär ställer större krav på en sådan ingång. 2.3.4 Med en historik som ett lokalt utvecklingsprojekt blir det nödvändigt att backa bandet när arbetet ska spridas i hela organisationen FAMU startade och drevs i huvudsak ute på Jobbtorg Kista. De lärdomar och utvecklingar som gjorde då blev dels lokala arbetssätt eller modeller som fungerade just där, dels ett arbete som i mindre utsträckning kunde vara hela organisationens angelägenhet från start. FAMU svarade mycket väl mot lokal problematik och kunde knyta an till lokala samarbetsstrukturer. När arbetet skulle växlas upp kom denna lokala bakgrund att betyda två saker. Dels att de modeller, metoder och arbetssätt som har framarbetats inte självklart skulle komma att gå att applicera på de andra torgen direkt. Därtill att projektet behövde starta lite tidigare än vad de själva hade kommit i tankarna för att få alla med på tåget. Ramböll ser att det faktum påverkar att FAMU har kommit så långt som de har gjort i arbetet med att sprida lärande, men samtidigt inte har hunnit längre i att lyfta frågorna, visa på möjligheter och skapa ett första intresse och basförutsättningar för organisationen att själv förvalta arbete vidare. Hade FAMU haft en startpunkt längre fram ser Ramböll att arbetet hade kunnat kommat ännu lite längre exempelvis i att stödja det fortsatta arbetet på de olika jobbtorgen. 2.3.5 Ett implementeringsuppdrag är en grannlaga uppgift som hade underlättats av att tydliggöra ramarna för implementeringsuppdraget från start Ramböll ser att FAMU har åstadkommit en diskussion kring relevanta arbetssätt och säkrat att arbetssätt och lärdomar omsätts i nya verksamheter eller uppdrag. Det senare inte minst i och med att lärdomar direkt omsätts i det nya uppdraget kopplat till utrikesfödda kvinnor samt att diskussioner pågår om att implementera hälsa. I upptakten till FAMU:s implementeringsperiod kommunicerades inte tanken tydligt att detta var inriktningen för de olika FAMU-spårens implementeringsarbete. De fanns inget centralt direktiv som sa att riktningen ska vara att exempelvis främja kollegialt lärande och en diskussion för ett mer enhetligt arbetssätt eller vi försöker implementera hälsoinsatsen som ett tillägg i verktygslådan. Ett exempel på från datamaterial illustrerar en poäng som har berörts av många: Det hade underlättat med ett tydligare direktiv vad de ville ha ut av projektet. De kanske fick det de behövde. Något tecken på att vi gör rätt.

14 När jag kom in i styrgruppen så upplevde jag att det var ganska otydligt hur det här med implementering skulle se ut. Projektet hade en bild styrgruppen en annan. Att siktet inte var tydligt från start syns både i det arbete som projektgrupp och styrgrupp började med. Projektgruppen inledde implementeringsarbetet med att försöka få ett särskilt projektdirektiv från projektägaren. I detta direktiv som aldrig antogs ges förslaget att FAMU:s lärdomar ska spridas för att medverka till ett mer enhetligt arbetssätt kring målgruppen långtidsarbetslösa. När den nya styrgruppen tillträdde kom istället budet om att styra mot kartläggning och analys. I Rambölls uppfattning medverkade detta till att projektgruppen ställde in siktet mot fortsatt utvecklingsarbete att utifrån kartläggning medverka och stötta Jobbtorgen att utveckla sina arbetssätt. Allt eftersom har projektgruppen styrt in mot att istället främja lärande och diskussion utifrån kartläggningen. Samtidigt har ändå det bitvis kvarstått en förväntan på projektet att det skulle ske något mer eller skulle komma helt nya modeller verksamheten till del. Det är tydligt i intervjumaterialet varför arbetet inte med säkerhet har kunnat landa rätt från start eftersom det inte har funnits några kliniska arbetsmodeller som organisationen skulle ta till sig och omsätta.

15 3. SLUTSATSER I detta kapitel återges först Rambölls samlade bedömning utifrån föregående kapitel följt av en avslutande diskussion som bryggar över till rekommendationer. Eftersom FAMU avslutas riktar sig rekommendationerna till projektägaren inför framtida arbete med implementering och projektbaserat utvecklingsarbete. De tar utgångspunkt i lärdomar utifrån arbetet med FAMU. 3.1 Samlad bedömning Sammantaget ser Ramböll att FAMU har omsatt lärdomar i det nya uppdraget kring utrikes födda kvinnor samt främjat ett hälsotänk och ingår i diskussioner om att göra hälsoinsats till en ordinarie insats tillgänglig för Jobbtorgs coacher i arbetet med aspiranter. I tillägg till det har FAMU skapat ett stort värde som en pådrivare av ett samtal om hur Jobbtorgens arbete med förberedelse, uppföljning och samverkan ser ut, fungerar och kan stärkas upp. Arbetet kring uppföljning och förberedelse samt samverkan har fungerat som en jämförelsepunkt, insikt i och bekräftelse på att det som görs på ett jobbtorg och används och fungerar i andra delar av organisationen. I tillägg till det har FAMU också stöttat med startpunkter för fortsatt samtal som grund för utveckling och förändring av arbetet med förberedelse, uppföljning och samverkan. Flera faktorer förklarar träffbilden. För det första ser Ramböll att projektgruppen (implementeringsorganisationen) har agerat med den lyhördhet inför processen som forskning framhåller är centralt. Ramböll menar här att FAMU har lyckats hitta rätt i den balansgång gällande hur stort ansvar som implementeringsforskningen menar att den implementeringsorganisationen kan ta för att implementeringen ska lyckas. FAMU förfogar inte över alla de faktorer som spelar roll för en lyckad implementering och har heller inte gett sig in i ett lönlöst arbete för att påverka det som faller utanför deras påverkansutrymme. Lyhördhet, frivillighet och anpassning har varit en gynnande strategi i Rambölls mening. Däremot ser Ramböll att FAMU hade gett ett starkare avtryck om det från början funnits en kommunicerad och brett förankrad strategi hur och på vilka olika sätt som FAMU:s insatser skulle föras vidare eller föda in i verksamheten i stort Det finns en ännu inte fullt nyttjad potential för förvaltningen och Jobbtorg att ta tillvara gällande strukturer, processer, ansvarsfördelning och syften bortom det arbete som ett projekt eller implementeringsorganisation inte förfogar över eller kan bidra till. Ramböll har redovisat att FAMU saknade tydliga direktiv om karaktären på implementering från start om än dessa arbetades fram under hand. Ramböll kan också konstatera att styrgruppen inte från start hade ett tydligt direktiv eller uppdrag med sig in i FAMU att kunna stötta, styra och rikta arbetet mot. Därtill ser Ramböll att det finns utrymme att bredda bilden av vad implementering innebär och syftar till. Ramböll kan notera att implementering ofta likställs med att införa en insats. Det är en bild som riskerar att missa det viktiga värde och syfte som FAMU har bidragit till och som implementering också bör innebära. Dessa två potentialer utvecklas ytterligare i kommande två avsnitt. 3.2 Potential att göra strukturer, processer, roller, ansvar och syften tydligare från start FAMU:s arbete under implementeringsfasen har i mycket handlat om att verka för erfarenhetsdelning, sprida framgångsfaktorer och inspirera till utveckling inom jobbtorgsverksamheten. Det är ett rimligt åtagande och ansvar att ta som projektgrupp eller implementeringsorganisation givet historia, ställning och mandat. Däremot har Ramböll konstaterat att FAMU hade gett ett starkare avtryck om det från början funnits en kommunicerad och brett förankrad strategi hur och på vilka olika sätt som FAMU:s

16 insatser skulle föras vidare eller föda in i verksamheten i stort. Ramböll ser att mål, riktning, roller och ansvar hade kunnat vara tydligare från start i synnerhet kopplat till arbete som behöver genomföras kring faktorer som ligger utanför projektets påverkanssfär och faller på de enskilda Jobbtorgen, chefer och ledningsgrupp. Ramböll ser att Jobbtorg är mycket bra på att hålla i och ta tillvara insatser från utvecklingsverksamheter som startas. Det som startas tas om hand och det finns ett driv, en kapacitet och ett tålamod inom organisationen. Samtidigt är arbetet ibland kantat av utmaningar. Dels att medarbetare och chefer har en vardag där nya insatser och inslag introduceras vilket ibland leder till implementeringströtthet. Också att mycket ansvar landar på de enskilda projektorganisationerna att lyckas sälja in eller omsätta projektinsatserna eller befattningarna i linjeorganisationen. Just detta är något som också FAMU har stött på, men parerat. FAMU blir här ett fall i en större utmaning att alltför stort ansvar faller på enskilda projektverksamheter och en potential att åstadkomma något större än vad ett enskilt projekt kan åstadkomma inte tas tillvara. Det saknas en kappa eller överordnat syfte som stöd för verksamhetens styrning och riktning. Ramböll ser här att Jobbtorg framåt skulle stärka avtryck och förutsättningar för det projektbaserade utvecklingsarbetet genom att arbeta utifrån och införa ett tydligt programperspektiv. 3.3 Potential att bredda synen på vad som utgör lyckad implementering FAMU har lyckats mycket väl i funktionen stärka Jobbtorg Stockholm som en lärande organisation trots skilda lokaliseringar och olika målgrupper. FAMU har främjat kollegialt lärande genom spridning och information av gjorda erfarenheter och lärdomar. Också arbetssättet har designats på ett ändamålsenligt och taktiskt riktigt sätt för att lyckas nå dit. Ramböll ser att FAMU utgör ett bra exempel på en lärprocess där såväl medarbetare som chefer har beretts tillfälle att ta ansvar för eller initiativ till förbättring i den egna verksamheten. FAMU har erbjudit tid och utrymme för en strukturerad reflektion och utveckling av verksamheten på de olika jobbtorgen. Här ser Ramböll att FAMU hade kunnat komma ännu längre om det här siktet eller tänkta värdet av implementeringsarbetet hade varit en tydlig tanke från start. Ramböll ser att det är värdet skapades under hand och menar att det skulle kunna odlas en bredare syn på vad implementeringsarbete ska handla om och syfta till. Implementering kan som i fallet FAMU också handla om att främja och erbjuda eller stimulera en typ av kontroll och avstämning följt av dialog och reflektion som grund för vidareutveckling. Det är ett skilt förfarande från att eftersträva att hela insatser förs in. Ramböll ser att det finns en potential i att börja tala och tänka på implementering på ett mer mångfacetterat sätt. Implementering kan exempelvis vara ett lågmält arbete där förändring och utveckling successivt slussas in i en verksamhet eller att arbete där nya insatser förs in med bred lansering och kommunikation. Implementering kan i tillägg till att föra in en hel insats eller ny befattning vara ett mer subtilt arbete exempelvis att främja och bidra till ett kollegialt lärande. Olika syften och olika genomförandestrategier krävs beroende på vad som avses. Rambölls resonemang handlar om att ett implementeringsuppdrag har mer än en innebörd och det behöver diskuteras igenom och vara tydligt för alla inblandade från start vad som gäller i det specifika fallet. I samtal med förvaltningsledningen noterar Ramböll att det finns många tydliga tankar och intentioner om att implementering kan vara olika saker. Att dylika utvecklings- eller implementeringsarbeten kan ha en dimension som enbart handlar om att vidmakthålla och främja en pågående diskussion i organisationen gällande vad som görs, varför vi gör det och vad vi egentligen vill uppnå. Den här diskussionen är vitaliserande och nyttig, men behöver sippra ned i organisationen för att ge fullt genomslag.

17 Det behöver med andra ord vara känt för alla om detta är syftet med implementeringen så att det inte riskerar att bli ett näst bästa resultat eller en lägre nivå av implementering. Om tankebanorna är tydliggjorda i hela organisationen underlättas arbetet för de enskilda projektgrupperna som möter organisationen. Dessa två outnyttjade potentialer ligger till grund för de rekommendationer som Ramböll redovisar i nästa avsnitt. De riktar sig till projektägaren och tar sikte på ett framtida fortsatt arbete med implementeringsarbete och projektbaserat utvecklingsarbete. 3.4 Rekommendationer till projektägaren Anlägg ett programperspektiv i styrning och stöd av framtida utvecklingsprojekt Utvärderingen har konstaterat att FAMU har lyckats mycket väl i sina föresatser givet ett pragmatiskt förhållningssätt i genomförandet. Utvärderingen har också konstaterat att draghjälpen och tydligheten och kontexten hade kunnat vara tydligare från start. Ramböll har också lyft fram att Jobbtorg framtida utvecklingsarbete i projektform underlättas av ett programperspektiv. En design utifrån ett programperspektiv handlar om att delprojekt tillsammans ska bidra till ett större syfte och mål för projektportföljen. Med ett programperspektiv ges möjlighet att tänka medvetet kring vilka insatser som behövs eller vilka behov som ska undersökas vidare. Utifrån det riggas arbetet på ett sätt så att verksamheter kompletterar varandra, men foksuerar på olika delar av portföljen. Med ett programperspektiv säkras också att lagom många projekt är i omlopp vilket underlättar och stöttar organisationen att hinna absorbera det lärande som genereras. Ramböll uppfattar att förvaltningen är i fasen att ta ett sådant samlat grepp och att organisationens samlade utveckling från start har kommit hit. Både organisationen som sådan och arbetet med projektbaserat utvecklingsarbete ses över inför nästa programperiod. Inför det arbetet ger Ramböll ett medskick i några korta punkter gällande vad som är värdefullt att tänka på. Utforma en programlogik för programmet i stort Ett framgångsrikt program har en tydlig målstruktur som anger det övergripande målet för projektportföljen. Säkra att logiken är relevant och genomförbar samt tydliggör hur alla delar i programmet hänger ihop och bidrar till målet. Initiera delprojekt utifrån vad som behövs för att uppnå programmets mål. Säkra att de inte överlappar utan kompletterar varandra. Säkra att delprojektens påverkanslogik är tydlig, styrande och dockar in i programmålet Även delprojekten behöver ha en egen påverkanslogik som dockar in i programmålet. Det behöver vara tydligt från början huruvida delprojekten syftar till att utmana och vidareutveckla Jobbtorgs arbetssätt eller snarare syftar till att utforma nya insatser för Jobbtorgsverksamheten. Skapa förutsättningar för delprojekten att känna till och leva sitt mandat givet kopplingen programmet både möjligheter och åtaganden Programperspektivet behöver vara tydligt och närvarande för delprojekten. Delprojektet behöver äga och förstå delprojektets påverkanslogik men också förstå hur delprojektet hänger ihop och kopplar till det övergripande programmet. Därtill behöver förväntningar på vad delprojekten ska åstadkomma vara tydliga och rimliga i relation till projektets resurser: vad är rimliga målsättningar, utfall och aktiviteter att förvänta givet intentioner, personal och resurser med det specifika delprojektet? Vidare, att programägaren under genomförandet etablerar strukturer som säkrar att delprojekten får adekvat stöd även under genomförandet vad gäller stöd, styrning, förankring och kommunikation.