Färdighetsprov Rotlarnas möjlighet att kvalitetssäkra sig själva Text: Gunilla Nyström Två gånger per år erbjuder SKL de tekniska rotlarna färdighetsprov inom olika områden. Färdighetsproven ger kriminalteknikerna en möjlighet att testa sig själva samt ger en bedömning av rotelns arbete. Ett färdighetsprov är en uppgift som ska lösas av den tekniska roteln. Svaren skickas sedan in till SKL för bedömning. Inga namn anges, endast roteln själv kan avgöra vilket svar som kommer därifrån. Det handlar om egenkontroll, ett intresse av att testa och lära och förbättra sin egen verksamhet. Att få ett kvitto och bekräftelse på att man gör rätt likväl som att få en insikt och utökad kunskap om det man brister i. Färdighetsproven blir underlag för diskussioner man egentligen borde ha i skarpa fall, men tyvärr inte hinner i vardagen, säger Lena Hallberg, engagerad i planeringsgruppen för färdighetsprov samt gruppchef på fingeravtrycksgruppen på SKL. Man får tillfälle att diskutera, och att jämföra egna svar med andras. Därefter får man en bekräftelse på ett bra jobb, alternativt fångar man upp områden som man kan utveckla och arbeta vidare med. SKL genomför själv regelbundet färdighetstester. SWEDAC (Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll), som kontrollerar SKL:s ackreditering, ställer som krav att SKL deltar vid olika färdighetstester samt tittar på hur väl dessa klaras av. Det är ett sätt att mäta kompetensnivån, både för vår egen del men även för att kunna visa att vi har den kvalitet som vi hävdar att vi har, säger Lena. Färdighetsproven kan vara en trygghet i situationer där ens kompetens ifrågasätts, exempelvis vid en rättegång. Genom att kunna peka på utbildning inom området samt att man regelbundet deltar i färdighetsprov ökar trovärdigheten att man har tillräcklig, och uppdaterad, kompetens inom det givna området. När det gäller färdighetsproven som erbjuds de tekniska rotlarna är det SKL som utformar, distribuerar, rättar och slutligen skickar ut en återkoppling av färdighetsproven. Återkopplingen består i en rapport 12 Kriminalteknik 1-2010 Färdighetsproven blir underlag för diskussioner man egentligen borde ha i skarpa fall, men tyvärr inte hinner i vardagen. där varje rotel kan se sina egna svar och jämföra dessa med andra rotlars. Dessutom finns en sammanfattning av hur det gått generellt för alla rotlar samt en rekommendation om vad som krävs för att på bästa sätt lösa uppgiften. Ur detta material kan sedan roteln bedöma sin egen insats. Ingen kan se vilken rotel som svarat vad, färdighetstesten är enbart ett verktyg för egenkontroll. Betydelsen av egenkontroller kommer att öka i.o.m. EU:s rådsbeslut att fingeravtryck och DNA-analyser ska kvalitetssäkras. Ständigt förbättringsarbete Planeringsgruppen för färdighetsproven arbetar ständigt för att förbättra tjänsten. Bl.a. diskuterar de att erbjuda färdighetsproven i cykler, inom återkommande områden, för att på så vis ge de enskilda rotlarna en möjlighet att följa upp sig själva. Lena uppmanar alla att ge egna förslag på områden man ser ett behov av att ha prov i. Planeringsgruppen ber även i samband med varje prov om kommentarer för att kunna utvärdera och förbättra de kommande färdighetsproven. Färdighetsprovet 2008:01 om brandbildstolkning fick en del kritik p.g.a. att filmen som ingick i materialet höll dålig kvalitet och uppfattades som orealistisk, berättar Lena. Trots detta fick SKL feed-back om att uppgiften gett upphov till mycket diskussioner. Då tycker vi i gruppen att vi lyckats. Att få igång en diskussion är oerhört värdefullt, läroprocessen är ju själva syftet med färdighetstesten. Att underlaget inte var bra känns självklart inte kul, men ibland kan det ändå leda till utökade diskussioner som i förlängningen blir positivt för gruppen. Mycket handlar om att ta sig tid och tänka igenom problemen och metoderna. Och att sedan kunna lära sig genom att jämföra med andra rotlars förslag på lösningar, och SKL:s rekommendationer.
Tidigare färdighetsprov: Fibersäkring Text: Gunilla Nyström Foto: Marcus Andrae Ett nytt färdighetsprov har nyligen skickats ut och på de tekniska rotlarna runt om i landet har man till den 26 mars på sig att fundera över detta scenario: Klockan 16:25 den 18 februari 2010 kommer ett larm från Swedbanks kontor på Storgatan. Senare berättar ett vittne att han har sett en person komma utspringande från banken. Mannen hade en blå- och grårandig tröja, blå jeans och ett par svarta handskar på sig och bar en väska enligt vittnet. Utanför satt en person i en bil och väntade på honom. Han hoppade in i den väntande bilen som åkte iväg norrut i hög hastighet. Senare på kvällen stoppar en polispatrull en bil för fortkörning. Vid närmare kontroll är de två männen i bilen kända av polisen sedan tidigare och i bilens bagageutrymme finns en väska med en större summa pengar. De grips på platsen och körs till polisstationen för förhör, i två olika polisbilar. Där tas deras kläder i beslag och packas enligt nedan. Utefter den flyktväg som vittnet beskrivit hittas nästa dag i ett dike, på en och samma plats och inte långt från banken, en blå- och grårandig tröja och ett par svarta handskar. Därefter följer en beskrivning av de tillvaratagna kläderna samt hur och av vem dessa har förpackats och märkts. Medsänt material i provet är den tröja som hittades i diket ett litet stycke från banken. Provuppgifterna består i att: fundera över om det finns några frågetecken avseende materialhanteringen innan materialet inkom till roteln utarbeta en plan för hur de olika materialen från rånet ska delas upp på roteln innan fibersäkringen för att undvika kontamination säkra fibrer från tröjan som hittats i diket så att det är möjligt att binda de misstänktas kläder till tröjan. Syftet med denna test är att teknikerna ska kunna skilja på olika materialgrupper, kunna se om materialet har hanterats på rätt sätt så att kontamination ej skett och själva säkra fibrer på ett korrekt sätt. Allt detta lär de sig på teknikerutbildningen. Att inte kontaminera mellan olika material är en viktig uppgift för teknikerna, berättar Susann Mannerskog som arbetar med fiberundersökningar i gruppen för spår och teknisk brand. Kriminalteknik 1-2010 13
Färdighetsprov Färdighetsprov 2009:02 Säkra skoavtryck i lera eller snö Text: Gunilla Nyström Foto: Marcus Andrae På morgonen måndagen den 21 september 2009 upptäcker personalen på företaget Allegori att det varit inbrott under helgen. Företaget är ett dentallaboratorium och tillverkar bl.a. dentalprodukter i form av tandkronor och hela proteser. Eftersom vissa produkter tillverkas av guld fanns ett parti guld hos företaget. Kassaskåp har brutits upp och guld för större värden har stulits. En kriminalteknisk platsundersökning genomförs. I samband med undersökningen hittas ett djupt skoavtryck i leran i en rabatt intill en uppbruten dörr. Eftersom allt talar för att avtrycket avsatts av en gärningsman ska det säkras. Detta är inledningen till Färdighetsprovet hösten 2009. 14 Kriminalteknik 1-2010
Rotlarnas möjlighet att kvalitetssäkra sig själva Att säkra skoavtryck tillhör gammal klassisk kriminalteknik. Det gäller att välja rätt metoder samt att utföra dessa i rätt ordning. I det här fallet var det viktigt att först fotografera spåret på ett korrekt sätt och därefter göra en användbar avgjutning. Kvaliteten på både fotografierna och avgjutningarna bedömdes. Varje utskickat färdighetsprov innehöll ett skoavtryck. Materialet som det hade avsatts i var ett material som normalt används i samband med tillverkning av proteser. Enligt scenariot skulle avtrycket föreställa ett avtryck i lera. Eftersom det använda materialet inte liknade lera till strukturen bifogades ett likadant material utan avtryck som kunde användas för tester. Detta är inte helt olikt verkligheten eftersom lera kan variera kraftigt till sin struktur och det kan vara nödvändigt att testa i lera intill det aktuella skoavtrycket innan avgjutningen. Fotografering får aldrig hoppas över. En misslyckad avgjutning kan inte göras om eftersom avtrycket vanligtvis förstörs i avgjutningsprocessen. För att fotot ska vara användbart, och godkänt i färdighetsprovet, ska detaljer i avtrycket vara så tydligt tecknade att bilderna respektive avgjutningen kan användas för en jämförande undersökning. Av 30 utskickade färdighetsprov besvarades 26, dvs 87 % av Sveriges tekniska rotlar genomförde provet. Hur det gick? Överlag gick det väldigt bra. Alla avgjutningar höll godkänd kvalitet. Däremot varierade kvaliteten på bilderna, varav ett fåtal inte kunde godkännas. Det visade sig svårt att få en bra ljussättning och att lägga en skala på samma nivå som avtrycket. De flesta deltagarna hade hittat på egna lösningar för att få skalan på samma nivå som avtrycket, men hur man än löser nivåproblematiken ska även en traditionell skala finnas med som följer utefter hela avtrycket. Om spåret är djupt kan man efter första fotograferingen lägga linjalen i spåret och fotografera igen, förutsatt att bilderna tas med kamera på stativ. Då är avståndet och brännvidden konstant på båda bilderna. Ljussättningen vid fotograferingen skapade de största problemen, och det krävs mycket teoretiskt fotokunnande och stor erfarenhet för att lyckas med att få fram högkvalitativa bilder. - Ljussättningen ska vara från fyra håll per spår när det är reliefavtryck i exempelvis sand eller snö, förklarar Marcus. Tidigare färdighetsprov 1995:01 Skoavtryck 1995:02 Verktygsspår 1996:01 Fingeravtryck 1996:02 Sammanpassning av sönderrivet papper 1996:03 Säkring miljöspår 1996:04 Fingeravtryck 1997:01 Hylsjämförelse 1997:02 Elbrand 1997:03 Blodstänk 1997:04 Fingeravtryck 1998:01 Skospår 1998:02 DNA 1998:03 Fingeravtryck i blod 1998:04 Sammanpassning av plastpåsar 1999:01 Instämpling i metall 1999:02 Fingeravtryck 2000:01 Verktygsspår 2000:02 Fingeravtryck, plastpåsar, etiketter 2001:01 Skottrester 2001:02 Sammanpassning av sopsäckar 2002:01 Blodstänk 2002:02 Fingeravtryck, plastpåsar, tejp 2003:01 Utpressningsbrev, blandade spår 2005:01 Biologiska spår 2005:02 Skoavtryck 2006:01 Blodbildstolkning 2007:01 Vapenundersökningar 2007:02 Fotografering av skospår och fingeravtryck 2008:01 Brandbildstolkning 2009:01 Söka och säkra DNA-spår efter våldtäkt 2009:02 Säkra skoavtryck i lera eller snö 2010:01 Fibersäkring Ljussättningen ska vara från fyra håll per spår när det är reliefavtryck i exempelvis sand eller snö. Till vänster är ett korrekt exempel där skospåret är belyst rakt ovanifrån, från kortsidan, från långsidan samt med diagonalt ljus. Kriminalteknik 1-2010 15
Färdighetsprov Så här fotograferar man skospår: Ljussättning Ljussättningen ska vara från fyra håll per spår när det är i relifavtryck i exempelvis sand eller snö. Brännvidd Perspektiven blir fel då man använder vidvinkelobjektiv och en kortare brännvidd än 50 mm bör undvikas. Bländaröppning Med stor bländaröppning (lågt värd, t.ex. 3,5) blir skärpedjupet för kort vilket innebär att allt i spåret inte blir skarpt. Rekommenderad bländaröppning på spår är mellan 10 och 16. Med det menar han att en bild ska vara belyst rakt ovanifrån, där kameran är, sedan en bild med belysning riktat från långsidan och en från kortsidan samt en fjärde bild belyst från diagonalen. Gärna att man belyser och fotograferar från båda kortsidor och långsidor. Alla deltagare som gjorde en avgjutning använde gips, vilket också är det vanligaste avgjutningsmedlet för skoavtryck. Några deltagare hade preparerat avtrycket innan gipset hälldes i, ytterligare några deltagare hade testat med olika prepareringar men valt att avstå i det här fallet. Alla gipsavgjutningarna var av bra kvalitet. Det visar att det inte var nödvändigt att preparera avtrycket, i det här fallet. För att åskådliggöra betydelsen av alla komponenter vid fotograferingen har SKL:s fotografer valt två bilder som visar skillnaden mellan rätt och fel. Bilderna t.h. är från rotlarnas färdighetstest och båda är belysta med ljussättning från spårets baksida. ISO-värde Använd alltid kamerans lägsta ISO-värde, vanligtvis 100 ASA. Upplösning Upplösningen bör vara minst 300 ppi i skala 1:1 (bilden blir då minst 10 Megapixel från en kamera på 10 Megapixel). Rekommenderad skospårskamera är 20 Megapixel. Fyll ut bilden Se till att skospåret går nästan helt ut i kanterna, bara en liten marginal ska finnas framför och bakom spåret. Linjalen i rätt höjd Linjalen ska vara i samma höjd som spåret. Bild 1: enligt rekommendation Brännvidd: 80 mm. Linjalen är rak, alltså är också spåret utan förvrängning Bländaröppning: 16. Skärpedjupet är tillräckligt för att allt i spåret ska bli skarpt. ISO-värde: 100 ASA Upplösning: ca 400 ppi i skala 1:1 (ca 20 Megapixlar) Fyllt ut bilden med skoavtrycket? Ja. Linjalen är i höjd med spåret? Ja. Bild 2: fel inställningar Brännvidd: 18 mm. Här ser man på linjalen att den får en sned form, alltså blir även spåret förvrängt. Bländarinställning: 5,6. Skärpedjupet är inte tilräckligt för att allt i spåret ska bli skarpt. ISO-värde: 800 ASA Upplösing: ca 230 ppi i skala 1:1 (ca 10 Megapixel). Om man går närmare får man högre upplösning och skulle då ha kommit närmare rekommenderat minska 300 ppi i skala 1:1. Fyllt ut bilden med skoavtrycket? Nej. Linjalen är i höjd med spåret? Nej. 16 Kriminalteknik 1-2010
Bild 1 Bild 2 Kriminalteknik 1-2010 17