Resultatredovisning 2009
Innehållsförteckning Förord...3 1. Övergripande verksamhetsmål...5 a) Ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv... 5 b) Ett barnperspektiv... 5 c) Internationellt och interkulturellt utbyte...6 2. Stöd till regionala resurscentrum för film och video...7 a) Bidragsgivningens fördelning... 7 b) Analys av bidragsgivningens effekter för filmverksamheten i de berörda regionerna... 8 3. Stöd till film i skolan... 10 a) Vilka insatser som gjorts för att uppnå målet samt resultatet av dessa... 10 b) Antalet kommuner i vilka skolbio bedrivs samt en uppskattning av antalet besök på skolbiovisningarna... 11 4. Främjande av distribution och visning av värdefull film... 12 a) Vilka insatser som gjorts för att uppnå målet samt resultatet av dessa...12 5. Stöd till film och video för syntolkning och textning på svenskt språk... 17 a) Vilka insatser som gjorts för att uppnå målet samt resultatet av dessa...17 b) Antalet samt den geografiska spridningen av svenska filmer som syntolkats respektive gjorts i en textad version...17 6. Arkiv, dokumentation, Cinemateket... 20 a) Vilka insatser som gjorts för att uppnå målet samt resultatet av dessa... 20 b) Antalet depositioner och förvärv till filmarkivet samt omfattningen av filmarkivets, Cinematekets, bibliotekets samt bildarkivets nyttjande... 22 c) Mängden omkopierad nitratfilm samt antalet restaurerade svenska färgfilmer... 25 7. Filmarkivet i Grängesberg... 27 a) Vilka insatser som gjorts för att uppnå målet samt resultatet av dessa... 27 b) Antalet depositioner och förvärv samt omfattningen av arkivets nyttjande... 27 8. Utlandsverksamhet... 30 a) Vilka insatser som gjorts för att uppnå målet samt resultatet av dessa... 30 b) Antalet svenska filmer som deltagit vid centrala festivaler... 32 c) De svenska filmer som under året har redovisats som sålda utomlands, samt om möjligt vilka rättigheter som avses 33 9. Övriga mål och återrapporteringsuppdrag... 34 a) Filminstitutets medverkan i det regionala tillväxtarbetet 34 10. Övriga uppdrag.35 a) Distribution av svenska filmer till internationella festivaler 35 b) Digital utveckling och olovlig hantering av film...35 11. Övrig återrapportering.. 43 a) Geografisk spridning av svenska festivalfilmer 43 b) Redovisning enligt filmavtalet 4 47 2
Förord 2009 gick närmare 17,4 miljoner svenskar på bio. Det är siffror vi inte haft sedan slutet på sextiotalet. Dryga 32,7% av biljetterna gällde svensk film. Också det är rekordsiffror, de bästa någonsin! Det är ett mått på framgång. Ett annat framgångsmått är det index med vilket vi mäter en films kvalité. 2009 ligger det fortsatt högt. Till framgångarna bidrar i hög grad Milleniumtrilogin, filmatiseringen av Stieg Larssons böcker. Plötsligt säljer en svensk film, Män som hatar kvinnor, dryga 7 miljoner bio biljetter i Europa och branschtidskriften Screen konstaterar att Sverige har hittat en framgångsrik formel att producera publik film av hög kvalité för en bråkdel av vad Hollywood förbrukar. Men till det framgångsrika 2009 hör också ett stort antal filmer av hög konstnärlig kvalité som tog sig till de stora A-filmfestivalerna. Svensk film var tungt närvarande i Berlin, tio filmer vilket var nordiskt rekord, i Venedig och Toronto. 2009 var året då den svenska dokumentären erövrade såväl publiken som festivalernas programsättare och skapade samhällsdebatt inte bara i Sverige. Drottningen och jag, med mer än 40 000 biobesökare är den publikt mest framgångsrika dokumentären sedan 70-talet. Videocracy visades i Venedig och blev sprängstoff i Berlusconis Italien. Bananas tog upp striden med banankompaniet Dole och visades i den svenska Riksdagen. Paradoxalt nog var 2009 också året då vi presenterade den uppmärksammade utredning om de usla villkoren för de svenska dokumentärfilmarna. Filmutredningen har präglat en del av SFI:s arbete under 2009. Utredningen menar att filmområdet är underfinansierat och att filmpolitiken är omodern. Det understryker SFI:s krav på ytterligare 100 miljoner till filmproduktion. Förlängningen av nuvarande filmavtalet innebär att Filminstitutet måste inrikta sig på att leva vidare under samma villkor ytterligare som mest tre år. Den medvetna strategin att öka stödet till enskilda projekt för att därigenom höja kvalitén men på bekostnad av antalet filmer har visat sig vara mycket framgångsrikt under två år i rad nu. Men det var aldrig tänkt som en långsiktig lösning utan ett sätt att visa att en ökad finansiering faktiskt höjer kvalitén. Å andra sidan kommer alltför många år med alltför få projekt att på sikt minska möjligheterna för debutanter, andragångsregissörer och djärva experiment. Det är alltså mycket angeläget att snarast finna former för att finansiera filmpolitiken och det på en nivå som möjliggör fortsatt framgång och fortsatt hög kvalité. Digitaliseringen präglar idag filmbransch, både produktion och visningsformer, och ger också publiken ett allt större inflytande. Det är frågor som engagerat Filminstitutet under året. Vi sjösatte ett projekt för digitalisering av biografer. 28 salonger spridda över landet har fått stöd för att utrustas med 2K anläggningar. Det gör att Sverige under våren 2010 kommer att ha mer än 60 digitala salonger, i reella tal en tionde plats i Europa. Projektet ger oss en unik möjlighet att samla nödvändig erfarenhet och ger Filminstitutet en plattform för de diskussioner om framför allt det offentligas roll i övergången till digital projektionsteknik som väntar på Europeisk nivå. Under 2009 gjordes flera insatser för att stärka barn och ungdomsperspektivet. Den tidigare avdelningen Barn och Ungdom har slagits samman med Film i hel landet för att bättre utnyttja kunskap och erfarenhet, för att effektivisera handläggningen och samla stödfunktionerna. Dessutom har en särskild tjänst som Barn och Ungdomssamordnare inrättats, direkt underställt ledningen, för att stärka barnperspektivet både internt och i relationen med alla våra samarbetspartners. 2009 har också arbetat med en nätbaserad tjänst för arkivfilm tagit fast form. Filmarkivet på nätet, filmarkivet.se, kommer att lanseras under hösten 2010. Cinemateket har under 2009 genomgått omfattande förändringar. En ny programchef har utsetts och arbetat med att ge Cinemateket nytt innehåll och ny form är klart att presenteras i början av 2010. Det sammanfaller med det omfattande renoveringsarbete i foajé och restaurang som präglat andra halvan av 3
2009. Det nya Filmhuset blir en inbjudande miljö för bransch och allmänhet och den perfekta miljön för det nya Cinemateket. Resultatredovisningen följer det upplägg som fastlagt i regeringens beslut från den 11 december 2008 Stockholm den 27 februari 2010 Cissi Elwin Frenkel 4
1. Övergripande verksamhetsmål Ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv skall integreras i Filminstitutets verksamhet. Ett barnsperspektiv skall integreras i Filminstitutets verksamhet, bl.a. genom att barns och ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet ökar. Internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete skall öka och integreras i Filminstitutets verksamhet. a) Ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv ska integreras i Filminstitutets verksamhet. Filminstitutet har fortsatt höga ambitioner när det gäller jämställdhet och mångfald. Vi strävar efter att i alla sammanhang rekrytera medarbetare med skiftande bakgrund såväl vid tillsättningar som vid urval till olika referensgrupper och jurygrupper. Filminstitutet har överlag en jämn könsfördelning; av alla anställda (inkl visstidsanställda) är 66 kvinnor och 63 män. Inom ledningen är det också en jämn fördelning; av 11 enhetschefer är sex män och fem kvinnor. I ledningsgruppen är kvinnorna i majoritet; fyra kvinnor och två män. Lönemässigt ligger kvinnorna högre än männen på chefsbefattningarna. I övrigt är det inga större löneskillnader mellan könen. Alla enheter upprättar verksamhetsplaner som årligen revideras och då ska även enheternas jämställdhets - och mångfaldsarbete redovisas. b) Ett barnperspektiv ska integreras i Filminstitutets verksamhet, bl.a. genom att barns och ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet ökar. 2009 genomförde Filminstitutet ett antal åtgärder som ytterligare ska stärka och tydliggöra arbetet med avseende på barn och ungdomar. Avdelningen Barn och Ungdom slogs samman med Film i hela landet. Därmed är alla stödformer som riktas mot visning, filmpedagogiskt arbete, Film i Skolan och regionernas växthusverksamheter sammanförda. Det inte bara effektiviserar handläggning, det bidrar till kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte och tydliggör relationer mellan Filminstitutet och olika aktörer och verksamheter på barn och ungdomsområdet. Särskilt stödet till regionala resurscentrums växthusverksamheter har stor betydelse för ungas möjligheter att själva uttrycka sig inom filmmediet. Stöd förmedlas också till Novemberfestivalen, en nationell mötesplats för unga filmare och till BUFF, Barn och Ungdomsfilmfestivalen i Malmö, som också är ett viktigt forum för filmens roll i skolan genom skolbio dagen, ett evenemang som Filminstitutet arrangerar Dessutom inrättades en helt ny tjänst som Barn och Ungdomssamordnare, direkt underställd ledningen. Samordnaren ska initiera projekt för att höja medvetenheten kring projekt som riktas mot barn och ungdomar och verka för att ett barn och ungdomsperspektiv naturligt ska finnas närvarande i verksamheten. Samordnaren ska också särskilt se till unga filmare, med särskild tonvikt på unga flickor, en grupp som behöver uppmärksamhet, inte minst i växthusmiljön. www.dvoted.se, den gemensamma nordiska plattformen för interaktivt utbyte mellan unga filmare och erfarna mentorer har fortsatt att utvecklas. Under året har en ny programvara utvecklats som kommer at implementeras under våren 2010 och som kommer att möjliggöra att plattformen också kommer att fungera som ett socialt forum på nätet. 2009 hade dvoted 10 248 registrerade medlemmar. 5
c) Internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete ska öka och integreras i Filminstitutets verksamhet. Filminstitutet lever i en starkt internationaliserad miljö. Filmvärlden är idag global. I alla Filminstitutets verksamheter är internationella relationer både en nödvändighet och en tillgång. På produktionssidan är samproduktioner med andra nordiska länder vanligt men också antalet samproduktioner med andra länder ökar. Filmarvet deltar i internationella samarbeten och utbytet av filmer mellan arkiven är stort. Men också distributionen av film tar nya vägar ut i världen genom digitaliseringen. Utlandsavdelningen har ett särskilt ansvar att förse festivaler världen över med svensk film. Man arbetar också proaktivt för svensk film när det gäller de stora och prestigefyllda festivalerna men söker också rätt forum för udda kortfilmer och spännande dokumentärer. Utlandsverksamheten presenteras utförligt i kommande kapitel. Stöd till svenska filmfestivaler och stöd till import av kvalitetsfilm är andra insatser för att tillgodose publikens möjligheter att se film som annars skulle ha små möjligheter att komma till en svensk bioduk. Filminstitutet är aktivt inom en mängd internationella organ. EFAD är det europeiska filminstitutens gemensamma intresseorganisation, EEP (European Film Promotion ), Scandianvian Films, som samordnar de nordiska institutens utlandsavdelningars samordnade verksamheter men som också är ett strategiskt forum för de Nordiska institutens direktörer, EDCF ( European Digital Cinema Forum ), initierat av bl.a. Sverige och idag ett mycket viktigt organ för kunskap och initiativ i samband med övergången till digital projektion på biograferna. Dessutom har filmkonsulenten Peter Gustafsson under året suttit som svensk representant i Eurimages. Särskilt samarbete med Vietnam Det SIDA-finansierade kulturella utbytet mellan Sverige och Vietnam avslutades under året. Samarbetet startade år 2002 och kom från början att avse filmarkiv och filmpolitik. År 2006 utvidgades samarbetet till att också omfatta insatser för barn och ungdom. Samarbetet på arkivområdet innefattade dels ett seminarium i Vietnam om upphovsrätt, dels studiebesök på SFI och KB om bevarandefrågor och digitalisering av pappersdokument. Seminariet om upphovsrätt genomfördes på arkiven i Hanoi och Ho Chi Minh City. Ett hundratal anställda på filmarkiv och mediearkiv deltog och syftet var att informera och föreläsa om den internationella upphovsrätten med tillämpning på arkiven arbete. Samarbetet om barn och ungdom innebar att SFI dels stod som värd för studiebesök, dels genomförde handledning och fortbildning i Vietnam. Studiebesöken syftade bl a till att fördjupa kunskaperna om filmen som pedagogiskt verktyg och att ta del av nationella, regionala och lokala organisationsmodeller för mediepedagogiskt arbete. Under året deltog unga filmare från Sverige i en filmfestival i Ho Chi Minh City där ett 60-tal filmer gjorda av elever från Primary School och svenska skolor visades. En svensk delegation besökte tio olika grundskolor för att visa kort- och dokumentärfilm och föreläsa för lärare och politiker om hur dokumentärfilm kan används i undervisningen. I slutet av året deltog SFI i en samlad utvärdering av kultursamarbetet mellan Sverige och Vietnam. Slutsatserna från samarbetet mellan Filminstituten i de båda länderna är mycket positiva. Samarbetet på arkivområdet har bidraget till att höja kompetensen bland personalen på arkiven i Hanoi och Ho Chi Minh City. Arbetsmodellen har varit att svenska experter hållit seminarier och fortbildning i Vietnam och olika grupper filmarkivarier har gjort veckolånga studiebesök i Sverige. Under hela projektperioden har SFI samarbetat med SLBA, numera AV-media inom KB. När det gäller samarbetet om Film-i-Skola har en grund lagts för ett fortsatt samarbete mellan partnerskolor i Vietnam och i Sverige. En gemensam kanal via Internet är under arbete, där skolorna kan distribuera filmer och där lärarna kan fortsätta utbyta pedagogiska erfarenheter. Den svenska modellen att använda filmen som ett pedagogiskt verktyg har visats sig vara uppskattad av lärare som elever och varit en del i arbetet med att stärka demokrati och yttrandefrihet. I revideringen av den nationella skolplanen i Vietnam har satsningen på Film-i-skola särskilt uppmärksammats. 6
2. Stöd till regionala resurscentrum för film och video Målet är att genom stöd till regionala resurscentrum främja regional och lokal filmverksamhet med tyngdpunkt på insatser riktade till barn och ungdom. Stödet avser tre huvudområden: pedagogik, visning och produktion. a) Bidragsgivningens fördelning År 2009 fördelades 15 855 000 kr till 19 regionala resurscentrum för film och video, vilket är samma belopp som föregående år. Även fördelningen mellan de olika regionerna är oförändrad. Fördelning av stöd till regionala resurscentrum (kr) Antal län/regionala aktörer Stöd från Svenska Filminstitutet Regional motprestation, regionala resurscentrum EU-stöd 2007 21/19 15 855 000 52 310 000 2 680 000 2008 21/19 15 855 000 54 043 000 579 000 2009 21/19 15 855 000 50 262 000 2 365 000 Samtliga belopp, utom Filminstitutets, baseras på information från regionerna, och har avrundats till jämna tiotusental. Ett villkor för stöd från Filminstitutet är regional motprestation, det vill säga skattefinansierat stöd från landsting och kommuner. Av redovisningen ovan framgår att det statliga stödet har varit oförändrat under perioden. Stödet från EU minskade 2008 men ökade igen 2009, som en följd av att två regioner fick ökade anslag och att ytterligare en region fick stöd. Stöd till regionala resurscentrum för film och video år 2009 (kr) Län Regional aktör Stöd från Regionalt stöd EU-stöd Västra Götaland Filminstitutet Västra Götalandsregionen 2 185 000 9 015 000 0 Värmland Film i Värmland 1 330 000 3 283 000 0 Västernorrland Film i Västernorrl. 1 330 000 5 045 000 0 Norrbotten Filmpool Nord 1 330 000 5 595 000 1 065 000 Kalmar, Kronoberg och Reaktor Sydost 1 200 000 2 443 000 0 Blekinge Dalarna Film i Dalarna 1 140 000 2 872 000 0 Skåne Film i Skåne 950 000 3 165 000 400 000 Stockholm Film Stockholm 950 000 4 429 000 0 Västerbotten Film i Västerbotten 855 000 3 500 000 0 Jämtland Filmpool Jämtland 760 000 1 600 000 900 000 Västmanland Film i Västmanland 475 000 1 165 000 0 Örebro Film i Örebro 475 000 555 000 0 Gotland Film på Gotland 475 000 1 480 000 0 Gävleborg Film Gävleborg 400 000 1 457 000 0 Halland Film i Halland 400 000 1 257 000 0 Jönköping Film i Jönköp. län 400 000 511 000 0 Sörmland Film i Sörmland 400 000 1 381 000 0 Uppsala Film i Uppland 400 000 650 000 0 Östergötland Film i Öst 400 000 859 000 0 Summa 15 855 000* 50 262 000 2 365 000 Samtliga belopp, utom Filminstitutets, baseras på information från regionerna, och har avrundats till jämna tiotusental.* Inräknat stödet till regionala utvecklingsprojekt 2009 var summan 17 717 000. 7
Filmpool Nord fick över en miljon kronor för delar av projekten Filmbågen, Swedish Lapland Film Commission och Filmpool Nord Development. Filmpool Jämtland fick 900 000 kr för Mid Nordic Film Commission. Film i Skåne fick 400 000 kr för MMSS 1 Regional strategi för utveckling av infrastrukturen för spridning och tillgänglighet av digitalt förmedlad rörlig bild. Den regionala motprestationen var omkring 50 miljoner kr under 2009. Detta var en minskning jämfört med 2008, då motprestationen uppgick till drygt 54 miljoner kr. Att den totala motprestationen har minskat betyder inte att alla regioner minskade. Totalt var det 8 regioner som hade en lägre motprestation 2009. Detta kan spegla verkliga neddragningar eller omfördelningar. Men det kan också vara en fråga om att vissa regioner har valt att redovisa annorlunda, som en följd av att Filminstitutet under hösten presenterade reviderade riktlinjer för stödet, vilka gäller från och med 2010. Med syftet att stärka regionernas satsningar inom visningsområdet fördelade Filminstitutet under året särskilda medel till regionala utvecklingsprojekt. Stödet kunde användas till att öka spridningen av kvalitetsfilm, utveckla biograferna i regionen och öka det kommunala ansvarstagandet för biografens framtid. Totalt fördelades 1 862 000 kr till 8 utvecklingsprojekt vid Film i Dalarna och Film Gävleborg (gemensamt projekt), Reaktor Sydost, Filmpool Nord, Film i Skåne, Film i Värmland, Film i Sörmland, Filmpool Jämtland samt Film i Västernorrland. Under Göteborgs Filmfestival i januari arrangerade Filminstitutet seminariet Regional film i framtiden, där bland annat filmutredaren Mats Svegfors medverkade. Filminstitutet har också arrangerat flera nätverksträffar för de regionala filmkonsulenterna under året. b) Analys av bidragsgivningens effekter för filmverksamheten i de berörda regionerna Svenska Filminstitutets stöd ska stimulera utveckling av filmpedagogisk verksamhet, visning av film och växthusverksamhet med unga filmare. Den filmpedagogiska verksamheten handlade under året bl. a om samarbeten med kommuner kring frågor om skolbio eller elevernas eget skapande. Samarbeten direkt med skolor var också vanligt, t ex har många resurscentrum egna pedagoger eller förmedling av pedagoger som genomför aktiviteter ute i skolorna. Resurscentrumen arrangerade också kurser och utbildningar för lärare, rektorer och lärarstudenter och bidrog på så sätt till att höja kvaliteten på arbetet med film i skolorna långsiktigt. Därutöver arrangerade resurscentrumen regionala uttagningar till Novemberfestivalen, där filmer gjorda av barn och ungdomar visades och tävlade. Under 2009 har många resurscentrum också varit involverade i skapande skola-projekt. Samarbeten med kommuner var också vanligt inom visningsområdet, t ex kring utveckling av biografer. Resurscentrum vände sig också direkt till biografer, med olika typer av träffar och möten, samt i vissa fall ekonomiska stöd. Samarbeten förekom också med andra visningsarrangörer, t ex filmfestivaler och filmstudios. Dessutom arrangerade många resurscentrum egna visningsarrangemang. Syftet var i vissa fall att bredda utbudet på biograferna, t ex med regionalt producerad ung film. Men det förekom också att visningar anordnades i andra lokaler, för att öka filmutbudet, t ex på orter som helt saknar biograf. I enstaka fall bidrog resurscentrumet till att det arrangerades biografvisningar för döva och hörselskadade samt synskadade i regionen. Regionernas insatser inom visningsområdet har ökat kraftigt de senaste åren. Detta är till stor del en följd av att Filminstitutet alltmer uppmärksammat behovet och betydelsen av regionala satsningar inom detta område. Som nämns ovan förstärktes också regionala satsningar inom visningsområdet med särskilda medel under 2009. Resultatet av dessa regionala utvecklingsprojekt kommer att analyseras under 2010. 8
Växthusverksamhet med unga filmare omfattade under året utbildningar och workshops samt utlån av teknisk filmutrustning. Insatser genomfördes också för att stimulera samarbeten mellan filmare. Många resurscentrum samarbetade med kommuner inom växthusverksamheten, t ex med estetiska program på gymnasienivå. Hur många filmare man nådde med insatserna varierade stort mellan olika regioner, dels på grund av tillgängliga resurser och dels på grund av olika strategier. Genom webbsatsningar, som Filmbasen.se i Stockholm, nådde vissa regioner hundratals filmare. Samtidigt var det även i dessa regioner vanligt att man satsade särskilt på ett färre antal filmare som bedömdes ha potential, t ex med coachning och ekonomiskt stöd. Totalt nåddes omkring 2 000 filmare av resurscentrumens växthusinsatser, varav ca 900 var kvinnor och ca 1 500 under 26 år. 9
3. Stöd till film i skolan Målet är att genom stöd till skolbio bidra till att barn och ungdomar ges möjlighet till kvalitativa filmupplevelser på biograf samt till att fördjupa sina kunskaper om rörliga bilder och om filmarvet. a) Vilka insatser som har gjorts för att uppnå målet samt resultatet av dessa Under 2009 fördelades stöd till 63 filmpedagogiska projekt i 62 kommuner. Totalt fördelades 3 015 500 kronor. Stöd till film i skolan Fördelat stöd (kr) Antal projekt Antal kommuner 2007 3 446 000 77 74 2008 3 248 000 62 60 2009 3 015 500 63 62 Filminstitutet fungerar också som resurs och stöd för kommuner och skolor i det arbete de själva bedriver. Det sker bland annat genom utgivning av filmpedagogiskt material, genom att säkerställa att det finns en repertoar av film lämplig för barn- och skolbio, och genom att initiera och utveckla nätverk och mötesplatser för dem som arbetar med film- och mediepedagogiska frågor vid regionala resurscentrum samt i landets kommuner. Under 2009 har Filminstitutet initierat en särskild satsning på 19 regionala partnerskolor. Syftet är att närmare följa skolornas praktiska arbete med film och andra medier; att ta del av dokumentation, utvärderingar och förslag till utvecklingsområden och att via partnerskolorna öka kunskapen om elevers lärande med medier för att bättre förstå hur filmen används som en resurs i skolan och på så sätt kunna förbättra stödets utformning och utfall. Samverkan med lärarutbildningar Filminstitutets bedriver ett långsiktigt arbete med att öka kunskapen om film och andra medier i skola och lärarutbildning. Företrädare för lärarutbildningar och regionala resurscentrum bjuds årligen in till de filmpedagogiska konferenser som Svenska Filminstitutet anordnar. Filminstitutet samarbetade under 2009 även med Riksteatern och Malmö Högskola genom att arrangera kursen Medier och estetik i lärande och skolutveckling för film- och teaterkonsulenter. Seminarier, konferenser och nätverksträffar Filminstitutet var med och arrangerade seminarier om skolbio och mediepedagogik vid Göteborg Film Festival, BUFF Barn- och ungdomsfilmfestivalen i Malmö och vid skolfilmsfestivalen Tjugo5 i Umeå. Filminstitutet närvarade även under Novemberfredag, en seminariedag som inleder Novemberfestivalen, en nationell festival för barn och ungdomar. Sedan 2002 har Filminstitutet samarbetat med Riksteatern och Statens kulturråd om att arrangera en årlig nationell konferens för regionala kulturkonsulenter. I planeringsarbetet med årets konferens deltog också Rikskonserter. Konferensen ägde rum på Skansen den 19:e november och hade rubriken Barnkonventionen 20 år. Filminstitutets distribution av film Inom ramen för uppdraget Film i skolan gör Filminstitutet inköp av filmrättigheter och kontinuerliga övertag av filmkopior från andra filmdistributörer för att säkerställa en bred och varierad repertoar av film för skolbio. Även filmer lämpliga för filmklubbar och filmstudiorörelse övertogs. Totalt finns i Svenska Filminstitutets distribution av biograffilmer cirka 370 långfilmer samt ett stort antal kortfilmer. Under 2009 har Svenska Filminstitutet gallrat i filmutbudet för att bättre anpassa sig till målgruppernas intressen. 10
Under 2009 genomfördes 2 355 s.k. öppna visningar (ordinarie biografrepertoar) av filmer i Filminstitutets distribution för drygt 34 000 besökare. I denna siffra ingår dock inte skolbiovisningarna och andra s.k. slutna visningar. Majoriteten av de öppna visningarna var av de Knattebio-paket för den yngsta biopubliken som Filminstitutet har tagit fram i samarbete med SF Bio. Det har visats Knattebio på 24 filmstäder i 17 olika städer i Sverige. Satsning på klassiker Titlar från Filminstitutets projekt Klassiker på bio, där 17 titlar importerades för biografdistribution under 2001-2005, har under året erbjudits och visats inom ramen för skolbio och filmklubbar för ungdomar. Svenska Filminstitutet har under året arbetat med ett studiematerial i form av en dvd med filmklipp ur svenska och internationella filmklassiker samt presenterande texter. Ett komplicerat arbete, för att lokalisera rättighetsinnehavare och förhandla rättigheter, men som nu håller på att avslutas och beräknas ligga färdigt i mars 2010. b) Antalet kommuner i vilka skolbio bedrivs samt antalet besök på skolbiovisningarna Kommunala visningar av skolbio Totalt antal kommuner som bedriver skolbio Antal kommuner med stöd från Filminstitutet Antal kommuner utan stöd från Filminstitutet Kommuner med kommunövergri pande verksamhet* Totalt antal besök på skolbio 2006-2007 176 52 124 135 533 351 2007-2008 176 52 124 146 469 055 2008-2009** 170 59 111 151 518 332 *Kommuner där samtliga elever erbjuds skolbio. **Vid skrivande stund är det ett fåtal kommuner som inte svarat på enkäten men de är främst kommuner som inte redovisat statistik tidigare år. Organiserad skolbioverksamhet bedrevs läsåret 2008 2009 i cirka 170 av Sveriges 290 kommuner och det är i stort sett oförändrat jämfört med åren innan. Det totala antalet föreställningar och besök på skolbiovisningarna minskade något läsår 2007-2008. En förklaring till detta är att elevunderlaget har minskat de senaste åren. I år är det intressant att lägga märke till att trots att det totala antalet kommuner som bedriver skolbio är något lägre än tidigare, så har det totala antalet skolbiobesök ändå ökat. En förklaring till detta kan vara att antalet kommuner som bedrivit skolbio med stöd av Filminstitutet och antalet kommuner med kommunövergripande verksamhet har ökat. Ytterligare en förklaring kan vara att det ekonomiska läget efter finanskrisen har fått kommunerna att prioritera biobesök framför andra, dyrare kulturupplevelser. Antalet kommuner som bedriver skolbio säger dock inte allt om arbetet med film i landets skolor. Det är endast en mätbar indikation på hur stort intresset för filmen som ett pedagogiskt hjälpmedel är och ett sätt att lyfta fram en dold publikgrupp. Än mer dold är användandet av film i skolor och klassrum. Där används film flitigt och mycket tyder på att detta användande ökar. Mycket tyder också på att intresset för eget skapande ökar. Detta är dock områden där det saknas statistik. 11
4. Stöd och åtgärder för främjande av distribution och visning av värdefull film Målet är att stimulera till förnyelse och utveckling av distribution och visning av värdefull film samt att bidra till att tillgången till ett brett utbud av värdefull film i olika visningsformer i hela landet säkerställs. Målet är vidare att bidra till att biografens roll som kulturell mötesplats upprätthålls och utvecklas i hela landet och att medverka till att antalet biobesök ökar. a) Genomförda insatser och resultatet av dessa Filminstitutet främjar distribution och visning av värdefull film genom stöd till importerad kvalitetsfilm, spridning av kort- och dokumentärfilm, filmfestivaler samt visningsorganisationer. Fördelade stöd Under året fördelades 7,2 miljoner kr i stöd till visningsorganisationer, vilket var något mer än föregående år. Ökat stöd fick Folkets Bio, FilmCentrum och Våra Gårdar, på grund av en mer uttalat fokus inom stödet på organisationernas storlek och inriktning på kvalitetsfilm. Utöver de tre nämnda organisationerna fick också Folkets Hus och Parker och Sveriges Förenade Filmstudios stora belopp. Ett mindre stöd fördelades till Bygdegårdarna. Stöd till visningsorganisationer 2007 2008 2009 Summa stöd 7 200 000 6 720 000 7 200 000 Antal organisationer 7 6 6 Drygt 6 miljoner kr fördelades till lansering av importerad kvalitetsfilm 2009. Stödets budget ökade 2008 och en ny form av stöd infördes, möjlighet till årsbaserat projektstöd för profilerade distributörer inom kvalitetsfilm. Tre distributörer Folkets Bio, Nonstop Entertainment och Atlantic Film fick del av detta stöd 2008. Samma distributörer fick projektstöd också 2009. Parallellt fördelades stöd till 16 enskilda titlar, vilket var något färre än året innan. Versioneringsstöd, dvs. dubbningsstöd, beviljades till 4 utländska barnfilmer. Stöd till lansering av importerad kvalitetsfilm 2007 2008 2009 Summa stöd 3 100 000 5 350 000 6 015 000 Antal årsbaserade projektstöd - 3 3 Antal titelstöd 29 19 16 Antal versioneringsstöd 1 1 4 En prioriterad satsning från Filminstitutet 2009 var att öka det totala stödet till filmfestivalerna med en miljon kr. Detta gjordes mot bakgrund av låga stödnivåer å ena sidan och festivalernas betydelse för filmutbudet å andra sidan. Totalt fördelades nästan 3,6 miljoner kr till 12 filmfestivaler. Detta innebar att tre nya festivaler fick stöd CinemAfrica, Eksjö Animation Festival och Tjugo5 Norrlands skolbiofestival. Samtidigt ökade stödbeloppen till Göteborg International Film Festival, Stockholms filmfestival, BUFF, Uppsala Internationella Kortfilmfestival, Tempo Dokumentärfestival, Bergmanveckan och International Female Film Festival. Stöd till filmfestivaler 2007 2008 2009 Summa stöd 1 960 000 2 545 000 3 580 000 Antal festivaler 7 9 12 12
Under året fördelades 1,6 miljoner kr till spridning av kort och dokumentärfilm. Totalt fick 12 projekt av olika storlek stöd. Detta var något fler än året innan, men betydligt färre än 2007 då stöd endast fördelades på titelnivå. Sedan 2008 kan distributörerna söka stöd också för projekt som omfattar ett stort antal titlar. Folkets Bio och FilmCentrum fick större stödbelopp för just den typen av projekt. Stöd fördelades också till Stiftelsen Filmform, Athenafilm, Doc Lounge med flera. Stöd till spridning av kort- och dokumentärfilm 2007 2008 2009 Summa stöd 1 447 500 1 368 000 1 600 000 Antal projekt 36 10 12 Utbudet på biografmarknaden Antalet premiärsatta långfilmer på svenska biografer 2009 låg på samma nivå som året innan, men något lägre än 2007. En ökning har skett när det gäller svensk film, samtidigt som antalet filmer från USA, Europa och övriga världen har minskat. Denna minskning blir framförallt märkbar när det gäller filmer från övriga världen eftersom det handlar om så få titlar totalt sett. Ser man på en längre period är nedgången dramatisk. För åren 2003-2008 hade i genomsnitt 18 långfilmstitlar från övriga världen premiär varje år. 2009 var det 10 titlar. Premiärsatta långfilmer* 2007 2008 2009 Antal titlar totalt 242 235 236 Varav Sverige 27 35 40 Varav Europa 80 57 66 Varav USA 122 127 120 Varav Övr. världen 12 16 10 *Med premiärsatta långfilmer avses här filmer med minst 10 öppna biografvisningar. Att antalet svenska filmer på repertoaren har ökat, trots Filminstitutets policy att ge större stöd till färre filmer, kan ha flera orsaker. Men en förklaring kan vara att fler filmer görs utanför stödsystemet samt att den digitala tekniken som finns på alltfler biografer möjliggör enklare och billigare lanseringar. En förklaring till att antalet titlar från övriga världen har minskat, även i ett längre perspektiv, är att distributören Triangelfilm har försvunnit från marknaden. Samtidigt har även flera av de andra distributörerna minskat antalet filmer från övriga världen. Flera av kvalitetsfilmsdistributörerna hade inte en enda premiär från övriga världen 2009. Detta kan i sin tur bero på biografstrukturen, där SF Bio, efter Astorias konkurs och visningsorganisationen Kedjans upplösning, i många fall är distributörernas enda alternativ. SF Bio har också minskat antalet premiärsatta långfilmer sedan 2007 med 20 titlar. Då biokedjan samtidigt ökade antalet svenska premiärer har detta framförallt drabbat filmer från Europa och övriga världen. För filmer från dessa båda områden minskade utbudet inom SF Bio med 25 titlar under samma period. En förklaring till att SF Bio minskade antalet titlar 2009 kan vara att det var ett mycket bra bioår. Stora lanseringar och populära filmer behöver stort utrymme. Att antalet titlar minskar behöver därmed inte enbart vara negativt. Men i detta fall är det ett problem, då utbudet har likriktats och bredden minskat. Det totala antalet premiärsatta långfilmer minskade med 6 titlar under samma period. Det är alltså fler titlar som visas enbart utanför SF Bio-kedjan än tidigare. Komplementsbiografer dvs. biografer som visar ett kompletterande utbud av kvalitetsfilm spelar en allt viktigare roll för utbudet. Inte minst de 13
digitala komplementsbiografer som ingår i Folkets Hus och Parkers och Folkets Bios respektive kedjor (vilka båda har stärkts via stödet till visningsorganisationer) har blivit betydelsefulla alternativ. Det framgår t ex att de distributörer som har ett nära samarbete med dessa kedjor och därmed är mindre beroende av SF Bio Folkets Bio (distributören) och Novemberfilm var mer eller mindre ensamma om att sätta upp filmer från övriga världen 2009. Komplementsbiografer saknas dock på många orter, även i vissa större städer. Utbudet varierar därmed kraftigt mellan olika orter, också mellan städer med jämförbar folkmängd. Här krävs mer omfattande insatser för att säkra ett brett och kvalitativt utbud långsiktigt. Ett offentligt stöd till digitalisering av biografer är nödvändigt. Men också incitament som kan stimulera till nyetableringar på orter där utbudet är särskilt begränsat. Distribution av importerad kvalitetsfilm Av totalt 10 långfilmer från övriga världen lanserades 7 med stöd från Filminstitutet. Fyra av dem omfattades av Folkets Bios årsbaserade lanseringsstöd, och tre av dem hade fått titelstöd. En av de senare hade dessutom fått versioneringsstöd. Samtidigt hade mer än hälften av de europeiska filmerna på repertoaren lanseringsstöd från Filminstitutet. Folkets Bios projektstöd omfattade13 europeiska titlar, Nonstops projektstöd 5 och Atlantics projektstöd 9. Därutöver fick 5 europeiska filmer titelstöd. Antal utländska premiärer med lanseringsstöd 2007 2008* 2009* Antal stödda filmtitlar totalt 40 50 49 Varav Europa 31 36 34 Varav USA 2 5 8 Varav Övr. världen 7 9 7 *Avser filmer som omfattas av projektstödet och filmer som fått titelstöd. 2007 fanns endast titelstöd. Som en följd av att lanseringsstödet har utökats och förändrats omfattar det också fler filmer. För de tre distributörer som fick projektstöd täcker stödet samtliga filmer som lanserats under året. Därmed läggs ett större ansvar på distributörerna själva, samtidigt som de får ökad handlingsfrihet och mer långsiktiga möjligheter. Ser man på de tre distributörer som fick projektstöd 2009 lanserade Nonstop Entertainment och Atlantic uteslutande filmer från Europa och USA, framförallt för en vuxen publik. Det var bara Folkets Bio som lanserade filmer från övriga världen samt renodlade barnfilmer. Samtidigt hade även de två andra distributörerna ett kvalitativt och kompletterande utbud på andra sätt. De kompletterar också Folkets Bio då de genom tätare samarbeten med SF Bio når delvis andra orter och publiksegment. Nonstop och Atlantic hade också lägre stödnivåer än Folkets Bio. Ser man på publikutfallet var 2009 ett bra år för de lanseringsstödda filmerna. Mellan 2008 och 2009 ökade medianen från drygt 3 000 till över 5 000 besökare per film. Enligt Folkets Bio har den digitala tekniken skapat nya möjligheter att nå publiken, samtidigt som man sett ett ökat intresse för kvalitetsfilmen. Samtidigt menar Folkets Bio att projektstödet har ökat möjligheterna att köpa film både snabbare och mer offensivt, vilket bidragit till att stärka deras position som importör av kvalitetsfilm. Atlantic hävdar att de tack vare stödet har kunnat sätta upp smalare filmer och, även i en lågkonjunktur, kunnat köpa in filmer av hög kvalitet. Nonstop påpekar i sin tur att projektstödet framförallt har påverkat lanseringarna, så att man kunnat gå ut med fler kopior och mer annonsering. Bland de filmer som omfattades av projektstödet och samtidigt nådde en stor publik finns internationella festivalvinnare och kritikerhyllade filmer som Gomorra, The Wrestler, Det vita bandet, Frozen River, Bright Star och Still Walking. Det var också flera av de filmer som fick titelstöd (och alltså kvalitetsbedömdes av Filminstitutet i förväg) som nådde en stor publik. 14
Publik utländska premiärer med lanseringsstöd 2007 2008* 2009* Publik stödda filmtitlar totalt 376 100 335 013 421 250 Medelvärde per film 9 403 6 700 8 597 Median per film 2 724 3 338 5 155 *Avser filmer som omfattas av projektstödet och filmer som fått titelstöd. 2007 fanns endast titelstöd. Samtidigt finns det vissa problemområden som bör utforskas vidare, t ex när det gäller bristen av filmer från övriga världen (som diskuterats ovan) samt kvalitetsfilm för barn och ungdomar. Under 2010 planerar Filminstitutet att arbeta vidare med detta. Filmstudios och filmfestivaler För spridningen av de filmer som fått import- och lanseringsstöd är filmstudiorörelsen viktig. Som nämnts ovan är Sveriges Förenade Filmstudios en av mottagarna för stödet till visningsorganisationer. Med detta stöd sprider centralorganisationen kvalitetsfilmer till filmstudios på omkring 100 orter spridda över hela landet. Totalt arrangerade filmstudiorörelsen ca 1 500 kvalitetsfilmsvisningar under året för en total publik av minst 200 000 besökare. Utöver de filmer som fått lanseringsstöd, samt andra kvalitetsfilmer som visas på biografrepertoaren, så får den svenska publiken tillgång till ytterligare ett stort antal titlar tack vare de nationella filmfestivalerna. Som nämnts ovan stödde Filminstitutet 12 filmfestivaler under 2009. Dessa festivaler har alla sin unika profil och bidrar därmed på olika sätt till att bredda utbudet. T ex kan CinemAfrica, en av de festivaler som var nya stödmottagare 2009, nämnas. CinemAfrica visar filmer från den afrikanska kontinenten, ett område som är underrepresenterat inte bara på biografrepertoaren utan även i festivalsammanhang. Festivalen har bidragit till att andra festivaler har uppmärksammat afrikansk film, samt till att afrikansk film gått upp på den ordinarie biografrepertoaren. En liknande funktion har BUFF när det gäller barnfilmen, en annan typ av film som åtminstone när det gäller smalare film är underrepresenterad på repertoaren. Publik på stödda filmfestivaler 2007 2008 2009 Antal festivaler 7 9 12 Antal sålda biljetter totalt 176 916 188 758 212 469 Antal medlemmar totalt 49 685 58 010 57 804 Mellan 2008 och 2009 ökade antalet sålda biljetter till de festivaler som genomfördes med stöd av Filminstitutet. Till viss del berodde detta på att det var fler festivaler som omfattades av stödet. Men framförallt berodde det på att flera av de etablerade festivalerna ökade biljettförsäljningen. De tre nya festivalerna bidrog med sammanlagt 3 289 biljetter. Detta kan jämföras med att Göteborg International Film Festival ökade sin försäljning med 3 417 biljetter. Stockholms filmfestival ökade antalet sålda biljetter stort i och med att festivalen firade 20-årsjubileum och utökade med en extra festivaldag. Samtidigt minskade det totala antalet medlemmar i de stödda festivalerna. Det hjälpte inte att de nya festivalerna bidrog med 1 516 medlemmar. Av de 9 festivaler som fick stöd även året innan minskade 5 sitt medlemsantal. 15
Kvalitetsfilm i övriga visningsfönster När det gäller stöden till distribution och visning av kvalitetsfilm har Filminstitutet, som framgår av redovisningen ovan, hittills fokuserat främst på biograffönstret. Från distributörshåll finns dock önskemål om ytterligare stöd till distribution via nätet och på dvd. Genom stödet till visningsorganisationer stärks redan idag FilmCentrums distribution av kvalitetsfilm på nätet och dvd till skolor och bibliotek. Visningsstödet är ett verksamhetsstöd och täcker inte kostnader för lansering av utländsk film. Hade det funnits ett särskilt stöd till detta hade ett bredare utbud av kvalitetsfilmer kunnat nå den svenska publiken än de som får plats på biografrepertoaren. Som anges i Filminstitutets remissvar till Filmutredningen (SOU 2009:73) kommer Filminstitutet i det fortsatta arbetet att öppna en del av stödet till lansering av importerad kvalitetsfilm för film i andra visningsformer än biografen. Dock under förutsättning att Filminstitutet kan prioritera detta med tillgängliga resurser. Stödet till spridning av kort- och dokumentärfilm användes redan 2009 till distribution på nätet och dvd. Folkets Bio använde t ex sitt stöd till dvd-lanseringar av filmer som Drottningen och jag, Videocracy, Ebbe the movie, En film om Olle Ljungström, och Am I black enough for you? En simultan release på bio och nätet gjordes av Hälsningar från skogen, i ett samarbete mellan Folkets Bio, nättjänsten Headweb och produktionsbolaget Plattform. Dirty Diaries (som distributören Njutafilms fick stöd för förra året) lanserades brett på både nätet och dvd och gjorde stor succé. Det är t ex den mest sedda filmen på Headweb under hela året. Folkets Bios satsning Svensk kortfilm fortsatte även 2009 och gav den svenska biopubliken möjlighet att se internationellt uppmärksammade titlar som Slavar, This is Alaska, Drömmar från skogen och Bilder från lekstugan, samtidigt som förra säsongens kortfilmer gavs ut på dvd. 16
5. Stöd till film och video för syntolkning och textning på svenskt språk Målet är att bidra till att film görs mer tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Film för barn och ungdomar ska prioriteras. Filminstitutet ska föra en kontinuerlig dialog med filmdistributörer och berörda organisationer för att så många som möjligt ska kunna ta del av svensk film. a) Vilka insatser som har gjorts för att uppnå målet samt resultatet av dessa Under året fördelades omkring 1,6 miljoner kr i stöd till film för syntolkning och textning. Stödmedlen var jämnt fördelade mellan textningar och syntolkningar. Fördelning av stödbelopp, (kr) totalt och per projekt 2007 2008 2009 Fördelat stöd 1 441 770 1631 325 1 636 910 Varav textningar 51 % 56 % 51 % Varav syntolkningar 49 % 44 % 49 % Totalt beviljades stöd till 114 syntolkade filmvisningar på biograf (84 av dessa visningar var planerade att genomföras under 2009, 30 av visningarna planerades till 2010). Stöd beviljades samtidigt till 8 syntolkade dvd-utgåvor av svensk film, något fler än året innan. b) Antalet och den geografiska spridningen av svenska filmer som syntolkats respektive gjorts i en textad version Antalet stödda filmer/visningar, olika medier 2007 2008 2009 Syntolkningar Bio 110 90 114 Dvd 6 6 8 Textade filmer Bio 14 11 12 Dvd 50 100 48 Stöd beviljades också till textning av 10 svenska filmer på biograf, för 1-4 textade filmkopior per film. Stöd för textning på dvd gavs till 48 svenska filmer, en betydligt lägre siffra än året innan (mer om detta nedan). Syntolkad film på biograf Under 2009 genomfördes ca 60 syntolkade filmvisningar på biograf. Visningarna genomfördes i följande län: Stockholm, Västra Götaland, Örebro, Västmanland, Skåne, Kronoberg, Kalmar, Östergötland, Västernorrland och Uppsala. Det sammanlagda antalet synskadade besökare på dessa visningar var 1 070. 17
Antal syntolkade filmvisningar per län 2009: Län Antal visningar Visningskommuner Blekinge län 0 Dalarnas län 0 Gotlands län 0 Gävleborgs län 0 Hallands län 0 Jämtlands län 0 Jönköpings län 1 Gislaved Kalmar län 1 Kalmar Kronobergs län 6 Växjö, Ljungby Norrbottens län 0 Skåne län 4 Helsingborg, Lund, Ängelholm, Tomelilla Stockholms län 10 Stockholm Södermanlands län 0 Uppsala län 2 Uppsala Värmlands län 0 Västerbottens län 0 Västernorrlands län 3 Sundsvall Västmanlands län 14 Västerås, Arboga, Sala, Fagersta Västra Götalands län 11 Göteborg, Nossebro Örebro län 5 Örebro Östergötlands län 3 Norrköping Det totala antalet genomförda syntolkade visningar är betydligt lägre än det antal som man ursprungligen sökte stöd för. I vissa fall har verksamheten överhuvudtaget inte genomförts, i andra fall har utfallet blivit lägre än den ursprungliga ambitionsnivån. Både antalet genomförda visningar och den geografiska spridningen av dessa påverkas i hög grad av att syntolkade filmvisningar, med några undantag, bedrivs av ideella krafter, och därmed är sårbar. I vissa regioner saknas eldsjälar och därför bedrivs inte heller någon syntolkningsverksamhet där. Frågan har ställts om arrangörerna av syntolkad film, förutom ekonomiskt stöd, också behöver en ökad coachning i sitt arbete, både från Filminstitutet och Synskadades Riksförbund, och om detta i så fall skulle kunna stabilisera verksamheten och förbättra resultatet. Syntolkad film på dvd Som nämns ovan beviljades stöd till 8 syntolkade dvd-utgåvor av svensk film under året. Syntolkningarna finns på de ordinarie dvd-utgåvorna och är därigenom tillgängliga för synskadade i hela landet. Statistik över hur många synskadade som nyttjar de syntolkade dvd-utgåvorna saknas dock. Samtliga syntolkade dvd-bearbetningar har hittills gjorts med full finansiering från Filminstitutet. Textad film på biograf Under senare år har det blivit allt svårare för textade svenska filmer att få plats på biografrepertoaren i de större svenska städerna och att därigenom nå den största döva och hörselskadade publiken. Istället har de textade filmkopiorna i alltför stor utsträckning använts för visning på mindre orter. Därför tog Filminstitutet under våren initiativ till en diskussion mellan filmdistributörer, biografägare och intresseorganisationer för döva och hörselskadade. Vid ett möte mellan dessa aktörer i början av hösten formulerades en gemensam ambition att förbättra situationen vad gäller stödgivning till, programsättning av och information om visningar av textad svensk film, så att den får möjlighet att nå ut till så många som möjligt i sin målgrupp. Totalt hade 12 textade svenska filmer premiär under 2009 (3 av dessa filmer beviljades textstöd under 2008). De textade filmkopiorna sågs av 19 038 personer. Av de textade filmerna visades 12 i Stockholm, 4 i Göteborg, 2 i Malmö, 9 i Örebro, 10 i Uppsala, 2 vardera i Linköping, Umeå och Västerås samt 1 i Norrköping. 18
Antal visade textade svenska filmer per län 2009 Län Antal visade filmer Visningskommuner Blekinge län 0 Dalarnas län 2 Ludvika, Leksand Gotlands län 0 Gävleborgs län 3 Gävle, Hudiksvall, Söderhamn Hallands län 3 Falkenberg, Kungsbacka Jämtlands län 3 Östersund, Strömsund, Härjedalen, Åre Jönköpings län 5 Värnamo, Sävsjö Kalmar län 1 Emmaboda Kronobergs län 2 Lessebo, Tingsryd, Älmhult Norrbottens län 3 Kiruna, Arvidsjaur, Kalix Skåne län 5 Malmö, Lund, Skurup, Landskrona Stockholms län 12 Stockholm, Huddinge, Upplands Väsby, Salem, Sigtuna, Lidingö Södermanlands län 1 Flen Uppsala län 10 Uppsala, Älvkarleby, Heby Värmlands län 5 Sunne, Hagfors, Eda, Filipstad, Kristinehamn, Arvika Västerbottens län 4 Umeå, Dorotea, Lycksele Västernorrlands län 3 Sundsvall, Timrå Västmanlands län 3 Västerås, Arboga, Fagersta Västra Götalands län 7 Göteborg, Vårgårda, Strömstad, Tranemo, Tibro, Vara Örebro län 10 Örebro, Laxå Östergötlands län 4 Norrköping, Linköping, Mjölby Den sammanlagda publiken på textade svenska filmer är i princip identisk med föregående år. Däremot ser man en slående förbättring vad gäller antalet textade filmer som visats på biograf i de större svenska städerna. (Förra året visades 5 textade svenska filmer i Stockholm, 2 i Göteborg och 1 vardera i Örebro och Norrköping). Statistik över hur många döva och hörselskadade som besöker textade visningar av svensk film saknas. Man kan dock utläsa av ovanstående siffror att möjligheterna för denna publik att ta del av svensk film på biograf ökat betydligt under 2009. Framförallt skedde en förbättring under andra halvan av året. Detta resultat kan åtminstone delvis förklaras av att filmbranschen, Filminstitutet och intresseorganisationerna nu har en gemensam och ökad ambition att nå ut till de hörselskadade och döva med textad svensk film. Textad film på dvd Som nämnts ovan fick 48 svenska filmer stöd för textning på dvd under 2009, vilket var betydligt färre än året innan. De flesta nya svenska långfilmer som släpptes på dvd under året var dock svensktextade. Förklaringen till det fortsatt positiva resultatet är att fler svenska filmer än tidigare släpps på dvd med svensk text, utan att distributören sökt stöd för textning hos Filminstitutet. Barn och ungdomsperspektiv I fördelningen av stödet prioriteras barn- och ungdomsfilm. Utfallet är dock beroende av, dels det totala utbudet av film för barn och ungdom, dels vilka filmer de sökande prioriterar. Andelen barn- och ungdomsfilm är högst när det handlar om syntolkad film på dvd. Av 8 stödda filmer var 3 barn- och ungdomsfilmer. Betydligt mer nedslående är resultatet när det handlar om syntolkade filmvisningar på biograf. Endast 4 visningar av barn- och ungdomsfilm har genomförts, av t0talt ca 60 syntolkade visningar. För att förklara detta resultat och försöka nå en förbättring under 2010 krävs en uppsökande verksamhet gentemot stödmottagarna under året. Av de totalt 12 textade svenska långfilmer som hade premiär på biograf under 2009 var 2 barn- och ungdomsfilmer. När det gäller möjligheterna för svensk barnfilm att nå sin målgrupp bland döva och hörselskadade finns ett svårlöst problem eftersom en stor del av denna publik inte är tillräckligt läskunnig för att kunna följa de svenska undertexterna. Därför är det vanligt att svenska filmer för de yngsta barnen inte textas på biograf. De flesta nya svenska långfilmer för barn och ungdom textas däremot när de släpps på dvd. Av de 48 filmer som beviljades stöd för textning på dvd under 2009 var 8 barn- och ungdomsfilmer. Sveriges Dövas Riksförbund har ställt frågan om stödet kan utökas till att också gälla teckentolkning av barnfilm. Denna fråga är ännu inte utredd av Filminstitutet. Men den är relevant, åtminstone när det gäller dvd-utgåvor, eftersom den yngsta döva och hörselskadade publiken riskerar att stängas ute från den svenska filmen, trots stödet till textning. 19
6. Arkiv, dokumentation, Cinemateket Målet är att i dialog med forskarsamhället och efter samråd med Statens ljud- och bildarkiv vårda och bevara film i originalformat som visats på biograf i Sverige samt material av film- och kulturhistoriskt intresse och i ökad utsträckning tillgängliggöra filmer och material för forskning och allmänhet. Filminstitutet ska också omkopiera minst 10 000 meter film från nitratbas under 2009 samt fortsätta arbetet med restaurering av svensk färgfilm. a) Vilka insatser som har gjorts för att uppnå målet samt resultatet av dessa Filmarkivet Filmarkivet har till uppgift att bevara och tillgängliggöra sådan film som producerats med avseende på biografdistribution. Material ur samlingarna ställs till forskningens förfogande främst genom samarbetet med Kungl. biblioteket (KB), som från 1 januari 2009 övertog den verksamhet som tidigare bedrivits vid Statens ljudoch bildarkiv (SLBA). Antalet filmer som Filminstitutet kostnadsfritt tillhandahöll för forskningstillgängliggörande via digitalisering minskade avsevärt under fjolåret jämfört med föregående år. Antalet överföringar av arkivets material hos KB, och tidigare hos SLBA, är dock ett missvisande mått på hur ofta arkivets material görs tillgängligt för forskning, då en och samma överföring (också från tidigare år) kan nyttjas av flera forskare vid flera tillfällen utan att det får utslag i statistiken. Filmvetenskapliga institutionen vid Stockholms Universitet beställde under 2009 fram 125 filmer från arkivet för visning i Filmhuset (inkluderar såväl grund- som fortsättnings- och forskarnivå), vilket innebär en minskning jämfört med året dessförinnan. I sammanhanget kan nämnas att de avgiftsfria forskarvisningar som Filminstitutet erbjuder endast utnyttjades vid tre tillfällen av Filmvetenskapliga institutionen under 2009. Företrädare för filmarkivet föreläste kring arkivfrågor på Filmvetenskapliga institutionens internationella mastersprogram, och samtal har inletts mellan arkivet och institutionen vad gäller forskningssamarbete kring arkivets innehav av reklam- och annan beställningsfilm. Filminstitutet stödjer filmutredningens förslag att samarbetet mellan Filminstitutet och KB bör utvecklas och få en fastare grund, och i början av 2010 kommer de båda institutionerna att underteckna en avsiktsförklaring om fördjupat samarbete vad gäller bevarande av digitalt material, katalogisering och tillgängliggörande. Filmarkivets internationella utbyte och samarbete 481 visningar av arkivets filmer ägde under året rum på 34 utländska arkiv, cinematek och museer anslutna till den internationella filmarkivfederationen FIAF, vilket är något fler än 2008, trots att antalet FIAF-visingar av arkivets filmer det året innebar en rekordartad ökning jämfört med året dessförinnan. Framför allt finns ett fortsatt stort intresse för den allra äldsta svenska filmen, och i september och oktober ställde arkivet samman ett program med 41 svenska stumfilmer som visades på Cinémathèque Royale i Bryssel. 7 av arkivets nyrestaurerade stumfilmer visades under oktober på Filmoteca Española i Madrid, och restaurerade stumfilmer visades under året också vid de årligen återkommande arkivfestivalerna To Save and Project vid Museum of Modern Art i New York, Jornada do cinema silencioso vid Cinemateca Brasileira i São Paulo, Sommerkino i Bonn och Le giornate del cinema muto i Pordenone. Företrädare för arkivet presenterade också under året kortfilmsprogram ur samlingarna vid visningar på BFI Southbank i London och Pacific Film Archive i Berkeley. Kopior ur arkivet lånades också ut till ett flertal filmfestivaler, bl. a. Internationale Filmfestspiele Berlin. Antal visningar av arkivets filmer på utländska festivaler och biografer vid sidan av FIAF minskade dock, delvis beroende på att allt färre biografer uppfyller arkivets utlåningsvillkor. Under 2009 framställde arkivet nya kopior av svenska klassiker som förvärvades av Cinemateca Portuguesa i Lissabon, Cinémathèque française i Paris, Cinémathèque Suisse i Lausanne, Museum of Modern Art i New York och Österreichisches Filmmuseum i Wien. Nya kopior av unika franska filmer från förra sekelskiftet framställdes till The Whitney Museum of American Art i New York, för en utställning som öppnade i november. Unikt nitratmaterial av utländsk film ur arkivets samlingar lånades under året ut till Cinémathèque française för restaurering. Företrädare för arkivet deltog aktivt i debatter och seminarier vid FIAF-kongressen i Buenos Aires, vid den europeiska arkivfederationen ACE:s årsmöte i Bologna och vid det nordiska arkivmötet i Mo i Rana. 20