Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Relevanta dokument
Johan Sundberg. Profu. Profu

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

Varför ett nytt energisystem?

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?

Biogas som värdeskapare

Regional Carbon Budgets

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, Johan Kuylenstierna Executive Director

Country report: Sweden

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Celsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer.

Enerwoods. Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul)

SHIPPING AND MARINE TECHNOLOGY MARITIME ENVIRONMENT. Hur miljövänligt är LNG?

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W

Arbetstillfällen

Bioenergi Sveriges största energislag!

processindustrin Thore Berntsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.

Klimatanpassning bland stora företag

Fartygsbränslens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv

systems in Sweden Productivity of slash bundling at landing by a truck mounted bundler prototype Magnus Matisons Nordland Seminar

Klimatbokslut Foto: Johan Gunséus

Klimatneutrala Västsverige

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH

A VIEW FROM A GAS SYSTEM OPERATOR. Hans Kreisel, Weum/Swedegas Gasdagarna, 16 May 2019

Energi- och klimatpolitiken i EU

Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet

Olika uppfattningar om torv och

Begränsa den globala temperaturökningen < 2ºC: Minskad energianvändning

Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions

Sjöfartseminarium STORA MILJÖVINSTER GENOM EFFEKTIVISERING Göteborg, 6 februari Ulf Siwe Sjöfartsverket Forskning- och Innovationsenheten

Gröna bränslen för tunga dieselfordon Patrik Thärnå

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Spel(ar)kultur. Spelfortbildning april Matilda Ståhl Åbo Akademi

Det våras för CCS? Klimatarbete och det globala perspektivet. Filip Johnsson, Chalmers NEPP:s halvtidskonferens,

NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Koldioxidavskiljning ur rökgaser Filip Johnsson Department of Space, Earth and Environment, Division of Energy Technology Sweden

(Place for logo if desired) Lars Holmquist Göteborg Energi

SSABs väg till fossilfrihet

Varför lokal och regional energi- och klimatstatistik? Fördelar för kommuner och andra aktörer inom energiområdet

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: Framtagen mars 28, 2017 av Our Impacts för U&W

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson,

Lars Kylefors.

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

Klimatmål och infrastrukturplanering FREDRIK PETTERSSON, KLIMATRIKSDAG, NORRKÖPING, 7 JUNI 2014

Reflektioner kring färdplanen och andra scenarier

Scenarier för Pathways

Lågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB

Bidrar en övergång till bio-baserad ekonomi till klimatanpassningen?

Maria Grahn. Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori 28 mars 2014

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Fossiloberoende fordonsflotta i Västra Götaland Tomas Österlund Miljöstrateg

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

Vad händer med jordens klimat?

Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt?

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

Hållbara biodrivmedel

EU:s paket om cirkulär ekonomi nytt under solen?

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi

EUs hållbarhetskriterier

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI

Sustainability transitions Från pilot och demonstration till samhällsförändring

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: Framtagen april 4, 2016 av Our Impacts för U&W

Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg. Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm

Att påverka eller påverkas om vikten av att verka inom EU

Ingen minskning av fossil energi trots storsatsning på förnybart Filip Johnsson November 26, 2018 Department of Space, Earth and Environment,

ZERO EMISSIONS Smarta godstransporter på landsbygd Stockholm 28 november 2017

Signatursida följer/signature page follows

Transporter och handel med utsläppsrättigheter. Lars B Johansson Head of Environmental Affairs Schenker AG

Konsumtionens klimatpåverkan

vetenskap - beslut - osäkerhet

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Presentation November 2009

Lösningar på klimatfrågan - värderingar och försanthållanden

Consumer attitudes regarding durability and labelling

Waste as a resource in industrial symbiosis

Kristianstad. Carl Lilliehöök

Global Carbon Law Pathway to Paris

Transkript:

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade) parametrar styr klimatet Kunskapen om klimatet är (mycket) ofullständig Osäkerheterna om de olika gasernas/parametrarnas påverkan på klimatet är därför mycket stor Osäkerheterna om icke-co2-gasernas utsläppsmängder, och hur mycket olika åtgärder minskar utsläppen, är stor

Växthusgaser - och dess påverkan Koldioxid, CO 2 faktor 1 Metan, CH 4 faktor 21 Dikväveoxid, N 2 O faktor 310 Fluorerade gaser faktor 140 23900 Partiklar Svavelföreningar, Kväveföreningar Ozon Vattenånga Etc.

Växthusgasutsläppen - fördelning -EU

Källa: Bernes, C. (2007). En ännu varmare värld. Naturvårdsverket, Monitor 20.

Klimatpåverkande komponenter Anthropogenic effects, processes or materials are those that are derived from human activities.

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade) parametrar styr klimatet Kunskapen om klimatet är (mycket) ofullständig Osäkerheterna om de olika gasernas/parametrarnas påverkan på klimatet är därför mycket stor Osäkerheterna om icke-co2-gasernas utsläppsmängder, och hur mycket olika åtgärder minskar utsläppen, är stor Vi måste också förstå att utsläppsberäkning, utsläppsmål och uppföljning av utsläppsmålen är osäkra och ungefärliga

Greenhouse gas emissions in the EU-27, the EU-15 and in new Member States, 1990 2005, index 100 = base year level (EU-15) or 1990 levels (EU-27, new Member States) Källa: http://dataservic e.eea.europa.eu /atlas/viewdata/ viewpub.asp?id =2572

120 GHG emissions in the EU 20% emission reduction target 1990 2020 100 80 From 1990 to 2005: 6,8% (incl. aviation) From 2005 to 2020: 14,4% (incl. aviation) 60 40 20 0 1990 2005 2020

Non CO2 gases Emissions in the UK 1990-2006. Källa: Committee on Climate Change, UK. Total inland emissions of non-co2 greenhouse gases

CH 4 - share of largest source categories in 2006 for EU-15 Industry 5% Other 16% Energy 8% Waste 24% Agricultural 47% Källa: EEA: Annual European Community greenhouse gas inventory 1990 2006 and inventory report 2008, s. 90

N 2 O - share of largest source categories in 2006 for EU-15 Industry 12% Energy 4% Indirect emission 23% Agricultural 17% Direct soil emission 32% Other 12% Källa: EEA: Annual European Community greenhouse gas inventory 1990 2006 and inventory report 2008, s. 90

Non CO2 gases Reference projections 2005-2020. Development of other greenhouse gases Källa: ECN Total inland emissions of other greenhouse gases, including uncertainty margin

120 GHG emissions in the EU 20% emission reduction target 1990 2020 100 80 From 1990 to 2005: 6,8% (incl. aviation) From 2005 to 2020: 14,4% (incl. aviation) 60 40 20 0 1990 2005 2020

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall I våra vägar för hållbar utveckling måste vi då : 1.Hantera utsläppsscenarier för CO2 med osäkerhetsintervaller - eller/och inkludera flera växthusgaser i scenarierna (CH4, N2O ) 2.Söka åtgärder som kan reducera flera växthusgaser samtidigt - däribland systemåtgärder (t.ex. byten till fjärrvärme och el) Tydligt motivera våra antaganden & resultat, visa på synergier Våga utmana i diskussioner

Multi-gas scenarios - IPCC report, 2005 Conclusion: A multi-gas strategy can achieve the same climate goal at considerably lower costs than a CO2- only strategy. The cost reduction may amount to about 30-50%. Källa: ECN

Resulting changes i GHG emissons from increasing incineration with one tonne MSW Case study Gothenburg + Sweden kg CO2-eq/tonne MSW 600 400 200 0-200 -400 390 A 27 B C D -73 252 E F -368 G Gothenburg Sweden -600-478 -800-706 G - 800 A: Direct emissions of CO2 from incineration (the fossil part of a the waste). B: Emissions from transporting the waste (truck 300 km, empty return). C: Avoided emissions from not landfilling the waste (modern landfill with gas extraction). D: Avoided emissions from replacing other fuels used in the district heating system. E: Electricity production from CHP plants in the DH system is reduced which needs to be compensated with external electricity production. F: Avoided emissions from external electricity production from the electricity produced from incineration G: Resulting emissions from increasing incineration with 1 tonne MSW.

Potential contribution from waste to energy plants to EU:s target to reduce greenhouse gas emissions. Share of target (%) 100 90 80 70 60 50 EU target: To achieve at least 20 % reduction of greenhouse gas emissions by 2020 compared to 1990 (Decision No 406/2009/EC). 40 30 20 10 31% 15% is gained from avoiding landfilling. 16% is gained from replacing fossil fuels 0 EU target Potential contribution from waste to energy plants

Potential contribution from waste to energy plants to EU:s target to reduce greenhouse gas emissions. Share of target (%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 20% reduction of GHG by 2020 31% 35% 27% 10 14% 0 EU target Potential contribution Maximum contribution Maximum incineration but with lower energy production Contribution based on historical expansion rate

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade) parametrar styr klimatet Kunskapen om klimatet är (mycket) ofullständig Osäkerheterna om de olika gasernas/parametrarnas påverkan på klimatet är därför mycket stor Osäkerheterna om icke-co2-gasernas utsläppsmängder och hur mycket olika åtgärder minskar utsläppen är stor Förstå att utsläpps-beräkning, -mål, -uppföljning är ungefärlig I våra vägar för hållbar utveckling måste vi då: Hantera utsläppsscenarier för CO2 med osäkerhetsintervaller eller/och inkludera flera växthusgaser i scenarierna (CH4, N2O ) Söka åtgärder som kan reducera flera växthusgaser samtidigt däribland systemåtgärder (t.ex. byten till fjärrvärme och el) Tydligt motivera våra antaganden & resultat, visa på synergier Våga utmana i diskussioner

Källa: Bernes, C. (2007). En ännu varmare värld. Naturvårdsverket, Monitor 20.