1. INLEDNING... 1 2. VERKSAMHETENS UTGÅNGSPUNKT... 2 3. ORGANISATION... 3 4. RESULTATOMRÅDEN... 4

Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 1 2. VERKSAMHETENS UTGÅNGSPUNKT... 2 3. ORGANISATION... 3 4. RESULTATOMRÅDEN... 4 4.1 Hantverkskultur... 4 4.1.1 Evenemang... 5 4.1.2 Utställningar... 6 4.1.3 Hantverkskunnande... 9 4.2 Hantverksnäring... 11 5. ÖVRIG VERKSAMHET... 13 5.1 Utbildning... 13 5.2 Information... 13 5.3 Sakkunskap...... 14 5.4 Övrigt samarbete och samarbetsprojekt... 14 6. ADMINISTRATION OCH EKONOMI... 14 6.1 Möten... 14 6.2 Medlemmar... 14 6.3 Personal och ledning... 14 6.4 Ekonomi... 16

1. INLEDNING År 2011 inleddes en ny treårig strategiperiod hos Taito Group. Strategiperiodens centrala mål är att hitta de bästa lösningarna att föra hantverket vidare och göra det till en del av vardagen. För den uppgiften fick Åbolands hantverk större resurser genom att delta i Åbo Europas kulturhuvudstad 2011. Föreningen medverkade i kulturhuvudstadsåret genom projektet Berättade matta, som administrerades av Varsinais-Suomen käsi- ja taideteollisuus ry. Projektet lyfte fram kulturarv, historia och kunskap som finns bakom trasmattorna samt de upplevelser som hantverk som fritidsaktivitet kan ge. Detta projekt trängde igenom olika delområden i föreningens ordinarie verksamhet samtidigt som det ordnades nya större evenemang och utställningar. Projektverksamheten har blivit viktig hos Åbolands hantverk. År 2011 har föreningen medverkat i sju olika projekt. Föreningen behöver projekt både för att utveckla sin bransch - för att främja hantverk som kultur, kunnande och näring och för att hämta arbete åt de fastanställda samt att kunna dela föreningens fasta kostnader mellan olika kostnadsställen. De fyra projekt som verksamhetsledaren har deltagit i som styrgruppsmedlem tar arbetstid men deltagandet ger ett nätverk. Att vara delaktig i olika nätverk är mycket viktigt i dagens samhälle. Åbolands hantverk ser samarbetet mellan olika organisationer och aktörer som en nödvändighet. Genom samarbetet finns möjlighet till större påverkan i samhället och möjligheten att utveckla verksamheten förbättras. Ett av Berättande matta-projektets mål var att få uppmärksamhet för vävstugeverksamheten i hantverkscentren och att locka nya kunder. Projektet har lyckats väcka intresse för trasmattor. Trasmattor och olika slags sydda produkter av trasmattor syns i olika tidningar, men nya kunder har inte ännu tillkommit hantverkscentren i den skalan som önskades. Hantverksnäringen har alltid varit nära föreningens hjärta. Via Gullkrona butiken har den förmedlat hantverksprodukter. Gullkrona har sina starka rötter i Åboland och hantverkstraditionen samtidigt som den letar efter nya intressanta inhemska produkter. Utvecklingen kan aldrig stanna om man vill klara sig i den hårda konkurrensen. Gullkrona lever i tiden och bjuder formgivning och hantverk i hög kvalité åt sina kunder och lockar på olika sätt nya kundgrupper in till butiken. Den fräscha nya butiken i Pargas har väckt positiv uppmärksamhet och VIP-kvällen i november lyckades över förväntningarna. Vid sidan om butiksverksamheten ordnar föreningen försäljningstillfällen åt sina företagsmedlemmar. Den verksamheten är uppskattad av hantverkarna som gärna vill sälja sina produkter själva. År 2011 har förändringarna i samhället bara förstärkt den allmänna pessimistiska visionen om föreningarnas framtid. I framtiden måste varje förening täcka större del av sina utgifter med egna inkomster. Samhället ger en stor utmaning åt Åbolands hantverk. Verksamheten måste bli flexibel och kunna följa de nyaste trenderna för att vara attraktiv för kunderna. På föreningens anställda ställer framtiden stora krav och uppmanar till livslångt lärande. Åbolands hantverk tackar de personer som har deltagit i verksamheten och de organisationer som har stött föreningen ekonomiskt. En bit av den 450m långa paradmattan som visades på Kakola-backen under sommaren. 1

2. VERKSAMHETENS UTGÅNGSPUNKT Strategin för hemslöjd- och konsthantverksorganisationen för perioden 2011-2013 heter Kulturen lever i hantverket. Med namnet vill man hänvisa till det mångsidiga kulturarbete som hantverksföreningarna i Finland gör och till att hantverket har en lång tradition och en framtid. Organisationens strategi har bearbetats i samråd med förbundet och de 21 regionala hemslöjds- och konsthantverksföreningarna. KULTUREN LEVER I HANTVERKET Hemslöjds- och konsthantverksorganisationens strategi 2011 2013 VERKSAMHETSIDÉ Att främja hantverkskulturen som kunnande och näring. VÄRDERINGAR KREATIVITET KONST FÖRETAGANDE HÅLLBAR UTVECKLING verksamheten bygger på kreativitet och den nationella kulturen. hantverk utvecklar kunnandet, ökar välmående och gör omgivningen mer estetisk hantverksföretagande sysselsätter och producerar hållbara varor och tjänster VISION 2013 Taito Group är en känd och inflytelserik serviceorganisation inom hantverk organisationen är känd för sina tjänster organisationen är en aktiv förespråkare för hantverk DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA OMVÄRLDSFÖRÄNDRINGAR befolkningen åldras och bosättningen koncentreras till tillväxtcentra kommun- och servicestrukturen förändras den offentliga finansieringen minskar konkurrensen om kundernas fritid ökar omvärlden globaliseras och bli mångkulturell webbteknik används för lärande och kommunikation FÖRÄNDRINGAR I VÄRDERINGAR OCH KULTUR intresset för att göra själv och uttrycka sig själv ökar miljöansvaret stärks välbefinnande och hälsoeffekter får större betydelse individualitet och gemenskap kring hantverk sociala medier distribuerar och synliggör hantverk hantverk integreras i de kreativa sektorerna UTVECKLINGSLINJER genom verksamheten stärka kulturen att skapa själv med vår verksamhet ta ansvar för hantverkskulturen och det allsidiga hantverkskunnandet arbeta etiskt, ekologiskt och kundorienterat nätverka och skapa operativa partnerskap producera må bra-tjänster inom hantverkssektorn och satsa på kulturturism främja företagande och sysselsättning ge hantverk större synlighet, förbättra tillgången och höja lönsamheten finnas i de sociala medierna och ta fram webbtjänster för hantverk utvidga medlemsunderlaget och kundsegmenten göra vår organisation till ett professionellt och effektivt kunskaps- och samarbetsnätverk 2

3. ORGANISATION Åbolands hantverk är medlem i Taito Group som består av Förbundet för hemslöjd och konsthantverk Taito r.f. och de 21 regionala hemslöjds- och konsthantverksföreningarna. Taito Group är en riksomfattande tvåspråkig expert- och rådgivningsorganisation inom hantverksbranschen. Organisationens vision och strategi förverkligas av medlemsföreningarna inom respektive förenings verksamhetsområde med hänsyn till områdets särprägel och föreningens ekonomiska förutsättningar. Åbolands hantverk hör till de minsta föreningarna i Taito Group. Förbundet för hemslöjd och konsthantverk Taito rf Regionala hemslöjd s- och hantverksföreningar 21 st (varav tre svenskspråkiga) Hantverkscenter 114 + 20 filial (rådgivning) Hantverks- och konsthantverksbutiker 39 st Schema för Hemslöjds- och konsthantverksorganisationen Åbolands hantverks verksamhetsområde är Åbo, Väståboland och Kimitoön. Föreningens fasta verksamhetspunkter ligger i Pargas, Kimito och Åbo. De omfattar föreningens kontor, två hantverkscenter och galleriutrymme i Åbo. Föreningens Oy Gullkrona Ab ansvarar för föreningens affärsverksamhet och har sina butiker i Pargas och Åbo samt säljer material hos båda hantverkscentrena. Gullkronas verksamhetsmål för 2011-2013 är att öka individens värdesättning och uppskattning av hantverk och att utveckla nytt, högklassigt och särpräglat hantverk och konsthantverk. Medlemmar, Styrelse Verksamhetsledare 2 hemslöjds-center: Pargas Kimito Affärsverks. Oy Gullkrona Ab Pargas Åbo Hantverksskola för barn Hanttis Pargas Kimito Samarbete med hantverkare, läroanstalter Utställningsverksamhet Projektverksamhet Åbolands hantverks r.f. schema över föreningens organisation/verksamhetsområden 3

4. RESULTATOMRÅDEN FÖR FÖRENINGENS VERKSAMHET ÅR 2011 1. Hantverkskultur a) den regionala kulturen - egna projekt (st) - egna utställningar (besökarantal) b) utvecklingstjänster inom hantverkskunnande - utbildning (kad=kundarbetsdagar) - grundundervisning i konst inom handarbete (kad) - verkstäder (kad) c) sakkunskap inom hantverkskunnande - försäljning av sakkunskap (som euro) 2. Hantverksnäring a) att förstärka näringsidkarens verksamhetsmöjligheter - produktinköp (som euro) b) utvecklingstjänster - utbildning (kad) - sakkunskapstjänster (som euro) - försäljningsutställningar/ -evenemang (kad) 4.1 Hantverkskultur Rätt till hantverk som kultur, välmående, kunnande och konstuppfostra RIKTLINJER - Att bevara, förnya och synliggöra hantverkets kulturkapital i hantverkscentren och hantverksskolorna. - Att i kursutbudet beakta hantverkets mångsidighet och inriktade hantverkskunnande samt hantverksnäring - Kurs- och verkstadstjänsterna utvecklas till tjänster som stöder välmående, turism, sysselsättning och aktivt medborgarskap samt behov av grupper med speciella behov. - Att Utveckla gemensamma riksomfattande hantverkstjänster, kollektioner och marknadsföring samt förstärkas regionala skärdrag. - Att förbättra hantverksskolornas och hantverkscentrens påverkan och tjänsternas tillgänglighet genom att öka regionalt samarbete. - Att höja verksamhetens kvalité i hantverksskolorna och hantverkscentren genom utveckling av självutvärdering - Följa hantverkskunnandets bredd och variation samt utredds tillstånd inom branschen och förmedla information till media och beslutfattare TJÄNSTER KUNDER/MÅLGRUPPER - - Verkstäder, kurser, studier, klubbverksamhet och förevisningar - - Grundundervisning i konst inom handarbete, Taito-hantverksskolor - - Utbildning och konsultering, läromaterial - - Utvecklingsprojekt - - Kulturproduktioner, -gärning, -evenemang, publikationer, projekt, samarbete mellan kulturer, miljöansvar m.m. - - Taito.fi, Taito-tidskrift barn, unga, vuxna, åldringar organisationer, föreningar, arbetsgemenskap, klubbar, familjer m.m. företag läroanstalter arrangörer: kultur, turism, mässor m.m. kommuner: kultur-, social-, näringsnämnden 4

Inom Hantverkskulturens resultatområde hade Åbolands hantverk följande verksamhet år 2011. 4.1.1 Evenemang År 2011 deltog föreningen i följande evenemang: Datum Evenemang Arrangör Ort 11.4-15.4 Taito-vecka Åbolands hantverk Pargas Kimito 7.5 Skärgårdstorg Åbolands hantverk Pargas Åbolands Fiskarf. Skärgårdens Turistinformation 19.5 KlipKlap, Varsinais-Suomen käsi- ja Åbo Berättande Mattor 2011 taideteollisuus ry 10-11.6 Pargasdagarna Pargas stad Pargas Köpmannaf. 9.7 Gamla Malmen Kallar Gamla Malmen r.f. Pargas Åbolands hantverk rf Hembyggsmuseum 17.9 Skördefesten på Gamla Gamla Malmen r.f. Pargas Malmen Åbolands hantverk 29-31.7 Öppet hus vid Konstrundan Åbolans hantverk rf Kimito 19.11 Utfärd till mässan i Åbolands hantverk rf Pargas Tammerfors 8.12 Gamla Malmens julmarknad Gamla Malmen r.f. Pargas Åbolands hantverk rf Hembyggsmuseum Fredrika Stuga Samtliga helger i advent Åbo Julmarknad Åbo stad Åbo Beroende på platsen där evenemanget ordnas och övriga omständigheter presenterades föreningens verksamhet på olika sätt, t.ex. genom demonstration av olika hantverkstekniker; genom verkstäder som besökarna själva kunde delta i; och genom att ordna små utställningar. Vid vissa evenemang sålde föreningen lotter till förmån för hantverksskolans verksamhet. Julmarknaden i Åbo gagnade Gullkrona-butikens försäljning. En utfärd till Finlands största handarbetsmässa i Tammerfors ordnades igen den 19 november. På mässan kunde besökarna bekanta sig med kvalitativa hantverksprodukter och handarbetsmaterial samt få nya idéer för sin hobby. Resan gav även medlemmarna möjlighet till samvaro. 5

Utvärdering Föreningen arrangerar och deltar i ett antal evenemang i skärgården och Åbo. Vi i föreningen ser den verksamheten som viktig för det lokala samhället. Utan Åbolands hantverk skulle små orters kulturliv vara mycket fattigare. Varje evenemang förutsätter mycket tid och arbete och för olika evenemang borde föreningens medlemmar aktiveras i större skala. Olika evenemang är ändå viktiga för marknadsföringen av föreningens verksamhet. 4.1.2 Utställningar Galleri Campus Samarbetsavtalet med Yrkeshögskolan Novia ger föreningen möjlighet att ordna utställningar i Galleri Campus på Nunnegatan 4 i Åbo. Föreningens utställningsperiod sträcker sig från juli till december. Åbo var Europas kulturhuvudstad 2011 vilket ökade konstnärernas och hantverkarnas intresse för att ordna utställningar i Åbo. Galleri Campus var bokad redan i ett tidigt skede. Utställningen Saga var en del av kulturhuvudstadens programutbud via föreningens samarbetsprojekt Berättande matta med Varsinais-Suomen käsi- ja taideteollisuus ry. Samtidigt med Saga ordnades i projektet av Varsinais-Suomen käsi- ja taideteollisuus två utställningar; Mattleken och De bästa berättande mattorna. Den ena presenterade barnens tolkningar ur temat mattor och den andra var ett urval av de intressantaste mattorna som hade hittats under projektet. Åbolands hantverk bidrog med produkter till båda utställningar. Kraftfullt Hantverksföreningarna Ålands Slöjd & Konsthantverk, Åbolands hantverk, Nylands hantverk samt Österbottens hantverk inbjöd sina medlemmar att delta i hantverksmönstringen Kraftfullt en jurybedömd vandringsutställning med verksamhetsområdenas hantverk. Föreningarna ville med mönstringen uppmuntra hantverkarna till nyskapande och produktutveckling. Föreningarna efterlyste tekniskt välgjorda föremål med gott materialval och med välanpassad form och funktion. Experimentlusta och djärvhet i kombination med det tekniska kunnandet och skaparkraften, som vi vet att finns i våra regioner, ger möjligheter till nytänkande och högklassiga produkter. Mönstringen gav även deltagarna en möjlighet att få saklig bedömning och uppbyggande kritik för sina produkter av en sakkunnig jury. Vi ville också att utställningen bidrar till utökade kontakter och nya nätverk av personer som verkar inom liknande områden. 6

Utställningen har visats år 2011 i Eckerö Post och tullhus på Åland och i Galleri Campus i Åbo. I Helsingfors och Vasa visas utställningen under år 2012. Projektet administreras av Ålands Slöjd och Konsthantverk rf. Datum utställning plats besökare 12.7 27.8 Saga (Berättande matta Åbo 2011) Galleri Campus Åbo 1695 5.9 29.9 Den gyllene medelvägen Maija Muhonen Galleri Campus Åbo 311 7-28.10 AIA Galleri Campus Åbo 303 9.11 23.12 Kraftfullt Galleri Campus, Åbo 4249 Hantverkscentren Hantverkscentren i Kimito och Pargas ordnade flera små utställningar under året. Många av utställningarna grundade sig till årets tema; Berättande matta. Utställningen Yhdessä Sukkuloidut var en samling av berättande mattor från alla hantverksföreningarna inom Taito Group. Utställningen blev en ambulerande utställning som inte ännu har nått sin sista besökspunkt. I Pargas har föreningen ett gott samarbete med bildkonstskolan Pictura, och som avslutning på Hantverksskolans vårtermin ordnades en gemensam vårutställning i Gamla kommunalstugan som är staden utställningslokal. Hantverksskolans lärare Liisa Wallenius sammanställde Kimitos utställning i Kimitoöns bibliotek. Hantverksskolans utställningar ger respons på det gjorda arbetet till barn, lärare, föräldrar och kommunen. Det viktigaste för barnen är att se sina arbeten vackert uppsatta och att få beröm av vuxna. Detta ger motivation att fortsätta och träna. Hantverkskunskaper lär man sig bara genom arbete. Inför julen ordnar rådgivare Erna Elo med hjälp av medlemmarna och ortsborna en utställning av handarbetsprodukter i Pargas hantverkscenter. För varje år väljs ett eget tema. I år blev det ordstävsbonader. I år uppfattades temat som utmanande eftersom utställningen endast besod av 18 textilier. Utställningsbesökarna fick rösta på den vackraste tavlan. Susann Inbergs väggbonad vann med 19 av 81 röster. Föreningens långvariga rådgivare Erna Elo fyllde 60 år den 4 mars. För att uppskatta henne och hennes arbete ordnades utställningen Livsstil i Gamla kommunalstugan på våren. Utställningsalstren berättade en egen historia om Ernas liv och värderingar. Det som band samman samtliga utställningsalster är skärgårdens naturliga färger - olika nyanser av blått och brunt uppiggade med inslag av vitt eller rosa. Konstrundan 2011 Konstrundan arrangerades 29-31.7.2011 för fjärde året i rad. Evenemangets syfte är att lyfta fram konsten i Svenskfinland. De deltagande konstnärerna, hantverkarna och formgivarna håller under tre dagar öppet hus i sina ateljéer och arbetsrum. Konstrundan 2011 bjöd på sammanlagt 127 besökspunkter från Karleby i norr till Kotka i öster. Konstrundan bygger nätverk mellan konstnärerna och skapar kontakter till publiken. Dialogen som uppstår i mötena är givande för båda parterna. Arrangör för Konstrundan 2011 var, som år 2010, Åbolands hantverk rf. Projektet finansieras av Svenska kulturfonden och Konstsamfundet. Därtill betalar deltagarna en avgift på 40 per konstnär och 100 per förening. Konstrundan 2011 öppnade dörrarna till 127 besökspunkter i hela Svenskfinland. Konstrundan bjöd på bildkonst, videokonst, konsthantverk, hantverk, kläddesign, musik samt workshops där besökare 7

själv fick delta i skapandet. I snitt ökade antalen besök något jämfört med år 2010. Evenemanget uppskattas av både besökare och deltagare. Hippoglas Antonia Ringbom Pia Rousku-Hellgren Projektkoordinator Dan Bäckman har skrivit en skild utvärderingsrapport för Konstrundan 2011. Datum utställning plats besökare 5.3 18.4 Gretel Henrikssons mattor Pargas hc 50 16.3 9.4 Livsstil Elämäntapa Pargas Gamla kommunalstugan 200 4 19.4 Yhdessä sukkuloidut Kimito hc 74 28.4 17.5 Yhdessä sukkuloidut Pargas hc 80 28.4 7.5 Hantverksskolans utställning Jag, Du och Vi Gamla kommunalst. Pargas 225 29.7 31.7 Konstrundan Svenskfinland 13000 5.11 10.12 Ordstävsbonader Pargas hc 151 Små utställningar i offentliga rum Genom små enkelt uppsätta utställningar i olika offentliga utrymmen vill föreningen väcka uppmärksamhet och bemöta personer som inte vanligtvis besöker utställningar eller föreningens verksamhetspunkter. Datum utställning plats besökare 7.3 10.4 Klackmatta-utställning Kimito bibliotek 350 14.4 4.5 Hantverksskolan Kimito bibl. 210 Kvantitativa resultat för hantverkskulturen 2011: Hantverkskultur 2010 2011 mål 2011 Besökarantal på 20648 25000 20668 egna utställningar Kundarbetsdagar/företagare 149 534 4.1.3 Utvärdering Konstrundans betydelse är viktig för förenigens utställningsverksamhet. Den hämtar den största delen av utställningsbesöken. Konstrundan har även gett ett starkt samarbetsnätverk i Svenskfinland och via Konstrundan har vi lärt känna många olika aktörer inom kulturen. I år har 90 % av konstnärerna anmält antalet besök i ateljéerna. I genomsnitt gjordes 102 besök per besökspunkt, vilket visar på närmare 13 000 ateljébesök under Konstrundan. Då man enbart ser på 8

de som anmält sina siffror ser den regionala fördelningen ut på följande sätt: Östra Nyland 2 687, Västra Nyland och Helsingfors 2 136, Åboland 2 858, Åland 2 616, Österbotten 1 363. Besökssiffrorna har sjunkit i alla regioner utom Östra Nyland som gått framåt med över 1 000 besök. Det bör dock beaktas att Konstrunda år 2011 hade 38 besökspunkter färre än år 2010 på grund av kurator Maaria Niemis gallring. Föreningens utställningar har uppskattats och fått positivt respons, men antalet besökare kunde växa. Vi har använt gästboken som grund för fastställandet av antalet besökare. I Galleri Campus och Kimito bibliotek finns en räknare vid ingången. Det är viktigt att regelbundet ha kvalitativa utställningar i Galleri Campus. På detta sätt blir galleriet känt och flera besökare hittar sig dit. Om galleriet vore omtyckt och välbesökt skulle det vara enklare att hyra ut lokalen till utställare och att få sponsorering av privata företag. Tillsvidare är den här verksamheten helt beroende av bidrag och Yrkeshögskolan Novias goda vilja i prissättningen av hyran. 4.1.3 Hantverkskunnande Grundundervisningen i konst och andra hantverkskurser för barn Hantverksskolan är en viktig del av verksamheten. Vi erbjuder grundundervisning i konst inom handarbete, i enlighet med den allmänna läroplanen. Skolan har utrymmen vid hantverkscentret i Pargas respektive Kimito. Vävstolarna i Pargas har gett verksamheten ett eget särdrag. I en liten skola kan undervisningen inte ordnas enligt årskurser utan gruppernas sammansättning varierar år efter år. Grupperna blir heterogena, vilket ger stora utmaningar åt läraren. I Pargas ordnas två svenskspråkiga grupper och en finkspråkig grupp per läsår. Grupperna ger även möjlighet till språkbad. I Kimito ordnas en tvåspråkig grupp. Den finskspråkiga gruppen i Pargas undervisas av Ann-Mari Kurtti och rådgivarna Erna Elo och Liisa Wallenius undervisar i de övriga grupperna. Lönsamheten är en stor utmaning för hantverksskolan. På en liten ort är människorna inte villiga att betala lika mycket för tjänster som i större städer. Terminsavgiften för våren och hösten var 70. Väståbolands stad stödde verksamheten med 4500 och Egentliga Finlands länsstyrelse med 1900 som bidrag till eftermiddagsverksamheten. Kimitoöns fritidsnämnds bidrag var 1500. Väståbolands stads bidrag hade sjunkit med 500 från år 2010. I början av juli arrangerades sommarkurser för barn i både Pargas och Kimito. År 2011 ordnades en kurs i vävning i Pargas och en handarbetskurs i midsommartema i Kimito. Sommarkurserna finansierades med Svenska Kulturfondens och Föreningen Konstsamfundets bidrag samt med deltagaravgifterna. Utvärdering Mål för 2011 var att ha fyra fulla grupper i hantverkskolan d.v.s. 40 barn. Detta mål nådde vi inte utan elevantalet var 38 på våren och 32 på hösten i början av det nya läsåret. Vi hade även önskat att få tre sommarkurser för barn. Detta mål kunde vi inte heller nå. Utbudet i verksamhet för barn har ökat i Åboland. Det finns flera organisationer som ger undervisning inom den grundläggande konstundervisningen. Föreningen har en stor utmaning att göra verksamheten mer attraktiv. Rådgivning, kursverksamhet och materialförsäljning Föreningen har två hantverkscenter: i Pargas på Klockarståget och i Kimito vid Vretavägen. Verksamheten vid hantverkscentren har en längre tid varit koncentrerad till vävning, vars efterfrågan minskat betydligt de senaste åren. Föreningen har trots det en viktig uppgift i bevarandet och i att föra vidare vävkunskapen, eftersom vävtekniken har fått en mindre roll än tidigare inom yrkesutbildningen. 9

För att nå ett bra resultat bör man utgå från råmaterial av hög kvalitet. Detta är viktigt i vår verksamhet och dessutom något som vi vill vidareförmedla till våra kunder. Materialförsäljningen vid hantverkscentren sker via Gullkrona. Via Gullkrona förmedlas även handarbetspaket och olika arbetsbeskrivningar. Det här är ett sätt att sänka tröskeln till att börja handarbeta och på så sätt få kunskaperna och kunnandet att leva vidare. Mönsterstickade vantar Åbolands hantverk ville lyfta fram gammalt hantverkskunnande genom att utgå från gamla mönster stickade vantar i Yrkeshögskolans Novias textil arkiv i Åbo. Vi ville ta tillvara den gamla mönsterstickningen, anpassa den till dagens utbud av garn och göra mönster tillgängliga för allmänheten. Martha och Albin Löfgrens fond gav 1000 för detta ändamål. Rådgivaren Liisa Wallenius tog ut mönster för två olika vantar och stickade modellerna. I vantarna användes Sisu-garn som med sin grovlek, styrka, mjukhet och sin fina lyster passar utmärkt till detaljerad mönsterstickning. Lillevi Sjöberg hade redan tidigare provat garnet till vår åboländska vante. Till försäljning lagades handarbetspaket för tre olika vantmönster. Sonja Eriksson planerade olika vackra färgkombinationer för vantarna. Berättande mattor Berättande matta är en helhet i programmet av Åbo, Europas kulturhuvudstad 2011, som omfattar utbildning, utställningar, klippning av mattrasor samt historier som berättas av och om mattor. Projektet lyfter också fram nya och innovativa mattor. Målet är att höja trasmattans image som en kulturprodukt och öka intresset för mattvävning. Åbolands hantverk ansvarade för följande helheter: - Mattutställningar och berättarkvällar på hantverkscentren - Utbildning med mattor som tema på hantverkscentren - Nordiskt mattsymposium, MattMix i samarbetet med Yrkeshögskolan Novia 8 12.8.2011 - Saga-utställningen i Galleri Campus med 12.7 27.8.2011 Åbolands hantverk medverkade i samling av mattor till utställningen De bästa berättande mattorna och hantverkskolan deltog i barnens mattutställning, som ordnades av Varsinais-Suomen käsi- ja taideteollisuus ry i Vindsgalleriet i Åbo sommaren 2011. Projektkoordinator Dan Bäckman har skrivit en skild utvärderingsrapport för de delområden i projektet som Åbolands hantverk ansvarade för. Sakkunskap Sålda tjänster inom hantverkskunnandet består av handledning och tjänster inom vävning t.ex revning. Erna Elo har fungerat som personlig assistent åt Maria Sundman. Avtalet med Väståbolands stad och ersättningen grundar sig på handikappservicelagen. Ränningar revas på beställning och beställningsarbeten vävs i liten skala. 10

Föreningen påbörjade samarbetet med Kimitoöns vuxeninstitut genom att hålla en kurs i Dalsbruk. Rådgivare Liisa Wallenius lärde deltagarna att tillverka ett prydnadshjärta av järntråd och plåt. Kvantitativa mål för hantverkskunnandet 2011: Hantverkskunnande 2010 2011 mål 2011 (kad= kundarbetsdagar) Grundundervisning i konst 399 446 393 Kursverksamhet 157 477 254 Verkstäder/vävstuga 1660 1500 1789 Sålda tjänster / Sakkunskap (eur) 8795 6850 6844 Utvärdering Inför sommaren 2011 omordnades det s.k. Stallet vid Pargas hantverkscenter. Stallet hade fungerat som förråd för garn och mattrasor. Genom att ersätta en del av hyllorna med gamla Lundia-hyllor förändrades stallet till butik. Samtidigt öppnades ett fönster mot gatan som hade varit gömt utifrån bakom luckor och inifrån bakom hyllor. Materialbutiken heter nu Gullkronas garnstall. Kurserna i hantverkscentret har inte dragit på samma sätt som tidigare. En orsak kan vara att medborgarinstitutet har börjat ordna kortkurser och att vårt kursutbud inte har varit tillräckligt annorlunda och lockande. Kursprogrammet bör vara tillräckligt utmanande då man inte klarar uppgiften utan råd eller behöver speciella verktyg i tillverkningen. MattMix-evenemanget inom Berättande matta hämtade största delen av kundarbetsdagarna år 2011. Vi hade som mål för sommaren 2011 att utveckla kursverksamhet. Sommarens kursprogram hade tre kurser: betong, vävning och bollampa. Kursernas tidpunkt var före midsommar för det var den enda tidpunkten som var möjlig vid sidan om all annan verksamhet. Sommarkurserna lockade inte. En orsak kan vara att marknadsföringen börjades för sent och att den inte nådde sommargästerna. Målet att öka kundarbetsdagarna i rådgivningen nåddes inte heller. 4.2 Hantverksnäring Förbundet och de föreningarna inom Taito group som har en Taito-företagsrådgivare tar det största ansvaret för utvecklingen av näringstjänster till hantverksföretagare. Åbolands hantverk marknadsför Taito-företagsrådgivningens tjänster till hantverkare. Föreningen koncentrerar sig på att främja försäljningen av hantverksprodukter i Gullkrona, i olika evenemang samt på att göra hantverksprodukterna mera attraktiva och uppskattade genom utställningsverksamheten. I Gullkrona-butikens intresse ligger också att hitta och utveckla nya produkter, vilket är ett resultat av samarbetet mellan hantverkaren, butiken och kunden. Det är en form av företagstjänst som inte kan faktureras för. Tillverkning och försäljning av hantverk Föreningens Gullkrona-butik är ett aktiebolag som ägs till 100% av Åbolands hantverk rf. Gullkrona ger bisyssla till några hantverkare som tillverkar Gullkronas egna produkter. Butikens huvudsakliga uppgift är att förmedla finländskt hantverk. Till butiken köps in produkter från över 100 olika företag. Vi vill gärna sälja produkter av hantverkare från vårt eget verksamhetsområde, men produktionen hos Åbolands hantverkare kan inte täcka hela efterfrågan av olika bruks- och gåvoföremål, och därför finns även produkter av hantverkare utanför vårt verksamhetsområde till salu i butiken. Gullkrona har två butiker: en i Pargas och en liten Gullkrona-butik i Åbo i anslutning till Galleri Campus. Åbo-butiken öppnades i oktober 2005. Gullkrona erbjuder studerande vid Yrkeshögskolan 11

Novia ett ställe för provförsäljning och ger handledning i produktutveckling och prissättning. År 2011 använde ingen studerande den möjligheten. På Kimitoön säljs Gullkronas produkter i Villa Lande i Kimito. I januari 2011 gick expedit Lillevi Sjöberg i pension från Gullkrona i Pargas. I stället för henne anställdes formgivare Sonja Eriksson. Sonja Eriksson ansvarar även för Gullkronas nätbutik och dess utveckling. I oktober flyttade stenfotsbutiken från Köpmansgatan 16 till Köpmansgatan 12 till ett gammalt renoverat hus. Den nya butiken har tagits väl emot och kunderna har gett bra respons. Kundernas intresse för butiken syns i form av ökad omsättning. Försäljningsevenemang Skärgårdshantverkarna Föreningens hantverkare bildar en grupp som heter Skärgårdshantverkarna. En drivande kraft inom gruppen är Janne Gröning. Han har knutit kontakter till Köpcentret Mylly i Reso och Iso Omena i Esbo och Köpcentret Skanssi i Åbo. Föreningen sköter de praktiska arrangemangen och marknadsföringen. Deltagandet i försäljnings- evenemanget förutsätter medlemskap i Åbolands hantverk. Försäljningsevenemang ordnas årligen. År 2011 ordnades fyra olika försäljningstillfällen. Båtmässan i Helsingfors finansierades dels med medel från Svenska Kulturfonden. Julmarknaden i Köpcentret Skanssi var också ett nytt försäljningsevenemang. Hantverkarnas inslag fick positivt mottagande av Köpcentret Skanssi och det gavs möjlighet till förlänga evenemanget med ytterligare tre dagar. Datum plats Deltagare Antalet besökare ca 11 20.2 Båt 2011, 8 10 000 H:fors 8 10.4 Mylly, Reso 4 8850 10 12.11 Iso omena, 21 9150 Esbo 12 18.12 Skanssi, Åbo 10 19 21.12 Skanssi, Åbo 6 14000 Försäljningsevenemangen förstärker hantverkarnas näringsmöjligheter, marknadsför Åboland som ett resemål samt synliggör den svenskspråkiga kulturen i Finland. Skärgårdstorget Skärgårdstorget ordnas årligen i samarbete med Åbolands hantverk, Skärgårdens turistinformation och Åbolands Fiskarförbund. Målsättningen är att utveckla och tillvarata landsbygdens basnäringar. Skärgårdstorget erbjuder alla intresserade en plats att sälja sina produkter. Evenemanget äger rum i Pargas på torget i ändan av gågatan den första lördagen i maj. År 2011 gick det av stapeln den 7 maj. I evenemanget deltog 16 försäljare, av vilka fem var hantverkare. 12

Samarbete med läroanstalter Föreningen kan erbjuda en mångsidig praktikplats eller möjlighet till inlärning i arbetet för studerande vid andra stadiets yrkesutbildningar. Innehållet i den studerandes studier på en arbetsplats kan planeras individuellt för att anpassas efter den studerandes studiehelheter. I föreningen finns tre utbildade arbetsplatshandledare. Utvecklandet av både andra stadiets yrkesprov och fristående yrkesexamina kommer att vara beroende av arbetsplatsernas insats och i detta arbete deltar föreningen gärna. Genom att påverka yrkesutbildningen kan föreningen främja både hantverkskunnande och -företagande. Föreningen har goda kontakter med Yrkesinstitutet Axxell, Yrkeshögskolan Novia och Loimaan Ammatti- ja aikuisopisto. Vi vill erbjuda de studerande inlärningsmöjligheter även i form av olika projekt och slutarbeten. Lärarna är också välkomna att utföra sin arbetsplatsperiod hos oss. Samarbetsformer år 2011: Verksamhetsledaren är medlem i Axxells direktion som kulturbranschens representant. Praoplats åt en grundskoleelev. Inlärning i arbete -plats åt en studerande. Övervakning av studerandes utställningar i Galleri Campus. Kvantitativa mål för hantverksnäringen 2011 Hantverksnäring / 2010 2011 mål 2011 Inköp (eur) 72 389 63 000 79490 Utbildning 0 0 0 Sålda tjänster (eur) 1000 1200 2164 Utvärdering Resultatet inom hantverksnäringen har utvecklat sig positivt. Antalet försäljningsevenemang har ökat med två, vilket har hämtat mera synlighet och inkomster åt Skärgårdshantverkarna. Även Gullkronas omsättning har ökat med 10,6%. 5. ÖVRIG VERKSAMHET 5.1 Utbildning Styrelsen och verksamhetsledaren ser gärna att personalen följer med sin tid och deltar i kurser och utbildningar inom sitt ansvarsområde. Med hjälp av utbildning kan vi förbättra vår verksamhet, få nya idéer och ge våra kunder bättre service. Vi ser fortbildningen som en möjlighet att förbättra arbetstagarnas motivation. Taito-group har under året ordnat många utbildningstillfällen och föreningens personal har deltagit i dem i den mån det tidsmässigt och ekonomiskt varit möjligt. Den mångsidiga verksamheten och den breda arbetsbilden ställer stora krav på personalens kunnande, men när antalet anställda är få och arbetstagaren ansvarar för flera olika delområden är det omöjligt att delta i alla tillgängliga utbildningar, eftersom det egna arbetet måste skötas och vi har inte haft möjlighet till extra resurser för detta ändamål. Deltagande i olika utbildningar år 2011 14.1 Liisa Wallenius, Erna Elo, Kiikkamatta/Varsinais-Suomen käsi- ja taideteollisuus ry 16.3 Eliisa Riikonen, Vinterdagar i Helsingfors/Taito Group 17.3 Eliisa Riikonen, Taito-tuottajat/Taito Group 13

18 19.4 Eliisa Riikonen, Temadagar i Esbo/Taito Group 18.6 Eliisa Riikonen, Workshop/kraftfullt/ Ålands slöjd och konsthantverk rf 15.9 Liisa Wallenius, Kultur i äldre omsorg/produforum Åboland 19.10 Liisa Wallenius, Kul och Ful Marknadsföring/Produforum Åboland 8-12. Erna Elo, Ann-Mari Kurtti, MattMix 31.8 1.9 Eliisa Riikonen Verksamhetsledardagar i Åbo, Taito Group 25.10 Eliisa Riikonen, Think different, grundläggande konstundervisning/åuf rf 18 19.12 Eliisa Riikonen, TJ-koulutus/ELY, Seppo Hoffgren consultancy 5.2 Information Föreningen har informerat både lokala och riksomfattande tidningar och andra medier om olika händelser under året. Föreningens hemsida är en viktig kanal i spridning av information. Väståbolads stads infoblad och många olika händelsekalendrar är i aktivt bruk i marknadsföringen av verksamheten. Den sociala median, Facebook, har använts i marknadsföringen. Både Konstrundan och föreningen har haft en egen profil på Facebook och år 2011 öppnade Sonja Eriksson en egen Facebook-sida för Gullkrona. Om föreningen gjordes en liten broschyr i november. Den delas ut på våra verksamhetsställen. Under året har ett medlemsbrev skickats ut till medlemmarna. Aktuell information som gäller hantverkare har förmedlats vidare via e-post. 5.3 Sakkunskap Föreningen har sakkunskap inom hantverk, hantverksföretagsamhet och utbildning. Som yrkeslärare har verksamhetsledaren goda kontakter till många läroanstalter inom kulturutbildningen. Verksamhetsledaren är bl.a. medlem i Yrkesinstitutet Axxells direktion. År 2011 har verksamhetsledaren varit medlem i följande styrgrupper: Skärgårdens Skördefest, Synliggörande av konstnärer och konst i Åbo skärgård, Konstrundan, Produforum Åboland och Konstskola för barn och ungdomar i Väståboland-förundersökning. 5.4 Övrigt samarbete och samarbetsprojekt Fast aktörskap i Produforum har gett ett nytt nätverk. Produforum Åboland erbjöd ett forum för samarbete och nätverk där man kan lära sig av varandra. Inom ramen för projektet kan deltagarna även få hjälp med praktiska frågor inom t.ex. administration, ekonomihantering, it-kunnande och marknadsföring. 6 ADMINISTRATION OCH EKONOMI 6.1 Möten Föreningens beslutande organ är föreningsmötet. Ordinarie föreningsmöten hålls två gånger i året. Vår- och höstmötena är öppna för alla medlemmar. År 2011 har föreningens styrelse samlats fyra gånger 10.3, 12.5, 20.9. 10.11 2011. Föreningens vårmöte hölls 28.3.2011 och höstmöte 7.12.2011. Årsmötena är öppna för alla medlemmar och möteskallelsen publicerades i Åbo Underrättelser och om vårmötet meddelades via medlemsbrevet. 14

6.2 Medlemmar I Åbolands hantverk finns 284 medlemmar varav 6 är organisationer. Vid höstmötet bestämdes att medlemsavgiften för 2011 hålls samma som år 2010. Medlemmarna har medlemsförmåner vid hantverkscentren. 6.3 Personal och ledning Föreningen leds av styrelsen och verksamhetsledaren. Fr.o.m. 2011 består styrelsen av 4 ordinarie medlemmar och en suppleant. Styrelsen utses för två år så att hälften av ordinariemedlemmar avgår årligen. Suppleanten väljs varje år. Föreningens personal består av en heltidsanställd verksamhetsledare, en deltidsanställd ekonomichef och två deltidsanställda rådgivare vid hantverkscentren samt en projektanställd. Gullkrona Ab har två deltidsanställda och säsongarbetare enligt behov. Åbolands hantverk rf, personal och verksamhetsplatser 2011 Kontor Köpmansgatan 12, 21600 PARGAS Eliisa Riikonen, verksamhetsledare 1.8.2005, (föreningens anställd fr.o.m. 1.4.2005) Nina Taxell-Ahlbäck, ekonomiansvarig 20.8.2007 Pargas hantverkscenter Klockarståget 5 och 8, 21600 PARGAS Erna Elo, ansvarig rådgivare, 6.10.1977- Ann-Mari Kurtti, timlärare för ett läsår/ ansvarar för den finska gruppen i hantverkskolan Kimito hantverkscenter Vretavägen 40, 25700 KIMITO Liisa Wallenius, ansvarig rådgivare/timlärare, 1.6.1981- Galleri Campus Nunnegatan 4, 20700 ÅBO Anna Nöjd, projektkoordinator 16.11.2009-31.12.2011 (moderskapsledighet fr.o.m. 1.4.2011) Dan Bäckman, moderskapsvikarie projektkoordinator 7.3 16.3.2011 och 4.4 31.12.2011 Timanställda i olika projekt: Konstrundan 2011: Leena Stolzman, regionansvarig Östra Nyland 1.1.2009- Ann-Maj Granstubb, regionansvarig Österbotten 1.1.2009- Kjell Ekström, Styrgrupsmedlem/Åland Annika Bergvik-Forsander styrgrupsmedlem/österbotten Peter Winqvist Anna Stolzmann Johanna Ahlstrand Veli-Pekka Lukka Bambu Hellstedt Mette Urvas Iris Andersson Maaria Niemi, Konstrundans kurator 15

Berättande Matta: Peggy Danska Eva Pandur Tanja Räsanen Varpu Andersson Iris Andersson Eeva Joutsenlahti Sara Lindblom Gullkrona Ab Oy, personal Pargas Gullkrona Köpmansgatan 16, 21600 PARGAS Nina Taxell-Ahlbäck, butiksföreståndare, 1.9.2007 Lillevi Sjöberg, expedit, 1.11.1995 31.1.2011 Sonja Eriksson 9.2.2011 Mette Urvas 7.6 30.7 2011 semestervikarie Vävare: Anja Siivonen Lisbet Åkerman Maria Sundman Inlärning i arbete-studerande Anna Rantanen, Axxell Ekenäs 6.6 21.6.2011 och 1.8 5.8 2011 Praoelev Sofia Jägerskiöld, St.Olofs skola 21 25.11 2011 Åbo Gullkrona Nunnegatan 4, 20700 ÅBO Anna Nöjd expedit, 16.11.2009 31.12.2011 (moderskapsledighet fr.o.m. 1.4.2011) Dan Bäckman moderskapsvikarie expedit 7.3 16.3.2011 och 4.4 31.12.2011 Iris Andersson julbiträde Varpu Andersson julbiträde Eliisa Riikonen julbiträde Styrelsen bestod av ordförande och fyra ordinarie medlemmar och en suppleant. Medlemmar: Ordförande Viceordförande Ord. medlem Magnus Sundman, Åbo Pia Nybom, Åbo Pia Lindén-Lamoureux, Åbo Gunilla Törnroos, Kimito Astrid Hellström, Pargas Suppleanter Monica Vesalainen, Kimito 6.4 Ekonomi Föreningens verksamhet skulle vara omöjlig att upprätthålla och utveckla utan understöd från Svenska kulturfonden, Föreningen Konstsamfundet samt andra finlandssvenska fonder. Även kommunernas bidrag samt de förmånliga utrymmena som Pargas stad hyr åt föreningen är avgörande för vår ekonomi och verksamhet. En stor del av verksamheten täcks med statsbidrag som 16

delas ut via Förbundet för hemslöjd och konsthantverk Taito ry. Föreningens intäkter består av medlemsavgifter, kurs- och rådgivningsintäkter, sålda tjänster samt lotteriintäkter. Projektverksamhetens betydelse för ekonomin har varit positiv. Den har gynnat ordinarieverksamheten och gett synergieffekter. Bokslutet för år 2011 uppvisar ett överskott på 16627,62. 17

ÅBOLANDS HANTVERK RF RESULTATRÄKNING Räkenskapsperiod 01.01-31.12.2011 1.1-31.12.2011 1.1-31.12.2010 Ordinarie verksamhet Intäkter 45 901,49 59 743,57 Kostnader Personalkostnader -89330,53-78 057,45 Avskrivningar -1 022,94 Övriga kostnader -36382,99-126 736,46-54192,2-132 249,65 Verksamhetens över/underskott -80 834,97-72 506,08 Projektverksamhet Intäkter 221 880,78 113 860,00 Personalkostnader -61 699,48-28 827,65 Övriga kostnader -158 712,23-220 411,71-84 527,6-113 355,25 Projektets över/underskott 1 469,07 504,75 Verksamhetens över/underskott -79 365,90-72 001,33 Medelanskaffning Intäkter 5769,78 6 939,75 Kostnader -794,09-1359,83 Medelanskaffning totalt 4 975,69 5 579,92 Verksamhetens över/underskott -74 390,21-66 421,41 Placerings- och finans.verksamhet Intäkter 1 168,83 129,30 Kostnader -1,00 1 167,83 Verksamhetsunderstöd 89 850,00 85 087,00 Periodens över/underskott 16 627,62 18 794,89

ÅBOLANDS HANTVERK RF BALANSRÄKNING Räkenskapsperiod 01.01-31.12.2011 AKTIVA 1.1-31.12.2011 1.1-31.12.2010 BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Materiella tillgångar 4091,64 Placeringar Aktier och andelar 2993,75 2993,75 BESTÅENDE AKTIVA TOTALT 7085,39 2993,75 RÖRLIGA AKTIVA Kortfristiga fordringar Försäljningsfordringar 4358,8 11356,86 Resultatregleringar 197,68 Kortfristiga fordringar totalt 4556,48 11356,86 Kassa och banktillgodohavanden 198255,12 170076,99 RÖRLIGA AKTIVA TOTALT 202811,6 181433,85 AKTIVA TOTALT 209896,99 184427,60 PASSIVA EGET KAPITAL Över/underskott fr.tid.period 60125,08 41330,19 Periodens över/underskott 16627,62 18794,89 EGET KAPITAL TOTALT 76752,7 60125,08 FRÄMMANDE KAPITAL Kortfristigt Inköpsskulder 14723,28 7192,04 Övr.kortfristiga skulder 1712,52 1940,61 Resultatregleringar 116708,49 115169,87 FRÄMMANDE KAPITAL TOTALT 133144,29 124302,52 PASSIVA TOTALT 209896,99 184427,60