Planbeskrivning 1(25) tillhörande detaljplan för del av fastigheten Gruvstugan 1:9 med närområde inom Kolmården i Norrköpings kommun den 27 augusti 2015 GRANSKNINGSHANDLING
2(25) Sammanfattning Syftet med detaljplanen är att inom planområdet möjliggöra en parkeringsanläggning och väganslutning till denna. Detaljplanen är en del av en större översyn av trafiken vid huvudentrén till Kolmårdens djurpark och dess närområde. Planområdet ligger i Kolmården och inkluderar främst fastigheten Gruvstugan 1:9, men även en mindre del av fastigheten Marmorbrottet 1:17. Inom planområdet finns det idag ett antal byggnader från en nedlagd verksamhet som tillverkat lastpallar. Genomförandet av planen innebär att flera av byggnaderna rivs. Området har sedan tidigare ingen detaljplan. Genomförande av detaljplanen bedöms inte medföra en betydande miljöpåverkan. Detaljplanen hanteras med utökat förfarande enligt SFS 2014:900 (lag om ändring i plan- och bygglagen 2010:900).
3(25) Innehållsförteckning Sammanfattning... 12 1. Inledning... 4 1.1 Planhandlingar... 4 1.2 Planprocessen en översikt av utökat förfarande... 4 2. Planens huvuddrag... 5 2.1 Planområdet med närområde... 5 2.2 Planens syfte... 6 3. Tidigare ställningstaganden... 6 3.1 Översiktsplan... 6 3.2 Gällande detaljplaner... 6 3.3 Övriga kommunala beslut... 6 3.4 Riksintressen... 7 3.5 Strandskydd... 7 4. Planförutsättningar och planförslag... 9 4.1 Mark- och vattenanvändning... 9 4.2 Bebyggelseområden... 10 4.3 Kulturmiljö... 11 4.4 Natur... 15 4.5 Gator och trafik... 16 4.6 Störningar, hälsa och säkerhet... 17 4.7 Teknisk försörjning... 18 5. Genomförande av detaljplanen... 19 5.1 Tidplan... 19 5.2 Ansvarsfördelning... 20 5.3 Genomförandeorganisation... 20 5.4 Genomförandetid... 20 5.5 Genomförande inom kvartersmark... 21 5.6 Avtal... 21 5.7 Tekniska frågor... 21 6. Genomförandets konsekvenser... 23 6.1 Fastighetsrättsliga konsekvenser... 23 6.2 Ekonomiska frågor och konsekvenser... 23 6.3 Sociala konsekvenser... 24 7. Medverkande... 24 7.1 Konsult... 24 7.2 Tjänstemän... 24 Referenser... 25
4(25) 1. Inledning 1.1 Planhandlingar Detaljplanen består av: Plankarta i skala 1:1000 med planbestämmelser Till planhandlingarna hör även: Planbeskrivning Behovsbedömning Grundkarta Fastighetsförteckning Samrådsredogörelse 1.2 Planprocessen en översikt av utökat förfarande Detaljplaner med uppdrag efter 1 januari 2015 gäller under SFS 2014:900 (lag om ändring i plan- och bygglagen 2010:900). Vilket innebär att aktuell detaljplan hanteras med utökat förfarande. Planprocessen börjar när en intressent begär att få göra eller ändra en detaljplan. Intressenten kan till exempel vara en privatperson, ett företag eller kommunen. Om det saknas stöd för förslaget i en översiktsplan, görs först ett planprogram som ger inriktning för det fortsatta detaljplanearbetet. För denna plan finns stöd i översiksplanen, varför ett program inte görs. Ett samrådsförslag upprättas och dialog kring förslaget förs. Förslaget justeras efter de synpunkter som lämnats under samrådstiden och kompletteras med en samrådsredogörelse. Ett justerat förslag skickas sedan ut för granskning. När granskningstiden är slut kompletteras planhandlingarna med ett granskningsutlåtande. Därefter kan detaljplanen antas av stadsplaneringsnämnden eller kommunfullmäktige. För att ha rätt att överklaga den antagna planen måste man ha lämnat in skriftliga synpunkter till kommunen innan granskningstiden gått ut.
5(25) 2. Planens huvuddrag 2.1 Planområdet med närområde Planområdet ligger i Gruvstugan i Kolmården, med några kilometer till Krokek och cirka 3 mil till Norrköping. Strax öster om planområdet ligger huvudentrén till Kolmårdens djurpark. Planområdet inkluderar nästan hela fastigheten Gruvstugan 1:9, inom vilken det finns det en nedlagd snickeriverksamhet som tillverkat lastpallar. Ett antal byggnader från verksamheten finns kvar, genomförandet av planen förutsätter att flera av dem rivs. Planområdet inkluderar även ett mindre markområde tillhörande fastigheten Marmorbrottet 1:17 som idag innehåller naturmark. På en del av detta område kan vegetationen bevaras och på en del medges en väganslutning från parkeringsytan till befintlig korsning väster om fastigheten Gruvstugan 1:9. Planområdet angränsar i norr till Kvarsebovägen (väg 903). Öster och norr om planområdet finns småhusbebyggelse. Väster och söder om planområdet finns naturmark som ligger inom Kolmårdens djurparks avgränsade område. Området har sedan tidigare ingen detaljplan. Bilden visar en karta på hur planområdet förhåller sig till Kolmårdens djurpark och övrigt i närområdet.
6(25) 2.2 Planens syfte Syftet med detaljplanen är att inom planområdet möjliggöra en parkeringsanläggning och väganslutning till denna. Detaljplanen möjliggör åtgärder som ingår i en större översyn av trafiken vid huvudentrén till Kolmårdens djurpark och dess närområde. 3. Tidigare ställningstaganden 3.1 Översiktsplan För området gäller Översiktsplan ÖP-90 (antagen 1990), enligt vilken planområdet ligger inom Tätorter, befintliga områden. Planområdet angränsar i väst och söder till en stor yta med användningen Rekreation mm, större anläggningar, vilken bland annat täcker hela Kolmrådens djurpark. Bilderna ovan är utsnitt ut markanvändningskartan i ÖP-90. Arbete pågår med en ny översiktsplan för landsbygden, men denna har vid planhandlingarnas upprättande inte varit på samråd. Detaljplanen strider inte mot kommunens översiktsplan. 3.2 Gällande detaljplaner Området har sedan tidigare ingen detaljplan. 3.3 Övriga kommunala beslut Planbesked och beslut om planläggning Beslut togs av stadsplaneringsnämnden den 27 januari 2015 om planbesked och planuppdrag.
7(25) 3.4 Riksintressen En stor del av planområdet ligger inom ett riksintresse för högexploaterad kust enligt Miljöbalken 4 kap 1 och 4. Detta innebär att natur- och kulturvärden inom riksintresset inte påtagligt får skadas. Särskilda regler gäller för fritidsbebyggelse och vissa typer av industrianläggningar. Sydväst om planområdet finns ett riksintresse för det rörliga friluftslivet enligt miljöbalken 3 kap 6. Miljöbalken 3 kap 6 innebär bland annat att områden med höga värden för friluftslivet kan pekas ut av Naturvårdsverket. Kolmårdenområdet vid Bråviken är ett sådant utpekat område. Då planområdet är inhägnat, och varit ianspråktaget av verksamheter i över 80 år, bedömer kommunen att planens genomförande inte innebär påtaglig skada på ovan nämnda riksintressen. 3.5 Strandskydd Ett generellt strandskydd med bredden 100 meter i vatten och på land gäller för sjöar och vattendrag i Sverige enligt miljöbalkens sjunde kapitel. Strandskyddets syften är att värna om djur- och växtliv samt allmänhetens tillgänglighet till strandområdet. Dagbrott Inom planområdets finns ett vattenfyllt dagbrott på ca 650 kvadratmeter, vilken troligen är ett resultat av stenbrytning, från någon gång mellan 1940- talet och 60-talet då en stenindustri fanns på fastigheten. Idag är det igenvuxet runt dagbrottet med sly och rester från verksamheter som pågått inom fastigheten. Det höga stängslet runt fastigheten och Kolmårdens djurpark hindrar allmänheten och det mesta djurlivet att nå dit. Bilderna ovan visar det vattenfyllda dagbrott som ligger inom planområdet. Bilderna är tagna från östra delen, i mars 2015. (Foto: Karla Hentzel) I samband med att parkeringsanläggningen iordningställs vore det lämpligt att städa upp i området kring dagbrottet, exempelvis att ta bort skräp och göra en lätt röjning där det är som snårigast. Intill skulle en trevlig plats med såväl skugga som lite avskärmning från trafik kunna iordningställas. Den skulle kunna fungera som mötesplats eller plats rast i anslutning till parkeringsanläggningen.
8(25) Kommunens bedömning är att det generella strandskyddet gäller för det vattenfyllda dagbrottet. Det upphävs inom kvartersmark. Bäck Nordväst om planområdet finns en mindre bäck (ca 30 cm bred). Öster om korsningen vid parkeringens nya infart kulverteras bäcken. Mindre vattensamlingar och leriga ytor kan hittas öster om ovan nämnda korsning, i närheten av Kvarsebovägen. Kommunens bedömning är att det generella strandskyddet gäller för del av bäcken, fram till korsningen men inte längre. Strandskyddet berör samma yta som för dagbrottet och upphävs inom kvartersmark. Den första bilden visar bäcken som ligger nordost om planområdet, där generellt strandskydd gäller. Den andra bilden visar en av de vattenpölar som finns längs Kvarsebovägen, där strandskydd inte gäller. Bilderna är tagna i mars 2015. (Foto: Karla Hentzel) Motiv För att möjliggöra genomförandet av detaljplanen upphävs strandskyddet från bäcken och det vattenfyllda dagbrottet inom kvartersmark. För att upphäva strandskyddet i detaljplan krävs hänvisning till ett av de särskilda skäl som listas i miljöbalkens sjunde kapitel. Strandskyddens syften får inte motverkas och fri passage ska finnas. Som särskilt skäl hänvisar kommunen till att området redan är ianspråktaget (7 kap. 18c 1 p Miljöbalken), med motiv att området varit verksamhetsområde sen 1930-talet. Redan på 50-talet användes hela fastigheten för dåvarande verksamhet. Sedan många år är nästan hela fastigheten inhägnad med ett högt staket och en rejäl grind som hindrar allmänheten samt större djurliv att tillträda fastigheten. Detaljplanens genomförande skulle därför kunna ha en positiv påverkan på strandskyddets syften, då dagbrottet och dess närområde blir tillgängligt för allmänheten om stängslet tas ner. Kommunens bedömning är att särskilt skäl finns för upphävande av strandskydd och att detaljplanens genomförande inte motverkar
NORRKÖPINGS KOMMUN 9(25) strandskyddets syften. Fri passage kommer finnas både vid bäcken och vid det vattenfyllda dagbrottet. Bilderna visar att ett högt stängsel gör fastigheten Gruvstugan 1:9 otillgänglig. Bilderna är tagna från Kvarsebovägen, i mars 2015. (Foto: Karla Hentzel) Bilden visar ett flygfoto från 1959 på fastigheten Gruvstugan 1:9 med närområde. De blå linjerna är dagens fastighetsgränser. Bilden visar att tidigare verksamheter har använt sig av hela nuvarande fastigheten Gruvstugan 1:9. 4. Planförutsättningar och planförslag 4.1 Mark- och vattenanvändning Befintlig användning Fastigheten har senast använts av en snickeriverksamhet med tillverkning av lastpallar, Kolmårdens Pall & Träemballage. Idag är verksamheten nedlagd, men används fortfarande för lagring av pallar.
10(25) Föreslagen användning Detaljplanen medger parkeringsanläggning som användning, vilken angörs genom korsningen väster om planområdet. Under de tider på året och dygnet som Kolmårdens djurpark har öppet kommer den att fyllas av besökare till denna. Utanför djurparkens öppettider finns det möjlighet att tillåta annan parkering. 4.2 Bebyggelseområden Områdets tidigare karaktär Kring 1937 etablerades ett mindre sågverk på fastigheten. Från 1940 till 1962 fanns en stenindustri tillhörande HSB på platsen. Här tillverkades mycket av den sten som användes inom HSBs byggande. Stenindustrin lades ner 1965 och fastigheten stod sedan tom fram till 1970. Då tog en snickeriverksamhet över för tillverkning av lastpallar, vilket har pågått fram till 2014. Viss förvaring av pallar pågår än idag. (Källa: Pallfabriken - Kulturhistorisk dokumentation, samt Rapport Gruvstugan 1:9; Översiktlig miljöteknisk markundersökning). Bilden visar ett vyort som visar fastigheten från öst, under den tid som HSB var verksam. På vykortet framgår det att det funnits betydligt fler byggnader och att hela fastighetens användes för verksamheten. (Källa: Pallfabriken - Kulturhistorisk dokumentation, se Referenser) Områdets nuvarande karaktär Planområdet innehåller idag en i princip nedlagd pallfabrik och fastigheten har varit till salu i några år. Hela fastigheten har ett högt nätstängsel runt med taggtrådar över. Infart med grind till fastigheten finns från Kvarsebovägen, länsväg 903. Stora delar av fastigheten är skymd av vegetation, men en bit av den syns från vägen.
11(25) Norr om fastigheten, på andra sidan Kvarsebovägen, finns lövskogsvegetation och några bostadshus, huvudsakligen permanentbostäder. Öster om planområdet ligger ett fåtal fritidsbostäder. Söder om planområdet finns, förutom verksamhetens stängsel, även ett högt stängsel som avgränsar djurparkens område (det är ca 5 meter mellan dessa). Bilden visar ett flygfoto från 2011 på fastigheten Gruvstugan 1:9 med närområde. De blå linjerna är dagens fastighetsgränser. På bilden kan man se att fastigheten Gruvstugan 1:9 innehåller några byggnader, en asfaltsyta och vegetation. 4.3 Kulturmiljö Bebyggelsen inom fastigheten Gruvstugan består av fem byggnader kring en större asfaltsyta på nästan 2500 kvadratmeter. Det finns även en före detta tankstation väster om dessa. Söder om ovan nämnda byggnader finns en yta som ser ut att ha använts för upplag. På fastigheten finns följande byggnader: Transformatorstation, uppförd omkring 1940 (rivningsförbud) Kontor- och manskapsbyggnad, uppförd omkring 1940 Pallhall, uppförd omkring 1981 Maskinhall, uppförd omkring 1940 Verkstadsbyggnad, troligen från 1937 Byggnaderna har en sammanlagd höjd som motsvarar ett eller två plan, några har mycket högt i tak. De har en byggarea på upp till cirka 500 kvadratmeter. Byggnaderna har väldigt olika karaktär. De är byggda vid olika tider, har olika sorters tak, har olika fasadmaterial och har haft olika användning.
12(25) Bilden visar en karta där byggnaderna på fastigheten Gruvstugan 1:9 är numrerade och visar användning. Den utfart som omnämns som Befintlig (se pil) har inte använts på väldigt många år. (Källa: Pallfabriken - Kulturhistorisk dokumentationen) Transformatorstationen och maskinhallen är byggda på ett tidstypiskt sätt och i ett skick som innebär att de skulle kunna renoveras och få en ny funktion. Bevarande av dessa skulle bidra till att ge platsen en historia och identitet. Transformatorstationen har rivningsförbud i planförslaget, men inte maskinhallen (rivningsförbud har inte gått att motivera på grund av att den skulle ta upp många parkeringsplatser och för att den skulle vara kostsam att renovera och underhålla). Industrin på platsen har ett kulturhistoriskt värde som främst utgår från industrihistorien och kopplingen till de produkter som tillverkats på fastigheten och sedan använts som byggnadsmaterial över hela landet. Platsens historia bör tillgängliggöras genom exempelvis skyltar med information om tidigare verksamheter. I kontorshuset finns ett golv av lokalt producerad kolmårdsmarmor som bör tas tillvara om byggnaden rivs. Transformatorstationen och maskinhallen beskrivs ytterligare under nästa rubrik. Mer om alla byggnader finns att läsa i den kulturhistoriska dokumentation som är framtagen av Wilund Arkitekter & Antikvarier AB (se Referenser). Maskinhallen Byggnaden är uppförd omkring 1940 och ingick då i stenindustrins hallar. Den innehöll troligen en ramsåg som användes för att klyva stenblocken till skivor. På 1980-talet byggdes den troligen om för att innehålla en så kallad liner, för palltillverkning på löpande band. Då byggdes den även till med en panncentral åt söder. Denna del brann ner 2001 och återuppbyggdes året
13(25) därpå. Den senare delen, panncentralen, är täckt med korrugerad plåt och har en öppning mot väster. Maskinhallens äldre del är gulputsad, har ett pulpettak och en takfot av korrugerad plåt. På framsidan mot väster sitter två skjutdörrar i metall, ovanför dessa sitter två fönster. Där har tidigare varit fem fönster, och de gamla fönstren bör gå att ta upp igen vid ombyggnation. Dessa fönster är spröjsade och har en industriell karaktär. På byggnadens nordöstra hörn sitter en dörr med karosseripanel och glasad övre fyllning samt två industrifönster. Fönsterpartierna är av en intressant konstruktion med dubbel glasning i fasta karmar. Invändigt har byggnaden betonggolv och vitmålade betongväggar. Idag används delar av byggnaden för lagring av lastpallar. Den skulle kunna byggas om för att inrymma exempelvis servicefunktioner (toaletter, information och försäljning). Bilden visar maskinhallen sett från väst. (Källa: Pallfabriken - Kulturhistorisk dokumentation) Transformatorstationen (rivningsförbud) Byggnaden är uppförd omkring 1940 och representerar en typ som vanligen uppfördes på 1900-talets första hälft. Byggnaden utgör en rest av den tidiga industrietableringen på platsen och bör därför behållas för att värna om områdets identitet. Byggnadens tidigare funktion som transformatorstation har även ett visst teknikhistoriskt värde. Byggnaden är även placerad på en höjd och har en funktion som landmärke. Byggnaden ligger i utkanten av den i planen medgivna parkeringsytan, men skulle ändå kunna fungera som ett landmärke på en framtida parkeringsyta.
14(25) Bilden visar transformatorstationen sett från sydöst. (Källa: Pallfabriken - Kulturhistorisk dokumentation) e2, q1, q2 På plankartan finns tre planbestämmelser som gäller för transformatorstationen; e2, q1, q2. e2 anger att verksamhet passande för verksamheten får finnas och att byggnaden får vara max 10 meter i totalhöjd. Det innebär att byggnaden får byggas om invändigt för att användas exempelvis till information, kiosk eller toaletter. q1 anger att byggnaden är kulturhistoriskt värdefull och omfattas av 8 kap. 13 i Plan och bygglagen. Den får inte exteriört förvanskas. Det innebär att: Byggnadens form ska vara kvadratisk Fasaden ska vara slätputsad Taket ska vara sadeltak Takets vinkel ska inte ändras Byggnadens höjd ska inte ändras q2 anger att byggnaden inte får rivas. Det innebär att den får renoveras, underhållas och byggas om, men inte rivas. Tillgänglighet Idag är fastigheten inte öppen för allmänheten. Vid planens genomförande bör hänsyn tas så att parkeringsanläggningen utformas på ett sätt som underlätter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Åtgärderna som detaljplanen möjliggör är en del av en större översyn av trafiken i närområdet och i samband med denna så kommer busshållplatser och rörelsestråk att ses över. Även inom kommunens arbete med en översiktsplan för landsbygden hanteras kollektivtrafik, gångstråk och cykelstråk.
15(25) 4.4 Natur Mark och vegetation Den vegetation som finns inom och i närheten av planområdet består av en blandning av barrträd och olika sorters lövträd. På vissa ställen är det tätt, brant och svårt att ta sig fram och på vissa ställen är terrängen mer tillgänglig. Några partier är leriga och några är steniga. Det växer ganska mycket låg sly. Inom planområdets vegetation ligger mycket rester från tidigare verksamheter (till exempel däck, fordonsdelar, sladdar och liknande). Vegetationen fungerar som avskärmning mellan parkeringsplatsen och de närliggande bostäderna och fritidsbostäderna. Inom detaljplanens syfte ingår inga ytor tänkta för lek och rekreation, men detaljplanen tillåter att en mindre del av det område som idag är vegetation hårdgöras. Exempelvis skulle en yta väster om parkeringen användas till att iordningställa en yta med sittplatser, soptunnor och skugga. n1, n2, skydd På plankartan finns tre planbestämmelser som hanterar vegetationen runt om den yta som medger parkeringsplatser. n1 och n2 anger att friska träd ska bevaras. Att friska träd ska bevaras är viktigast för att avskärma området, även om döda träd också har en betydelse för den biologiska mångfalden i området. Planbestämmelsen innebär att all befintlig vegetation kan vara kvar, men att endast friska träd måste vara kvar. Huruvida ett träd är friskt bedöms av sakkunning, exempelvis en ekolog från kommunen. n1 och n2 anger även att höjdsättning av färdig mark ska ske med anpassning till befintlig omgivande terräng. Syftet med detta är att öka chansen till att slänterna och vegetationen inom dessa ytor kommer bevaras. Syftet med det är att de ska ha en avskärmande funktion. skydd anger bland annat att vegetation ska finnas inom aktuell yta. Vilken typ av vegetation är upp till markägaren att avgöra. Syftet med detta är att ytan inte ska bli kal, för att ha en avskärmande funktion. Exempelvis kan befintlig vegetation vara kvar. Fornlämningar Enligt länsstyrelsen finns inga kända fornlämningar i området. Det är osäkert när det började brytas sten i det som idag är ett vattenfyllt dagbrott inom planområdet, det kan eventuellt vara en fornlämning. Om något påträffas under arbetets gång som misstänks kunna vara en fornlämning, måste länsstyrelsen kontaktas direkt och arbetet stoppas.
16(25) Markens beskaffenhet Det naturliga övre jordlagret inom fastigheten utgörs främst av sandig morän. I området har uppfyllnader gjorts, troligen med rester från stenindustrin. Enligt länsstyrelsens MIFO-inventering (från 2005) bedöms risken vara måttlig för att hela fastigheten kan vara mer eller mindre förorenad då industriell verksamhet har bedrivits på platsen under lång tid. För att utreda om markföroreningar finns inom fastigheten har en översiktlig och en kompletterande miljöteknisk markundersökning genomförts (se Referenser). Utredningarna visar ett behov av att genomföra en marksanering för att åtgärda de upptäckta föroreningarna inom fastigheten. Enligt miljöbalken 10 kap. 11 skall påträffade markföroreningar anmälas till tillsynsmyndigheten oavsett om området tidigare ansetts förorenat. Detta gäller fastighetsägare såväl som verksamhetsutövare. Tabellen visar tidigare verksamhetsutövare. Den är ett uttdrag ur en rapport om översiktlig miljöteknisk markundersökning (se Referenser). 4.5 Gator och trafik Gatunät Planområdet angörs från Kvarsebovägen (länsväg 903). Korsningen väster om planområdet används för angöring. Kollektivtrafik Regelbunden kollektivtrafik finns i nära anslutning till planområdet. Närmsta hållplats ligger ett fåtal meter nordöst om planområdet. Kollektivtrafiken har större turtäthet under sommaren.
17(25) Gång- och cykelvägar I dagsläget finns ingen gång- eller cykelväg längs Kvarsebovägen. Det pågående arbetet med att ta fram en översiktsplan för landbygden utreder lämpliga framtida gång- och cykelstråk. Planförslaget tillåter inte uppförande av parkeringsanläggning eller byggnader på den del av planområdet som ligger närmast Kvarsebovägen, för att inte på sikt hindra uppförandet av en gång- och cykelväg. 4.6 Störningar, hälsa och säkerhet Buller En bullerutredning har genomförts, vilken har utrett vilka bullernivåer som parkeringsplatsen kan orsaka den närliggande bebyggelsen. Slutsatsen är att riktvärdena för buller inte överskrids och åtgärder för att minska bullernivåerna inte behövs. Bilden visar en beräkning av buller från parkeringsplatsen. Den närmsta bebyggelsen påverkas med upp till 40-45 dba. Bilden är från bullerutredningen gjord av Tyréns, se Referenser. Översvämning Det är mycket liten risk för översvämningar inom planområdet. Vid mycket regn kan vatten samlas i en lågpunkt vid planområdets nordvästra hörn och vattennivån i dagbrottet kan stiga. Båda dessa områden ligger utanför den yta som medger parkering, varför inga åtgärder anses behövas. Luftkvalitet Området har låga genomsnittliga halter av partiklar i luften. Bilköer kan bildas vid djurparkens öppning och stängning. Detaljplanens genomförande kan innebära att en del av besökarna till djurparken som kommer med bil
18(25) från väster kommer att svänga av innan bebyggelsegruppen Gruvstugan passeras, vilket marginellt bör minska köbildning i den samlade bebyggelsen. Skyddsanordningar Ett avskärmande plank ska enligt plankartan uppföras mellan parkeringsanläggningen och bostäderna i området. Syftet med planket är att minska risken för störande ljus från billyktor samt minska risken att besökare till djurparken väljer att gå längs med Kvarsebovägen, istället för att gå till den nya entrén. Vattenskydd Ett vattenskyddsområde ligger nordost om planområdet; ett fåtal meter till den yttre skyddszonen och nästan 300 meter till den inre skyddszonen. Dessa bedöms inte påverkas av detaljplanens genomförande. Områdets recipienter är Inre och mellersta Bråviken, vilka ligger söder om planområdet. 4.7 Teknisk försörjning Vatten och avlopp Kommunalt vatten och avlopp finns framdraget till fastigheten. Dagvatten Inget kommunalt dagvatten finns framdraget till fastigheten. Kommunen har tagit fram riktlinjer för hantering av dagvatten. Fastighetsägaren är ansvarig för hantering av dagvatten inom den egna fastigheten. Inre och mellersta Bråviken är recipienter av dagvatten från planområdet. Gällande miljökvalitetsnormer bedöms båda ha otillfredsställande ekologisk status, otillfredsställande status för kvalitetsfaktor näringsämnen och uppnår ej god kemisk status (exklusive kvicksilver). En dagvattenutredning har tagits fram. Den visar att området bedöms, till följd av den föreslagna markanvändningen, ha risk för hög påverkan av dagvattenkvaliteten enligt kommunens klassificering. Detta innebär att dagvattnet måste renas. Dagvattenutredningen föreslår oljeavskiljare samt fördröjningsmagasin (öppet eller under jord). I detaljplanen finns en planbestämmelse som innebär att dagvattnet från parkeringen måste renas och fördröjas. Detaljplanen anger inte var dessa ska ligga, då placeringen är svår att bedöma innan förprojektering har gjorts. På grund av områdets höjdsättning kommer en lämplig placering troligen att vara i nordvästra delen av planområdet.
19(25) El El finns framdraget till fastigheten. Värme Kommunen har för målsättning att uppvärmningen ska ske på ett så miljövänligt sätt som möjligt samt att energianvändningen ska minimeras. Förnyelsebara uppvärmningsformer rekommenderas om det finns behov av uppvärmning. Ingen fjärrvärme finns i området. 5. Genomförande av detaljplanen Detta kapitel redovisar de organisatoriska, fastighetsrättsliga och tekniska åtgärder samt de ekonomiska förutsättningar som behövs för ett ändamålsenligt och i övrigt samordnat plangenomförande. Beskrivningen fungerar som vägledning till de olika genomförandeåtgärderna. Avgöranden i frågor som rör fastighetsbildning, genensamhetsanläggningar, VAanläggningar, vägar med mera, regleras, prövas och genomförs enligt respektive särskilda lag. 5.1 Tidplan Planering: Plansamråd 21 april 4 juni 2015 Granskning av förslag till detaljplan 5 oktober 26 oktober 2015 Antagande detaljplanen, stadsplaneringsnämnden 9 december 2015 Detaljplan laga kraft januari 2016 Genomförande, kvartersmark: Marköverlåtelse hösten 2015 Projektering parkering och anslutningsväg Utbyggnad av parkering och anslutningsväg hösten/vintern 2015 våren 2016 Den preliminära tidsplanen anger tider utifrån förutsättningen att stadsplaneringsnämndens beslut om antagande av detaljplanen inte
20(25) överklagas. Vid ett överklagande kan tidpunkten då detaljplanen vinner laga kraft förskjutas, vilket även medför förskjutning av genomförandet. 5.2 Ansvarsfördelning Huvudmannaskap för vatten och avlopp Planområdet omfattas av verksamhetsområde för vatten- och spillvatten. Norrköping Vatten och Avfall AB är huvudman för de allmänna vatten- och avloppsanläggningarna samt ansvarar för drift och underhåll fram till anvisad anslutningspunkt. Anslutningspunkt för vatten- och spillvatten finns utbyggt i det nordvästra hörnet av fastigheten. El, tele med mera Elledningar finns i området. E.ON Elnät Sverige AB är huvudman för allmänna elledningar och ansvarar för utbyggnad, drift och underhåll fram till anvisad servispunkt. TeliaSonera Skanova Access AB har ledningar utbyggda till fastigheten. Respektive ledningsägare till de allmänna ledningarna ansvarar för dess utbyggnad, drift och underhåll fram till anvisad leveranspunkten. 5.3 Genomförandeorganisation Genomförande och samordning Norrköping Vatten och Avfall AB ansvarar för den tekniska kontrollen av VA-ledningar. Mark och avtalsfrågor Mark- och avtalsfrågor handläggs av stadsbyggnadskontoret, mark och exploatering. Fastighetsbildning m.m. Eventuella fastighetsrättsliga frågor handläggs av lantmäterimyndigheten i Norrköpings kommun. Bygglov/anmälan Ansökan om bygglov, rivnings- och marklov handläggs av Norrköpings kommun, Bygg och miljökontoret. Nybyggnadskarta beställs hos, geografisk information. 5.4 Genomförandetid Planens genomförandetid är 5 år från det datum som beslut om antagande av detaljplanen har vunnit laga kraft.
21(25) Under genomförandetiden har fastighetsägaren en garanterad byggrätt enligt detaljplanen. Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla men fastighetsägarna har ingen garanterad rätt att erhålla bygg-, rivningseller marklov. Kommunen kan efter genomförandetidens utgång ändra eller upphäva detaljplanen utan att fastighetsägarna får någon ersättning. 5.5 Genomförande inom kvartersmark Enskilt byggande kan påbörjas efter att bygglov beviljats och beslut om startbesked har tagits. I samband med utbyggnad av parkeringsanläggningen ska vegetation bevaras och vid behov kompletteras och plank ska uppföras i enlighet med detaljplanen. 5.6 Avtal Överlåtelseavtal har tecknats mellan kommunen och ägaren till Gruvstugan 1:9. Avtalet är villkorat av att kommunfullmäktige beslutar att godkänna förvärvet. 5.7 Tekniska frågor Gator och trafik Planområdet angörs från Kvarsebovägen, länsväg 903, som Trafikverket är väghållare för. Det pågår ett arbete med att se över utformningen av korsningen på Kvarsebovägen, vilken trafiken från parkeringen kommer använda. Inom detta arbete kommer kommunen och Trafikverket att teckna ett avtal. För anslutning av planområdet till den krävs tillstånd enligt väglagen, vilket kommer att hanteras i samband med ovan nämnda avtal. Dagvatten Planområdet tillhör två olika avrinningsområden, ett för nordöstra hörnet av planområdet och ett för resten av planområdet. Delavrinningsområdena mynnar i recipienterna Mellersta Bråviken respektive Inre Bråviken. Området omfattas inte av kommunens verksamhetsområde för dagvatten. Kommunens riktlinjer för dagvattenhantering rekommenderar att alla större parkeringar förses med mekaniska rening. En dagvattenutredning för del av fastigheten Gruvstugan 1:9 med närområde har genomförts. Utredningen bedömer att ansvaret för dagvatten inom planområdet ligger på fastighetsägaren och att något verksamhetsområde för dagvatten inte är aktuellt. Med anledning av närheten till vattenskyddsområde för en grundvattentäkt och befintliga föroreningar i mark och grundvatten, bedöms en infiltration av dagvatten i mark som olämplig.
22(25) Dagvattenutredningen föreslår att dagvattnet avleds via ledningssystem för rening i en oljeavskiljare och fördröjning i ett fördröjningsmagasin i nordvästra hörnet av planområdet. Fördröjningsmagasinet bedöms i utredningen omfatta en yta om ca 185 kvm. Mer noggranna beräkningar av ytor kommer att behöva göras i samband med att dagvattenhanteringen detaljstuderas, vilket kommer att ske efter att detaljplanen vunnit laga kraft. För att säkra genomförandet finns en planbestämmelse om att dagvattenanläggning ska anordnas. För inrättandet av avloppsanordning för dagvattenlösningen ska en anmälan till bygg- och miljökontoret ske. Föroreningar i mark och byggnader För att utreda om markföroreningar finns inom fastigheten har en översiktlig och en kompletterande miljöteknisk markundersökning genomförts. Utredningarna visar ett behov av att genomföra en marksanering för att åtgärda upptäckta föroreningarna inom fastigheten. I den översiktliga miljöteknisk markundersökning hittades markföroreningar överskridande jämförbara riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM) i totalt två av tio provpunkter. Vidare fanns högar av förbränningsaska inom fastigheten som föreslås åtgärdas. Petroleumföroreningarna föreslås åtgärdas så att åtgärdsmålet mindre känslig markanvändning (MKM) uppnås. Innan området kan anläggas för avsett ändamål behöver en anmälan om avhjälpandeåtgärder lämnas in till bygg- och miljökontoret för godkännande. Planområdet har undersökts för bland annat oljekolväten (som återfinns i eldningsolja), koppar, krom (som används vid impregnering) och arsenik i samtliga provpunkter. De tidigare undersökningarna har inte omfattat byggnaderna utan enbart mark. En miljöteknisk undersökning ska därför genomföras under granskningstiden för den gamla transformatorstationen som omfattas av skyddsbestämmelse och rivningsförbud. Plankartan innehåller en planbestämmelse om att startbesked inte får beviljas innan föroreningar i mark respektive byggnad har åtgärdats. För övriga byggnader ska kompletterande undersökningar ske efter planens laga kraft som grund för eventuella rivnings- eller bygglov.
23(25) 6. Genomförandets konsekvenser 6.1 Fastighetsrättsliga konsekvenser Ägoförhållanden Planområdet innehåller delar av två fastigheter, Gruvstugan 1:9 som avses förvärvas av Norrköpings kommun och Marmorbrottet 1:17 som ägs av Kolmårdens djurpark. Fastighetsbildning Rättigheten att anlägga anslutningsvägen, som enligt den nya detaljplanen ligger inom en del av Marmorbrottet 1:17, måste säkerställas. Lämpligen genomförs en marköverföring av området till Gruvstugan 1:9 eller att ett servitut skapas till förmån för Gruvstugan 1:9 som belastar Marmorbrottet 1:17. Servitut Gruvstugan 1:9 belastas av avtalsservitut till förmån för Triangeln 10 och Triangeln 14 med ändamålet ledningar och anläggningar för eldistribution (aktbeteckning: 42/592). 6.2 Ekonomiska frågor och konsekvenser Exploatering, intäkter och kostnader Ägaren av Gruvstugan 1:9 svarar för alla kostnader avseende projektering och utbyggnad av parkering, dagvattenhantering, anslutningsväg och övriga anläggningar samt andra åtgärder som krävs inom planområdet. Ersättning för marköverföring alternativt servitutsupplåtelse, liksom framtida drift och underhåll för infartsväg inom Marmorbrottet 1:17, ska regleras i avtal mellan kommunen och Kolmårdens djurpark. Vatten och avlopp Drift och underhåll finansieras genom brukningsavgifter enligt gällande VA- taxa. El/energi och tele mm Anslutnings- och brukningsavgifter tas ut enligt taxa för respektive ändamål av ledningsägare och operatörer.
24(25) Fastighetsbildning, inlösen, ersättning Ersättningar för marköverföring och bildande av servitut bestäms genom överenskommelse mellan berörda parter. Alternativt kan lantmäterimyndigheten bestämma ersättning vid en fastighetsreglering. Bygglov, anmälan och planavgift Kommunen tar ut avgifter för bygglov och anmälan enligt gällande taxa. Kommunen finansierar detaljplanen enligt planavtal. Därmed tas ingen planavgift ut i samband med bygglov enligt denna detaljplan. Bygglov får inte beviljas innan markförorening har åtgärdats. 6.3 Sociala konsekvenser Detaljplanens genomförande har liten eller ingen påverkan på sociala faktorer, men den har betydelse för Kolmårdens djurpark och dess verksamhet. Vid arbetet med att se över trafiken i närheten av Kolmårdens djurpark är det viktigt att ta hänsyn till jämställdhet, barnperspektiv, funktionshinder, segregering och andra sociala aspekter. Därför är det i området som helhet viktigt att inte bara satsa på bra parkeringsplatser utan också kollektivtrafik med tillhörande hållplatser och rörelsetråk som är tillgängliga för alla. 7. Medverkande 7.1 Konsult Som underlag har ritningar framtagna av Ramböll genom Helene Snöberg använts. Ritningarna är beställda i samband med ett projekt som ser över trafiken i området kring Kolmårdens djurpark. 7.2 Tjänstemän Detaljplanen har utarbetats av Karla Hentzel och Marcus Söderström i samverkan med andra tjänstemän på stadsbyggnadskontoret och stadsmuseet inom Norrköpings kommun. Norrköping den 27 augusti 2015 Christian Wintenby processansvarig detaljplanering Karla Hentzel planarkitekt
25(25) Referenser Utredning av omgivningsbuller Kolmården, Norrköping, Rapport R01-264436, Tyréns AB, 2015. Dagvattenutredning för del av fastigheten Gruvstugan 1:9 med närområde, WSP Sverige AB, 2015. Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping, Linköpings kommun och Norrköpings kommun, 2010. Pallfabriken - Kulturhistorisk dokumentation, Wilund arkitekter & antikvarier AB, 2015. Rapport Gruvstugan 1:9; Kompletterande miljöteknisk markundersökning, Sweco, 2015. Rapport Gruvstugan 1:9; Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Sweco, 2014. Riksintressen i Norrköpings kommun (Bilaga till översiktsplan för Linköping och Norrköping), Norrköpings kommun, 2010. Riktlinjer för dagvattenhantering i Norrköpings kommun, Norrköpings kommun, 2009. PM Kapacitetskontroll -Uppdrag: Länsväg 903, Kolmården, Ramböll Sverige AB, 2015. Skyddsföreskrifter inom skyddsområdet för grundvattentäkten Gruvstugan i Norrköpings kommun, Norrköpings kommun och Norrköping vatten och avfall AB, 2008. VISS Vatteninformationssystem Sverige, Länsstyrelsen, augusti 2014. http://www.viss.lansstyrelsen.se/waters.aspx?watereuid=se649686-151617 Översiktsplan ÖP-90, Norrköpings kommun, 1990.