2009-07-09 Rapport efter genomförd inventering av älg för viltförvaltningsområdet Älvarna Rapporten visar älgstammens täthet och sammansättning ÄlgFlyg AB Pelle Bergs backe 3 Box 1947 791 19 FALUN Tel: 023-395 90 Fax: 023-395 95
- 2 - Älginventering för Vfo Älvarna Bild över inventeringsområdet Allmänt om inventeringen Beställare av inventeringen var Jägareförbundet Mittnorrland. Inventeringen utfördes under tiden 16 19 februari 2009. Området är ca 403 000 ha. Anledningen till inventeringen var att få ett ordentligt grepp om älgstammen i området. En flyginventering är en utmärkt start för att lägga upp en genomtänkt strategi för en kommande älgförvaltning. Under normala omständigheter är det om ca 4 5 år dags att genomföra ytterligare en flyginventering för att se efter om älgförvaltningen har uppnått sitt syfte. Om så inte är fallet bör man sätta sig ned och fundera vad som i så fall kan vara orsaken till detta.
- 3 - Inventeringsmetodik Inventeringen har genomförts med Distansmetoden. Inventeringen sker längs förutbestämda flyglinjer. Dessa är parallella och jämnt fördelade över hela inventeringsområdet. Samtliga observerade älgar har positionerats med hjälp av GPS. Alla observerade älgar är med i det statistiska beräkningsunderlaget. Navigering och positionsbestämning av älgarna sker med ett egenutvecklat system baserat på GPS ihopkopplat med en bärbar dator. Detta system är unikt och det absolut bästa för denna typ av inventeringar. Älgflyg AB är ensamma i Sverige om denna typ av system. Två helikoptrar av sorten Huges 300 (se bild nedan) har används vid flygningen. Denna helikoptertyp är den i nuläget bästa för just älginventering eftersom andelen glasad yta är mycket viktig. En av helikoptrarna under inventeringen Väderförhållanden vid inventeringen Inventeringen påböjades några dagar efter snöfall. Några lättare snöfall förekom under inventeringens början. Snödjupet var 70-90 cm på fastlandet och 40 60 cm på öarna Temperaturen var 15 20 minusgrader Vinden var svag. Sikten var mycket god Upplega 80 % på fastlandet och ingen alls på öarna Inventeringen genomfördes i mycket goda förhållanden
- 4 - Resultat Älgarna var förhållandevis jämnt fördelade inom området. Ett centralt beläget område skiljde sig dock genom att ha en klart lägre andel älg. Man kan dela upp inventeringsområdet i detta centrala område med mycket låg älgtäthet och övrigt fastlandsområde. Man kan också med stöd av inventeringen få fram statistiskt säkerställda älgtätheter för dessa båda delområden. Älgtätheten för alla delområden ( även Hemsön) finns utritade i bifogad karta. Inventeringen bedöms vara mycket säkert statistiskt belagd eftersom ett stort antal djur ingår i beräkningsunderlaget. De yttre betingelserna var också mycket gynnsamma. Älgarnas jämna fördelning över inventeringsområdet ger också högre statistisk säkerhet. Övriga resultat av inventeringen framgår av nedanstående tabell. Tabell över inventeringsresultatet Resultat Vfo Älvarna februari 2009 Antal Procent Antal älgar (Observerade och könsbestämda) 571 Antal älgar/1000 ha +- (95 % säkerhet) 3,7 +- 0,4 Totalt antal älgar inom inventeringsområdet +- (95 % säkerhet) 1469 +- 159 (exkl Hemsön) Antal älgar/1000 ha Hemsön +- (95 % säkerhet) 19,4 +- 4 Totalt antal älgar på Hemsön +- (95 % säkerhet) 106 +- 22 Könsfördelning Antal tjurar 152 27 % Antal kor 252 44 % Antal kalvar 167 29 % Summa 571 Fördelning av kalvförande kor av totala antalet kor Ko utan kalv 127 50 % Ko med en kalv 87 35 % Ko med två kalvar 38 15 % Tjur % av vuxna 38 % Ko % av vuxna 62 % Vuxna älgar % 71 % Kalv % 29 % Kalv / ko 66 % Kalv / vuxen 41 % Areal totalt (inkl Hemsön) 403 000 ha Areal Hemsön 5 500 ha
- 5 - Älgarnas fördelning vid inventeringstillfället Kartorna i slutet av rapporten visar var de observerade älgarna befann sig vid inventeringstillfället. Eftersom området är så stort och älgsymbolerna därför i många fall skulle hamna ovanpå varandra har vi valt att göra tre olika kartor. En visar älgkornas fördelning inom inventeringsområdet, en annan visar tjurarnas fördelning och en tredje visar kalvarnas fördelning. På kartorna finns älgarna utritade med olika färger och symboler. De gröna korridorerna på kartorna är det sökområde som spanarna täckte in vid inventeringen. Korridorens bredd är 750 meter på varje sida om den mörka linjen (planerad flyglinje) i mitten av korridoren. Älgarna var ofta i grupper vid inventeringstillfället. Kommentarer till inventeringen Tolka punkterna som anger älgpositioner på kartan som en fingervisning om i vilken del av området älgarna befann sig vid inventeringstillfället. En inventering ger en ögonblicksbild av var älgarna befann sig just vid tidpunkten för inventeringen. Vid ett annat tillfälle kan älgarna ha flyttat sig till andra områden.
- 6 - Det inventeringsresultat som anges i tabellen är ett medelvärde som gäller för hela inventeringsområdet. Som tydligt framgår av kartan så är ett stort område mellan Graningesjön och Stor Gussjön och norr om Stor Laxsjön i det närmaste tomt på älg. De redovisade intervallen för älgtätheten visar på säkerheten i inventeringen. I denna inventering är säkerheten mycket hög beroende på att många älgar observerades och att de var relativt jämnt spridda över området förutom det område som nämnts ovan. För att få säkrare värden på älgtätheten på öarna så kördes inventeringen där med dubbelt antal inventeringslinjer. Det är lika många kor med kalv som utan kalv i vinterstam. Detta är en hög andel jämfört med andra områden. Man bör fundera på varför det är på detta viset. Fördelnigen mellan tjurar och kor är mycket bra. Antalet älgar på Hemsön är mycket högt och särskiljer sig markant från övriga områden i inventeringen. Att spridningen på Hemsön är så pass stor ( +- 4 älgar) beror på att antalet observationer av älg är relativt få (42 st) Varför flyginventerar man Den viktigaste anledningen med en flyginventering är att den ger besked både om det totala antalet älgar och om älgstammens könsfördelning och kalvprocent i förhållande till vuxna. Detta ger underlag för en genomtänkt och långsiktig älgförvalting. Tack vare den morderna navigeringstekniken kan man vid nästa flyginventering flyga på exakt samma sätt. Detta gör att man får en uppföljning av det uppsatta målet i älgförvaltningen och ett optimalt underlag för att analysera eventuella förändringar i älgstammen. Ett stöd för att ha kontroll på älgstammen mellan flyginventeringarna är Älgobs och spillningsinventeringar. Det viktigaste sättet att kontrollera älgstammen är dock att genomföra upprepade flyginventeringar med några års mellanrum. En enskild inventering kan inte ge något långsiktigt underlag för den framtida älgförvaltningen. Upprepade uppföljningar ger jägarna möjligheten att anpassa älgstammens förvaltning till önskat antal individer där hänsyn även kan tas till rovdjurstryck, trafikpåverkan och klimatsvängningar mm. Rapporten är framställd av ÄlgFlyg AB 2009-03-20
Älgtätheter inom delområden 4,6 älgar/ 1000 ha 4,6 älgar/ 1000 ha 1,0 älgar/ 1000 ha 19,4 älgar /1000 ha
Fördelning av älgkalvar
Fördelning av älgtjurar
Fördelning av älgkor Älgkor KO KO+1 KO+2 Flugna linjer total.shp Buff750.shp Totalyta 4 utan städer.shp