Vad styr planering av lekplatsutbud i svenska kommuner?



Relevanta dokument
Skol-SM för unga maskinförare...

Nämnarens kryptoskola fördjupning

12. Rekreation. Nationella mål Kapitlet om rekreation berör de nationella folhälsomålens nionde målområde om fysisk aktivitet.

KOORDINATVEKTORER. BASBYTESMATRIS

I detta avsnitt ska vi titta på den enklaste formen av ekvationer de linjära.

lr Dagordning till årsmötet för

...trött på att hacka is?

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden

I detta avsnitt ska vi titta på den enklaste formen av ekvationer de linjära.

Antal uppgifter: Datum:

Internetförsäljning av graviditetstester

C100-LED Duschhörn med LED-Belysning

Sida 1 av 11 INTEGRITETSPOLICY

Varumärkesfrämjande möjligheter

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n i me d le ms k o nt o r et.

(KD), ordftirande, representant omsorgsn lmnden (S), oppositionsråd, repr. kommunst).relsen, lill 14.20, g PRO PRO PRC : 'j{,., t.

Design since facebook.com/vjsince1890

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen

TATA42: Tips inför tentan

Mekanik. Fysik 4, Rörelselagarna. En kropps rörelse. Grafer. Likformig rörelse. Herman Norrgrann Sir Isaac Newton, Likformig rörelse

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens.

2 Laboration 2. Positionsmätning

Kina dämpar tillväxten för att klara miljömålen

Plan för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen

Skogstorp i framtiden

Tentamen i Eleffektsystem 2C poäng

Varför är. kvinnor. mer sjukskrivna. änmän. -just här? Reflektioner och ett fortsatt lärande


Helsingborgsexpressen

Kylfrysguide [Namn] Elektroskandia Sverige AB [år-månad-dag]

V Ä G E N T I L L V A T T E N w w w. a v a n t i s y s t e m. s e

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2016, kl. 8:15-12:15

Texten " alt antagna leverantörer" i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår.

Jag vill inte vara ensam

Naturresurser. Vatten. Kapitel 10. Översiktsplan 2000

CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM

Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet 12/3/2014. Bedömningskriterier. Grund rekvisiten

Remissversion - maj Cykelplan Enköpings kommun

Ett centrum för utbildning rörelseanalys som saknar motstycke

Från fotbollsplan till affärsplan. Berättelsen om Newbody

Induktion LCB 2000/2001

Verktyg för Achievers

> VD har ordet: Frösunda satsar på anhörigfrågorna > Frösunda främjar kvinnors företagande i Indien > 5 frågor: Sofia Hägg-Jegebäck

SPEL OM PENGAR FÖR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? VERKTYG, ÖVNINGAR OCH KUNSKAPSBANK FÖR ARBETE MED SPEL OM PENGAR I SKOLAN

Till samtliga ledamöter och ersättare i Skultuna Kommundelsnämnd. Våga Värna. Om Haraker Skola!

Mer av livet. Riksten Friluftsstad.

6 Strukturer hos tidsdiskreta system

Neuropedagogik Björn Adler, Hanna Adler och Studentlitteratur Bilaga 1:1 Arbete med schema för bokstäver Kognitiv träning i läsning

Lamellgardin. Nordic Light Luxor INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING

TENTAMEN. Kursnummer: HF0021 Matematik för basår I. Rättande lärare: Niclas Hjelm Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:

Sätra. Skärholmen. kurva. Sätraskogens naturreservat. vara minst 10 meter höga för att påverkan på närområdet ska bli liten.

Monteringsanvisning. Bakåtvänd montering. Godkänd höjd cm. Maximal vikt 18 kg. UN regulation no. R129 i-size. Ålder 6 mån - 4 år. 1 a.

Santos visste att det bara var en dröm men han fortsatte ändå att leka med bollen varje dag för det fanns inget han älskade mer.

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273)

Jobbflöden i svensk industri

BARNHEMMET. En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA. Barnen STINA GRETA IDA LOTTA

VI PLANERAR NYTT I HOLMA OCH KROKSBÄCK. Nu vill vi veta vad du tycker om planerna

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

BrÖLLoPEt I KANA. Tidsram: minuter.

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas

GOODTIMES. teknikens framkant. Prisbelönat samarbetsprojekt i ONE.2014

ESBO SVENSKA BILDNINGSTJÄNSTER. Gruppo! Samspelslekar för daghemsbarn i mobbningsförebyggande syfte. Linnea Uggeldahl

Sångerna är lämpliga att framföra vid bröllop, speciella fester och romantiska tillfällen för Kärlekens skull... GE 11176

M6410C,L / M7410C Öka / minska ställdon

Lycklig eller välsignad

Relativt flödevid 6 bar: 1500 g/min AF Ø 310mm Ø 420mm. Ø 340mm Ø 400mm. Matarhandtag Fett

Skydda dricksvattnet. Att bo och verka i ett vattenskyddsområde

Våga Visa kultur- och musikskolor

MÅLA & BYGG HELA SOMMAREN MED XL-BYGG FRESKS. Perfekt Akrylat Plus 10 liter. Rek ca pris från 2365:- Valfri kulör 1995:- från 139:-

Från Per and Abbi Åkvist E-nyhetsbrev-Vinter-10 januari,

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Övning 1: Vad är självkänsla?

Övning: Dilemmafrågor

Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf

Slutrapport Jordbruksverket Dnr /10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Ledarskap Utbildning & bildning Matematik

Elevernas trygghetsplan

Facit - Tänk och Räkna 4a

Campingpolicy för Tanums kommun

Böner på vissa högtidsdagar

Avigajl. 1 Sam 25:6b-11

Världskrigen. Talmanus

HÄLSOSTADEN. markus magnusson och caroline lindgård white arkitekter

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF

Herren behöver dem. Av: Johannes Djerf

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf

81 familjer utav 108 tillfrågade deltog i enkäten. 75% svarade alltså på enkäten.

Hemvist Hallon och Lingon tel Hemvist Blåbär och Smultron tel Kök tel

Kasta ut nätet på högra sidan

MATERIAL TILL EFTERARBETE MED BARN

Vilja lyckas. Rätt väg

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet

Elektroniska skydd Micrologic A 2.0, 5.0, 6.0, 7.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual

Transkript:

SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE VID LTJ-FAKULTETEN Lndkpingenjörprogrmme Vd yr plnering v lekplubud i venk kommuner? En udie v 12 lekplprogrm Mi Blücher Sverige Lnbrukuniverie Fkuleen för Lndkpplnering, rädgård- och jordbrukveenkp Alnrp 2009

SLU, Sverige lnbrukuniverie Fkuleen för Lndkpplnering, rädgård- och jordbrukveenkp, LTJ Vd yr plnering v lekplubud i venk kommuner? En udie v 12 lekplprogrm Förfre: Progrm: Omfning: Nivå och fördjupning: Hndledre: Exminor: Kurkod: Kuriel: Mi Blücher Lndkpingenjörprogrmme 15 hp Grund C Tim Delhmmr, Lndkpuveckling, SLU Alnrp Å Bench, Lndkpuveckling, SLU Alnrp EX0257 Exmenrbee vid lndkpingenjörprogrmme Serie: Självändig rbee vid LTJ-fkuleen Ugivningor: Alnrp Årl: 2009 Nyckelord: lek, lekpl, lekplprogrm, kommun, plnering, brnkonvenionen, dplnering, kommunl plnering, lekplhiori

Un brn kunkp gör vuxn lä fel ro mbiionen gör någo br för brnen. De ful räde om mn vill bor knke i jälv verke är de pännnde ihålig älklingräde och enbumlingen om ligger i vägen knke är e lång vikigre lekredkp än en kläerällning. (Sid. 118; Boverke 2000)

FÖRORD De exmenrbee omfr 15 högkolepoäng och är krive på C-nivå inom ämne Lndkpplnering. Exmenrbee är uför på lndkpingenjörprogrmme vid Iniuionen för Lndkpuveckling, SLU Alnrp. Hndledre hr vri Tim Delhmmr, exminor Å Bench. Jg vill rik e gemenm ck ill dem om på olik ä vri involverde i mi rbee och om därmed bidrgi ill de färdigällnde. Speciell ck ill min hndledre Tim Delhmmr för hjälp och öd i proceen frm ill färdig rbee. Tck ockå ill Märi Jnon för inpirion i inledningproceen m ill Bodil Rmuon, för de ml om ledde mig frm ill den lierur jg grund en or del v mi rbee på. E mycke or ck ockå ill de kommuner om hr bidrgi med lekplprogrm. Si men ine min, vill jg lyf frm beydelen v de möen och lärdomr jg få v ll brn jg känner och hr räff, del genom mi idigre rbee om lärre, men även de jg mö i ndr mmnhng. De är ni om få mig förå viken v den miljö ni vi, uveckl, mpelr och leker i. Smlig beller och figurer är gjord v förfren. Omlgbilden är gen v Sr-Sin Tegnnder och publicerd med henne illånd.

SAMMANFATTNING Arbee innehåller e refer v Boverke krif (2000) Ung är ockå medborgre om brn och ungdomr inflynde i plneringen m en empirik udie v 12 uvld kommuner lekplprogrm. I rbee jämför jg vd Boverke (2000) kriver om brn och ung inflynde, i huvudk uifrån brnkonvenionen, med vd om kriv om inflynde i plneringen v lekpler i de uvld kommunern lekplprogrm. Jg ir även genom udier v lekplprogrmmen på vd om i övrig yr i plneringen v lekpler. Reulen vir kommunern inenioner är brn och ung k del i plneringen, men i vilken uräckning de verkligen ker går ine ulä. Uöver inenioner om brn och ung delgnde yr plneringen v lekpler genom kommunl plner, pln- och bygglgen m äkerheförekrifer och krv om illgänglighenpning. Mn loklierr lekpler med ugångpunk i brukrn k h rimlig vånd melln hemme och närm lekpl och innehålle på lekplern k uppfyll de olik lekbehov brn och ung i olik åldrr hr. Forkning kring lek behndl i lekplprogrmmen och mn frmhåller blnd nn behove v lek i nurlik miljöer. E dominernde drg är kommunern v ekonomik käl ver lägg ner en or ndel lekpler, men ockå de ver bygg örre cenrl lekpler, ddellekpler eller emlekpler.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...1 BAKGRUND... 1 SYFTE... 1 AVGRÄNSNING OCH DEFINITION... 1 METOD OCH MATERIAL... 2 RESULTAT...4 REFERAT... 4 JÄMFÖRELSEPUNKTER... 14 JÄMFÖRELSER... 15 DISKUSSION...22 LITTERATURFÖRTECKNING...26

INLEDNING BAKGRUND Forkning kring brn, ung och der uemiljö hr vi illgång ill pännnde och inren lekmiljöer främjr der uveckling, häl och välbefinnnde. Med de i beknde är de väenlig rbe med kommunl lekpler och i der uformning och förvlning räv efer kp bä möjlig miljö för lek och rekreion för brn och ung. Brnkonvenionen från 1989 äger brne bä llid k komm i främ rumme, brne hr rä uryck in åiker och få dem bekde i ll de frågor om berör honom eller henne. I plneringen v kommunl lekpler måe llå även brnen jälv illå vr delkig. Boverke gv år 2000, på uppdrg v regeringen, u krifen Ung är ockå medborgre om brn och ung inflynde i plneringen. Skrifen ugår från brnkonvenionen och behndlr lekpluvecklingen hiori, lgr och räregler m hur mn kn rbe för inegrer brn och ung i mhällplneringen. Både krve på inflynde från brn och ung och forkningreul kring häl, uveckling och välmående gör de inren uder hur mn reonerr kring brn och ung uemiljö i kommunl förvlning. Märi Jnon kriver i en rppor (2008) ubude v lekpler under de ene åren genomgå omfnde förändringr och kommuner olik regier le ill ubude v lekpler vrierr or. Ny normer för äkerhe hr le ill kommuner börj e över in lekpler och de är enlig Jnon (2008) en v huvudorkern ill mång lekpler idg hr gi bor. Ny regler för illgänglighe är ockå föremål för förändrde regier i plnering v lekplubud. I mång kommuner är lekplern deuom föråldrde och mn år inför omfnde uppruningbehov. Även brukrn vnor och krv hr förändr och omflyning v befolkningen hr le ill förändrde behov i olik bodområden (Jnon 2008). Mång kommuner hr i och med de ny krven på och behoven v uppruning v lekplern uform dokumen för plnering v lekplubud. Mo bkgrund v ovnående är de inren uder vd om upp i kommuner lekpldokumen. Med hjälp v ovn nämnd krif från Boverke m e nl dokumen rörnde plnering v lekpler kommer jg i de rbee ök vr på vd om yr plnering v lekplubud i venk kommuner. SYFTE Syfe med rbee är red på vd om yr plnering v lekplubud i venk kommuner. Måle är formuler re delr; ök red på vilk dokumen om yr plnering v lekpler ök red på vilk peker om upp i lekplprogrm jämför lig rekommendioner med kommunl prkik AVGRÄNSNING OCH DEFINITION För få en ydlig referen jämför eori och prkik med hr jg iälle för en rdiionell lierurudie vl gör e referer v Boverke krif Ung är ockå medborgre om brn och ung inflynde i plneringen Boverke (2000). De empirik merile i udien 1

är vgrän ill 12 uvld kommuner lekplprogrm. Med lekplprogrm ve här e dokumen om bekriver hur en kommun hr för vik rbe med in lekpler. METOD OCH MATERIAL Jg inleder udien med e refer och en berbening v Boverke krif Ung är ockå medborgre om brn och ung inflynde i plneringen (2000). Refere börjr med jg kor behndlr brnkonvenionen, då de är på den Boverke krif (2000) vilr. Refere mmnfr jg i nio punker med vilk jg därefer jämför olv uvld kommuner lekplprogrm. Jg kompleerr edn reule v jämförelepunkern med udier v lekplprogrmmen där jg öker red på vilk dokumen plneringen grundr ig på m vilk peker uöver dem om frmkommer i refere finn med och dominerr i plneringen v lekpler idg. För få en å rävinde bild om möjlig hr jg rbe med refere och jämförelern prllell. Merile ugör llå v olv olik kommuner lekplprogrm m Boverke krif Ung är ockå medborgre om brn och ung inflynde i plneringen (2000). Skrifen ugör e cenrl dokumen i dikuionen kring brn och ung medverkn i den fyik plneringen i Sverige och är nledningen ill vl ugå ifrån den i mi rbee. A krifen är cenrl grundr jg del på e ml med Bodil Rmuon 1 och del på den finn refererd ill både i Mri Kylin och i Fredrik Mårenon dokorvhndlingr om plner uifrån brnperpekiv. Skrifen finn även refererd ill i mer populärveenkplig böcker om plnering för brn å om i boken Lek äger rum v Ann Lenninger & Tii Olon och i Brnen d v Nic Nilon. För hi kommuner med lekplprogrm hr jg nvän inerneökmoorn Google. Ing pecilinällningr hr nvän och ökningrn hr gjor med ökmoorn inälld på ökning v hel webben. Vid räffr hr de reul Google ne om liknnde ignorer. Sökningrn är gjord under veck 24 och 25 år 2008. I ökningrn på Google hr jg vr för ig koppl mmn orden lek, lekpl och lekmiljö med orden pln, progrm, regi, invenering, plnering, policy och uredning. De gv ol 21 olik ökord. (Se bell 1.) Tbell 1. Anl kommuner med kopplingr ill evenuell lekplprogrm om hr påräff under repekive ökord. ( En kommun förekommer end under e ökord vilke innebär evenuell dubbelräffr är uelun.) Lek- Lekpl- Lekmiljö- Tol: pln 1 6 0 7 progrm 0 6 0 6 regi 0 0 0 0 invenering 0 6 0 6 plnering 0 1 0 1 policy 0 4 0 4 uredning 0 15 0 15 Tol: 1 38 0 39 1 Telefonml juni 2008. 2

Uöver ovn redovide ökord hr jg konk yerligre ex kommuner per elefon, vi ip 2 om evenuell lekplprogrm. Smmnlg hr ökningrn generer 45 räffr på möjlig lekplprogrm. (Se bilg 2 och 3.) De räffr om jg hr kunn koppl ill en kommun och e lekplprogrm hr jg följ upp. I vi fll hr de le direk ill en nedlddningbr pdf-fil. I övrig fll hr jg ök upp repekive kommun hemid för elefonnummer ill relevn peron. Jg hr edn ring upp och ök konk med den eller de peroner om kunn vr mig huruvid evenuell relevn dokumen funni i kommunen. (Se bilg 2.) I de fll där e evenuell relevn dokumen funni hr jg få de kick ill mig, ningen vi e-po eller vi po. Jg hr nvän re veckor för inmlnde v lekplprogrm. Progrm om ine nlän inom denn id hr jg ine gi med i övervägnde för udier. Kommuner från vilk lekplprogrmmen hr dröj hr jg konk en gång för påminnele. Uifrån eferökningrn hr 21 dokumen funni illgänglig för kunn välj u för udien (Se bilg 3.) Ur de ol nle illgänglig progrm hr jg ill udien vl u 12 progrm. Krieriern för urvle hr vri: Akuell dokumen un uppföljningr under berbening Dokumenen kulie, ine äldre än kp 2002 och där giligheiden ine hr per innevrnde år, dv. 2008 E innehåll om bekriver en frmid uveckling och eller viion för en kommun lekpler Urvlproceen gv lekplprogrm från följnde kommuner; Ekilun Gävle Göeborg Hlmd Krlhmn Kriind Lxå Linköping Mlmö Norrköping Skövde Väerå Lekplprogrmme från Krlhmn är gjor v SWECO på uppdrg v Krlhmn kommun. Övrig progrm är uppräde v kommunern jälv. I jämförelern v de olik progrmmen hr jg äll upp de prmerr om vri v beydele för plnering och li der förekom i beller med hjälp v Microof Office Excel. (Se bilg 1.) 2 Munligen, Märi Jnon, mj 2008. 3

RESULTAT REFERAT BARNKONVENTIONEN Den 20 november 1989 nog FN: generlförmling FN: konvenion om brn räigheer, Brnkonvenionen. Åre efer, den 21 juni 1990 rificerde Sverige konvenionen un reerver ig på någon punk. Då e lnd hr rificer en konvenion innebär de de folkrälig hr bundi ig ill förverklig den. Brnkonvenionen är en del v den inernionell folkräen, dock äll hndlingr om ine är förenlig med brnkonvenionen ine inför domol. De end nkioner om kn rik mo e lnd om ine uppfyller konvenionen är kriik och påryckningr. Med jämn mellnrum k de er om rificer konvenionen lämn en rppor ill FN: kommié för brn räigheer (brnräkommién) i Genève. Brnkonvenionen definierr vilk räigheer om borde gäll för ll brn i hel världen, ove kulur, religion eller ndr ärdrg. Den innehåller 54 riklr, 41 v dem lår f vilk räigheer vrje brn k h. De övrig riklrn hndlr om hur ern k rbe med konvenionen. De 41 kriklrn hör ll mmn, ingen v dem är hel kiljd från den ndr vilke innebär brnkonvenionen k lä om en helhe (Brnombudmnnen 2008). UNGA ÄR OCKSÅ MEDBORGARE OM BARN OCH UNGAS INFLYTANDE I PLANERINGEN Refere följer huvudkligen boken rukur och uppbyggnd och är därmed indel i re olik vni. Del I; Bkgrund och föruäningr Del II; Brnen, ungdomrn och mhällplneringen Del III; Förlg ill regeringen I refere hr jg vl u de delr jg ne relevn för min udie. Inför vrje del gör jg en lien mmnfning v vd ur de olik delrn jg r upp. Ung är ockå medborgre om brn och ungdomr inflynde i plneringen (Boverke 2000) referer från och med idn 5 frm ill och med idn 13. 4

Ung är ockå medborgre om brn och ungdomr inflynde i plneringen Boverke gv år 2000 u Ung är ockå medborgre om brn och ungdomr inflynde i plneringen. Boken är kriven ill regeringen, om vr på de uppdrg Boverke illmmn med Brnombudmnnen, Ungdomyrelen, Vägverke och Svenk kommunförbunde fick vi på hur brn och ungdomr inflynde i mhäll- och rfikplneringen kn ådkomm. Boken vänder ig föruom ill regeringen, även ill vuxn om på olik ä rber för ök brn inflynde i den fyik mhällplneringen. Ung är ockå medborgre är kriven uifrån re v brnkonvenionen riklr, 1, 3 och 12. Arikel 1 definierr brn om de medborgre om är under 18 år. Ariklrn 3 och 12 ingår i de fyr å kllde huvudprincipern, vilk är väglednde för hur de övrig riklrn k olk. Arikel 3 nger de llid är brne bä om k komm i främ rumme, vid ll änkbr ågärder om rör brne. Arikel 12 hndlr om brne rä uryck in åiker, och brne k och få dem bekde i ll frågor om berör honom eller henne. I beknde v brne åiker k hänyn ill brne ålder och mognd. (För rikel 1, 3 och 12 i in helhe, e bilg 4.) Del I; Bkgrund och föruäningr Ur denn för del i Ung är ockå medborgre hr jg vl plock u och bekriv hur dgen lekmiljöer hr väx frm uifrån dplneringen, med r vid ekelkife melln 1800- och 1900-le. Denn hiorik del ligger ningen unför rbee underöknde del men är inren ur lekplplneringen uvecklingperpekiv vrför den ändå finn med i rbee. Efer de lyfer jg frm vilk lgr och räregler om preener rörnde brn, ungdomr och mhällplnering. Hiori dplnering och lekmiljöer Brnen lever på de vuxn villkor I lue v 1800- och börjn v 1900-le inledde en mhällförändring där ll fler flyde från lndbygden och in i ädern. I örre och medelor äder vr byggnde ineniv. De vr under denn id om de llr för lekplern dök upp. Lekplern illkom dock ine för brnen kull, un för brnen någ li på de fin prkern. I och med de vr vid denn id om de för lekplern dök upp ugjorde de end e mrginell inlg i bebyggelen. Brnen vr mer eller mindre oynlig och levde på de vuxn villkor. I mhälle vr de mklö och beroende, plcerde läng ner på mhällegen. Sden områden och vknd v pl för brnen Under börjn v 1900-le delde den in re zoner, Sdkärnn, Nyddelen och Yerden. I Sdkärnn byggde Sororge med Rådhue, Järnvägprken, och Sdprken. Sdkärnn innehöll ockå kulur- och nöjelokler, förvlninglokler och kolhu. Här fnn ll ervice och offenlig verkmhe mld, för invånrn del och ml i. I innerden fnn de dock br pl för bäre bemedlde bo. Sdkärnn vr e dicipliner område och knde urymme för brn. Sdprken grämor fick mn ine 5

beräd, än mindre fick de nvänd om lekyor för brn. Nyddelen byggde om en gle runäd unför dkärnn. Lägenheern byggde om borgrvåningr och hde god ndrd. Priv rädgårdr förvndlde ill ljuinläpp för de hög huen och gårdurymmen i boen v de blev må och mörk. De priv rädgårdrn ere v prker och plneringr. I Nyddelen fnn de heller ine pl för brn och ungdomr. Yerden låg inom dgränen, men unför de dplnelgd område. De blev en frizon där ll ny hmnde om ine pde in någon nnn n. Yerden blev en rberföror och e ervicemhälle ill borgrden. Hi flyde rbern för kunn jobb i de ny induriern. Bodndrden vr blndd och de fnn hyrehu och hem i ll orlekr och på må och or omer. Gårdrn i yerden kunde innehåll vårdräd, yrenberåer och där kunde även finn möjlighe ill egen odling. I Yerden vr gn och nykerhelogen de end gemenmm offenlig plern. I denn del v den fnn bäre urymme för brnen. De unyjde gulive och gårdr ill lek och uppäckfärder, och of fick de klr ig jälv under dgrn då föräldrrn rbede. Under denn id kom den för kriiken mo den om god miljö för brnen. Arberddelen med i guliv kom berk om en frlig pl. Myndigheer och borgre åg gn och brnen lekmiljöer om en grogrund för kriminlie och ocil problem. Gurumme förvinner om vielepl Under 1920-le hde bilimen ök å p mycke den hde ving upp männikorn på roorern. Mn någ de nu nödvändig rfikundervi brnen, i yfe de kulle lär ig np ig ill bilrn. Gn om länge hde vri en beydelefull möepl för både brn och vuxn krympe, och blev direk olämplig om lekpl. Mer yor å brnen och orgnierd prklek Under 1930-le byggde ll fler egnhemområden och fmiljehu. Mn börjde ockå bygg måugeområden, vilke vr enfmiljhu i form v måugor. I de områden hde de boende illgång ill egen rädgård och möjlighe ill odling. Även brnen fick här mer urymme då de fick egn må rädgårdr lek i. Småugeområden vr npde ill nuren och errängen vilke ockå gv go om områden ill lek. I mien v 1930-le rde den för orgnierde lekverkmheen, med nälld prkner vid lekpler i Sockholm innerd. I börjn fnn e rk fornde inlg i verkmheen och brnen uppmnde vr rädd om prkmiljön. Ambiionern för prklekverkmheen vr or och den någ beyd mycke för brn uveckling. Synen vr brnen vr mogre om kulle fyll med kunkp och lärdomr. Prkleken någ därmed om en värdefull förebyggnde brn- och ungdomverkmhe. På 1930-le kom brier i mhällplneringen och uformningen v den fyik miljön nge om orker ill problem med olik yper v klämkdor, fllolyckor, drunkning och liknnde. Bodområden med pl för brnen I lue v 1940-le växe de å kllde bodområden frm, de vr of nbb ubyggd ddelr och byggd enbr för boende. Folkhemme vr på frmmrch och mn byggde nu frmförll för brnfmiljern. De kedde under denn id en övergång från rädgårdd ill prk- eller nurd, hu och gor npde ill errängen och vegeionen. De gemenmm urymmen blev vikig och den egn rädgården ere v ängen och porfäle. För brnen fnn de nu go om lekområden. Offenlig rumme fyll v bilr och mer foku på lekprker Vid 1950-le mi fick ll fler råd h egen bil. För ge pl å bilen i ädern rev prker och promender ene. Nynlgd org och öppn pler blev ill rum för bilen 6

iälle för männikor. Trfiken orkde ll fler brnolyckfll vilke ledde ill rnde v uredningr, forkning och uvecklingrbeen för förebygg olyckfllen. I mbnd med de uredde ockå äkerheen på de offenlig lekplern vilk även de vrde för en del v olyckfllen. Under denn id inroducerde kolgårdleken i Sockholm och de för kogmullekolorn inroducerde i yfe undervi brnen om nuren. I lue v 50- le nordnde mn i Sockholm e europeik eminrium där foku låg på lekprkern. Miljonprogrmme och rukurerd rfikplnering 1965 kom Miljonprogrmme med yfe komm illrä med rångboddhe och bodbri. På e minimum v id färdigällde uenl lägenheer, med närm induriell eknik. På de ä mn byggde og de älln hänyn ill erräng, vegeion eller ndr förhållnden på plen. Brnen lekpler blev likformig och un vriion. Efer 1965 kom även ny principer för rfikplnering inroducer. De rdiionell kvrere och den omlunde dgn förvnn och ere v rfikleden, cykelvägen och gångråke. Inne i ddelrn förgrende ig nu gorn i äckgor med bebyggele runomkring. Melln äckgorn fnn bilfri zoner för lek och viele. För brnen del innebr de rfikeprerde ddelrn de ue för färre olyckriker. Nckdelen med rfikepreringen vr friidkivieer unför ddelen kunde bli vårillgänglig. 1967 ille en uredning om frågor rörnde äormiljön uformning med hänyn ill brn uomhuverkmhe Brnen miljöer börjr lyf frm Under 1970-le fnn en llmän uppfning i mhälle miljön i de ny orklig bodområden vr en dålig uppväxmiljö för brn. I lig uredningr preenerde förlg ill ågärder för förbär de nybyggd bodområden. Mång förlg innebr uveckling v lekpler och brn lekmiljöer. Under denn id växe även bygglekpler frm. De gv möjlighe ill en frire lek och fri kpnde med öd v vuxn ledre. Begrepp om jämlikhe, medinflynde och mverkn börjde finn med i uredningr, läroplner och i grnnkprbeen. Socilyrelen och Sen Plnverk ufärdde rekommendioner för bodområden rfikäkerhe och kionrdier uifrån brn olik åldrr. De ille även en lig brnmiljöuredning för bely brn ol levndiuion. Mn hde or illro ill plneringen möjligheer och ill de profeionell kompeen, men mn hde ännu ine börj fråg brnen vd de jälv någ. Inree för brnperpekiv och delkighe växer Under 1980-le hndlde byggnde om kompleer och förny bebyggelen genom föräning. Inree för brn villkor i d och bodmiljöer minkde blnd forkre och rkieker och i den llmänn deben. Däremo ökde inree för brn ege perpekiv och möjlighe ill delkighe och medbeämmnde. Fler olik verkmheer rde där brn och ungdomr gjorde delkig i uformningen v den egn närmiljön i koln eller bodområde. Brnkonvenionen ger brnen en roll blnd de kkunnig Brnkonvenionen från 1989 ger uryck för e prdigmkife i ynen på brne och brndomen. Nu börjde mn på llvr e brne om en kompeen och kiv männik med rk livkrf och en egen vilj ill uveckling. En ökd illro brn kn bidr med ny dimenioner och perpekiv på mhällfrågor uvecklde. Brnen räknde nu in i kreen v de kkunnig. 7

Niiole På 1990-le hr gml bngårdr, hmnr, och verkdområden omvndl och få ny innehåll i form v högkolor, gllerier och buiker. Vid rfikleder i ädern ukner hr ormrknder för bilburn kunder väx frm. Inne i ädern finn nu bilfri gågor. Bodddelr byggd under 1980- och 90- len hr vri mer vrierde än de om byggde under 1960- och 70- len. Lgr och räregler Inernionell dokumen Uöver Brnkonvenionen, om är de vikige och ör dokumene rörnde brn medbeämmnde finn yerligre någr beydelefull inernionell FN-dokumen. Agend 21, illkom vid FN: konferen i Rio de Jneiro 1992 och är e hndlingprogrm om ger riklinjer för uppnå en hållbr uveckling genom uro figdom och undnröj hoen mo miljön. Målen för Agend 21 räcker ig in i de 21: århundrde. Kpiel 25 i Agend 21 hndlr om brn och ungdomr roll för hållbr uveckling. Kpile hndlr om miljö, ekonomik och ocil uveckling. I de kpiel frmhåll viken v brn och ungdomr kiv delr på ll belunivåer för en äker och und frmid för ungdomen äkeräll. Hbi I och II, berör boende- och bebyggelefrågor och är reule v vå FN konferener, den för i Vncouver 1976 och den ndr i Inbul 1996. Hbi II: hndlingpln kn e om en uveckling v Agend 21. I de inledning lyf brn och ungdomr frm och mn pekr på viken v ill vr der kprkrf och nkr om miljön. I Hbi II gör ockå en ydlig mrkering v brnkonvenionen beydele. Nionell BRA 21 (Brnen Räigheer Agend 21) är e venk näverk om hr gi iniiiv ill koppl ihop Brnkonvenionen och Agend 21. Näverke verkr för mordning melln körer på ll nivåer i de venk mhälle m för ödj och uveckl dilogen på lokl nivå. Vikig ugångpunker för BRA 21 är: fråg brn vd om är vikig för dem lyn ill brnen nkr och viioner brn k illå vr med i plnering och köel v den egn miljön brn och ungdomr k mö med repek brnen medverkn är vgörnde för kp hållbr uveckling Räregler om berör brn och ung inflynde Pln- och bygglgen hr en ärkild formlierd beluproce om grnerr medborgrinflynde. Vid upprände v ny plner är e v målen ll om är berörd k grner e inflynde. Arbee med plnern k ke med öppenhe och inyn. De finn ingen beämmele i den venk grundlgen om rikr ig peciell mo brn och ungdomr inflynde. Dock gäller lgrn i princip vrje medborgre, ove ålder. Rä ill elevinflynde är regler i kollgen och förordningr om hör ill den. Demokri och medborgrinflynde För en demokri k ne vr levnde kräv de medborgrn är kiv vid belu om rör gemenmm frågor. Medborgrinflynde kräver därmed medborgrn hr illgång ill informion om vd om k belu och hur de kommer påverk dem. I Sverige hr medborgrn formell e or möjligheer påverk och h inflynde över mhällplneringen, men ro de är medborgrkivieen ine ärkil or. Brn och ung 8

medverkn och inflynde begrän v de är beroende v vuxn iyder och förhållningä. För brn och ung k kunn påverk behöver de ndr och mer indirek vägr än de rdiionell knlern. Medinflynde eller kendemokri Den meriknk plnerren Sherry Arnein urbede 1969 en modell för medborgre inflynde i beluproceer i mhälle. Modellen preener i form v en ege med re nivåer v delkighe; medverkn, medinflynde och medbeämmnde. Medverkn del upp i vå delr; mnipulion och yeläningerpi. Exempel på mnipulion är då medborgre plcer i rådgivnde kommiéer. Tnken i ådn kommiéer är medborgrn k ge i öd eller un vidre nmm vi ällninggnden. Riken för den här ypen v medverkn är or då brn erbjud i med i pneler eller liknnde. Brn är ine vn kommunicer på de vie och de blir e delgnde end på de vuxn villkor. Mn lynr ine på brnen, men de pplåder och foogrfer. E nn exempel är när vuxn nlägger rädgårdr och låer brnen plner någr växer, och frmhåller brnen jälv bygg och nlg rädgården. Syeläningerpi är en form v delkighe där männikor mklöhe ne bero på der egen brinde kompeen. Sådn exempel kn vr då brn k hjälp ill, exempelvi vid gårdädning där de ine hr någo reell inflynde över i nvr. Medinflynde del upp i re delr; informion, konulion och legiimering. Informion är e vikig eg mo delgnde, dock under föruäning informionen kommer i å p god id de finn urymme för förhndling och därmed inflynde. E exempel på konulion är iydunderökningr, grnnkpmöen och offenlig ufrågningr. Om de ine leder ill medborgrn ynpunker bek, ne de om hyckleri. Hyckleri kn vr när plnerre erbjuder brn ri in ideld eller drömlekpl om underlg för plnering, un edn ge åerkoppling ill brnen eller en reurner förlgen. Med legiimering men i Arnein eori även giln. De är då vi repreenion finn, men där mkhvrn e ill repreenionen ine är illräcklig för ho den rdiionell mkrukuren. Rik för de föreligger ockå när brn finn repreenerde i olik råd och yreler. Medbeämmnde innehåller kompnjonkp, delegerd mk och medborgrkonroll. I e kompnjonkp är mken omfördeld genom förhndlingr melln medborgre och mkhvre. Medborgrn hr då i form v kiongrupper gi in del v mken och behåller den. Vid delegerd mk hr medborgrn mk över en vi pln eller e vi progrm. Medborgrkonroll innebär medborgrn jälv nvrr för vi progrm eller iniuioner. 9

Medbeämmnde Medinflynde Medverkn Figur 1. Sherry Arnein egmodell över medborgrinflynde. (Berbed efer Boverke 2000.) Del II; Brnen, ungdomrn och mhällplneringen Ur del vå inleder jg med behndl hur brn och ungdomr nvänder ig v in fyik miljö. Därefer nämner jg koln om forum för mhällplnering i mrbee med brn och ung. Jg nämner även kor någr olik rbeä och meoder för kommunl plnering med brn och ung i foku. Avluningvi behndlr jg den fyik miljön livcykel och olik möjligheer för påverkn i de olik dier. Brnen, ungdomrn och den fyik miljön Brnen är de om bä känner ill in närmiljö, och den är en vikig reur för der uveckling. De är of brnen och ungdomrn om är de fliige nvändrn v den offenlig miljön. Der ä nvänd miljön kiljer ig deuom of från vuxn. Miljöer vuxn kpr för brn och ung enderr bli llför välplnerde, ik och funkionbeämd. Överblivn och idenielö grönyor är mång gånger vikig för brn och ung då de jälv kn rå över de funkioner. I närmiljön kn enkild pler vr mycke väenlig. De kn vr e räd eller en en, en lien luning eller dunge. Of är de pler om vuxn ine känner ill om beydelefull för brnen. En or del v en individ idenie hänger mmn med mänklig relioner, men även relioner ill pler och miljöer är vikig i ideniekpnde. Vikig krv äll på brn närmiljöer är de k vr rygg och äkr, men de k även erbjud imuln och god lekmöjligheer. Melln brn och vuxn bilder v hur miljöer k uform finn därmed en inneboende konflik. De är därför vikig lyn på brnen i kpnde v der miljöer. Brn i olik åldrr nvänder miljön på olik ä. De min brnen rör ig br i den llr närm miljön från hemme och då i ällkp v in föräldrr. Miljöer för må brn måe därmed vr inbjudnde även för vuxn. När brnen blir lie örre och börjr cykl ökr der röreleområde och de rör ig run i hel i närområde. För närområde k vr äker är de vikig de är fri från bilrfik och prkeringr. De ännu lie örre brnen hr behov v frigör ig från beroende v vuxn och de är väenlig för dem uveckl in kmrrelioner. I fråg om de mellnor brnen behov är viken v rygg rfikmiljöer or och brnen lekmiljöer krymper då mn leder in rfik i dem. Brn får ockå vårre 10

behåll in ocil näverk då de ine kn ig ill in kmrer på egen hnd. För ungdomr är offenlig pler vikig om mlingpunker och för dem är llmänn kommunikionmedel vikig, även under kvällid då cykelvägr kn känn oäkr färd på. Skoln en vikig ren för mhällplnering Skoln är en vikig pl för brn och ungdomr medborgrinflynde. Skoln bygger på cenrl dokumen vilk ger öd för undervining om och delkighe i formnde v närmhälle. Skoln är därmed en umärk pl för möe melln plnerre och brn. I koln finn ockå pedgoger om kn funger om olkr för de min brnen. Arbeä och meoder för kommunl plnering De finn någr olik ä och rbemeoder för kommuner grner för brn och ung åiker illvr i plnering; Brnboklu; ll nämnder och yreler bilägger e peciell brnboklu om belyer hur fde belu påverk levndvillkoren för brn och ungdomr. Brnbilg; konekvennlyer för brn- och ungdomperpekiv om redovi i en ärkild bilg ill kommunen budge. Brncheckli; e hjälpmedel inför belu om berör brn och ungdomr. Vnligvi e formulär med frågor om k bevr med e j eller nej uifrån konekvener för brn och ung. Då en fråg bevr med e nej innebär de en konekvennly bör gör. Olik prkik meoder och inpirionmeril ill rbee med brn och ung i den fyik plneringen hr producer v blnd nn Vägverke, Arkiekern rikförbund, Boverke, Movium och Arkiekurmuee. Den fyik miljön livcykler Plneringkede Plneringkede pågår end en kor id men de är under de om medborgrn hr ör och lgdgd möjlighe ill inflynde. Pln- och bygglgen innehåller en ärkil formlierd beluproce om grnerr medborgrinflynde. Den fyik mhällplneringen ker i kommunern och i huvudk på dbyggndkonoren. Brn och ung medverkn i den fyik plneringen hr lyf frm och få en mer cenrl roll i och med brnkonvenionen. Kommunl plnerre hr i mmnhnge en nyckelroll. För lyck måe de kff ig kunkper om dgen ung, om der nkr, värderingr, rörelemöner, äkerhe och ndr frågor. För förverklig brn och ungdomr inflynde i mhällplneringen behöv llå väl uvecklde meoder för hur vuxn k gå illväg i i rbee. Vikig peker i rbee med medborgrinflynde är; id, ydlighe, idpunker och pler. A rbe med medborgrinflynde r id och de kräv en ydlighe i vd om är möjlig uppnå i olik iuioner å mn ine kpr förvänningr om ine går infri. De är ockå vikig mn möer brn och ung vid idpunker i plneringen där de hr möjlighe vr med och påverk. För nå brn och ung är de vikig ök upp dem på de pler där de vi, i koln och i olik friidverkmheer. 11

Genomförnde I genomförndekede finn ing formell krv på medborgrinflynde. I genomförnde är körern ine lik ydlig om under den kommunl fyik plneringen. Här är de byggherren om är me beydelefull. Byggherren är den om äger mrken och kn vr en priv ägre, en eller lndinge, men de kn även vr kommunen egen mrk. Här händer de byggren förelår förändringr i förhållnde ill plnen och ill rkieken riningr, frmförll för kär ned på konder. Även om brn och ungdomr hr medverk i plnproceen finn de ing grnier de får vr med och h ynpunker under jälv byggproceen. För brn och ungdomr k få verklig inflynde är de vikig de får mjölighe påverk även under genomförndeproceen. Förvlning I förvlningkede finn heller ing formell krv på medborgrinflynde. De är den i id räkn läng perioden i en pl livcykel. Den förvlnde orgniionen öppenhe för miljöer förändringr och npningr ill de kn vr beydnde för värde i en miljö k bibehåll eller kunn uveckl. Den om förvlr e område hr e or nvr vr lyhörd inför brukre kifnde behov och önkemål. Del III; Förlg ill regeringen Del re är boken i del och är en mmnfning v de om gi upp i övrig delr och kpiel, här refererr jg de delr om berör de jg idigre gi upp. Delen innehåller även förlg ill ågärder m e förlg ill en lgändring v pln och bygglgen porlprgrf, vilke jg refererr överiklig. Smmnfning v Ung är ockå medborgre Synen på medborgrn, och i ynnerhe brn inflynde hr änd under 1900-le. Möjligheern ill medborgrinflynde är or, men kivieen ho befolkningen lien. De ung inflynde är en del v e örre problem kring brinde medborgrinflynde och yer hndlr inflynde ine om meoder och lgifning, un om vuxn iyder och förhållningä. De är end i undngfll om plnering med brn och ung i foku ugår från brnen behov och de kunkper de beier om in egen miljö. Brnkonvenionen, plnoch bygglgen m Agend 21 ger brn och ung or urymme för inflynde om ine unyj och de är i prkiken de enkild kommunern om vgör i vilken uräckning brn och ung får komm ill l i plneringen. I den fyik plneringen måe konken med brn och ung ke refleker och genomänk och plnerre måe känn ill och ve hur mn kommunicerr med brn och ung för kunn förverklig der inflynde. De måe ke genom verklig dilog å mn ine hmnr i iuioner v kendemokri eller mnipulion. En nurlig ren för mrbee är koln där cenrl dokumen förkriver udier om och i närmhälle och om demokriproceer. För kp reell inflynde över den fyik miljön behöv möjligheer ill påverkn i ll olik keden v den fyik miljön livcykler, i plneringkede åväl om i genomförnde- och förvlningkeden. Vikig i plneringen v brn och ung uemiljö är även rfikyemen. De gäller både möjligheer rör ig fri un begrän v frlig rfik och om h illgång ill fungernde kollekivrfik. De är även väenlig h i ånke uemiljön är v or beydele för brn och ung konker med kmrer och med vuxn unför fmiljen. Omgivningrn kring boden är därmed vikig delr v brn och ungdomr liv där de illbringr mycke v in uppväxid. Mn måe i plneringen h i ånke brn och ung 12

ine nvänder uemiljöer på mm ä om vuxn. De ärker yerligre behove v rådfråg brnen vid plneringen v der uemiljöer. Uredningen förelår Uredningen förelår en ändring i pln- och bygglgen porlprgrf där mn vill lyf frm och förärk brn och ung roll i plneringrbee. Mn ger ockå förlg på förök med kiv ärk brn och ungdomr del i plneringrbee genom rbee i kol och kommun. Mn vill uöver de ärk plnerr- lärr- och förkollärrubildningr med ök foku på fyik plnering uifrån brn och ung delgnde. Mn förelår även Boverke ge i uppdrg urbe en rådgivnde krif om behndlr hur pln- och bygglgen m miljöblken kn illämp i rbee med brn och ungdomr inflynde i den fyik plneringen. För finn ä för brn och ung medverkn i genomförnde och förvlningkeden förelå forkre ge i uppdrg uvärder hur brn och ung kn inegrer i de rbee. 13

JÄMFÖRELSEPUNKTER Punker rörnde brn och ung inflynde i plneringen uifrån Ung är ockå medborgre (Boverke 2000), jämför med olv uvld kommuner lekplprogrm. 1. Brnkonvenionen Arikel 12; Brn rä uryck in åiker och få dem bekde i ll frågor om berör honom eller henne. (Hbi II gör en ydlig mrkering v brnkonvenionen beydele.) 2. Pln- och bygglgen All medborgre, ålede även brn och ung, hr enlig lg rä ill inflynde i plneringen. 3. Agend 21 Kpiel 25 i Agend 21 hndlr om viken v brn och ungdomr kiv delr på ll belunivåer i mhälle. 4. BRA 21 E venk näverk om hr koppl ihop Brnkonvenionen och Agend 21. Näverke rber för brn medverkn i mhällplneringen genom mordning v körer på olik nivåer i mhälle och med uveckl dilogen på lokl nivå. 5. Skoln om ren för mhällplnering Undervining om och delkighe i formnde v närmhälle finn förnkr i koln cenrl dokumen. De gör koln ill en umärk pl för möe melln plnerre och brn. 6. Arbeä och meoder för kommunl plnering Brnboklu, Brnbilg och Brnchekli är meoder för kommuner konroller belu om i kommunen r hänyn ill brn och ung. 7. Vuxn iyder och förhållningä Yer vilr brn och ung möjligheer komm ill l i plneringen på vuxn iyder och förhållningä. För e reell inflynde är de vgörnde hur brn och ung erbjud del i plneringen. 8. Delkighe i plnering genomförnde förvlning För reell inflynde måe brn och ung få vr med i ll dier v den fyik miljön livcykler. 9. Trfik Brn och ung måe ge möjligheer rör ig fri un begrän v frlig rfik och h illgång ill fungernde kollekivrfik. 14

JÄMFÖRELSER Allmän om lekplprogrmmen Moiv Som moiv för upprände v lekplprogrmmen nge i mlig fll fler olik nledningr om väv mmn. De gör de vår upek någo om rk dominernde. Vnlig moiv är dock mn vill kp rkiv möepler, ök lekvärde och förbär innehåll och uformning på kommunen lekpler. De moiv nge i ju v progrmmen. Säkerhenpning v lekplern uifrån Svenk Sndrd nge blnd moiven i hälfen v progrmmen. Folkhäl nge i fyr progrm och lekplprogrmme k funger om plneringunderlg eller riklinjer för poliik belu nge ockå blnd rgumenen i fyr progrm. Tillgänglighenpning nge om e v moiven i re progrm, krläggning v lekplbeånden i re, ökd medveenhe och kunkp kring brn lek i re. Som ul moiv för upprände nämn ekonomik käl i vå v progrmmen. Årl Sex v progrmen är från 2007. Två progrm är från 2008. Två progrm är från 2006 och e från 2005. De progrm om är äld är från 2002, men de giligheid räcker ig frm om 2010 vilke är nledningen ill de ändå ingår i udien. Omfning Sidnle inkluive bilgor pänner från 2 upp ill 106 idor. I de me omfångrik progrmme beår huvuddelen v en invenering på 98 idor. De vnlige är progrmdelen, exkluive bilgor är melln 8-17 idor vilke är flle i ju v progrmmen. De vå ör progrmdelrn är på 75 repekive 40 idor. De re ill i omfång kore progrmmen är på melln 2-5 idor. De bolu kore progrmme på 2 idor hr ro i lill omfång e omfnde innehåll. Illurioner Sex v progrmmen är illuerrde med foogrfier, fyr hr end en illurion på frmidn. Två v progrmmen knr hel illurioner v bildkrkär. Invenering Sju v progrmmen innehåller en invenering v kommunen lekplbeånd. Kommunorlek De underök kommunern orlek vrierr från omkring 500 000 ill rx under 6000 invånre. De fle kommunern hr e invånrnl på lie över eller lie under 100 000. (Se bell 2.) 15

Tbell 2. Underök kommuner invånrnl Jämföreler Jg inleder med jämför jg de nio cenrl punker gällnde brn och ung inflynde i plneringen om jg funni i Ung är ockå medborgre (2000) med de olv uvld lekplprogrmmen. (I de fll jg pecifik nger vd om krivi i de olik progrmmen nämner jg kommunern vid nmn, i övrig fll ine.) Därefer preenerr jg de dominernde pekern jg funni m vilk dokumen om yr plneringen v lekpler. Jämförelepunkern är: (Se även idn 14.) 1. Brnkonvenionen 2. Pln- och bygglgen 3. Agend 21 4. BRA 21 5. Skoln om ren för mhällplnering 6. Arbeä och meoder för kommunl plnering 7. Vuxn iyder och förhållningä 8. Delkighe i plnering genomförnde förvlning 9. Trfik 1. Brnkonvenionen Av de olv underök kommunern är de å om nämner brnkonvenionen, fyr v de nämner uryckligen rikel 12, om är den rikel om behndlr brn och ung inflynde. De om nämner brnkonvenionen, men ine rikel 12 r ändå ill vi del upp inflynde och brukrmedverkn. Tre kommuner r un nämn brnkonvenionen upp inflynde/brukrmedverkn. E progrm r vrken upp inflynde/brukrmedverkn eller brnkonvenionen. 16

Tbell 3. Omnämnnde v brukrmedverkn/inflynde och brnkonvenionen i underök kommuner lekplprogrm Or Nämner brnkonvenionen Nämner ine Nämner och ill vi del brnkonvenionen, Nämner vrken uryckligen inflynde/brukrmedverkn, men dock brnkonvenionen eller brnkonvenionen men ine uryckligen rikel inflynde/ inflynde/brukrmedverkn och rikel 12 12 brukrmedverkn Ekilun X Gävle X Göeborg X Hlmd X Krlhmn X Kriind X Lxå X Linköping X Mlmö X Norrköping X Skövde X Väerå X Nämner uryckligen brnkonvenionen och rikel 12 I Gävle progrm redogör mn för rikel 12 hr le frm ill vå ågärder i kpnde v lekplprogrme, del de lämn u på remi ill Brn och ungdom och del mn häm inpirion ill uredningen från e mråd med brn och ungdomr mn idigre hf i rbee med Gävle Sd överikpln (Gävle, 2007 23.) Linköping bekriver brnkonvenionen reliv uförlig och mn i kommunyrelen ngi en ärkild krivning ngående brn inflynde uifrån rikel 12 och 13. Mn bekriver även en enkä och de reul från 1999 rikd ill brn ngående olik pler i Linköping kommun. Enkäen är gjord om e led i kommunen rbee för uppfyll brnkonvenionen inenioner ge brn ök inflynde (Linköping, 2002. 17). I Norrköping omfångrik progrm bekriv vå enkäunderökningr kring brukre önkemål och uppfning v den grönyor. Mn kriver ockå kommunen hr en ärkild brnkonveniongrupp och mn r upp kuell riklr ur brnkonvenionen. Kommunen mål och viioner beräffnde brn och der uemiljö bekriv och mn ver h en fördjupd konk med brukrn innn färdig plnering v lekplern år klr. Väerå redogör i i progrm för vilk regler och förekrifer om gäller vid byggnde och plnering v lekpler. Däriblnd nämn rikel 12. Mn kriver även mn hr för vik uveckl brukrinflynde i in verkmhe. I fråg om brukrinflynde kriver mn ockå om e lyck mrbee mn hf med förkolor och friidhem då en v kommunen cenrl lekpler kulle uppru. Nämner brnkonvenionen och ill vi del inflynde/brukrmedverkn, men ine uryckligen rikel 12 Av de om r upp brnkonvenionen, men ine uryckligen nämner rikel 12 finn ändå vi kommunikion med llmänheen bekriven. Göeborg lekplprogrm nämner de vid kpnde v ovnligre lekpler gärn vill brnen jälv delr i uformning och byggnde (Göeborg, 2007. 6). Mn nger brnkonvenionen 31: rikel, men ine rikel 12. Krind kommun nämner flykig Brnkonvenionen förekriver dilog i fråg om vd brukrn vill lekplern k innehåll, dock ine rikeln nummer eller någo djupre kring de innebörd. I Mlmö lekplprogrm nämner mn den hr kyldighe bevk gällnde lgr om rör brn miljö följ (Mlmö, 2006. 8). Däri 17

påpekr mn brnkonvenionen är vikig och en brncheckli hr urbe v Mlmö Sd för äkr brn inreen i plneringen. Skövde redogör i i lekplprogrm uförlig vilk lgr och regler om yr uformningen v lekmiljöer för brn. I fråg om brnkonvenionen hr mn mnf brne räigheer i fyr punker, vrv en movrr rikel 12, un den uryckligen nämn. Nämner ine brnkonvenionen, men dock inflynde/ brukrmedverkn Tre kommuner r upp kommunikion med llmänheen, un mn i övrig nämner brnkonvenionen. I Hlmd progrm nämn ine brnkonvenionen ll, men mn förekriver dilog med llmänheen och boende inom berörd områden, dock i huvudk för informion kring evenuell rbeen. Vl v vilk lekpler om k riv, lerniv förny kn enlig progrmme få lov förändr efer dilog med boende, än om de är progrmme om k vr yrnde. Ekilun nger ine brnkonvenionen men kriver brn k del i uformningen v lekprker (Ekilun, 2008. 3) m olik yrkegrupper med kunkp om brnen lek k nli vid uformningen v lekpler. Lxå nämner heller ine brnkonvenionen men menr i i progrm en mverkn melln kommunen och lokl föreningr är önkvärd och nödvändig när de gäller lekplern uformning och ueende (Lxå, 2008 2). Mn ner de om bor och verkr lokl hr örre möjligheer e vd om behöv ågärd och mn genom mverkn kn fång upp önkemål om finn. Nämner vrken brnkonvenionen eller inflynde/brukrmedverkn Krlhmn nämner i i progrm vrken brnkonvenionen eller brukrmedverkn. De riklr om i övrig nämn i progrmmen är nummer 3, 6, 13, 23 och 31. (För riklelexer e bilg 3.) 2. Pln- och bygglgen Pln- och bygglgen nämn i ex v de olv progrmmen. I huvudk r mn upp bebyggelemiljön enlig pln- och bygglgen k uform med hänyn ill behov v prker, grönområden och lekyor. Mn r även upp pln- och bygglgen krv om illgänglighe. I vå progrm r mn upp frågn om äkerhe uifrån pln- och bygglgen och de är figheägren om hr nvre för lekpler äkerhe och underhåll. I e v progrmmen r mn br upp de i pln- och bygglgen finn regler om berör uemiljön, un berör någon pecifik punk. I e nn kriver mn även om regeln vieleyor k gå före bilprkering, om de ine finn pl för båd. Inge v progrmmen r upp pln- och bygglgen porlprgrf där inflynde i plneringen grner för ll medborgre. 3. Agend 21 Inge v progrmmen r upp ovnående dokumen i in lekplprogrm. 4. BRA 21 Inge v progrmmen r upp ovnående dokumen i in lekplprogrm. 5. Skoln om ren för mhällplnering I Gävle redovir mn mn i e or mråd i mbnd med kommunen överikpln hr fråg brn kring lekplern. Huruvid konken är gen vi koln år ine lä. I 18

Kriind progrm år de de då och då förekommer önkemål om kebordrmper i kommunl regi. Vrifrån och hur de önkemål kommer ill kommunen frmkommer ine i progrmme. Linköping hr gjor en enkäunderökning rikd ill brn i åldrrn 8-12 år där de få redovi vd de ycker och änker om olik pler i Linköping. De år ine uryckligen men v formuleringrn kn mn ulä underökningen är gjord med hjälp v kolorn. Mn bekriver även i i progrm om möjligheern i plneringen v lekpler mrbe med förkolor, kolor, friidgårdr, föreningr och boenden. Norrköping ger e exempel på en kolgård där mn gjor om hel uemiljön i e mrbee melln, kommunen, konnärer, peronl, föräldrr och elever på koln. Mn kriver ockå mn gjor vå ycken enkäunderökningr ngående uemiljön, en där mn vän ig ill kolor, årkur 5 och 8 m ndrårelever på gymnie och en underökning där mn rik ig ill brnfmiljer med brn upp ill 13 år. I Skövde progrm kriver mn önkemål frmkommi från llmänheen om e cenrl beläge lekområde när cenrum. Hur de önkemål frmför frmkommer ine v lekplprogrmme. Väerå bekriver uförlig e projek där mn mrbe med närliggnde förkolor och friidhem när kommunen or cenrl lekpl kulle ru upp. Mn kriver även mn under de ene åren gi konk med brn, dgbrnvårdre, förkolor och kolor i närheen v lekpler inför plnering och uppruning v de mm. Övrig ex progrm kriver inge om mrbee med kolor eller hur och om mn r eller gi konk med llmänhe och brukre vid plnering v lekpler. 6. Arbeä och meoder för kommunl plnering De är end en kommun om r upp nvändnde v Brncheckli. (Brncheckli, e idn 11.) Ing v de övrig meodern omnämn i någo v lekplprogrmmen. 7. Vuxn iyder och förhållningä I de underök lekplprogrmmen ine denn problemik upp ill dikuion. 8. Delkighe i plnering genomförnde förvlning I fem v de olv progrmmen r mn upp någo konkre i fråg om hur mn k uppnå delkighe i plnering genomförnde förvlning. I Ekilun vill mn underlä kommunikionen med llmänheen kring underhåll och köel v lekplern genom ä upp ydlig kylr med elefonnummer vid ll lekpler i kommunen. Lxå nämner mverkn melln kommunen och lokl föreningr för få informion om vd om behöver ågärd på lekplern. I Gävle vill mn de boende k kiv nvr för in närmiljöer och lekpler och veckokonroller och enklre ågärder k kunn uför v de boende efer eckn vl. Linköping är den end v de kommuner om nämner delkighe i förvlningkede om pecifik r upp brn och ungdomr k ge möjlighe ill inflynde i förvlningen. Kommunen kriver de plnerr uveckl olik former för lokl medborgrinflynde vid plnering åväl om vid nläggning och köel v lekpler. I Norrköping önkr mn de k bild en fddergrupp om k e ill repekive lekmiljö. Gruppen k funger om konk genemo kommunen och de om där nvrr för lekplen, de för ge nvändrn möjlighe påverk lekplen efer in egn önkemål. 19

9. Trfik Å v progrmmen kommenerr plnerre måe hänyn ill rfiken vid plnernde för brn och der lekmiljöer. Mn kriver ill exempel mn pr lekpler med få brukre om de funni brriärer i form v rfik för dem p för nå en nnn lekpl, lekplern k kunn nå på e rfikäker ä och om de ine är möjlig k fler lekpler bygg lerniv rfikäkr pger. Mn kriver ockå de är vikig lekplern ligger på äker vånd från rfikerde yor i de leken ine k forä u i rfiken. Dominernde peker m dokumen om yr plnering v lekpler Nedn redogör jg för vilk dokumen plneringen grundr ig på och lyfer frm peker uöver ovnående om dominerr i plneringen v lekpler. Grönplner, Överikplner, Deljplner och Boverke rekomendioner I ex v progrmmen kriver mn om kommunen grönpln och eller överikpln och deljplner. I mmnhmnge r mn upp krv på brn lekmiljöer åom illgång ill bilfri miljöer m lek på prk- och kvrermrk. Fyr lekplprogrm nämner olik rekommendioner frmälld v Boverke. Säkerhe Smlig progrm behndlr på någo vi äkerhe på lekplern, elv v de olv nämner äkerhenormer eller Svenk Sndrd. Tillgänglighe Tillgänglighe upp i io v de olv progrmmen. Omfningen v vd mn r upp är olik, men mlig nämner mer en pek. Tre v progrmmen lir konkre exempel på vd mn kn och bör gör för illgängligheen för funkionhindrde k ök. Tre v progrmmen kriver uryckligen de ver h en hndikppnpd lekpl i vrje ddel. Fem v progrmmen urycker kommunen lekpler k vr illgänglig för ll och inkluderr då både brn/ung och föräldrr. Två progrm nger de i kommunen ver mrbe med hndikpporgniioner i uformningen v illgänglighenpningen, en kommun nger de i dgläge hr vå lekpler npde för funkionhindrde och de ver i frmiden illgänglighenp fler v lekplern. Två progrm cierr pln och bygglgen förekrifer för illgänglighenpning. I vå progrm kriver mn mn vid ombyggnd och nybyggnion ver illgänglighenp mlig lekpler. I fem progrm ver mn illgänglighenp vid ombyggnd och nybyggnion å lång de är möjlig och rimlig. Inge v progrmmen pecificerr yper v funkionhinder lekplern k np för eller i vilken omfning npningen k ke. Ekonomi Smlig olv progrm r på någo vi upp frågor rörnde ekonomi i mbnd med lekplprogrmmen. I å v progrmmen kriver mn mn behöver mink nle lekpler för kunn håll en rimlig köel- och underhållnivå. E v progrmmen kriver mn end illfällig ver nedmoner de lekpler om ine behöv idg. I re v progrmmen konerr mn de befinlig nle lekpler ine är illräcklig, och i vå v dem ver mn lägg ner e nl lekpler midig om mn nynlägger ndr, i områden med örre behov och fler brn. I fyr v progrmmen förelå köelvl med 20

föreningr eller bodförvlre, de med yfe kunn behåll lekpler om kommunen nnr ine hr ekonomik möjligheer håll i god kondiion. För mink ugifern för lekplern förelå även mn vid nyinveeringr r på lekredkp om hr låg underhållkonder, än om de är dyr i inveering. Konder för jälv nedläggningen v lekpler upp i re v progrmmen. I e v progrmmen redogör mn för möjligheern åernvänd meril från lekplern, exempelvi nd ill dre v grä eller om ogrääckning. Avånd ill lekplern Tio v progrmmen kriver om viken v vånde melln boden och närm lekpl, ningen i id räkn eller i nl meer. Åldergrupper All progrm uom e kriver någo ngående åldergrupper. I ju progrm redogör de för de lekbehov brn i olik åldrr hr. Sju v progrmmen om r upp åldergrupper ulr de ver peciell på miljöer för ungdomr. I å v progrmmen förelå lekplern k vr rkiv även för vuxn. Två progrm nämner pecifik lekplern även bör rher äldre och penionärer. Nur/vegeion, behov v kugg m forkning kring lek De olik kommunern r upp lek i nuren och viken v vegeion på lekplern i olik omfning. E v progrmmen nämner överhuvudge ine nuren, i e progrm nämn vegeion end i mbnd med mn ine k välj plner llergifrmkllnde växer i närheen v lekpler. I huvudk lyfer mn frm lekplern k bygg när, i, eller i nluning ill nurmrk, m lekplen k bygg in i in omgivning och kogen k vr en nurlig del v lekmiljön. Mn kriver i fyr v progrmmen lekredkp end är e komplemen, eller ill och med överlägen nuren, och i e progrm förelå redkp kn funger om por in ill lek i nuren. Nuren nge i ju v progrmmen kunn ge rekvii ill leken i form v pinnr löv och dylik, den kpr åridvriioner och mn på lekpler k cceper en örre kräpighe och mer lö meril då de of illhör brnen lek. A vegeion kn ge åväl kugg om vindkydd nämn i ex progrm, men i hälfen v fllen är de uifrån vuxn eller peroner med någo hndikpp kn änk behöv kugg. I ll progrm uom vå referer ill forkning, ningen kring brn och lek i nurmiljö eller ill folkhäl och behov v rörele, lerniv ill forkning kring brn lek i ör llmänhe. Temlekpler Smlig progrm r upp de plnerr för någon form v örre cenrl lekpler, ddellekpler eller emlekpler. De lekpler ve funger om uflykmål för hel oren eller i någo fll även om urimål. Innehålle k vr rkiv för å mång olik åldrr om möjlig. De cenrl lekplern k h e exr rik lekubud, vrierd uruning och or lekyor. I de fll de förelår emlekpler nämn emn om nur, ven, bondgård, djungel, muik, fruk ec. 21

DISKUSSION Begränningr Jg ner rbee hr uppfyll de inlednde yfe, vilke innebr red på hur vd om yr plnering v lekplubude i venk kommuner. Svren är dock koncenrerde ill de kommuner om hr upprä lekplprogrm. Eferom lång ifrån ll kommuner hr upprä progrm för in lekplplnering kn reule v udien ine äg vr repreeniv för hel lnde. Dock orde de vi på en llmän dikur. Med ökmeodern kn jg h mi någo progrm, är å flle ner jg ine de väenligen påverk reule. Säe uder progrmmen och välj u dominernde peker hr jg gjor på e å objekiv och genomrängnde ä jg kunn, men ändå med riken de peglr min egn olkningr och inreen. Upprepde udien v någon nnn kulle den kunn bli någo nnorlund, men jg ner den i or drg ändå kulle påvi mm reul. Säe på vilke jg vl referer lieruren m vle v jämförelepunker peglr även de min egn olkningr och kulle kunn bli någo nnorlund vid en upprepning. I älle för en övergripnde lierurudie hr jg vl räng djupre in i en lierär käll genom gör e refer v boken Ung är ockå medborgre. Vle gör e refer kulle kunn innebär en begränning för rbee, men då boken är kriven på uppdrg v regeringen och ugiven v Boverke väger den ung inom område och redogör för or delr v plnering för brn och ung. Boken jg refererr är ine hel ny, men i de frågor om rör brnkonvenionen och inflynde är lieruren enlig min bedömning ro in ålder relevn. De om evenuell hr blivi inkuell är näverk om rör brn och ung inflynde i plneringen m rbeä och meoder för kommunl plnering. I refere v hiori, dplnering och lekmiljöer kn hur dikuionen kring miljöer för brn uveckl under 1990-le. Tro ovnående brier ner jg de om är relevn och om evenuell kn i lieruren frmkommer i udien. Ung är ockå medborgre (2000) fungerr därmed väl om öd för udien v brn och ung delgnde i plneringen uifrån brnkonvenionen prgrfer. Lieruren i relion ill lekplprogrmmen De punker om ine upp är nummer 2, 3, 4, och 7 Pln- och bygglgen ( Punk nummer 2.) Agend 21 (Punk nummer 3.) BRA 21 (Punk nummer 4.) Vuxn iyder och förhållningä (Punk nummer 7.) Fråne pln- och bygglgen, om dock ine omnämn i egenkp v yrnde dokumen för brn och ung inflynde i plneringen nämn ovnående punker ine lekplprogrmmen. A pln- och bygglgen ine upp i egenkp v yrnde för brn och ung inflynde ror jg beror på den formulering lgen hr där brn och ung inkluder i ll medborgre. Eferom brn och ung ine är pecifik ynlig i pln- och bygglgen märk de heller ine i olkningrn och läningen v lgen. Agend 21 ine upp i någo v progrmmen, ine 22