Ett centrum för utbildning rörelseanalys som saknar motstycke

Transkript

1 lg och E cenrum för ubldnng r m rörelenly om knr moycke g ne lg D ne Domnque Fle Den 11 mj beg jg mg ll Nork lgerener Fredrkd för e fler eenden nren beök. Guro och Mru Hedenberg nämmer hel den krk om dnngen rk mo horubldnngrn öerlg och hde därför uppmn mg gör e beök på cenre för få en bld der orgnell yn på holgere londe frmd. e hndlr om ubldnng Trdonell ubldnng kn, om e, ne lö ll problem. Därför kn mn ne nöj g med br de. V fler hundr år gml rdoner är ll och med berde på prncper om k med eenkpen och forknngen hr ueckl hr g r felkg. Men lå o ne k u br med bd. ryrke är uppenbrlgen ne demm om de en gång r; härn hr förändr, demm gäller underlgen, fodre, år underöknngmeoder (röngen, ulrljud, ermogrf, blodproer m.m.), eernärubldnngrn, lkom uecklngen Iner, dorer och olk rörelenlyprogrm, Phone m.m. All hr förändr föruom år yn. Därför måe hel enkel nänd dgen eknker och erkyg för erk och blner häen ho. Sårre än å är de ne! A erk nnebär ne br mn r bor öerflödg horn, un de nnebär ockå mn blnerr horn och benen, del r och e för g, del förhållnde ll örg re hor och ben m reen häen kropp. Men för lyck med de måe mn h en å äker ugångpunk om möjlg. Cenre De är ne en kol rdonell bemärkele un nrre e cener för forbldnng. Teme beår Torkl Hedenberg, hormäre, Mru Hedenberg, deknker och bldeknker, Tone Mrnen, ekreerre och Guro Hedenberg, ndurdegneknker. Föruom de fyr kn cenre deuom räkn med en eernär om är peclerd på hämedcn och en oeop kroprkor. För dem om ll ueckl nordn regelbunde kdemk och prkk kurer. I Norge fnn de ng horkolor egenlg bemärkele. Blnde hore går om lärlngr ho en godkänd hore eller åker uomlnd, of ll Serge eller Dnmrk. I Norge fnn de emellerd en kol för härelerde yrken, där ubldnngen beår llmänn kdemk kurer (memk, nork, geogrf och engelk), llmänn kurer om här m peclerde kurer för de olk huudämnen (rdnng eller el ll exempel) om r med prkk ho en rbegre. 32

2 ne ne Lgfnngen Enlg nork lgfnng räkn den om hr uö e yrke fem år om kompeen. Okej, men hur får mn rä grunder då om de ne fnn någon orgnerd horubldnng lnde? (De g ll jg dock llägg de ne nnebär någon egenlg grn gå en ubldnng. Exempel på moen fnn de yärr go om.) E reul de är de fnn mycke få hore Norge om är dplomerde. Därför är de mång häägre om kor n här jäl, eller låer grnnen gör de. Som äl är hr en del hore, äen de om ko här mång år, änlgen fördelrn med yerlgre ubldnng e be på ll ne funger och der rbee ne le upp ll förännngrn. När de äl äer g kolbänken ner mång hur komplex eorn krng konng är och blr plölg rädd för forä ko. Så månngom ner de lk kdor ll yne ofrlg ngrepp om erknng och konng kn åmk häen. Tle börjr lå ro och öergår å månngom ll rädl. Vd är lönngen? Ordenlg ubldnng! Sren I börjn äcke cenre rjuk och fck uå omfnde krk, främ från dem om frukde lgfnngen kulle ändr å de ne längre kulle llå uö yrke, eferom mång hore Norge ne är offcell regrerde. Imponernde urunng Cenre fcleer för nly r hä röreler är mycke modern. Här lr mn ne längre br på de mänklg ög. Mn nänder de llr me ncerde deknkern och dgl eknkern och reulen år relon ll urunngen. Mer än 80 % ll rörelerelerde problem ork erknng och brfällg blnerng. En rhä kommer n för en omfnde underöknng: leromedl och nerorpoeror röngen frmhorn, e på rullbnd, underöknng med höghghekmer, m ll d och ll progrm om behö för en ordenlg nly. Häen kor före röngen. Röngenbldern nlyer och jämför på kärm med röngenblder gn någr eckor dgre. Mn underöker pecell lnjen genom ho- kron- och koled, nklr ho- kronoch koben, den plmr nkeln och mellnrumme ledern. Den dgl höghghekmern plcer frmför häen på löpbnde. För nlyer häen ordenlg kr och r. Vdeon jämför med en deo gen en månd dgre. Den underök bld för bld med hänyn 34

3 ne ne ll rörelekeler och felkg eller ojämn änng. Därefer plcer enorer på häen leder nnn häen får r förb kmern unför byggnden. De d exporer edn ll dorn. Progrmmen, om äen nänd nom humnmedcn, hr np ll ju häen rörelemöner. Dgrmmen om mn får frm r ledern flexon- och exenonröreler och jämför nemelln. Db och k Vd den för m beök fnn de cenre db redn ol 22 km flm och fler än 1000 här hde nlyer. En k nly deoflmern r exempel en generell enden blnd nork rhär är freken problem höger knä. Är de e nheren problem ho härn, eller ork de erknng, med nke på de fle hore är högerhän? De kn ork en kllnd erknngen ll följd erkygen håll le olk när horen rmrörele hämm häen kropp. De fnn ännu nge r på den frågn. Vdeon r ydlg den här häen r lndr på höger frmho för och äner bkho lndr en bråkdel ekund enre, någo om r hel omöjlg uppäck med blo ög. De nnebär ödämpnngen ker frmhorn för, höger frmho, om därmed öerbel mycke mer. Anlydgrmme öer fröknngen (eller frmnknngen) för rje ho jämför med föregående dgrm. Om en örre del ken hmnr på frmhorn (på grund yngre kor) nnebär de de å dgonl benpren lndr mdg gen. När de dgonl benpre ne lndr exk mdg hmnr hel häen k 35

4 ne ne på en end ho under en bråkdel ekund. När mn e hoen norml lndr med rken för kn mn bäre förå delr hoen öerbel och rför de uppår en yp hoprckor, ll exempel, eller nre kdor. Verknng och konng Häen ko med ulor och lkonpcknng lnje med d om löj på dorkärmen. Därefer får häen r förb kmern gen. En nly de ny bldern och dgrmmen r nu höger frmho och äner bkho lndr exk mdg. Perfek! Om reule däremo ne är ll belåenhe foräer mn med eern. Männkn är forfrnde grundbulen All löe g på bä ä för den här häen. Men of händer de peronlen på cenre ror g h funn en lönng men de r g r fel och då får mn forä ök efer en lönng. Of händer de klockn börjr närm g 4 på efermddgen och de ror rbedgen nr k r ll änd, men klockn 8 är de forfrnde kr och öker efer en lönng. De r mkner ännu ne kn ko här! Kurorn om frmräder på kärmen måe forfrnde olk männkor med rä kompeen, om kn häen nom och bomeknk på n fem fngrr. Iblnd måe eernären llkll för yerlgre eer, ll exempel blodpro, erångunderöknng, nerblockd m.m. De dgrm r leden flexonmöner: e norml referenmöner, mm hä möner ex eckor dgre, mönre när den för kom ll cenre, m nurnde möner efer korrgernde ngrepp. Dgrmmen ger ockå mycke nnn nformon. en lndnng påerkr nurlg hoen öerrullnngögonblck. De förhållnde morr kon änknng. Mrkören på hen ger en mycke exk kur på dgrmme om r häen hr problem med benällnngen bkhoen. Fredrkd-eme hr or erfrenhe rhär. Tck re de ny erkygen för underöknng och konroll m der kunkper kn de på e ydlg ä ådkomm förbärngr för häen röreler. De frmräder r på, men äen färg, på kärmrn. Dreyrhär om nlyer på mm ä kn ockå ggn fördelrn med de eärd förbärngr eferom kllndern der röreler, äen de må och ubl, kn urklj på e mycke ydlg ä. 36

5 ne På bnn För ge öd å forknngrbee nlyerde Mru Hedenberg och hn em före loppe rörelern ho ll här om r nmäld ll e och mm lopp. De kunde på å oberer och underök de här om enlg dorn hde de me regelbundn rörelern. Reule efer loppe r odkubel: de här om kom på för, ndr och redje pl r de om hde me regelbundn röreler. En dem hde ne perfek röreler men kom ändå på redje pl. En nly de npelde loppe de den klrde de för re under loppe br, men ble rö efer de ndr re och prng ojämn på upploppe, lke yne med blo ög, men häen ble ne dklfcerd domrn. Om loppe hde r 100 meer längre hde häen prung oren och dk. Hemlgheen är blnerng. I r kn en hä om är llför frmung ne ä ner n högr frmho och änr bkho mdg. Därför måe mn gör kon läre eller den. Konkre reul I e nn exempel om jg bende lndde häen på br den en bkhoen. Den lde därmed llför mycke k på de be och öerlde hen, om ne längre kunde erk om en fjäder. Efer korrgerng och blnerng e häen ner de dgonl benpren mdg och ege ble 40 cm längre. Häen opphghe ökde deuom eär, och den föll från 1.17 ll 1.11,5, d... de rekord. E nn exempel om Mru Hedenberg nämnde r ydlg hur häen bör e om en end enhe. Efer häen hde flm de dgrmmen krfg oregelbundenheer frmhorn och br må problem bkll. Den llför nbb drgn luen r de or probleme fnn fnn frmhorn. Nän en llfällghe beämde mn emellerd genomför en nerblockd bkbe och, hör och häpn, de lll probleme bkhorn fönn mdg om frmbenen röreler ble perfek, lke r ännu kgre. De de på e ydlg ä e le problem bkhorn kunde ork e or problem frmhorn, om dock egenlgen r e ekundär problem. o 38

6 ne På bnn För ge öd å forknngrbee nlyerde Mru Hedenberg och hn em före loppe rörelern ho ll här om r nmäld ll e och mm lopp. De kunde på å oberer och underök de här om enlg dorn hde de me regelbundn rörelern. Reule efer loppe r odkubel: de här om kom på för, ndr och redje pl r de om hde me regelbundn röreler. En dem hde ne perfek röreler men kom ändå på redje pl. En nly de npelde loppe de den klrde de för re under loppe br, men ble rö efer de ndr re och prng ojämn på upploppe, lke yne med blo ög, men häen ble ne dklfcerd domrn. Om loppe hde r 100 meer längre hde häen prung oren och dk. Hemlgheen är blnerng. I r kn en hä om är llför frmung ne ä ner n högr frmho och änr bkho mdg. Därför måe mn gör kon läre eller den. Konkre reul I e nn exempel om jg bende lndde häen på br den en bkhoen. Den lde därmed llför mycke k på de be och öerlde hen, om ne längre kunde erk om en fjäder. Efer korrgerng och blnerng e häen ner de dgonl benpren mdg och ege ble 40 cm längre. Häen opphghe ökde deuom eär, och den föll från 1.17 ll 1.11,5, d... de rekord. E nn exempel om Mru Hedenberg nämnde r ydlg hur häen bör e om en end enhe. Efer häen hde flm de dgrmmen krfg oregelbundenheer frmhorn och br må problem bkll. Den llför nbb drgn luen r de or probleme fnn fnn frmhorn. Nän en llfällghe beämde mn emellerd genomför en nerblockd bkbe och, hör och häpn, de lll probleme bkhorn fönn mdg om frmbenen röreler ble perfek, lke r ännu kgre. De de på e ydlg ä e le problem bkhorn kunde ork e or problem frmhorn, om dock egenlgen r e ekundär problem. o 38

7 ne Skon degn När en bkho ko med rk å får häen mndre öd för frmådrnngen och måe därför d någon dpunk gör någo med n frmhor. De är å bkhorn röreler påerkr frmhorn. Mång eernärer pekr nbb på knän om orken ll rörelerelerde problem för de räck u för dg. De här yck rör n frmhor för nbb. I jäl erke fnn orken ll de of fnn bkhorn. Måle är få norml röreler. Därför kn de g r fulländg konrproduk ko bkhorn med rk å. Om mn ändå kor bkhorn med den ypen kor med rk å är de mycke kg lägg på dem å de är perfek cenrerde ån, för om ån är någo änd eller ur lnje kp en end konkpunk (nkeln på den medl eller lerl ån dodel) lke gör ledern rd. Demm gäller om rken är ur lnje eller för lång. I ådn fll lndr hoen end på den en rken, lke oundklgen kommer led ll problem. Därför måe mn hel den mä rörelern för mn lll mg kn få kdlg konekener. De e redn. Men em kulle äl dg åg häd holgere ne är å kg? Fredrkd-eme hr underök å p mång här de hr llräcklg med k underlg för kunn dr pållg och roärdg luer. På å kn de löj problemen ju där de lgger dold. Hel rörelenlyyeme är objek. Reulen kn drek för häen ägre, komple med röngenblder, flmer och dgrm, och på å ä punk för en mängd dkuoner. En hä med e le röreleproblem nänder of br 60 ll 80 % n kpce. Under ådn llkor är drömmen om å nnrcrkeln br ju de en ouppnåelg dröm. Efer en underöknng d cenre blr ränngen mer npd, eernären behöer ne komm u lk of och häen förbärr n preoner å den kn nn lopp. En ränre om lä ll n exo här ränng genomgå en rörelenly genomförde därefer nödändg förändrngr erknng och konng och uåg enre ll Åre ränre Norge. Sudenern d de forbldnngcener rber ockå på nomk exemplr, prec om d å go om ll horubldnngr. De nänder 1600 ben rje år, ben om deker yemk och grnk efer konng le holger? Dgen holger! Equ-EKG Nork lgerener, Indureen 3, 1614 Fredrkd, Norge Tel.: o 39