Handledning för tekniskt skydd av brottsoffer

Handledning för tekniskt skydd av brottsoffer Maria Agge 2010-04-29

PM 2 (14) Handledning för tekniskt skydd av brottsoffer Gäller för följande organisatoriska enheter Avser område/ämne Beslutad av Se PoA beslutsprotokoll nr 61/10 Version Gäller från och med Upprättad av Information 01.00 2010-04-29 Maria Agge INNEHÅLL 1 INLEDNING...3 2 SYFTE OCH MÅLGRUPPER...5 3 BEGREPP...5 3.1 Brottsoffer...5 3.2 Brottsoffersamordning...5 3.3 Lokalt personsäkerhetsarbete...6 3.4 Skyddsperson...5 4 RISKANALYS...6 5 STÖDJANDE ÅTGÄRDER...6 5.1 Kontaktperson...6 5.2 Inledande samtal...6 5.3 Säkerhetssamtal...7 5.4 Avslutningssamtal...7 5.5 Övrig information till brottsoffer...7 6 TEKNISKA ÅTGÄRDER...7 6.1 Instruktioner för larmtelefon SRT 306...8 6.2 Instruktioner för inspelningsenhet Vidicode Callrecorder CD300...9 6.3 Akustiska larm...9 7 BESTÄLLNING AV TEKNISKA HJÄLPMEDEL...10 7.1 Larmtelefon SRT 306...10 7.1.1 Beställning och leverans... 10 7.1.2 Garanti och support... 11 7.1.3 Förlustanmälan... 11 7.2 Inspelningsenhet Vidicode Callrecorder CD300...11 7.3 Akustiska larm...11 8 BROTTSOFFERSAMORDNINGEN...11 9 LÄNSKOMMUNIKATIONSCENTRALEN...12 10 UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETEN...13 11 DOKUMENTATION OCH DIARIEFÖRING...13 12 REFERENSER...14 13 BILAGOR...14

PM 3 (14) 1 Inledning Polisens brottsofferarbete bidrar till att uppnå polisens övergripande mål om att minska brottsligheten och att öka tryggheten, samtidigt som det ska underlätta för dem som utsatts för brott. Brottsofferarbetet kan bidra till att brottsoffer blir positivare till polis och till rättsväsendet som helhet, vilket i sin tur kan leda till att fler brott klaras upp. Brottsofferarbetet ska tillförsäkra brottsoffret relevant information, stöd och skydd. Det är viktigt för att minimera risken för fortsatt utsatthet, skada och lidande för den hotade personen. Bild 1 Polisens brottsofferarbete Med utgångspunkt från Polisens underrättelsemodell (PUM) och Polisens nationella utredningskoncept (PNU) tar Rikspolisstyrelsen fram verktyg och arbetsmetoder som kan vara ett stöd för polismyndigheterna i deras brottsofferarbete. Inom ramen för det arbetet har ett nytt modernt skyddspaket för hotade personer tekniskt skydd av brottsoffer tagits fram. Tekniskt skydd av brottsoffer innebär ett gemensamt nationellt arbetssätt vad gäller stöd och skydd till brottsoffer. Arbetsmetoden innebär att Polisen i första hand vidtar stödjande åtgärder, t.ex. säkerhetssamtal. De stödjande åtgärderna kan vid behov ske i kombination med tekniska hjälpmedel, t.ex. larmtelefon.

PM 4 (14) Bild 2 Skydd av brottsoffer Vilka åtgärder som ska vidtas i det specifika ärendet ska grundas på en strukturerad riskanalys vid våld på individnivå. En nationell enhetlighet vad gäller arbetssätt och teknik ökar myndigheternas möjligheter att samverka och stödja varandra. Exempelvis kan polismyndigheter låna teknisk utrustning av varandra vid en akut händelse. Målsättningen med tekniskt skydd av brottsoffer är att brottsoffer känner att de får det stöd som är relevant och befogat. Det har funnits anledning att se över Polisens skyddspaket då de larmtelefoner som används är omoderna, klumpiga och utan gps-funktion. Detsamma har gällt för de inspelningsenheter som har funnits på myndigheterna. Det har heller inte funnits något enhetligt sätt att arbeta inom Polisen. Skyddet för de drabbade har sett olika ut beroende på var i landet de drabbade har befunnit sig. Handledning för tekniskt skydd av brottsoffer bygger på den förstudie, Skydd av brottsoffer, som genomfördes av Rikspolisstyrelsen under

PM 5 (14) 2008. Av förstudien framgår att Polisen hittills har varit fokuserad på att ta fram tekniska lösningar för skyddspaket. Förstudien kom fram till att de polismyndigheter som satsar på information och stödjande åtgärder till brottsoffer ser ett minskat behov av tekniska lösningar. 2 Syfte och målgrupper Syftet är att skapa förutsättningar för att brottsoffer ska kunna få bra och likartat stöd och skydd oavsett var i landet de befinner sig. Handledning för tekniskt skydd av brottsoffer riktar sig till brottsoffersamordnare, personsäkerhetshandläggare och i tillämpliga delar till personal på länskommunikationscentralen. Handledningen ska vara ett stöd i den dagliga verksamheten. Här beskrivs både tekniskt skydd av brottsoffer, dvs. såväl stödjande som tekniska åtgärder, och praktiska rutiner, t.ex. inköpsrutiner av larmtelefoner och inspelningsenheter. Det finns flera handböcker och riktlinjer framtagna inom brottsofferområdet, t.ex. handbok och riktlinjer för Polisens hantering av det lokala personsäkerhetsarbetet, Handbok för Brott i nära relationer och Riktlinjer för Polisiära riskanalyser vid våld på individnivå. Detta dokument är ett komplement till dessa. 3 Begrepp 3.1 Brottsoffer Med brottsoffer menas alla personer som direkt utsatts för brott. Vidare avses indirekt drabbade, till exempel barn som växer upp i våldets närhet, personer som i sina yrken utsätts för hot och våld, och i tillämpliga delar även vittnen som hotas eller utsätts för våld. 3.2 Skyddsperson Skyddsperson är den person som har utsatts för eller förväntas utsättas för ett allvarligt hot mot liv, hälsa eller frihet och som efter en strukturerad riskanalys befunnits vara i behov av insatser inom brottsofferoch/eller personsäkerhetsarbetet. Begreppet skyddsperson kan även avse anhöriga till den som har utsatts för eller förväntas utsättas för ett hot. 3.3 Brottsoffersamordning Brottsoffersamordningen är den verksamhet som samordnar polisens brottsofferarbete, som i första hand omfattar information, stöd och hjälp för brottsoffer. Brottsoffersamordningen har även hand om vissa skyddsåtgärder som till exempel skydd av brottsoffer och uppföljning av besöksförbud.

PM 6 (14) 3.4 Lokalt personsäkerhetsarbete Det lokala personsäkerhetsarbetet är det operativa arbetet som polismyndigheten ansvarar för enligt 1 och 2 polislagen (1984:387), i syfte att på ett säkert och effektivt sätt ge ett adekvat skydd till en skyddsperson. Det lokala personsäkerhetsarbetet är en del av brottsofferarbetet. Personsäkerhetsverksamheten avser de skyddsåtgärder som efter en strukturerad riskanalys bedöms som nödvändiga men inte kan hanteras inom ramen för brottsoffersamordningen. 4 Riskanalys vid våld på individnivå 1 Vilka åtgärder som vidtas för att skydda den drabbade grundas på strukturerad riskanalys. För rutiner vid riskanalys se Riktlinjer för polisiära riskanalys vid våld på individnivå 2. Endast i undantagsfall kan beslut om tekniska åtgärder fattas utan att en strukturerad riskanalys gjorts. Det gäller till exempel vid akut hot när personal vid brottsoffersamordning/kut inte är tillgänglig. Beslutet gäller då för en kortare tid, tills en riskanalys har gjorts. Vid allvarliga akuta hotsituationer är det oftast lämpligare med andra skyddsåtgärder än larmtelefon. 5 Stödjande åtgärder Skyddspersonen behöver information om hur han eller hon kan agera för att undvika hotfulla situationer. 5.1 Kontaktperson Skyddspersonen bör få möjlighet till direktkontakt med en utsedd kontaktperson inom Polisen. Kontaktpersonen håller fortlöpande kontakt med skyddspersonen samt lämnar stöd och erforderlig hjälp i skyddsärendet. 5.2 Inledande samtal Det inledande samtalet med skyddspersonen syftar till att ge kunskap och förståelse för de skyddsåtgärder som kan behöva vidtas, och de krav som polisen kan behöva ställa på den enskilda individen och dennes anhöriga. Det kan till exempel vara att skyddspersonen måste vara delaktig genom att lämna information till kontaktpersonen vid förändringar, semester, byte av adress eller telefonnummer. Vid det inledande samtalet klargörs också skyddspersonens inställning till att skyddas och 1 Riskanalys motsvarar vad som tidigare benämnts polisiär hot- och riskbedömning. 2 Riktlinjer klara våren 2010.

PM 7 (14) hur motiverad han eller hon är till att själv bidra för att skydda sig. Om skyddspersonen redan på detta stadium inser att han eller hon inte vill ingå i skyddsarbetet kan det avbrytas. 5.3 Säkerhetssamtal Under ett säkerhetssamtal berättar man för personen vilka åtgärder som kan vara nödvändiga för skyddspersonen och dennes familj. Samtalet bidrar till att höja säkerhetsmedvetandet hos skyddspersonen och dennes anhöriga. Skyddspersonen bör informeras om vilka åtgärder denne själv kan vidta för att undvika hotfulla situationer, t.ex. på arbetsplatsen eller i bostaden. I samband med samtalen bör polisen tillsammans med skyddspersonen se över rutiner vad gäller resor till och från arbetsplatsen, skola, dagis m.m. och vad som ska göras om en akut situation uppkommer. 3 Ett säkerhetssamtal genomförs innan larmtelefonen lämnas ut. I de fall teknisk utrustning används är det viktigt att skyddspersonen får veta vad larmtelefon etc. innebär, dess tekniska begränsningar och hur det dagliga livet påverkas. 5.4 Avslutningssamtal När ärendet avslutas kan det vara lämpligt att hålla avslutande samtal med skyddspersonen. Det är viktigt att skyddspersonen informeras om varför ärendet avslutas. Vid samtalet får skyddspersonen även möjlighet att ge återkoppling på hur ärendet hanterats. Detta är viktigt för att få ett bra avslut, men också för att uppföljning och utvärdering ska kunna göras. 5.5 Övrig information till brottsoffer Polisen har enligt förundersökningskungörelsen en omfattande informationsskyldighet till personer som anmäler brott. Polisen ska bland annat informera om vilka andra myndigheter och organisationer som kan erbjuda stöd och hjälp. Vidare kan informationen bestå av en generell upplysning om hur polisen arbetar med brottsutredningar. Dessutom kan den drabbade behöva få information i det egna ärendet. 6 Tekniska åtgärder Vid behov byggs de stödjande åtgärderna på med ett tekniskt stöd. Polisen måste göra en strukturerad riskanalys och hålla förberedande samtal innan det blir aktuellt med tekniska hjälpmedel. Hjälpmedlen kan användas var för sig eller tillsammans. 3 Mera information finns i Personlig säkerhet, handbok Säpo m.fl. myndigheter, 2009.

PM 8 (14) 6.1 Instruktioner för larmtelefon SRT 306 Larmtelefonen är en gsm-telefon med inbyggd gps-mottagare. Larmtelefonen har tre knappar. En larmknapp (röd), en på/av-knapp och en knapp för uppringning av ett förprogrammerat nummer. När det inte är en akut larmsituation ska brottsoffret med hjälp av det programmerbara kontaktnumret komma till rätt kontakt inom polisen för allmänna brottsofferfrågor vad gäller information, stöd och skydd. För att starta larmtelefonen håller man på/av-knappen intryckt i minst 5 sekunder. Larmtelefonen indikerar sin status med tre olika ljusdioder. När ljusdioden för gsm blinkar upprepat, har larmtelefonen kontakt med gsm-nätet. När ljusdioden för gps blinkar upprepat, har larmtelefonen kontakt med gps-satelliter för att ge en gps-position. Ljusdioden för batteristatus blinkar med både grönt och rött beroende på batteriets status. När larmknappen trycks in och hålls intryckt i minst 2 sekunder startar larmsekvensen. Detta bekräftas genom att enheten kort vibrerar. Larmtelefonen skickar nu larmmeddelanden till Polisens inlarmsystem. 4 I larmmeddelandet ingår den senaste uppdaterade gps-positionen. Inlarmsystemet tar emot meddelandena och skickar dem till den länskommunikationscentral (LKC) som har larmobjektet upplagt i Storm, polisens IT-system för att hantera inkommande händelser. När larmet dyker upp i Storm och operatören kvitterar det, skapas en händelserapport. Det är då också möjligt för operatören att ringa upp larmtelefonen, i två timmar från det att larmsekvensen startades. Larmtelefonen skickar kontinuerligt meddelanden med sin gps-position till inlarmsystemet i två timmar. Detta möjliggör en presentation i KCkartan av senast kända position. Om man manuellt vill avbryta larmsekvensen efter att nödvändiga åtgärder vidtagits, kan man göra det genom att trycka in larmknappen på larmtelefonen i minst 10 sekunder. Larmtelefonen bekräftar detta genom två korta vibrationer. Det är dock fortfarande möjligt att ringa upp telefonen i två timmar från det att larmet initierades. Larmtelefonen ska laddas regelbundet, minst en gång om dagen. 4 Se kompletterande rutiner, PM daterat 2010-04-21 för de fall skyddspersonen befinner sig utanför länsgränsen. Kompletterande rutiner gäller tills projekten In-larm och Storm MA är klara.

PM 9 (14) 6.2 Instruktioner för inspelningsenhet Vidicode Callrecorder CD300 Inspelningsenheten är en minnesbaserad enhet med inbyggd cdbrännare som ger en möjlighet att dokumentera hotsamtal och överträdelser av besöksförbud som görs via telefoni. När enheten har anslutits till ett telefonuttag och nödvändiga inställningar gjorts spelas samtliga utgående och inkommande samtal in automatiskt. Om det senaste samtalet ska raderas kan detta göras direkt efter samtalet (inom 60 sek) alternativt kan en inspelning av ett pågående samtal stoppas, t.ex. om brottsoffret ringer upp någon och risken för hotsamtal är obefintlig. Välj lagringsformat WAV med kodek G.711 A-law som kan spelas upp direkt i en BasA-dator. Lagringstiden är då begränsad till 30 minuter i internminnet och 25 timmar på en cd-skiva. Under pågående samtal lagras samtalet automatiskt till cd-skivan. Om skivan blir full måste den bytas mot en ny vilket indikeras i enhetens display. Övriga lagringsformat som kan väljas i enheten medgör längre lagringstid men har då nackdelen att inte direkt kunna avlyssnas i en BasAdator. Övriga format kan spelas upp och hanteras med den separat medföljande mjukvaran. Denna mjukvara installeras på en fristående pc eller motsvarande 5. Installation i BasA är i dag ej möjlig. Observera att på grund av det begränsade internminnet kan ett samtal som pågått längre än 30 minuter inte helt raderas i efterhand på ett enkelt sätt. Om brottsoffret vill radera ett långt samtal måste internminnet tömmas manuellt och cd-skivan bytas ut mot en ny. Vid installation av enheten hos brottsoffret bör ett antal tomma cd-rskivor lämnas för byte vid behov. Som tillbehör till inspelningsenheten finns en kombinerad hörsnäcka/mikrofon. När denna kopplas till enheten och placeras i örat på brottsoffret spelar enheten in ett mobilsamtal om mobiltelefonen hålls till samma öra. Nödvändiga inställningar måste göras i enheten för att aktivera denna funktion. 6 6.3 Akustiska larm Ett akustiskt larm är ett litet portabelt larm som skyddspersonen kan bära med sig. Det akustiska larmet låter högt när det aktiveras. Huvudsyftet med detta larm är att brottsoffer ska känna sig tryggare. 5 Se bruksanvisning till Vidicode Callrecorder CD300. 6 Se bruksanvisning till Vidicode Callrecorder CD300.

PM 10 (14) Akustiska larm finns i två varianter: elektroniska och tryckluftsdrivna. Fördelen med ett elektroniskt larm är att när larmet har startats kan det lämnas och automatiskt larma. Ett tryckluftsdrivet larm kräver att man upprepade gånger trycker på det för att det ska larma. Elektroniska larm kräver ett batteri medan tryckluftsdrivna larm kräver en tryckluftspatron. RPS rekommenderar att ett tryckluftsdrivet larm används. Det ger ett mycket bra larmljud och kan förvaras under längre tid. Det är också enklare att hantera för användaren. Två produkter som RPS provat av denna typ är EMS Personlarm och Schrill Överfallslarm. Det är viktigt att informera om att tryckluftsdrivna larm är mycket skadliga för hörseln om de används på ett felaktigt sätt. 7 Beställning av tekniska hjälpmedel 7.1 Larmtelefon SRT 306 7 7.1.1 Beställning och leverans Larmtelefonen beställs genom Polisens IT-Webbshop av behöriga beställare. Artikelnummer IT-856. Larmtelefoner levereras komplett från RPS med ett Telia gsmabonnemang. Om man vet att det lokalt är dålig mottagning med Telia, kan Telenorabonnemang beställas som alternativ. Detta måste då anges i beställningen. Det medföljande abonnemanget och sim-kortet ska inte användas i någon annan telefon (larmtelefon eller annan mobiltelefon). Sim-kortet är sammankopplat med larmtelefonen vid leverans och identifierar larmtelefonen i systemet Inlarm. Beställaren ska ange om ett förprogrammerat telefonnummer ska läggas upp i larmtelefonen. Om inget nummer anges kommer denna funktion i larmtelefonen att vara inaktiverad. Vid leverans är larmtelefonen klar att använda men ett testlarm bör genomföras innan skyddspersonen får telefonen. Testlarm ska ske i samarbete med LKC som måste lägga upp larmobjektet i Storm för att larmtelefonen ska kunna identifieras i systemet när testlarmet sker. Fakturering av larmenheten och gsm-abonnemanget sker till beställaren från avtalad leverantör, SRT AB (Scandinavian Radio Technology). 7 Larmtelefon SRT 306 kostar (februari 2010) 3 485 kr, inklusive laddare, halsrem och bälteshållare.

PM 11 (14) 7.1.2 Garanti och support Eventuella garanti- och supportärenden ska anmälas till PAC:s supportcenter (020-666 999). Larmtelefonerna är individuppföljande och idnumret ska anges när man tar kontakt med supportcenter. Larmtelefonen ska alltid skickas in via RPS Polistekniksektionen för eventuella åtgärder. När en larmtelefon skickas in ska alltid en skriftlig beskrivning av problemet följa med, samt uppgifter om returadress och kontaktperson vid polismyndigheten. 7.1.3 Förlustanmälan Förlustanmälan av larmtelefon ska ske till PAC:s supportcenter. Om en ny larmtelefon ska beställas för att ersätta den förlorade ska denna beställning ske separat genom IT-Webbshopen. Ange vid förlustanmälan till Supportcenter om larmtelefonen ska ersättas eller inte. Telefonabonnemanget kommer då att spärras och ett nytt sim-kort följer med när den nya larmtelefonen levereras alternativt avslutas telefonabonnemanget. 7.2 Inspelningsenhet Vidicode Callrecorder CD300 8 Inspelningsenheten beställs genom Polisens IT-Webbshop av behöriga beställare. Artikelnummer IT-857. Inspelningsenheten levereras och faktureras direkt från avtalad leverantör, Saven Telekom AB. Eventuella garantiärenden hanteras av beställaren direkt med avtalad leverantör. 7.3 Akustiska larm RPS kommer inte att tillhandahålla akustiska larm. De gasdrivna larmen finns tillgängliga genom ett flertal försäljningskanaler. Vid inköp bör myndigheten skicka förfrågan på det antal som ska köpas till minst tre försäljningsställen. 8 Brottsoffersamordningen Brottsoffersamordningen ansvarar för att hålla skyddspersonen informerad om det praktiska kring tekniskt skydd, och för att relevanta stödjande och tekniska åtgärder genomförs. Syftet är att öka tryggheten för personer som utsatts för våld eller hot om våld. 8 Inspelningsenhet Vidicode Callrecorder CD300 kostar (februari 2010) 10 890 kr.

PM 12 (14) Beslutet om att låna ut larmtelefon och/eller inspelningsenhet fattas med utgångspunkt från strukturerade riskanalyser vid våld på individnivå. Vem/vilka som ansvarar för att fatta beslut om att låna ut larmtelefon och inspelningsenhet framgår av lokala rutiner. Beslutet är att anse som ett operativt beslut och går därmed inte att överklaga. När tekniska åtgärder är aktuella skrivs avtal med skyddspersonen på den utrustning som lånas ut, t.ex. larmtelefon. Det bör framgå av avtalet att skyddspersonen kan bli ersättningsskyldig vid skada eller förlust av utrustning. Brottsoffersamordningen ansvarar för att LKC får information att lägga in i Storm och för att uppdateringar sker för att säkerställa att aktuell information finns i systemet. Endast information om skyddspersonen kan läggs in i Storm. Information om den hotande finns i allmänna spaningsregistret, ASP. Översyn av information i Storm och ASP bör ske fortlöpande, till exempel om skyddspersonen ändrar adress. En översyn bör göras minst var tredje månad. Om skyddspersonen planerar att lämna länet måste en överflyttning till annan LKC ske. När ärendet avslutas ansvarar brottsoffersamordningen för att LKC får information om att uppgifter om ärendet ska tas bort från Storm. Skyddet ska vara en tillfällig lösning och regelbundet omprövas. Omprövning av beslut görs om det kommer in nya uppgifter, dock som längst tre månader efter att beslutet fattades. Om hotbilden består under en längre tid kan beslutet om teknisk skyddsutrustning förlängas. Utgångspunkten är emellertid att tekniska åtgärder inte är någon långsiktig lösning. Brottsoffersamordningen ansvarar för att det förs logg i ärendet, liksom för att det görs uppföljning av tekniskt skydd av brottsoffer. 9 Länskommunikationscentralen Larm från larmtelefoner beaktas alltid som överfallslarm, vilket innebär att LKC:s normala operativa åtgärder vid överfallslarm följs. 9 Vid ett inkommet larm ska larmtelefonen ringas upp från LKC för att möjliggöra tyst medhörning och/eller för att föra ett samtal med skyddspersonen. Telefonen svarar vid denna uppringning automatiskt och bekräftar detta med en enkel vibration. 9 Se kompletterande rutiner, PM daterat 2010-04-21, i de fall skyddspersonen befinner sig utanför länsgränsen. Kompletterande rutiner gäller tills projekten In-larm och Storm MA är klara.

PM 13 (14) Samtal till LKC bandas. Hur länge samtalen sparas framgår av lokala rutiner. Till larmobjektet i Storm kan en åtgärdskalender kopplas. I åtgärdskalendern kan man länka till bilder och andra dokument. Detta kan användas för att lägga upp en eller flera bilder på brottsoffret. För att brottsoffersamordningen ska kunna vidta relevanta stödjande och skyddande åtgärder och följa upp verksamheten bör det finnas lokala rutiner för hur LKC informerar brottsoffersamordningen om inkomna larm. 10 Uppföljning av verksamheten Det är viktigt att Polisen kan följa upp brottsofferverksamheten. En del i uppföljningen är att redovisa hur många skyddstelefoner/inspelningsenheter/akustiska larm som är i bruk hur länge en skyddsperson har skyddsutrustning antalet larm från skyddstelefoner vilka stödjande åtgärder som har vidtagits. För att följa ärendet kan en ärendelogg föras över alla aktiviteter i ärendet. Vidare kan man efter avslutat ärende skriva en erfarenhetsberättelse som förs över till en kunskapsbank. Där ska inga detaljer om individen framgå, utan endast utfallet efter olika insatser. 11 Dokumentation och diarieföring Ärenden om Skydd av brottsoffer diarieförs i A-diariet under saknummer 432-. Det är lämpligt att lägga upp ett årligt samlingsärende. Ärendemeningen ska vara allmänt hållen för att det sekretesskyddade innehållet inte ska röjas. Brottsoffersamordningen ansvarar för dokumentation och diarieföring av ärendet. För mer information kring arkivering och diarieföring se vidare Intrapolis Start/Arbetsstöd & regelverk/stödverksamhet/arkiv- och diariefrågor

PM 14 (14) 12 Referenser Riktlinjer för hantering av det lokala personsäkerhetsarbetet, RPS, 2009 Handbok för hantering av det lokala personsäkerhetsarbetet, RPS, 2009 Handbok, Brott i nära relationer, RPS, 2009 Riktlinjer för polisiära riskanalyser vid våld på individnivå (opublicerad), RPS Personlig säkerhet, handbok Säpo m.fl. myndigheter, 2009 13 Bilagor Bruksanvisning Vidicode Callrecorder CD300 Blanketter/mallar Ärendelogg Låneavtal Uppgifter till LKC/STORM