Sammanträdesprotokoll Sida 1 (13) Plats och tid Stadshuset 22 november, klockan 14.00 16.00 Beslutande Cecilia Lind (S) ordförande Henrik Wöhlecke (M) vice ordförande Annette Linander (C) ledamot Karl-Erik Malmgren (S) ledamot Lars Lindkvist (S) ledamot Claus-Göran Wodlin (M) ledamot Tony Hansson (S) ledamot Lars Månsson (S) ledamot Christine Melinder (M) ledamot Övriga närvarande Lesley Holmberg (FP) ersättare Kent Karlsson (KD) ersättare Sven-Olov Wallin (FP) ersättare Peter Melinder (M) ersättare Peter Sahlén (M) ersättare Tony Ekblad (M) ersättare Hans Andersson (C) ersättare Monica Eberyd (C) ersättare Bernt Nilsson (S) ersättare Irene Strand Inger Isaksson Snezana Krisanovic Stig-Åke Grönvall Arne Westerberg Rasmus Isaksson Ingela Cronholm Annie Haraldsson Åsa Mikkelsen Paavo Frick Elsa von Friesen Johanna Morin Johnny Roj Åsa Löfkvist Anita Ström Tim Hallin Peter Juterot Mats G. Odestål Anette Borglin, ordinarie Mariette Svensson, vik. NHR Lundabygden RBU SRF Ringsjöbygden Diabetsföreningen i Eslövs FUB DHR Tjejjouren i Eslöv Projektledare, VoO Säkerhetsstrateg, Klk Räddningstjänsten syd Utvecklingschef, Klk Vik. Folkhälsostrateg, Klk Byggnadsinspektör, MoS Ungdomsmottagningen Försäkringskassan Handledare Tyst kunskap Vik. Projektledare Tyst kunskap Polisen Tillståndshandläggare/ANDTsamordnare
Sammanträdesprotokoll Sida 2 (13) Utses att justera Henrik Wöhlecke Justeringens plats och tid Kommunledningskontoret den 4 december 2012 Paragrafer Nr 38-44 Sekreterare Ordförande Johanna Morin Justerande Cecilia Lind Henrik Wöhlecke
Sammanträdesprotokoll Sida 3 (13) 39 Tjejjouren i Eslöv berättar om sin verksamhet Ingela Cronholm från Tjejjouren i Eslöv informerar om föreningens tuffa och viktiga insatser. Föreningen startade 2009 av 7 ideella tjejer. Stödsökande tjejer har hela tiden ökat i antal, enligt följande 2010 86 st. stödsökande 2011 322 st. stödsökande 2012 (jan-okt) 442 stödsökande Den huvudskaliga verksamheten består av chattsidan. Tjejjouren får handskas med svåra och tunga problem: våldtäkt, självskadebeteenden, incest. Årligen arrangeras en manifestation på Alla Hjärtans Dag då tjejjouren uppmärksamma alla stödsökande genom att tända ett ljus för vare tjej som kontaktat dem under året. Tjejjouren finns till för tjejerna att stödja och tipsa dem om hjälp hos olika instanser som: sjukhus, psykologer, polisanmälan (endast om tjejen vill ha hjälp med det), eller tips om vad socialtjänsten kan bistå med. Genom chatten har tjejjouren tystnadsplikt men ingen anmälningsplikt. Tjejjouren tillhör Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS) och får genom dem en del utbildningar. Tjejjouren i Eslöv försöker rekrytera andra ideella tjejer främst genom facebook och hemsidan.
Sammanträdesprotokoll Sida 4 (13) Tjejjouren i Eslöv har mycket lite resurser till att bedriva sin verksamhet. De får ett verksamhetsstöd från ROKS, som de dock inte kan använda till fasta kostnader. Tjejjouren har inkommit med ansökan till Kultur- och fritidsnämnden. Problemet är att föreningsbidraget baseras på antalet medlemma i föreningen, Tjejjouren bedrivs ju ej medlemsbaserat. Kultur- och fritidsnämnden har dock utbetalat bidrag på 5 000kr. Vidare får ibland Tjejjouren bidrag från sponsorer eller privatpersoner. Tjejjouren uppmannas att inkomma med ansökan till kommunstyrelsen.
Sammanträdesprotokoll Sida 5 (13) 40 Om utmaningar i arbetet mot våld i nära relationer Annie Haraldsson är anställd på Vård- och omsorgsförvaltningen för att leda arbetet mot våld i nära relationer. Annie börjar med att ange olika möjliga förklaring till våld i nära relationer: etnicitet, ålder, funktionsnedsättning, klass, kön, religion och sexualitet. Den enda förklaring som all forskning och all erfarenhet visar på är kön. Annie ger en historisk tillbakablick i ämnet: 1965 förbjöds våldtäkt i äktenskap 1978 skapades den första kvinnojouren 1982 misshandel inomhus kan leda till allmänt åtal 1990 publicerades det första dokumentet som kopplade våld i nära relationer till kön och jämställdhet inom svensk politik. 1994 formuleras arbetet mot våld i nära relationer som ett mål i jämställdhetspolitiken. Det pågår en samhällsförändring gällande området våld i nära relationer. Sedan 1970- talet har frågan drivits och ägts av kvinnojourerna, nu har frågan övergått till att vara socialtjänstens ansvar. Vilken plats har då kvinnojourerna framöver? Vilka starka röster finns det om kvinnojourerna inte finns kvar? För tillfället får kommunerna statligt medel från socialstyrelsen för att bedriva det förebyggande arbetet mot våld i nära relationer, vilket gör att ambitionsnivån skiftar från kommun till kommun. Annie menar att vem som tar hand om problemet är en organisationsfråga.
Sammanträdesprotokoll Sida 6 (13) Framgångsrika kommuner i Skåne är bland annat Landskrona som byggt ett eget Kvinnohus, samt Malmö med sitt projekt Karin. På Karin finns under ett och samma tak polisen brottsutredare, socialt stöd från Malmö stads kriscentrum för våldsutsatta kvinnor, barn och ungdomar och män. Dessutom finns hjälp att få för dem som blivit polisanmälda. I lokalerna finns även möjlighet för personal från Rättsmedicinalverket att dokumentera yttre skador. Vidare redovisade Annie senaste statistiken på området: År 2011 skedde 79 anmälningar Fram till september i år, 2012 har 110 anmälningar gjorts Ovan stående siffror är statistik för Eslövs kommun, vissa av anmälningarna kan vara gjorda av samma person flera gånger. Kriscentrum i mellersta Skåne har än så länge under år 2012 tagit emot 24 våldsutsatta kvinnor samt 16 barn från Eslöv. För att kunna arbeta ännu effektivare mot våld i nära relationer tycker Annie att samhället i större utsträckning bör diskutera problemet med de stora könsskillnaderna i Sverige idag. Skolan har självklart en viktig del i att arbeta strukturerat för jämställdheten och att tydligt visa på alla människors lika värde. Våld i nära relationer är ett högt prioriterat område hos polisen. Eslövs kommun och polisen kan bli ännu bättre på att samverka inom området, samverkan över gråzonerna. En uppgradering av socialtjänstens it- system är under utveckling. Där matchning ska kunna göras mellan polisanmälningar och ärenden hos socialtjänsten. Utveckling av samarbete mellan Eslövs kommun och primärvården är också önskvärt. Avslutningsvis menar Annie att frågan Varför går han inte? Också bör diskuteras på ett djupare plan
Sammanträdesprotokoll Sida 7 (13) 41 Tyst kunskap ett arbetsmarknadsprojekt Peter Juterot, vik projektledare samt Tim Hallin, handledare presenterar arbetsmarknadsprojektet Tyst kunskap. Tyst Kunskap är ett arbetsmarknadsprojekt vars syfte är att skapa delaktighet, motverka utanförskap samt skapa förutsättningar till egenmakt för att människor som idag står långt ifrån arbetsmarknaden ska komma vidare ut i arbete eller studier. Tyst Kunskap startade den första februari 2012 och pågår fram till och med januari 2014. Det finansieras av Europeiska Socialfonden (ESF), Eslövs kommun och Arbetsförmedlingen. Målet är att så många som möjligt ska komma ut i arbete eller studier på så kort tid som möjligt. Projektet ska dessutom utveckla och implementera nya metoder och modeller som förkortar utanförskapet. Förutom att lotsa projektdeltagarna ut i anställning, studier eller till att starta eget, jobbar de med validering av informellt och ickeformellt lärande. Projektets namn syftar på den kunskap som alla människor bär med sig men som kan vara svår att verbalisera eller skriva ner. Ellen Key (1849-1926) skrev: "Bildning är det som är kvar sedan vi glömt allt vad vi lärt oss". I Tyst Kunskap vill man locka fram och använda sig av den inre drivkraft som ligger till grund för människors utveckling och vilja att själva kunna påverka sina egna liv. De ska också titta på metoder och modeller för hur man kan kommunicera denna kunskap, till exempel genom intyg och betyg. I projektet arbetar för närvarande sju personer med olika kompetens: handledare, studie- och yrkesvägledare, friskvårdsterapeut samt arbetsförmedlare.
Sammanträdesprotokoll Sida 8 (13) Deltagarna är en väldigt bred målgrupp och metoder som används är mycket individuellt anpassade. Vid uppstart skapas ett individuellt mål som sedan alla insatser syftar emot. Tyst kunskap syftar till att bredda bilden av drömjobbet och öka möjligheten till val för deltagarna. Målet är att ha 60 deltagare i projektet samtidigt, vilket det för tillfället är. Totalt har 80 personer än så länge under en period befunnit sig inom ramarna för projektet. Det är en jämn könsfördelning mellan deltagarna. 14 personer har gått vidare till arbete eller studier. Målet med Tyst kunskap är att deltagarna ska uppnå egen försörjning. De mänskliga vinsterna är också höga genom förbättrad anställdbarhet. Genom att få ut 14 personer hittills kan man räkna på samhällsekonomiska vinster på 5,6 miljoner. I januari kommer Tyst kunskap anordnar ett lär seminarium för att diskutera hur fortsättningen kan ser ut. Verksamheten bör bedrivas som ordinarie inte i projektform.
Sammanträdesprotokoll Sida 9 (13) 42 Brottsförebyggande arbete Säkerhetsansvarig informerar Åsa Mikkelsen, säkerhetsstrateg i Eslöv kommun redovisar kring två olika utvecklingsområden inom det interna säkerhetsarbetet för de 2000 ansällda inom Eslövs kommun. Information om Eslövs kommuns systematiska brandskyddsarbete (SBA). Efter en analys av området i maj 2011 kom följande fram: Ofullständig och bristfällig dokumentation Otillräckliga kunskaper om hur ett SBA ska utformas och genomföras Verksamheterna har olika varianter av dokumentation Det råder en stor osäkerhetskänsla bland verksamheterna Viljan finns ofta hos verksamheterna, men kunskap saknas Åsa visar statistik över antalet insatser till anlagda bränder i skolor per händelsetyp och timme mellan 2001-2010. De framgår tydligt att det är brand i byggnad främst under lunchtimmarna som är bekymmersamt. SBA behövs just för att undvika olyckor i samband med brand under verksamhetens öppentid. Nu har alla förvaltningar utsett brandskyddsamordnare samt brandskyddsombud, som alla genomgår en grundutbildning. All dokumentation har moderniserats och finns lättillgängligt på kommunens intranät, stor fokus har lagts ner på tydlighet och enkelthet. Policy och styrdokument är på väg till kommunfullmäktige.
Sammanträdesprotokoll Sida 10 (13) Information om personlarm och överfallslarm: Syftet med införandet av personallarm och överfallslarm i Eslövs kommun är att förbättra arbetsmiljön för arbetstagare och arbetsgivare där en otrygg arbetsmiljö kan uppstå. Det är mycket viktigt att medarbetare i Eslövs kommun ska uppleva sin arbetsmiljö som trygg. Det finns tre olika mobila lösningar: Personlarm kopplat till funktion inte person Överfallslarm personlig hotbild Polisens trygghetslarm Beslut om att få personlarm tas av medarbetarens närmaste chef, en riskbedömning görs och skickas som kopia till Fösam. Medarbetaren som får personallarm måste gå en Hot och våld utbildning. Hot och våld utbildningen innehåller följande kompontenter: Handhavande av enhet Identifiera och avvärja kritiska situationer Vad göra i skarpt läge? Hur gör jag när jag larmar? Vad händer när jag trycker? Hur sätter jag mig i säkerhet? Vad får jag lov att göra? Att vara förberedd För tillfället utbildar sig drygt 300 anställda och ca 100 personlarm har köpts in. Prioriterade grupper är: LSS, socialpsykiatri, fältare, socialsekreterare, ensamarbete, biblioteken, receptioner. Polisen informerar Statistik från 1 augusti till 22 november 2012: Totalt antal anmälda skadegörelser 150 st. Tillgrepp genom inbrott 79 st.
Sammanträdesprotokoll Sida 11 (13) Inbrott i bostad 33 st. Brott i nära relation 33 st, vilket är en ökning med 34 % jämfört med 2011. Mats G Odestål informerar vidare om att polisen i Skåne från och med 1 december 2012 starta upp en bostadsinbrottssatsning i Skåne. Både i Norge och i Danmark har man arbetat framgångsrikt mot bostadsinbrott, dessa metoder ska man nu anamma i Skåne. Satsningen i Skåne löper över 3 år. Trygghetsmätningen för polisområde mellersta Skåne 2012 är nu sammanställd. Mats kommer att informera kring denna på Rådet för Hälsa och Trygghet den 17 januari 2013. Räddningstjänsten informerar Paavo Frick uppmärksammade alla på de allvarliga trafikolyckorna som orsakats av vildsvin den senaste månaden. Detta är ett växande problem. Hembesök fortsätter och räddningstjänsten har snart varit runt hela Eslöv. Under 2013 kommer räddningstjänsten fortsätta med att kartlägga hur de kan förstärka brandskyddet för grupper med särskilt behov. Räddningstjänsten kommer stödja kommunerna i det systematiska brandskyddsarbetet. I Löberöd kommer en storsatsning genomföras under v. 37, år 2013. Satsningen går under namnet Utbilda hela byn.
Sammanträdesprotokoll Sida 12 (13) 43 Handikapporganisationerna informerar Handikapporganisationerna har inget att rapportera.
Sammanträdesprotokoll Sida 13 (13) 44 Övrigt Inget övrigt att rapportera.