Ämneslärarutbildning 7-9 2011-12-13 Ämnesblock historia 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp. Mål för ämnesblocket Ämnesblockets övergripande mål är att studenterna ska utveckla dels de generella kunskaper, färdigheter och den värderingsförmåga som fastställs i de nationella och lokala styrdokumenten i form av kritiskt tänkande, vetenskapligt förhållningssätt, interkulturell förståelse och självständighet, och dels de specifika kunskaper och färdigheter inom ämnesområdet historia som krävs för pedagogisk verksamhet inom grundskolans årskurser 7-9, dvs. kunskap om såväl ämnets vetenskapliga grund som lärande och undervisning inom området. Efter avslutat ämnesblock i historia om 112,5 hp ska de studerande kunna: Kunskap och förståelse visa god kunskap i historia som vetenskaplig disciplin och som skolämne såväl nationellt som internationellt, inbegripet metodfrågor inom historieundervisning och historisk forskning samt visa insikt om aktuella forskningsfrågor visa god kunskap om väsentligare historiska sammanhang med särskilt beaktande av ekonomiska, sociala, politiska och kulturella förändringsprocesser visa god kunskap om olika historiska förklaringstyper och perspektiv uppvisa förståelse av hur olika tolkningar och perspektiv på det förflutna präglar synen på nutiden och uppfattningar om framtiden uppvisa förståelse för betydelsen av att integrera internationella, interkulturella och globala perspektiv inom den egna undervisningen visa fördjupade kunskap och medvetenhet om centrala historiedidaktiska frågor, inklusive bedömning och betygsättning av elevers kunskaper och färdigheter i historia visa kunskaper om olika teorier om pedagogiskt ledarskap i ett historiskt, filosofiskt, internationellt och yrkesetiskt perspektiv, samt hur detta ledarskap kan komma till uttryck i historieundervisningen visa god förståelse för de möjligheter som digitala lärresurser ger för undervisningen i historia Färdighet och förmåga visa sin förmåga att välja stoff och förklaringar för att analytiskt kunna presentera och undervisa i historia tillämpa grundläggande källkritiska metoder på historiska framställningar och autentiskt källmaterial
tillämpa centrala historie- eller andra, relevanta, vetenskapliga perspektiv och metoder i form av självständiga analyser och tolkningar i såväl muntliga presentationer, som i olika skriftliga arbeten utifrån förefintligt källmaterial och kunskap, uppvisa färdigheter i att på ett vetenskapligt och självständigt sätt kunna formulera ett undersökningsbart historiskt problem samt genomföra och presentera nämnda undersökning. Studenten ska också självständigt och kritiskt kunna granska och diskutera andra studenters vetenskapliga arbeten utföra två självständiga examensarbeten utifrån väl avgränsade problem- eller ämnesdidaktiska frågeställningar som bl.a. visar på en förmåga att relatera till aktuell forskning inom historievetenskapens eller historiedidaktikens områden omsätta egna kunskaper inom historievetenskaplig teoribildning, problemområden och didaktik på ett sådant sätt att goda betingelser skapas för elevers lärande självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra och utvärdera undervisning i historia utifrån gällande styrdokument i den egna undervisningen välja innehåll, gestaltningsformer och arbetssätt i relation till gruppens och den enskilde individens lärande och till verksamhetens mål bedöma och värdera individers lärande och utveckling i samarbete med verksamma lärare Värderingsförmåga och förhållningssätt uppvisa självständig teoretisk och metodisk medvetenhet samt ha insikt i olika källmaterials potential och möjligheter reflektera självständigt och kritiskt över historieämnets mål och innehåll i relation till centrala historiedidaktiska och historieteoretiska frågeställningar, såväl som över det egna lärandet visa insikt i betydelsen av ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten och vid presentation av ämnesstoffet kritiskt granska egna och andras ämneskunskaper och färdigheter för att kunna identifiera egna och andras behov av ytterligare kunskaper inom ämnet Ämnesblockets delar och struktur Ämnesblocket består av tre terminers studier i historia inklusive ämnesdidaktik (90 hp), kärnkursen Didaktik och ledarskap (15 hp) inkl 7,5 hp VFU och ytterligare en VFU-perioder om 7,5 hp. Kärnkursen Didaktik och ledarskap integreras med den första VFU-perioden i historia. Kurserna fördelas på följande sätt: Termin 1 Historia I med didaktisk inriktning, 30 hp (grundnivå 1) Historiedidaktik I, 7,5 hp Svensk och nordisk historia, 7,5 hp Världshistoria I. Från forntid till ca 1700, 7, 5 hp Världshistoria II. Från ca 1700 till nutid, 7,5 hp Termin 2 Historia II med didaktisk inriktning, 30 hp (grundnivå 1) Den globala ekonomins historia, 7,5 hp Historiedidaktik II, 7,5 hp Metod- och teorikurs, 7,5 hp Uppsatskurs, 7,5 hp
Termin 3 Didaktik och ledarskap för ämneslärare 15 hp (grundnivå 1) Varav 7,5 hp VFU Termin 8 Examensarbete 1 för ämneslärarexamen, 15 hp (grundnivå 2) Termin 9 Examensarbete 2 för ämneslärarexamen, 15 hp(avancerad nivå) VFU i historia, 7,5 hp Innehåll och progression Kurserna har en inbördes progression, vilken innebär att studenten successivt utvecklar och fördjupar sina kunskaper och färdigheter i enlighet med examensordningen för ämneslärarexamen och Högskolan Dalarnas utbildningsplan. Progressionen kan ses i kursernas kunskaps- och färdighetsmål, i innehållet samt i studenternas arbetsformer. Studentens grad av självständighet och förmåga att ta eget ansvar för sina egna studier och undervisningsmoment utvecklas successivt. I samtliga delkurser läggs vikt vid ett mångkulturellt och genusmedvetet, reflekterande, synsätt. En enkel illustration av denna progression i relation till kursernas mål och innehåll ser ut på följande sätt: Termin 1 Under ämnesblockets första kurs, Historia I med didaktisk inriktning, introduceras i den första delkursen historia som vetenskaplig disciplin och som skolämne. Studenten får bekanta sig med frågor rörande bärande historievetenskapliga och metodologiska överväganden. Studenten introduceras också i historiedidaktiska perspektiv med utgångspunkt i grundskolans styrdokument. Delkursen avslutas med en mindre uppsats, i vilken den studenten tillämpar delar av kursinnehållet på något historiskt - empiriskt källmaterial. Parallellt med den förstnämnda delkursen läser studenterna en delkurs i vilken huvuddrag och utvecklingslinjer i svensk samt nordisk historia från forntid till nutid behandlas. Världshistorien från forntid till nutid behandlas och bearbetas på liknande sätt i kursblockets tredje och fjärde delkurser. I delkurserna förekommer olika typer av muntliga och skriftliga övningar, både enskilt och/eller i grupp. Utöver studierna i historia under den första terminen, så knyts studenterna till ett partnerområde/partnerskola och en VFU-lärare som undervisar i historia. Syftet är att den studerande redan från starten på programmet ska känna att studierna leder till den framtida yrkesprofessionen, och tillhörigheten till en partnerskola är då väsentlig. Två till tre fältdagar genomförs på skolan för att förbereda den kommande verksamhetsförlagda utbildningen under termin 3. Termin 2 Under ämnesblockets andra termin, Historia II med didaktisk inriktning, fortsätter studenten att utveckla och fördjupa sina kunskaper inom historia och historiedidaktik. En fördjupande, ekonomisk-historisk kurs rörande den globala ekonomins historia ges. Den syftar till att ge ett historiskt perspektiv på vår tids ekonomiska globalisering. På detta följer en ämnesdidaktisk kurs Denna delkurs syftar bland annat till att fördjupa den teoretiska grunden i historiedidaktik. De didaktiska studierna inriktas bland annat på strategier för hur ett akademiskt ämnesinnehåll kan transformeras till ett undervisningsinnehåll för skolan. Relationen mellan lärares undervisning i historia och bedömning/betygssättning av elevers kunskaper i ämnet, samt frågor om utvärdering av undervisning behandlas också. Hur IT och moderna medier kan berika och förändra lärande ti
historia ingår också. På detta följer en delkurs som vidare introducerar och fördjupar frågor och aspekter rörande historievetenskapliga överväganden och metoder. Den syftar till att utveckla studenternas förmåga att göra överlagda bedömningar, urval av källmaterial, metod, bearbetning och tolkning. I delkursen ingår också ett antal praktiska seminarieövningar. Terminen avslutas med en uppsats om 7,5 hp. Under termin 2 genomförs två till tre fältdagar vid partnerskolan. Termin 3 Studenter som väljer historia som ingångsämne läser under ämnets tredje termin kärnkursen Didaktik och ledarskap, som integreras med VFU i historia. Kursen Didaktik och ledarskap omfattar dels ämnesövergripande studier i ledarskap, dels historiedidaktiska moment som konkretiserar det allmänna innehållet och kopplar det till ämnet. Studenten förbereder sin VFU-period genom att studera bland annat planering och utvärdering, men också genom att tidigare momenten i historiedidaktik tas upp på nytt på ett konkret och undervisningsrelaterat sätt. Studenten utvecklar förmågan att kunna omsätta sina kunskaper och färdigheter i historia på ett sådant sätt att han/hon kan göra medvetna didaktiska val i relation till gruppens och den enskilde individens lärande och till verksamhetens mål. Studenten utvecklar också kunskaper i att analysera och bedöma elevers lärande och kunskapsutveckling. Kursen förutsätter således både goda ämneskunskaper och förståelse av det pedagogiska arbetets förutsättningar och mål. Strävan är att integrera det teoretiska och det praktiska genom att låta teori prövas på fältet och genom att praktiska erfarenheter diskuteras i teoretiska termer under högskoleförlagda seminarier. Kursen leds således av både högskole- och verksamhetsförlagda lärarutbildare. I fokus står under hela kursen det pedagogiska ledarskapet som lärare i historia. Termin 8 Under ämnesblockets fjärde termin fördjupar studenten sina kunskaper genom att självständigt genomföra ett vetenskapligt examensarbete utifrån en avgränsad ämnesdidaktisk problemställning. Examensarbete 1 är forskningsförberedande och inriktat på inhämtande av tidigare forskning av tydlig relevans för läraryrket. En viktig del av förberedelsen för detta skrivande är att studenten tar del av tidigare forskning inom sitt intresseområde. Examensarbetet ska dels bygga på de tidigare ämneskunskaperna, dels relatera till tidigare didaktiska kunskaper och erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen. På så sätt knyter examensarbetet an både till utvecklingen av den egna pedagogiska verksamheten och till aktuell ämnesdidaktisk forskning. Termin 9 Under denna termin fördjupar studenten sina ämnesdidaktiska kunskaper ytterligare genom att skriva sitt andra examensarbete. Också detta arbete utgår från en självständigt formulerad problemställning som anknyter till pågående ämnesdidaktiskforskning. Detta arbete kan bygga vidare på och fördjupa frågeställningen i Examensarbete 1. Examensarbete 2 innebär en progression gentemot det föregående arbetet, då insamlandet av empiri från fältet som ett underlag blir centralt. Arbetet ska knyta an till aktuell forskning och svara mot examensordningens krav på självständighet och vetenskaplighet. Arbetet syftar även till att förbereda studenten för den kommande yrkesrollen som ämneslärare i historia, och likaså bidra med ny kunskap till det kollektiva lärandet vid akademin samt bidra till utvecklingen av historieundervisningen vid studentens partnerskola.
Ämnesblocket avslutas med en sammanhängande VFU-period, under vilken studenten tar ett självständigt helhetsansvar för undervisningen i historia. Under VFU-perioden ges studenten möjligheter att omsätta sina ämneskunskaper inklusive de förvärvade kunskaperna han/hon fått genom de två examensarbetena, liksom de från den utbildningsvetenskapliga kärnan, i den egna pedagogiska verksamheten som ämneslärare i grundskolans årskurs 7-9. Det är också under denna avslutande VFU som studenten får chansen att visa att ha/hon uppnått examensmålen.