LÄS- OCH LITTERATURFRÄMJANDE BIDRAG OCH UTVECKLING KULTURRÅDETS SKRIFTSERIE 2015:4

LÄS- OCH LITTERATURFRÄMJANDE BIDRAG OCH UTVECKLING KULTURRÅDETS SKRIFTSERIE 2015:4

LÄS- OCH LITTERATURFRÄMJANDE BIDRAG OCH UTVECKLING KULTURRÅDETS SKRIFTSERIE 2015:4

Tryck: Taberg Media Group Omslag: TT bildarkiv Statens kulturråd 2015 ISSN 1654-210x ISBN 978-91-87583-09-4 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se Webbplats: www.kulturradet.se

INNEHÅLL Inledning sid. 5 Sociala och intima läsakter sid. 6 Statligt stöd till läs- och litteraturfrämjande kort historik sid. 8 Bidrag till läs- och litteraturfrämjande en översikt av stödformer sid. 9 Stödda läs- och litteraturfrämjande projekt ett urval sid. 11 Utvecklingsområden sid. 13 Hantering av bidragsansökningar sid. 17 Bedömningskriterier och ekonomi sid. 18 Ansöknings- och beredningsprocessen sid. 20 Ekonomisk statistik över bidrag, läs- och litteraturfrämjande insatser 2011 2014 sid. 21 Ekonomisk statistik över regionalt utvecklingsbidrag 2011 2014 sid. 25 Ekonomisk statistik över litterära evenemang i bokhandeln 2011 2014 sid. 26 Villkor för stöd sid. 27 Uppföljning redovisning sid. 28 Nationella minoriteters litteratur sid. 29 Horisontella perspektiv sid. 30 Saklighet och opartiskhet sid. 32 Referenser sid. 33 Bilagor sid. 34 Bilaga 1: Generella villkor Bilaga 2: Läsfrämjande projekt, intäkter och kostnader Bilaga 3: Litterära evenemang, intäkter och kostnader Bilaga 4: Karta över landets producenter av läs- och litteraturfrämjande (urval) Bilaga 5: Organisationer som beviljats medel inom området läs- och litteraturfrämjande

INLEDNING Ett av huvuduppdragen inom läs- och litteraturfrämjande är att motverka den tydliga tendensen till minskat läsintresse, inte minst bland barn och unga. Det är ett av skälen till att Kulturrådet har fått i uppdrag av regeringen att ta initiativ till, samordna och följa upp läsfrämjande insatser av nationellt intresse. Kulturrådet har genom åren bedrivit läs- och litteraturfrämjande genom att stötta åtskilliga stora som små satsningar som på olika sätt bidrar till en aktiv läskultur, spridning av litteratur och gynnar litteraturen som konstform. Kulturrådet har ett behov av att skapa en överblick över hur arbetet hittills bedrivits inom berörda stödformer vad har stöttats och prioriterats? Vilka arbetssätt och rutiner har tillämpats av myndigheten? Var finns en utvecklingspotential och förbättringsområden? Huvudambitionen med föreliggande rapport är att besvara dessa frågor, för att på så sätt synliggöra vilka möjligheter som finns att bedriva läs- och litteraturfrämjande, utifrån såväl nationella, regionala som lokala perspektiv. Rapporten innehåller genomgång och analys av Kulturrådets bidragshantering som berör läs- och litteraturfrämjande insatser inom olika stödformer. Den innehåller exempel på stödda projekt, ansökningsprocessen, statistik och andra relevanta aspekter på bidragsgivningen. Resonemang om genomförda och redovisade projekt och statistiska uppgifter är hämtade från perioden 2011 2014 medan diskussion och analys av bidragshantering, prioriteringar och problemområden i huvudsak är förankrade i arbetssätt som tillämpas 2015. Med utgångspunkt i fördelningar av stöd, aktuella tendenser och forskning har Kulturrådet även identifierat en serie angelägna utvecklingsområden inom läs- och litteraturfrämjande i stort, som redovisas i ett eget avsnitt. 5

SOCIALA OCH INTIMA LÄSAKTER Vad är läsfrämjande? Hör jag ordet läsfrämjande en gång till kommer jag att kräkas sa bibliotekarien och skribenten Jenny Lindh på ett seminarium som Kulturrådet arrangerade på bokoch biblioteksmässan i Göteborg för ett par år sedan. Läsfrämjande fungerar i vissa fall som en slentrianmässig term i läs- och litteratursammanhang där läsaren och läsakten på olika sätt står i centrum, i syfte att legitimera verksamhetens trovärdighet och ambitioner. Begreppet läsfrämjande är mångtydigt, och används i en rad olika sammanhang, med skiftande syften. Så vad är egentligen läsfrämjande? För att förtydliga att Kulturrådets läsfrämjande arbete är en del av kulturpolitiken definieras begreppet i Kulturrådets handlingsprogram för läsfrämjande enligt följande: Läsfrämjande är att: göra läsare av läskunniga öppna vägar till litteraturen för den som inte läser öka tillgången till en mångfald av litteratur på olika språk och i olika format för läsare i alla åldrar ge fler möjlighet till en konstnärlig upplevelse genom litteratur ta bort hinder för läsning, bredda en repertoar och stärka läsarens självtillit och läsaridentitet Denna breda definition synliggör vikten av att verka för läsande på flera plan, från såväl lokalt, regionalt som nationellt håll. Att öppna vägar till läsning och att sprida en mångfald av litteratur görs genom såväl omfattande projektsatsningar som enklare arrangemang. Vare sig satsningen innebär metodutveckling för bibliotek, aktivt deltagande i skrivarworkshops eller publika läs- och litteraturfrämjande arrangemang, kan man på en rad olika sätt öppna vägar till litteraturen, ta bort hinder för läsning och bredda en repertoar för läsaren. Läsande förebilder och läsning som social gemenskap har ökat i betydelse för det läsfrämjande arbetet. Läsning innebär ett möte mellan läsare och text där läsaren tolkar texten utifrån egna erfarenheter, referensramar och föreställningsvärldar. I mötet med andra läsare och i en läsargemenskap stärks läsaridentiteten. Samtalen om den gemensamma läsupplevelsen stimulerar och utmanar fantasiförmågan, intellektet och kreativiteten, vilket är egenskaper som läsfrämjare på många olika sätt kan ta vara på och sprida intresse för. Fyra nyckelord för litteraturfrämjande En förutsättning för att kunna finna vägar till litteraturen och etablera ett aktivt läsande är en god tillgång på litteratur. Men det räcker inte med att litteraturen finns tillgänglig på nära håll, den behöver även synliggöras för att den ska nå fram till de läsare som inte orienterar sig vant i litteraturutgivningen, eller har vänner, föräldrar eller andra närstående som gör det. Litteraturen kan exempelvis synliggöras i form av samtal med engagerade medläsare, i författarsamtal, i skyltfönster, kort sagt att böckerna finns tillgängliga och används aktivt, vilket sker inte minst på bibliotek och hos bokhandlare. Viktiga exempel på andra litteraturförmedlare som bidrar aktivt till att främja litteraturintresse är lärare och kritiker. Lärarens roll och betydelse i sammanhanget behandlas inte i denna rapport, då Kulturrådets uppdrag för läs- och litteraturfrämjande ligger utanför skolundervisningen. För utförliga diskussioner av lärarens roll och uppdrag som läs- och litteraturfrämjare hänvisas istället till Magnus Perssons bok Varför läsa litteratur? samt Skolverkets rapport Vad händer med läsningen? En kunskapsöversikt om läsundervisningen i Sverige 1995 2007. Det finns däremot anledning att titta närmare på kritikerns roll i detta sammanhang. Skribenten Carl-Johan Malmberg menar i en SvD-krönika att kritikerns främsta uppgift är att utpeka, påminna, välja och vägleda. Det kan göras genom att framhålla det värdefulla i dagsaktuella nyutkomna böcker men även genom att påminna om klassiker och bortglömd litteratur. Att välja vad som är viktigt i bokfloden och ange varför, skriver Malmberg, det måste kritikern kunna svara på. Att utpeka, påminna, välja, vägleda dessa litteraturförmedlande handlingar behöver inte begränsas till kritikerns uppdrag. De kan även sägas fungera som nyckelord för hur litteratur synliggörs över hela främjandefältet vare sig det handlar om lärare, bibliotekarier, kritiker, bokhandlare, författare. Ur den breda och snabbt strömmande bokfloden behöver enskildheter fångas upp samt vägledningsinsatser som i sin tur kan öppna upp för möten med andra besläktade böcker och texter. Utifrån dessa fyra nyckelord är det möjligt att tillämpa en långsiktig inställning till hur intresse och engagemang för litteratur och läsande kan byggas. I en tid då den lokala bokhandelsnäringen är ytterst begränsad, och kritiken i dagspress och andra medier blir allt mer kringskuren, är det särskilt angeläget att litteraturutbudet synliggörs fullt ut för den läsande allmän- 6

heten via litterära evenemang, bibliotek, poesiuppläsningar, litterära workshops, kort sagt genom de aktiviteter som sammantaget kan kallas litteraturfrämjande. Att främja konstformen Som formulerats ovan är det ytterst angeläget att bidra till spridningen av litteratur som ett led i arbetet med att utveckla en aktiv läskultur. Ännu en viktig litteraturfrämjande ambition är att stärka och gynna litteraturen som konstform. Inte sällan sammanstrålar dessa ambitioner i en och samma litteraturfrämjande aktivitet Kulturrådets distributionsstöd av litteraturstödda böcker till landets bibliotek är ett exempel på det, som gynnar såväl litteraturutgivningen som tillgången på kvalitetslitteratur. Läs mer om litteraturstöd och distributionsstöd under rubriken Distributionsstöd till litteratur. Att litteraturen som konstform stärks och gynnas behövs för att hela det litterära systemet ska bära och fungera fullt ut från de litterära upphovspersonerna till bokmarknaden. Men som framhålls i litteraturutredningen är den mest grundläggande förutsättningen för ett fungerande system att det finns en läsandets kultur som bär upp det läsningen och litteraturen förutsätter varandra. Utan litteratur, ingen läsning. Utan läsning, ingen litteratur. Olika aktörer, olika verksamheter, gemensam inriktning I nuläget genomförs flera satsningar av regeringen för att stärka medvetandet om demokratin och dess grundläggande principer på alla nivåer i samhället, där målgruppen i arbetet främst är unga människor. I det sammanhanget är det viktigt att också påminna om att litteraturen som konstform är ett kraftfullt redskap för att förstå och sprida kunskap om hur demokrati fungerar, inte minst eftersom läsningen också är en aktivitet där det enskilda mötet med texten är en realisering av vad frihet och öppenhet kan vara. Läs- och litteraturfrämjande är breda begrepp som kan omfatta många slags aktiviteter, riktade till olika målgrupper. De genomförs och drivs på nationell, regional och lokal nivå, i både projektform och på olika strategiska plan. Oavsett om främjande drivs av organisationer i det fria kulturlivet, av bibliotek, regionala aktörer eller av bidragsgivande myndigheter, bidrar välplanerade läs- och litteraturfrämjande insatser sammantaget till att synliggöra litteraturens inneboende möjligheter till självförståelse och breddad samhällssyn. 7

STATLIGT STÖD TILL LÄS- OCH LITTERATURFRÄMJANDE KORT HISTORIK Höj standarden! Arbetet med att stimulera till läsning har en historia som innehåller en rad olika metoder, arbetssätt och ambitioner. Redan i 1982 års bokutredning konstaterades att området är så omfattande, metoderna så skiftande och aktörerna så många att det inte är lätt att beskriva var vi står idag. Så långt är beskrivningen fortfarande adekvat. Därefter konstaterades i utredningen att försök att stimulera till läsning nu har prövats under så lång tid att det är dags för en mer varaktig fortsättning. Utifrån ett statligt bidragsperspektiv kom Kulturrådets utvecklingsbidrag till folkbiblioteken att inrättas, i syfte att höja biblioteksstandarden men även till att stimulera experiment med och utveckling av nya former av biblioteksverksamhet (1985:528). Bidragen skulle bland annat användas till att utveckla den läsfrämjande verksamheten. Senare inrättades statliga stöd som särskilt skulle stimulera läsning bland barn och unga, närmare bestämt inköpsstödet för inköp av böcker till folk- och skolbibliotek samt bidrag till läsfrämjande insatser. Läsfrämjande effekter 1975 började den då relativt nystartade myndigheten Statens kulturråd att fördela litteraturstöd till boktitlar som publicerats av svenska förlag. 1974 års litteraturutredning låg till grund för förslaget som gick igenom i riksdagen. I utredningens betänkande föreslogs att förlagen för att erhålla stöd bör fullgöra en motprestation genom att tillhandahålla stödda titlar för vidare distribution till bibliotek skulle läsningen kunna ökas genom både lån och köp. Denna motprestation kom dock inte att utkrävas när bidrag började fördelas. I utredningen framhölls att stödet är utformat så att det kan förväntas ge goda läsfrämjande effekter, men det kom som sagt att visa sig att riktade insatser från statligt håll för att stimulera läsning skulle krävas för att dessa effekter skulle kunna uppnås. Inte minst på grund av att förslaget om ett distributionsstöd inte införlivades när stödordningen sjösattes 1975. konstformen och litteraturens spridningsmöjligheter inrättades samma år som distributionsstödet ett stöd till litterär evenemangsverksamhet. Till en början styrdes evenemangsstödet av förordningen om statsbidrag till läsfrämjande insatser (1998:1386) där det stod att bidrag i första hand skulle ges till insatser bland barn och unga. Som ett led i arbetet med att utveckla stödformerna inom läs- och litteraturområdet och att minska detaljstyrningen beslutade regeringen 2010 om en ny förordning som omfattade litteratur, kulturtidskrifter och läsfrämjande, och som därmed ersatte de olika förordningarna inom dessa områden. Genom denna nya förordning (2010:1058) kunde även andra målgrupper än barn och unga nås av stöd till läsfrämjande insatser respektive litterära evenemang. Stödet till litterär evenemangsverksamhet söktes de första åren av organisationer och ideella föreningar som återkommande arrangerade till exempel poesifestivaler, uppläsningskvällar och poetry slam-arrangemang. Nya koncept, nya stödformer Gradvis med åren blev ambitionen i allt fler evenemangssatsningar delvis läsfrämjande till karaktären nya workshopkoncept, skrivarcirklar och andra insatser som upplöste gränsen mellan publik och deltagare utvecklades. Vid sidan av denna utveckling kom många av projektansökningarna inom stödet till läsfrämjande att innehålla publika moment. Det kunde konstateras att läs- och litteraturfrämjande arbetssätt hade utvecklats i en riktning som inte fullt ut motsvarades av Kulturrådets stödformer. 2015 slogs därför två i grunden olika stödformer samman stöd till läsfrämjande insatser och stöd till litterära evenemang blev ett och samma stöd till läs- och litteraturfrämjande insatser. Distributions- och evenemangsstöd Först 1999 etablerades ett distributionsstöd till biblioteken av litteraturstödda titlar, efter förslag i betänkandet Boken i tiden där det stod att små förlag i synnerhet har mycket svårt för att distribuera smala titlar. Stödets litteraturfrämjande konsekvenser kan inte underskattas, då det bidragit till att tusentals titlar genom åren hamnat i bibliotekens utlåningshyllor. För att ytterligare stärka 8

BIDRAG TILL LÄS- OCH LITTERATURFRÄMJANDE EN ÖVERSIKT AV STÖDFORMER Kulturrådets bidragsgivning till läs- och litteraturfrämjande insatser sker inom en rad olika områden. Projektstöd fördelas till ett brett spektrum av verksamheter som äger rum i Sverige. Kulturrådet har även under en begränsad men nu avslutad period fördelat stöd till bokhandlar som arrangerar litterära evenemang samt till studieförbunden, efter ett förslag lämnat av Litteraturutredningen. Utöver projektstöden fördelas även inköpsstöd för folk- och skolbibliotek. Ytterligare en litteraturfrämjande insats är litteraturstödet, som förutom att vara ett förlagsstöd även innefattar distributionsstöd till bibliotek. Slutligen bör även de litteratur- och läsrelaterade utvecklingsprojekten som drivs inom ramen för regional kulturverksamhet nämnas, som finansierats med utvecklingsbidrag från Kulturrådet. Stöd till läsfrämjande insatser och litterära evenemang Stöd till läsfrämjande insatser och till litterära evenemang i Sverige fördelades tidigare inom två skilda bidragsformer. Dessa har från och med 2015 uppgått i en bidragsform, då det litteraturpolitiska målet är gemensam för bägge verksamheter: Alla i Sverige ska ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. Bidrag till läs- och litteraturfrämjande insatser ska leda till att detta mål uppnås, dels genom att främja och stödja metoder för läsfrämjande verksamhet och dels genom bidragsgivning till poesi- och berättarfestivaler och andra evenemang riktade till en bred allmänhet där professionellt verksamma författare medverkar. En betydande andel av bidragsmedlen till läsfrämjande fördelas till folkbibliotek/kommuner, vilket i stora delar fungerat som ett utvecklingsstöd för bibliotekens läsfrämjande arbete. På senare år har dock andelen fria aktörer i kulturlivet som driver läs- och litteraturfrämjande insatser blivit fler, vilket återspeglas i bidragsgivningen. Bidrag till läsfrämjande- och evenemangsverksamhet fördelas med stöd av förordningen (2010:1058) om statsbidrag till litteratur, kulturtidskrifter och läsfrämjande insatser. Där står att statsbidrag får ges till den som anordnar evenemang eller bedriver annan verksamhet för att sprida litteratur eller kulturtidskrifter i Sverige, samt till den som anordnar läsfrämjande insatser, exempelvis kommuner, skolor, bibliotek och bokhandlar. Vid fördelningarna ska det särskilt beaktas att stödet får en god spridning över landet, framgår vidare i litteraturförordningen. Stöd till bokhandlar och läsfrämjande arbete i regionerna tidsbegränsade och avslutade satsningar Efter ett förslag från litteraturutredningen beslutade regeringen 2011 om en treårig satsning i syfte att främja läsningen och öka tillgången av kvalitetslitteratur. Satsningen omfattade evenemangsstöd till bokhandlar, stöd till regional och lokal samverkan kring läsfrämjande arbete samt stöd för digitalisering av förlagens backlist. Av dessa tre områden rör de två förstnämnda i en direkt mening läsfrämjande arbete, medan förlagsstödet till digitalisering är en litteraturfrämjande åtgärd som bidragit till att e-boksmarknaden utökats med hundratals titlar inom kvalitetslitteraturen. Satsningen omfattade en miljon årligen för respektive stödområde. Många bokhandlar har en viktig roll som arrangör av författarevenemang, som framhålls i litteraturutredningen, och det finns ett stort värde i att ett brett urval av böcker synliggörs i offentliga rum där människor ofta vistas. Vid sidan av biblioteken har bokhandeln en viktig roll i detta avseende. Det har det tillfälliga bokhandelsstödet bidragit till, genom att bokhandlar från hela landet har sökt och tagit del av tillgängliga bidragsmedel. Efter att satsningen avslutats 2014 kan bokhandlar med en etablerad programverksamhet, som arbetar aktivt med att stärka litteraturens ställning och öka läsandet, söka ordinarie stöd till läs- och litteraturfrämjande insatser. Inom försöksperioden har stöd under två års tid fördelats till metodutvecklande försöksverksamhet som syftar till att finna nya former för samarbete mellan folkbiblioteken och det civila samhällets organisationer i det läsfrämjande arbetet. En sådan satsning, som Kulturrådet delfinansierat, är Läsbryggan ett tvåårigt samarbetsprojekt mellan bibliotek och ABF Västernorrland. I litteraturutredningen betonas vikten av att genomföra insatser för att minska skillnaderna i befolkningen i stort vad gäller kunskap om läsningens betydelse. En ambition med projektet Läsbryggan är just att uppnå detta, med inriktning på pojkars och mäns läsning. Ett uttalat långsiktigt mål har även varit att genom projektet etablera kanaler och mönster för fortsatta samarbeten mellan ABF och biblioteken. Inom ramen för denna tidsbegränsade satsning för att främja litteratur och läsning har medel under ett års tid använts för att förstärka det internationella litteratursamarbetet, framför allt inom verksamhet som rör översättning av svensk litteratur i utlandet. 9

Inköpsstöd för folk- och skolbibliotek Bidraget syftar till att användas för inköp av främst barnoch ungdomslitteratur men också för inköp av vuxenlitteratur som främjar barns och ungas intresse för läsning. Stödet är riktat både till folk- och skolbibliotek och söks kommunvis. Alla kommuner kan söka stödet och i bedömningen prioriteras insatser som bygger på långsiktighet samt delaktighet hos elever och lärare. 2014 sökte 250 av Sveriges 290 kommuner stödet varav 242 beviljades. Från och med 2015 måste kommunerna enligt lag ha en aktuell och giltig biblioteksplan. Saknas en plan ska fullmäktigebeslut om att en sådan kommer att tas fram lämnas till Kulturrådet i efterhand. I annat fall kan kommunen bli tvungen att återbetala hela eller delar av bidraget. Distributionsstöd till litteratur Sedan 1970-talet fördelar Kulturrådet stöd till utgivning av litteratur inom det så kallade efterhandsstödet. Efter att en bok utkommit på marknaden kan det utgivande förlaget ansöka om litteraturstöd, varefter Kulturrådets arbetsgrupper enligt peer-reviewprincip fattar beslut om eventuellt bidrag, efter delegation av Kulturrådets styrelse. Det finns fyra arbetsgrupper inom vilka de inkommande ansökningarna/titlarna fördelas: skönlitteratur, facklitteratur, barn- och ungdomslitteratur samt bildverk och serier (inom bildverk innefattas publikationer inom konstområdet såsom artist books, fotoböcker, konstteori, kvalificerad utställningsdokumentation, arkitektur). Integrerat i litteraturstödet är sedan 1990-talet ett distributionsstöd. Det innebär att den utgivare som erhåller bidrag ska tillhandahålla ett visst antal exemplar av titeln ifråga för distribution till folkbibliotek, för vilken ersättning utbetalas av Kulturrådet. Leveranserna för distribution är fraktfria för förlaget. Inom detta distributionssystem fördelar staten litteraturstödda titlar till landets samtliga kommunala huvudbibliotek. Ambitionen med distributionsstödet är att bidra till ökad tillgång av kvalitetslitteratur, men för att stödformen ska kunna fungera fullt ut som en litteraturfrämjande insats förutsätts att biblioteken har etablerat ett aktivt förhållningssätt till böckerna som de tilldelas. Då det har visat sig att relativt få bibliotek använder sig av distributionsstödet i det läs- och litteraturfrämjande arbetet verkar Kulturrådet för att stimulera ett engagemang bland biblioteken för den kvalitetslitteratur som stödet omfattar. till insatser som stärker litteraturens roll i regionen och dels till biblioteksrelaterade projekt. De sistnämnda har i huvudsak gått ut på att kartlägga vilket läsfrämjande arbete som bedrivs regionalt, och hur resurserna kan fördelas och utvecklas, framför allt i samarbeten över regionsgränserna. Ett sådant samarbete finns till exempel mellan Värmlands län, Dalarnas län, Uppsala län samt Gävleborgs län. Majoriteten av dessa projekt är fleråriga och pågående, och i nuläget återstår att se hur dessa insatser tas tillvara och vidareutvecklas i praktiken i den ordinarie biblioteksverksamheten. Antalet läs- och litteraturfrämjande ansökningar inom det regionala utvecklingsbidraget som inte primärt berört biblioteksverksamhet har varit begränsade. Hittills har medel fördelats till projektet Romska berättelser som drivs av Författarcentrum Väst i Göteborg, och som har en god förankring i Västra Götalandsregionen genom turnéverksamheten Forum för poesi och prosa. Utvecklingsbidrag till regional kulturverksamhet Kulturrådet fördelar inom ramen för kultursamverkansmodellen utvecklingsbidrag till strategiska insatser av nationellt intresse. Gällande området bibliotek, läs- och litteraturfrämjande verksamhet har medel fördelats dels 10

STÖDDA LÄS- OCH LITTERATURFRÄMJANDE PROJEKT ETT URVAL Vare sig det handlar om att på olika sätt stimulera och upprätta enskilda möten mellan läsare och text eller om scenframträdanden och oförutsägbara möten mellan bland annat författare, läsare, bibliotekarier att stödja producenter av läs- och litteraturfrämjande verksamhet är en förutsättning för att många av aktörerna ska kunna driva sin verksamhet. I många fall finns det inte resurser att genomföra dessa satsningar, till exempel för att de ligger utanför projektägarnas ordinarie verksamhet. Eller på grund av att satsningarna förutsätter externa finansiärer då det av en eller annan anledning inte går att ta ut deltagaravgifter. Det är i dessa sammanhang som främjande bidragsgivning fyller sin funktion. Som framgår i avsnitten som behandlar ekonomisk statistik har finansiellt stöd till litteratur och läsfrämjande i flera fall varit avgörande för om ett projekt ska kunna äga rum eller inte. Nedan följer ett urval projekt som Kulturrådet delfinansierat, vid sidan av stöd från andra finansiärer. Bidrag har bland annat fördelats till att: etablera läsfrämjande sammanhang Projektet Give me five: barn, böcker, berättelser är ett samarbetsprojekt mellan förskolor och bibliotek i Västerbottens kommun. Det syftar dels till att fördjupa relationen mellan förskolor och bibliotek, dels till att utifrån barnen själva utforska bilderboken som konstnärligt medium, inte minst genom kreativt medskapande aktiviteter som pedagogisk metod. Projektet har genomförts med stöd från medverkande kommuner, Länsbiblioteket i Västerbotten, Region Västerbotten och Kulturrådet. utarbeta nya metoder för det läsfrämjande arbetet En omfattande inventering av läsfrämjande metoder hos folkbiblioteken i Sveriges sex södra län har genomförts och sammanställts i en rapport av forskaren Catarina Schmidt, som bland annat fungerar som intern kompetensutveckling och vidareutveckling av den läsfrämjande verksamheten. Detta regionala projekt har tilldelats medel inom stöd till läs- och litteraturfrämjande insatser då det har en nationell bäring samt är metodutvecklande. etablera samarbeten inom idrott och läsning Inom idrotten finns långtgående strategier för att motivera utövarna, vilket är egenskaper som på olika sätt kan föras över i litteratursammanhang för att motivera läsare. Det görs inom Kulturrådets satsning på idrott och läsande. I exempelvis Motala finns satsningen Motala läser idrott en vidareutveckling av satsningen Motala läser där unga idrottare fungerar som läsambassadörer. Under 2014 fick Kulturrådet i uppdrag av regeringen att i samverkan med region-, läns- och folkbibliotek arbeta för att litteratur tillgängliggörs för idrottande pojkar och flickor, i samråd med Riksidrottsförbundet. Satsningen har inte minst positiva effekter på genusområdet, och beskrivs närmare i avsnittet om jämställdhet. digitalt läsfrämjande Stöd har fördelats till Bokcirklar.se, en väletablerad samlingsplats för interaktiva boksamtal, samt till tjänsten Barnens bibliotek, en boktipsarsajt för barn som drivs av Kultur i Väst. Senast har Kulturrådet fördelat medel till projektet Barnens boktipsare, som ska utvecklas till en nationell boktipsartjänst knuten till folkbiblioteken. vidga litteraturens offentliga rum Kulturrådet har delfinansierat projektet Små fria bibliotek i Örebro, som är en svensk version av den amerikanska Little Free Libraries -rörelsen, där små hemmabyggda bokholkar placeras ut i bostadsområden och fylls med böcker som allmänheten bjuds in att dela med sig av och byta, med syfte att öka intresset för böcker och läsning. Örebroprojektet använder sig dessutom av de titlar som fördelas ut till landets huvudbibliotek genom Kulturrådets distributionsstöd av litteraturstödda titlar. En besläktad satsning som också erhållit stöd av Kulturrådet är tvättstugebiblioteket i Smedjebacken. I ett samarbete mellan studieförbundet ABF, Hyresgästföreningen och länsbiblioteket skapades ett bibliotek i anslutning till en tvättstuga i ett hyreshus med intentionen att på ett förutsättningslöst sätt kunna erbjuda vuxna och barn bokombudsutbildning, författarbesök samt böcker. tillgängliggöra litteratur på andra språk Tidskriften 10TAL har genomfört ett flertal integrationsprojekt i workshopform med litterära förtecken, som särskilt vänder sig till barn och unga i förortsmiljöer. Ett annat exempel är den interkulturella satsningen Molnskugga i Umeå, som befinner sig 11

i gränslandet mellan konst och poesi. I projektet har invandrarkvinnor skapat en performance-föreställning utifrån dikter av Tomas Tranströmer. Publika evenemang Projektstödet till läs- och litteraturfrämjande insatser har även bidragit till att förverkliga renodlade litterära arrangemang som vänder sig till en bred publik. Mer än 50 procent av de beviljade stöden till litterära evenemang vänder sig helt eller delvis till barn och unga och stimulerar och uppmuntrar till egna kreativa uttryck. Vissa är omfångsrika publik- och deltagarmässigt medan andra äger rum för en mindre publik. Inriktning, ambition och förutsättningarna varierar stort bland bidragsmottagarna. Exempel på stödda litteraturevenemang: Flera litteraturfestivaler med nationell och internationell räckvidd (Littfest i Umeå, Stockholms internationella poesifestival, Göteborgs Poesifestival m.fl.). Seriemässor och andra besläktade publika seriesatsningar (Stockholms internationella seriemässa, Seriefrämjandets aktiviteter m.fl.). Regionala författarturnéer vid bibliotek och på restauranger (Litteraturcentrum i Uppsala, Forum för poesi och prosa). Litteraturfrämjande insatser av författarorganisationer, till exempel Världsbokdagen, Världspoesidagen (Författarcentrum). Publika evenemang som arrangeras av berättarorganisationer (Ljungby berättarfestival, Fabula berättarfestival m.fl.). Bokhandlare runt om i landet med etablerad programverksamhet, som har en aktiv läs- och litteraturfrämjande hållning. Poetry slam-evenemang. Kulturrådet har vid flera tillfällen fördelat bidrag till den stad där Poetry slam- SM äger rum. Enskilda publika satsningar som bidrar till ökad internationalisering, vilket till exempel Moriska paviljongens litteraturprogram i Malmö gör. Det bör även nämnas att många projekt som beviljas stöd till läs- och litteraturfrämjande innefattar såväl publika uppläsningsarrangemang med professionella författare som läsfrämjande element utan publik såsom workshops, bokcirklar eller liknande. Det ligger nära till hands, dels på grund av att många yrkesverksamma författare ingår i läsfrämjande projekt och dels för att scenframträdanden i sig kan ha läsfrämjande effekter. Kulturrådet välkomnar projekt som integrerar uppläsningsformen som en del i det läsfrämjande arbetet då myndighetens erfarenhet är att de ofta blivit lyckade och når en bred krets av aktiva deltagare och publik. 12

UTVECKLINGSOMRÅDEN Kulturrådets kommande insatser för att öka läsningen hos barn och vuxna har under 2014 formulerats i ett handlingsprogram för läsfrämjande, på uppdrag av regeringen. I samverkan med andra aktörer i samhället ska Kulturrådet utifrån ett nationellt perspektiv initiera, samordna och följa upp läsfrämjande verksamhet utanför skolan. Handlingsprogrammet omfattar bland annat höjt stöd till litteraturutgivning på de nationella minoritetsspråken, ökat fokus på de yngsta barnen och vuxna som inte läser och stöd till folkbiblioteken för att arbeta läsfrämjande. I bidragsgivningen till läs- och litteraturfrämjande projekt har Kulturrådet historiskt sett arbetat med att stödja projekt som är betydelsefulla utifrån en nationell, lokal och/eller regional horisont. En grundprincip är att stödet ska få en god spridning över landet, det framgår redan av den förordning som styr Kulturrådets bidragsgivning inom läs- och litteraturområdet (2010:1058). Men hur ser behoven av insatser ut runt om i landet, hur skiljer de sig och vad bör satsas på? Vilka projekt har störst möjlighet att nå en bred krets av deltagare och en engagerad publik? Var saknas det helt initiativtagare till projekt och vilket är det bästa sättet att främja initiativ på en viss bestämd plats? Kulturrådet har med bakgrund i bidragsgivning, aktuella tendenser och forskning identifierat en serie angelägna generella utvecklingsområden inom läsoch litteraturfrämjande som redovisas nedan. Generella utvecklingsområden Litteraturens demokratipolitiska potential Som framgår av de nationella kulturpolitiska målen, som beslutades av riksdagen 2009, ska kulturen vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. Ett bärande grundelement i de kulturpolitiska målen är kulturen som demokratibärare den ska vara fri från yttre påverkan när den utövas men ska även representera sitt frihetsvärde och de kulturella uttrycken i landet ska sammantaget framstå som ett tydligt exempel på hur demokratipolitiken omsätts. Även specifikt litteraturpolitiska mål har fastställts av regeringen, vilket ska ses som en konsekvens av den demokratipolitiska potential som litteraturen besitter alla i Sverige ska ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. Som tidigare har framhållits är litteraturen som konstform ett kraftfullt redskap som öppnar upp för reflektion, diskussion och utveckling av demokratibegreppet i sig, vilket har bäring på de läs- och litteraturfrämjande projekten som bedrivs, oavsett dess specifika syfte och mål. I många av dessa projekt finns inneboende möjligheter att realisera litteraturens demokratipolitiska potential även om det inte är en uttalad ambition. Jämställdhet, mångfald, tillgänglighet horisontella perspektiv En förutsättning för ett öppet kulturliv är att såväl kulturutövare som övriga med inflytande över kulturlivet tar ett ansvar för kulturens tillgängliggörande kulturen ska vara tillgänglig för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund, kön, könsidentitet, könsuttryck, sexuell läggning eller funktionsförmåga. Kulturrådet ska som statlig myndighet stödja, samordna och driva på frågor om de horisontella perspektiven. Det är myndighetens övertygelse att ett kulturliv präglat av jämställdhet, mångfald och interkulturell utveckling bidrar till ökad kvalitet och tillgänglighet. Det är inte ovanligt att dessa frågor utgör en representativ välformulerad värdegrund i policydokument som kan visas upp vid behov, men saknar reell integrering i kärnverksamheten. Men ord måste omsättas i handling för att positiv förändring ska kunna åstadkommas. För att uppnå en positiv utveckling inom dessa områden förutsätts att samtliga parter som ingår i kulturlivet deltar aktivt i arbetet med frågorna som berörs i form av kontinuerlig eftertanke, handling, analys och inte minst självreflektion. Dessa horisontella frågor är ständiga utvecklingsområden för samtliga inblandade parter. Nationella minoriteters litteratur Kulturrådet fördelar medel till nationella minoriteters kulturverksamhet i form av särskilda stöd till löpande verksamhet och projekt som är av nationellt kulturpolitiskt intresse. Med nationella minoriteter avses judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. För att särskilt stimulera ökad utgivning av litteratur på de nationella minoritetsspråken har Kulturrådet, i enlighet med handlingsprogrammet för läsfrämjande, ökat tilldelningen av projektstöd för planerad litteraturutgivning med 100 procent 2015. I dagsläget finns förhållandevis få professionella utgivare av nationella minoriteters litteratur, och målet med bidragsgivningen är att få in fler ansökningar och höja kvaliteten på utgivningen. Vid 13

sidan av litteraturutgivningen bedrivs litteratur- och läsrelaterade projekt som berör nationella minoriteter runt om i landet, men det är fortfarande ett angeläget utvecklingsområde där mycket arbete återstår. Bland aktuella projekt kan bland annat nämnas Författarcentrum Västs satsning Romska berättelser i Västra Götaland. I Norrbottens län finns ett nystartat litteraturresurs-centrum i etableringsfasen, som särskilt kommer att arbeta med att på olika sätt stödja minoritetsspråkens ställning. Utifrån ett kulturpolitiskt perspektiv är nationella minoriteter i flera sammanhang prioriterade målgrupper inom kulturplaneringen, vilket framgår i såväl Kulturrådets regleringsbrev som i bibliotekslagen. I Kulturrådets regleringsbrev för 2015 anges att myndigheten i sin bedömning och uppföljning av de regionala kulturplanerna särskilt ska uppmärksamma landstingens arbete med att främja de nationella minoriteternas och i synnerhet romers kultur och kulturarv. I bibliotekslagen (2013:801) framgår att det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på de berörda språken. Dessa skrivningar understryker betydelsen av att målmedvetet arbeta för att integrera nationella minoriteter inom kulturvärldens olika verksamheter. HBTQ När det gäller läs- och litteraturfrämjande talas det ofta om barns rätt att utveckla sin läsning och relation till litteraturen, men alltför sällan är mänskliga rättigheter rörande hbtq-frågor på agendan. Kulturella uttryck har generellt sett en unik möjlighet att synliggöra och utmana normer. Inte minst när det gäller projekt och satsningar som berör barn och unga är det viktigt att lyfta fram, synliggöra och ge kunskap om olika könsidentiteter, könsuttryck och sexuella läggningar. För att inte tala om vikten av att påminna om den grundläggande mänskliga rättigheten att få leva med sin sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck för homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner. Litteraturen har i århundraden varit en arena för normbrott och frigörelse och är en ständig kunskapskälla som kan problematiseras och revideras. Det är hög tid att hbtq-frågorna synliggörs inom läs- och litteraturfrämjandeområdet. Breda mål förutsätter riktade insatser I de nationella kulturpolitiska målen, såväl som i de litteraturpolitiska målen, är utgångsläget inkludering: det handlar om allas rätt till kultur och litteratur. Att alla ska ges möjlighet att delta i eller ta del av kulturlivet innebär inte att samtliga satsningar som drivs inom berörda främjandeområden måste rikta sig till en bred krets av medborgare. Det inkluderande utgångsläget handlar snarare om att arbeta för att skapa ett brett sortiment av satsningar som gör att alla kan hitta något i utbudet som väcker intresse för att vilja delta, lyssna, läsa. För att kunna uppnå det målet krävs att insatser aktivt riktas till grupper som annars inte skulle uppsöka dem. I Kulturrådets kunskapsöversikt Med läsning som mål om metoder och forskning på det läsfrämjande området är en av slutsatserna att det läsfrämjande arbetet bör drivas utifrån att identifiera grupper med större behov än andra och arbeta gentemot dessa. Variation och bredd Runt om i landet bedrivs och planeras åtskilliga läs- och litteraturfrämjande projekt av organisationer som varierar i storlek, vilket också gäller projekten i sig. Denna storleksmässiga variation är eftersträvansvärd. Enligt Kulturrådets erfarenheter finns goda skäl att anlägga ett brett perspektiv när det gäller bidragsgivning till läs- och litteraturfrämjande projekt. Även om biblioteken intar en dominant roll i många läsfrämjande sammanhang görs åtskilliga innovativa insatser, i större och i mindre skala, på området av aktörer i det fria kulturlivet vars insatser, kunskap och engagemangsnivå bör tas tillvara i bidragsgivningen. Biblioteksverksamhet och läs- och litteraturfrämjande verksamhet utgör ett samlat område, enligt förordningen om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet (2010:2012). Detta breda samlade grepp ger goda möjligheter att främja samt fördela bidrag över hela spektrat av de läs- och litteraturprojekt som drivs i landet. På så sätt kan målet med landstingets bidragsgivning uppnås, det vill säga att bidra till en god tillgång för länets invånare av biblioteksverksamhet och läs- och litteraturfrämjande verksamhet. Specifika utvecklingsområden Digitalt läsfrämjande I Kulturrådets handlingsprogram för läsfrämjande lyfts digitalt läsfrämjande fram som ett strategiskt utvecklingsområde. Det är ett område som berör såväl nationella, lokala som regionala perspektiv. Kulturrådet har identifierat att det finns ett behov av insatser för barn i folkbibliotekens digitala kanaler. Parallellt med det behöver den nationella bibliotekskatalogen Libris bättre anpassas till folkbibliotekens behov. I arbetet med en nationell biblioteksstrategi blir digitalt läsfrämjande en viktig fråga. Kulturrådet har under 2014 fördelat medel till ett omfattande nationellt utvecklingsprojekt som ska generera läsfrämjande information om bibliotekens barn- och ungdomsböcker, varefter landets folkbiblio- 14

tek kommer att kunna ansluta sig till tjänsten. Projektet går under namnet Barnens boktipsare och drivs av Digitala biblioteket i Stockholm och Malmö. I Kungliga bibliotekets arbete med att utveckla Libris förs för närvarande diskussioner om att använda bokpresentationer ur publikationen Barnbokskatalogen i Librissystemets bokposter. Även denna satsning har bäring på de lokala och regionala planen, då Kungliga biblioteket arbetar för att fler folkbibliotek ska ansluta sig till Libristjänsten. Boken i centrum litteraturfrämjande och distribution Läsfrämjande aktiviteter utgår ofta från själva läsakten, genom att stimulera till ett engagerande möte mellan läsare och text. En konsekvens av det är i många fall en pragmatisk hållning till vad som läses läsningen i sig kan få en högre prioritet än texten. Men för att intresset ska kunna upprätthållas hos den nyvunna läsaren förutsätts aktiva litteraturfrämjande insatser, som placerar boken i centrum. Dessa insatser kan i många fall beröra digitalt läsfrämjande. Barnens boktipsare kan ses som ett exempel på en litteraturfrämjande insats, vilket även gäller Kungliga bibliotekets utveckling av Libris med integrerade bokpresentationer. Även Kulturrådet arbetar aktivt med att utveckla litteraturfrämjande insatser, inte minst genom distributionsstödet av litteraturstödda titlar som kommer biblioteken till del. En ambition med distributionsstödet är att bidra till ökad tillgång av kvalitetslitteratur, men efterforskningar har emellertid visat att förhållandevis få bibliotek i dagsläget använder sig av distributionsstödda titlar i det läsfrämjande arbetet. I en enkät som Kulturrådet skickade ut till folk- och länsbiblioteken 2011 framgår att ungefär vart fjärde bibliotek uppger att mer än hälften av titlarna används på detta sätt. Ett fåtal bibliotek uppger att de flesta titlarna inte används alls (3 procent) eller till och med säljs (2 procent). I enkäten framgår även att 9 av 10 bibliotek som idag mottar distributionsstödda titlar vill fortsätta göra det, varför Kulturrådet idag arbetar målmedvetet för att på olika sätt öka räckvidden för distributionsstödet, till exempel genom informationsinsatser till biblioteken om de stödda titlarna, med vägledning i hur de kan använda sig av böckerna i det läs- och litteraturfrämjande arbetet och liknande. Kulturrådet har under våren 2015 arrangerat konferensen Garanterat bra böcker en kompetenshöjande satsning som tipsar bibliotekarier och andra om hur man kan arbeta läsfrämjande med kvalitetslitteratur och synliggöra de mer svårutlånade böckerna. Området har en stark utvecklingspotential som redskap i läs- och litteraturfrämjande sammanhang, men det förutsätter att folkbiblioteken har ett aktivt förhållningssätt till böckerna de tilldelas. Det kan exempelvis göras genom att informera om litteraturstödda titlar på särskild hyllplats eller i skyltningen. Eller genom specifika litteraturprojekt, som Örebro bibliotek gjort i satsningen med Bokholkar, där litteraturstödda titlar placerats ut i små slöjdade bibliotek runt omkring i kommunen. Läs mer om bokholksprojektet under rubriken Vidga litteraturens offentliga rum. Biblioterapi Kapaciteten att alstra av kunskap och diskussioner, och intellektuella utmaningar i all ära litteratur och läsning har även sidor som ännu inte har utforskats och praktiserats i Sverige i någon större utsträckning. Litteraturen har en terapeutisk funktion, med en väl dokumenterad kapacitet att förbättra psykisk hälsa. Efter första världskriget upptäcktes att läsning av skönlitteratur kunde ha en helande effekt på traumatiserade soldater. Sedan dess har behandlingsformer och biblioterapeutiska projekt utvecklats i bland annat USA, Storbritannien och Finland. Kulturrådet har inom området stött satsningen Människor mellan raderna, som drivits i samarbete mellan Norrköpings stadsbibliotek och socialkontoret i samma stad. Flera av socialkontorets målgrupper har inom projektet fått möjlighet att delta i strukturerade boksamtal i syfte att utveckla en självläkningsprocess. Projektet har varit lyckat och har nu integrerats i den ordinarie verksamheten. Stiftelsen Svenskt Demenscentrum i samarbete med Regionbibliotek Stockholm driver ytterligare ett biblioterapeutiskt projekt som Kulturrådet varit med och finansierat. Projektet Möten med litteratur går bland annat ut på att utveckla och genomföra litteraturorienterade aktiviteter tillsammans med personer med demenssjukdom. Biblioterapi är ett område med stor utvecklingspotential. Läs- och litteraturorienterade organisationer som inleder samarbetsprojekt med instanser där vård och terapi bedrivs (som vårdcentraler, socialkontor och inom psykiatrin med flera) bör uppmuntras. Vuxna i skuggan Barn och unga har varit en viktig målgrupp för de läsfrämjande projekten som beviljats stöd av Kulturrådet. Ambitiös metodutveckling ligger till grund för åtskilliga nytänkande projekt som på olika sätt syftar till att skapa läslust. Det är en självklar ambition att värna om ungas läsning, att säkra återväxten av en läsande, litteraturintresserad allmänhet. Men läs- och litteraturfrämjande insatser behövs även för målgruppen vuxna, inte minst eftersom de gynnar återväxten av läsare i egenskap av läsande förebilder. Bland de projekt som beviljats stöd från Kulturrådet saknas metodutveckling för målgrup- 15

pen vuxna nästan helt. Biblioteken såväl som fria kulturaktörer i samverkan med folkbildning och berörda samhällsinstanser kan förändra det. Läsning för läsningens skull Det kan handla om att öka datorvanan för äldre, ändra ungdomars uppförande eller helt enkelt syfta till att skapa trivsel åtskilliga läsfrämjande projekt använder sig av litteraturen och läsningen som ett instrument för att uppnå ett specifikt mål. Litteratur och läsning har en lärande funktion, alstrar kunskap och reflektion. De är och ska vara grundläggande pedagogiska redskap i undervisning och andra lärande och utvecklande sammanhang. Kulturrådets erfarenhet visar dock att en nyttoorienterad syn på litteraturen i vissa fall kan hämma läsupplevelsen. Ovana läsare behöver ges möjlighet att möta en litterär text fri från omgivande krav och förväntningar för att till fullo kunna greppa dess fulla potential och läsandets förtjänster. Det finns därför goda skäl att projekt som på ett eller annat sätt utgår från litteratur och läsning för dess egen skull, som sätter själva läsakten i centrum, tas i beaktande i bidragsgivningen. 16

HANTERING AV BIDRAGSANSÖKNINGAR Bidragsgivning är ett viktigt verktyg för att driva konstnärligt och kulturpolitiskt värdefull utveckling. I det följande redogörs för hur Kulturrådet hanterat läs- och litteraturfrämjande ansökningar rent praktiskt, där även bedömningsgrunder, relevant statistik, prioriteringar, redovisningspraxis och andra relevanta parametrar i bidragsprocessen framgår. Kommunikation En förutsättning för bidragsgivning är uppdaterad kunskap, överblick samt kontinuerlig bevakning av konstområdet. Ett led i det arbetet för Kulturrådets del är att regelbundet bevaka och medverka vid biblioteksrelaterade och läsfrämjande konferenser. Kulturrådet besöker även litterära evenemang runt om i landet, som ett led i det bidragsuppföljande arbetet, för omvärldsbevakningens skull samt i syfte att få en fördjupad bild av det svenska litterära evenemangsklimatet. En förutsättning för att denna del av Kulturrådets omvärldsbevakning ska bli lyckad är förstås att den speglar evenemangsklimatet i hela landet och inte enbart storstadsregionerna med omnejd. Men att uppnå en balanserad geografisk spridning i omvärldsbevakningen ska ändå betraktas som ett utvecklingsområde i myndighetens arbete. Ytterligare grundläggande kommunikativa insatser rörande bidragsgivningen är att informera sökande om tillgängliga stödformer på mässor, i annonser, i nyhetsbrev, på myndighetens hemsida samt genom riktade mejlutskick. ordinarie verksamhet respektive till projektet, vilket kan bero på en oklar projektplanering och därmed en ofärdig bild över hur projektet ska genomföras och varför. Ytterligare ett skäl till en oklar resursfördelning i ansökningar är att gränsdragningen mellan projekt och ordinarie verksamhet inte alltid är knivskarp inom biblioteksområdet. Läsfrämjande ingår i folkbibliotekens kärnverksamhet enligt 7 i bibliotekslagen och bör således betraktas som en ordinarie sådan. Samtidigt är det i många fall kostsamt att bedriva läsfrämjande verksamhet, och projektformen blir då en möjlighet att anordna ambitiösa satsningar inom området eftersom projektmedel kan sökas för att genomföra dem. Projekt, ordinarie verksamhet och resurssättning En stor andel av de bidrag till litteratur och läsande som Kulturrådet fördelar utgörs av projektstöd. Med projekt avses ett processarbete med en start och ett slut, där arbetet utförs för att specifika resultat, syften och mål ska kunna uppnås och fullföljas. Om den sökande parten bedriver löpande verksamhet, vilket är fallen för exempelvis biblioteken, beaktas ofta vilken betydelse och vilka effekter projektet kan ha för den ordinarie kärnverksamheten. Kulturrådet undersöker även vilka möjligheter som finns att integrera projektet i kärnverksamheten, om sådana planer finns, samt förtjänsterna därav. Det är angeläget att det framgår av ansökan vilka resurser som är tänkta att avsättas för det specifika projektet, inte minst då löpande verksamhet bedrivs vid sidan av projektet, för att en fullständig bedömning av genomförbarheten ska kunna göras. Inte sällan är det otydligt i ansökningarna vilka resurser som hör till den sökande organisationens 17

BEDÖMNINGSKRITERIER OCH EKONOMI Ändamålet med stöd till litteratur och läsfrämjande är enligt litteraturförordningen (2010:1058) att främja spridning och läsning av litteratur. En utgångspunkt i bidragsgivningen är projekt som bidrar till att allt fler, i alla åldrar, tar del av litteratur och lockas till läsning. Generellt sett har Kulturrådet i bidragsgivningen eftersträvat en bred geografisk och innehållsmässig spridning. En anpassning av bidragnivåerna sker efter hur mycket projektmedel som finns att fördela. Vem kan söka och för vad? Bidrag kan sökas av juridiska personer som anordnar läsfrämjande insatser och/eller litterära evenemang riktade till allmänheten. Till exempel kommuner, bibliotek, bokhandel, ideella föreningar och andra sammanslutningar med organisationsnummer och verksamhet i Sverige. Sökanden kan ej vara en enskild person. Bidrag kan sökas för olika kostnader i samband med projektets genomförande såsom: lönekostnader, arvoden, resor, marknadsföring et cetera. Bidragsmedel ges däremot inte till interna personalarrangemang, fortbildningsinsatser eller läsfrämjande insatser i skolan. Inte heller fördelas stöd till medieinköp, förstudier eller ordinarie verksamhet inom exempelvis biblioteksområdet. Läs mer om förstudier i avsnittet Fleråriga projekt samt projektplanering i stort. Utgångspunkter för bedömning, stöd till läs- och litteraturfrämjande insatser Kulturrådet prioriterar långsiktiga projekt som genom samverkan mellan olika aktörer och hög delaktighetsgrad hos målgrupperna realiserar grundambitionen i det läsfrämjande arbetet som anges ovan. Myndigheten ser positivt på projekt som integrerar olika medieformer. Tre teman bland ansökningarna har varit särskilt framträdande på senare år: projekt som levandegör och väcker intresse för litteraturen, projekt som berör mångspråkighet och projekt som vänder sig till ungdomar på fritiden. Mer information om beviljade projekt finns under redovisningsavsnittet samt i bilaga. I fördelningar av bidrag till verksamheter och projekt där publika litteraturevenemang ingår är en förutsättning för stöd att arrangemanget vänder sig till allmänheten samt att professionella författare och/eller berättare medverkar. Centralt är även att projektets kvalitets- och ambitionsnivå bedöms som hög samt att det planerade evenemanget kan anses vara angeläget för en bred publik. Vidare prioriteras insatser som bidrar till en ökad kulturell mångfald och interkulturella utbyten. Nedan beskrivs tre nyckelbegrepp som används vid bedömning, framför allt gällande projekt där tyngdpunkten ligger på att genomföra läsfrämjande insatser. 1. Samverkan En utgångspunkt i projektet bör vara att det planeras och genomförs i samverkan med för sammanhanget relevanta parter som kan vidga projektgruppens kompetensbas och nätverk; mellan olika professioner, institutioner, organisationer, mellan barn och vuxna. 2. Delaktighet Det är viktigt att målgruppernas roll är tydligt definierad hur kan de vara delaktiga i projektet och på vilket sätt? I vilken grad målgrupperna kan vara aktiva varierar beroende på satsningens karaktär, mål och syfte. 3. Kunskapsbas Kulturrådet värnar om att kunskap om läs- och litteraturfrämjande metoder tillgängliggörs, används och sprids. Projektet kan med fördel vara förankrat i aktuell forskning eller på annat sätt vila på beprövad erfarenhet. Dessutom är det angeläget att projektverksamheten utförligt dokumenteras och utvärderas. Hur projektet dokumenteras ska framgå i den sökandes projektplan och budget. Fleråriga projekt samt projektplanering i stort Ett grundläggande skäl till att stödja fleråriga projekt är att ambitiösa satsningar som vill bidra till förändring och förbättring ofta tar tid att genomföra. 60 procent av de renodlat läsfrämjande projekten har varit fleråriga, visar uppföljningen av läsfrämjandestödet över 2012 års redovisade bidrag. I sammanhanget bör nämnas att Kulturrådet har en restriktiv hållning till förstudier inom bidragsformen. Kulturrådet förutsätter att ett förarbete med riskanalys, effektuppskattning och andra nödvändiga faktorer har bedrivits innan medel söks för att genomföra en satsning. I den meningen bör förstudien vara ett fundament i projektplaneringen. Inom främjandeområdet prioriteras konkreta insatser i bidragsgivningen, och effekterna av en förstudie kan sällan beräknas fullt ut. Barn och unga, läs- och litteraturfrämjande Barn och unga är en viktig målgrupp för de läs- och litteraturfrämjande projekten som beviljas stöd av Kulturrådet. 18

Som framgår i handlingsprogrammet för läsfrämjande finns ett ökat fokus på de yngsta barnen. Vanligen har mer än 50 procent av de satsningar som årligen beviljats stöd innehållit inslag som helt eller delvis riktar sig till barn och unga, visar uppföljningen av läsfrämjandestödet över 2012 års redovisade bidrag. En anledning till den höga siffran för deltagande av barn och unga är att uppläsningsmediet är ett lättillgängligt och flexibelt pedagogiskt verktyg för att sprida kunskap och kännedom om litteraturen som tilltalar målgruppen. Det är dessutom en framställningsform som möjliggör aktivt publikdeltagande och andra kreativa uttryck. Bedömningsgrunder, regionalt utvecklingsbidrag Bidrag ges till strategiska utvecklingsinsatser av nationellt intresse. Med nationell betydelse avses projekt som har effekter som sträcker sig utöver den regionala betydelsen av projektet. Det kan till exempel vara projekt som är metodutvecklande eller projekt som kan utveckla den nationella infrastrukturen inom kulturområdet. Projekt som avser utveckling inom ramen för ordinarie uppdrag prioriteras inte. Vid fördelningen av utvecklingsbidrag beaktar Kulturrådet de nationella kulturpolitiska målen som rör kvalitet, konstnärlig förnyelse och tillgänglighet till kulturutbudet. 19

ANSÖKNINGS- OCH BEREDNINGSPROCESSEN Ansökan stöd till läs- och litteraturfrämjande insatser Ansökningsomgångar för bidrag till läs- och litteraturfrämjande hålls på hösten och på våren. Handläggningstiden av varje bidragsomgång är omkring två månader. Beslut om stöd fattas av Kulturrådets generaldirektör efter beredning av Kulturrådets handläggare. Utgångspunkten för att kunna göra en strukturerad, komparativ bedömning inom en ansökningsomgång är att samtliga sökande använder Kulturrådets ansökningsblankett, där syfte, mål, målgrupp och planeringsarbete samt eventuella samarbeten ska anges. Det är ett stort antal ansökningar som hanteras vid varje bidragsomgång, ofta mellan 100 och 200 stycken. Sökande ska även fylla i en genomarbetad budget, där det ska framgå hur den sökta summan ska användas samt hur den relaterar till övriga intäkter. I Kulturrådets alla ansökningsblanketter finns så kallade standardvariabler, det vill säga frågeställningar anges oavsett vilken stödform som söks. De rör uppgifter om hur projektägarna integrerar ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv samt hur de arbetar med att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Det är viktigt inte minst för kunskapsinhämtning och överblick, eftersom Kulturrådet som statlig myndighet har i uppgift att stödja, samordna och driva på frågor om jämställdhet, mångfald och tillgänglighet. Kulturrådet har av regeringen fått i uppdrag att ta fram en särskild plan för jämställdhetsintegrering 2015, som ska bidra till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Statistikuppgifter kring dessa aspekter används bland annat i myndighetens årsredovisning. Som framgår av siffrorna över beviljade bidrag i förhållande till ansökt summa, har Kulturrådet i flera fall inte kunnat ge stöd som motsvarar det sökta beloppet. Möjligheten finns att begära in reviderad budget och/eller projektplan i de fall den beviljade summan varit lägre än den sökta, i syfte att kunna säkerställa att organisationen kan genomföra projektet fullt ut. Till varje ansökningsomgång inkommer ansökningar där underlaget är otillräckligt för att Kulturrådets kansli ska kunna göra en bedömning ifall ett projekt kan leva upp till stödkraven eller inte. Då begärs kompletteringar in, som ofta rör oklarheter i budget, medfinansiering, tematisk inriktning, syfte och mål. Ansökan regionalt utvecklingsbidrag Såväl inköpsstödet för folk- och skolbibliotek som regionalt utvecklingsbidrag fördelas vid ett tillfälle årligen, och bägge dessa äger rum på våren. För det regionala utvecklingsbidragets del är det en nyhet sedan 2015, innan dess fördelades bidrag vid två tillfällen årligen. Även för det regionala utvecklingsbidraget tillämpas ansökningsblanketter med standardvariabler, om jämställdhet, mångfald, tillgänglighet med tanke på Kulturrådets samordningsuppdrag inom tvärfrågeområdet. I övrigt görs en bedömning av hur projektet är kopplat till den regionala kulturplanen utifrån blanketten, med utgångspunkt i de bedömningskriterier som anges under rubriken Bedömningsgrunder, regionalt utvecklingsbidrag. Inom stödformen förekommer särskilda prioriteringar årsvis, vilket vanligen framgår av Kulturrådets regleringsbrev. För 2015 har särskilda prioriteringar varit digitaliseringens genomslag inom scenkonstområdet samt den professionella dansens utveckling. Av de medel som fördelas under året är dessutom en andel uppbundna på de fleråriga regionala utvecklingsprojekt som redan pågår. Beredningsprocessen är vanligen två månader med beslut i maj månad. Beredningen involverar flera av Kulturrådets handläggare, som läser och bedömer ansökningar inom sina respektive sakområden. Arbetet leds av Kulturrådets handläggare för kultursamverkansmodellen, som föredrar ansökningsomgången för myndighetens generaldirektör som fattar beslut om fördelning av medel. 20