Göteborg Stads inspel till Västtrafiks Handläggare: Mottagare: Maria Olsson, trafikkontoret maria.olsson@trafikkontoret.goteborg.se Västtrafik kommun@vasttrafik.se Bakgrund tar årligen fram ett inspel på förfrågan av Västtrafik inför arbetet med planeringen av trafikplaner. Inspelet samlar Göteborgs Stads synpunkter som ett underlag inför kommande dialog kring kollektivtrafikens trafikering. Inspelet för 2020 utgår från de rubriker och frågor som Västtrafik översände till Göteborgs Stad den 20 mars 2018. För att sammanställa underlaget sker dialog med stadsdelsförvaltningarna, flera andra förvaltningar, bolag samt näringslivet. Västtrafik önskar svar på sin begäran om inspel senaste den 21 juni 2018. På grund av hög arbetsbelastning och att insamlingen av material inom staden tar tid har trafikkontoret fått förlängd svarstid. Göteborgs Stad trafiknämnd kommer att få ärendet för beslut den 30 augusti. Efter beslut i trafiknämnden kommer Göteborgs Stads slutliga inspel att översändas till Västtrafik. Innehållsförteckning Samhällsplaner, infrastruktur och förändrade resbehov... 2 Kollektivtrafikens utveckling... 8 Skolpendling i den allmänna kollektivtrafiken... 14 Tillköp... 17 Övriga frågor... 18 Bilagor... 21 Göteborgs Stad, Göteborg Stads inspel till Västtrafiks 1 (23)
Samhällsplaner, infrastruktur och förändrade resbehov Frågor från Västtrafik: Vilka utbyggnadsområden/avvecklingsområden finns/planeras under de kommande åren i er kommun (om möjligt med uppgifter om antal bostäder/ arbetstillfällen/ befolkningsmängd/inflyttningsår)? Komplettera gärna med kartbild. Ser ni några betydande förändringar i resandeunderlaget eller resmönster utifrån detta (förändrad befolkningstäthet, förändrade eller nya målpunkter mm)? Ser ni några nya/förändrade arbets- och/eller studiependlingsbehov? Beskriv på vilket sätt det ges förutsättningar för hållbara resvanor i er kommun (t.ex. prioriterad framkomlighet för kollektivtrafiken, bussgator, gång- och cykelbanor, parkeringsmöjligheter mm). Stadsbyggnad i Göteborg de kommande åren Det pågår en omfattande utveckling i Göteborg redan idag med många pågående byggnationer och kommande år kommer byggnadstakten intensifieras. Staden går in i en utvecklingsfas som är den största på många år. När det gäller bostadsbyggande finns goda förutsättningar för att antalet färdigställda bostäder kan öka kraftigt från 2019 och framåt. Cirka 8 000 nya bostäder planeras stå färdiga under 2018 2019. Ytterligare cirka 23 000 planeras stå klara mellan 2020 2022. Det byggs också för kontor och verksamheter i många områden i staden. Näringslivet i Göteborg expanderar och flera stora satsningar i såväl centrala lägen som utanför stadskärnan finns under kommande år. Detta påverkar både Göteborg men också kommuner i regionen då Göteborgs roll som kärna i regionen stärks och ökar behovet av resmöjligheter både till och från arbetsplatser. Ytterligare tillkommer de många stora infrastruktursatsningar som påbörjats och startas kommande år. Exempelvis nya Hisingsbron, linbanan, Marieholmförbindelsen och Västlänken är stora projekt som skapar nya förutsättningar för resande och berör inte minst resandet under byggtiden. Även när det gäller befolkningsmängden så förväntas Göteborg växa. Stadens prognos visar dryga 15 000 fler göteborgare än antalet för 2018. Den visar också sammantaget att antalet barn i skolålder och antalet äldre ökar mer än andra grupper. Tabell bifogas över förväntad utveckling fram till och med 2022. Sammantaget skapar denna utveckling ett stort tryck på kollektivtrafikens kapacitet och utveckling. Både staden och regionen har dessutom mål om att kraftigt öka andelen kollektivtrafikresande i relation till andra trafikslag som ytterligare motiverar satsningar på kollektivtrafiken och en proaktiv strategisk utveckling kommande år. Göteborgs Stad, Göteborg Stads inspel till Västtrafiks 2 (23)
Uppgifter om tillskott av bostäder under kommande år kommer från kommunens arbete med detaljplaner, som kan vara antagna eller pågående och grundas på fastighetskontorets prognos. Nedan redovisas en översiktlig tabell över prognosen per stadsdelsnämnd. Kartor bifogas i bilaga som visar bostadsbyggande per primärområde, antal färdigställda bostäder till och med år 2022. Prognos färdigställande av bostäder kommande år, uppdelat per stadsdelsnämnd Exklusive bostäder med tidsbegränsat bygglov Nettotillskott genom ombyggnad hela staden Norra Hisingen 495 2 076 Lundby 1 125 3 579 Västra Hisingen Västra Göteborg 391 488 1 228 905 Askim-Frölunda-Högbso 2 265 5 276 Majorna-Linné 259 1 285 Centrum Örgryte-Härlanda 1 298 891 1 475 2 893 Östra Göteborg Angered 422 2 604 1 387 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 2018-2019 2020-2022 Vi har valt att inte redovisa samtliga detaljplaner inom Göteborg kommande år på grund av dess stora antal. För att ge en översiktlig bild redovisas nedan exempel på planer som lyfts fram i dialogen mellan trafikkontoret och stadsdelsförvaltningarna och större planer som är av betydande karaktär. Djupare genomgång av planerna är möjlig på de inplanerade dialogmötena med stadsdelarna i höst och i den löpande kontakten mellan trafikkontoret och Västtrafik om trafikplansarbetet. Angered För nya bostäder som planeras att byggas i Angered så står Gårdstensberget och Angereds Centrum för majoriteten av dessa. Gårdstensberget ca 170 bostäder 2018 2019 samt ca 730 bostäder 2020 2022. Angereds Centrum ca 200 bostäder 2018 2019 samt ca 330 bostäder 2020 2022. Gårdstensberget ca 500 1000 arbetsplatser 2021 2026. Angeredsvinkeln ca 1180 arbetsplatser 2018 2019. Hjällbo ca 700 arbetsplatser 2020. Göteborgs Stad, Göteborg Stads inspel till Västtrafiks 3 (23)
Askim-Frölunda-Högsbo Ett mycket stort planerat bostadsbyggande som är spritt över primärområden i hela stadsdelen ligger bakom att stadsdelen också förväntas få den högsta befolkningsökningen i staden. Den främstatillväxten av bostäder fram till 2022 sker i Flatås och Askim. Billdal ca 780 bostäder 2018 2019 samt ca 580 bostäder 2020 2022. Flatås ca 490 bostäder 2018 2019 samt ca 570 bostäder 2020 2022. Askim ca 340 bostäder 2018 2019 samt ca 870 bostäder 2020 2022. Frölunda Torg ca 270 bostäder 2018 2019 samt ca 820 bostäder 2020 2022. Högsbo industriområde kommer vara ett fortsatt viktigt område för näringslivet. Centrum I Centrum sker en stor utbyggnad av bostäder i Krokslätt längs med Mölndalsvägen. Det planeras också stor utbyggnad av kontor i detta område samt i Gårda. Krokslätt ca 900 bostäder 2018 2019, ca 1 130 bostäder 2020 2022 Johanneberg ca 170 bostäder 2018 2019, ca 120 bostäder 2020 2022 Guldheden 230 bostäder 2018 2019 Heden ca 110 bostäder 2020 2022 I både södra och norra delen av Gårda planeras det att byggas ca 200 000 kvadratmeter kontorsyta samt att det finns ytterligare en plan som i dagsläget arbetas med för ytterligare expansion. Gårda - Kontor vid Ullevigatan. Rymmer 100 000 kvm, mestadels kontor i tre högre kontorsbyggnader med möjlighet till kommersiell verksamhet i markplan. I planområdets norra del studeras även bostäder. Norra Gårda - Kontor vid Venusgatan. Detaljplanen syftar till att tillskapa stora kontorsutrymmen centralt i Göteborg genom en etablering av högre kontorshus uppförda i 5,14,16 respektive 25 våningar. Lundby De stora projekten är Karlatornet och kringliggande kvarter på Lindholmen, de temporära bostäderna i Frihamnen och Geelys utvecklingscenter vid Pumpgatan på Lindholmen. Detta kommer att medföra fler boende med nya resvanor, arbetstillfällen och nya målpunkter. Andra stora byggprojekt som sannolikt kommer att påverka resandet är: Hisingsbron, Linbanan, Trafikplats Hisingsleden/Assar Gabrielssons väg. Förtätning är planerad och sker både vid Fyrklöversgatan och Klövervallsgatan samt Lundby park. Vägsträckan vid Wieselgrensgatan kommer i samband med detta att bli högre belastad och byggnationerna kan medföra ett större tryck på bussar i området. Lindholmen ca 450 bostäder 2018 2019 samt ca 1600 bostäder 2020 2022. Rambergsstaden ca 350 bostäder 2018 2019 samt ca 600 bostäder 2020 2022. Kvillebäcken ca 210 bostäder 2018 2019 samt ca 850 bostäder 2020 2022. Eriksberg ca 100 bostäder 2018 2019 samt ca 450 bostäder 2020 2022. Göteborgs Stad, Göteborg Stads inspel till Västtrafiks 4 (23)
Med Volvos utveckling av Campus Lundby kommer över tid antalet arbetsplatser fördubblas, det kommer ske en stor expansion och utveckling under många år. Volvo planerar också en flytt av sitt huvudkontor från Torslanda till Campus Lundby. Geelys utvecklingscenter vid Pumpgatan beräknas stå färdigt 2020 och innefattar en fastighet på 70 000 80 000 kvadratmeter, med plats för ca 3 500 anställda. Planering med kontor i närtid räknar man mad ca 12 000 tillkommande arbetsplatser fram till 2025. Majorna-Linné De största utbyggnadsområdena under kommande år är Masthuggskajen 1 300 bostäder, motsvarande mängd kontor, 11 avdelningar förskola, linbanestation, omfattande mängd verksamhetslokaler i bottenplan, kulturella och kommersiella verksamhetslokaliseringar, samt Fixfabriksområdet med 1100 bostäder och verksamhetslokaler. I Sanna och Kungsladugård byggs det även en hög andel studentbostäder under kommande år. Gråberget (Majorna): drygt 300 bostäder, huvuddelen klart 2022. Sanna: ca 50 bostäder 2018 2019 samt ca 350 bostäder 2020 2022. Kungsladugård: ca 70 bostäder 2018 2019 samt ca 200 bostäder 2020 2022. Utöver bostadsbyggandet kommer det ske utbyggnad av stadsdelens barn- och äldreomsorg. Fixfabriksområdet (Sanna): Grundskola F-6, äldreboende ca. 80 platser Masthuggskajen (Olivedal/Masthugget): Förskola 11 avdelningar i två placeringar Sven Brolids väg (Sanna): Förskola 6 avdelningar Rörmyren (Kungsladugård): Förskola 6 avdelningar Norra Hisingen Selma Lagerlöfs torg kommer under våren 2019 att få både stadsdelshus med rum för kultur och nytt handelshus. Samtidigt byggs en stor mängd bostäder. Lillhagsparken: Ca 1000 bostäder fram till 2025 2026. 100 lägenheter är inflyttade sedan januari 2017 i området. Nästa inflyttningsetapp ca 25 bostäder påbörjas hösten 2019. Selma Lagerlöfs torg: Ca 1000 bostäder, nytt torg, stadsdelscentrum, stadsdelshus med mera. Ca 120 bostäder kommer inflyttningsklara våren 2019. Successiv utbyggnad till 2023 då det ska vara färdigställt. Tuve centrum: 120 bostäder vid Tuve centrum färdigställda och inflyttade i 2018. Byggnation av ytterligare 120 stycken är påbörjad, inflytt under 2019. Gunnestorpsvägen: Byggnation av 350 bostäder, ny förskola påbörjad. Färdigställt 2021. Området Lillhagen och ut mot Tuve kommer att en expansion med arbetsplatser de kommande åren. Göteborgs Stad, Göteborg Stads inspel till Västtrafiks 5 (23)
Västra Göteborg Den största stadsutvecklingen i stadsdelen sker kring Opaltorget. Från och med 2020 ska Opaltorget vara ett levande och tryggt stadsdelstorg och därför är kollektivtrafikförsörjningen i området en viktig del i detta. I närområdet kommer det att byggas cirka 500 nya bostäder år 2020 och ytterligare cirka 350 nya före 2022. Opaltorget etapp 1 ca 340 bostäder 2018 2019 samt ca 230 bostäder 2020 2022. Trollbärsvägen/Björkhöjdsskolan ca 310 bostäder 2020 2022. I Södra Skärgården (främst Styrsö, Brännö, Donsö och Vrångö) kommer det att byggas ca 100 bostäder 2018 2019 samt ca 160 bostäder 2020 2022. Västra Hisingen I Västra Hisingen kommer det de närmaste åren att tillskapas minst 3000 nya arbetstillfällen i och med utbyggnad av logistikcentrum mm. Antalet arbetsplatser i Arendal/Sörred (Volvo AB, Volvo Cars, Hamnen, Halvorsäng med flera) kommer alltså att växa kraftigt. Utöver detta pågår arbete med Program för centrala Torslanda, ca 1500 2000 bostäder samt Program för Biskopsgården med start 2018 2019. Detaljplan för byggandet av en ny friidrottsanläggning i Björlanda vid Kongahällavägen norr om Skra Bro påbörjades även 2018. Utöver detta byggs det många villor och små flerbostadsområden på ej detaljplanelagt område i hela Torslanda. Björlanda ca 60 bostäder 2018 2019 samt ca 560 bostäder 2020 2022. Jättesten ca 80 bostäder 2018 2019 samt ca 460 bostäder 2020 2022. Svartedalen ca 60 bostäder 2018 2019 samt ca 90 bostäder 2020 2022. Örgryte-Härlanda Mellan åren 2020 2022 kommer det byggas många nya bostäder i Björkekärr. Tillkommer gör också nya förskolor och skolor. I Kallebäck planeras det för byggnation som kommer att fördubbla befolkningen i området på tio års sikt. Mellan 2020 2022 beräknas första etappen av detaljplanen för Smörgatan med ca. 800 bostäder vara färdig. Vid Stora Torp byggs redan idag 500 nya bostäder fler byggnationer har påbörjats. En stor del av de nya bostäder som byggs i Kålltorp beräknas stå färdiga under 2020 2022. De primärområden som kommer att ha mest nybyggnation under åren 2018 2022 är: Björkekärr ca 80 bostäder 2018 2019 samt ca 1 350 bostäder 2020 2022. Kallebäck ca 170 bostäder 2018 2019 samt ca 800 bostäder 2020 2022. Kålltorp ca 230 bostäder 2018 2019 samt ca 510 bostäder 2020 2022. Lunden ca 270 bostäder 2018 2019 samt ca 110 bostäder 2020 2022. Östra Göteborg För hela Östra Göteborg beräknas endast ca 75 bostäder tillkomma under 2018 2019. För perioden 2020 2022 beräknas däremot ca 2600 nya bostäder färdigställas. I kvarteret Makrillen vid hållplats SKF startar 2018 byggnation av 200 bostäder samt förskola. Vid spårvagnshållplatserna Kviberg och Beväringsgatan: Under 2020 2021 förväntas ca 300 nya lägenheter ha färdigställts tillsammans vid de båda hållplatserna. Göteborgs Stad, Göteborg Stads inspel till Västtrafiks 6 (23)
Ca 200 bostäder byggs nära Allhelgonagatans spårvagnshållplats innan 2021. Ca 320 bostäder samt utökning av förskola, vid Merkuriusgatan och Tellusgatan, nära hållplats Merkuriusgatan (buss 58). På Kvibergs ängar (söder om Kvibergsvägen, öster om Kvibergs Broväg) kommer ca 100 av totalt 550 bostäder stå klara från 2019. Även handel och förskola planeras i den första etappen. Resterande 450 bostäder byggs etappvis under åren därpå. I närområdet kring Nylöse kyrka planeras för något fler bostäder. Skolor och idrott finns i närheten. Hållplats Nylösegatan: Volvo Cars IT flyttar in på Gamlestadsvägen 18, med ca 500 arbetande, under 2019 blir de ca 850 personer. Hållplats Vattenverket: Förvaltningen Kretslopp och vatten flyttar under 2019 in i gamla Vattenverket, ca 400 personer. Behov av resor även under dagen, till möten etc. Framöver kommer Slakthusområdet och Marieholm att få fler verksamheter. Stadens arbete för hållbara resvanor För Göteborgs Stad finns en rad mål kring att öka det hållbara resandet och all stadsbyggnation som sker ska förhålla sig till detta. Den stadsbyggnad som görs utifrån den strategiska inriktningen med förtätning skapar grundförutsättningar för ökad närhet och tillgång i staden och på så sätt också förutsättningar för hållbara resor. Staden arbetar med att främja hållbara resor såväl i den långsiktiga strategiska planeringen är målbilden för Göteborg, Mölndal och Partille för 2035 pekar ut färdriktningen. Några exempel på arbeten som gör för att främja hållbara resvanor är: Nya riktlinjer för mobilitet och parkering i staden har tagits fram där med exploatörer sker för att skapa incitament och nya lösningar för hållbar mobilitet i detaljplaner och bygglov. Många satsningar på cykelvägnätet görs med kontinuerlig utbyggnad och förbättringsåtgärder i befintligt nät. Ambitionen är att fortsätta och öka denna utbyggnad. Kring cykel görs också satsningar på bland annat styr och ställ, cykelparkeringsmöjligheter, förbättrad vinterväghållning med mera. Ett utökat fokus på fotgängaren i staden på strategisk nivå där förhoppningen är att ett nytt strategiskt styrdokument antas och att staden ges medel för att främja gångresor för fler kommande år. Kontinuerligt görs framkomlighetsåtgärder för busstrafiken och ombyggnation av hållplatser för att skapa högre standard och bättre framkomlighet i kollektivtrafiken. Detta görs i direkt samverkan med Västtrafik. Stadens satsar på kollektivtrafiken genom tillköp av färjetrafiken. Göteborgs Stad, Göteborg Stads inspel till Västtrafiks 7 (23)
Kollektivtrafikens utveckling Frågor från Västtrafik: Hur ser ni på kollektivtrafikens strategiska utveckling i er kommun de kommande åren? Har ni identifierat några funktionsbehov och/eller funktionsbrister i kollektivtrafiksystemet? Till exempel behov av ny bytespunkt, dålig framkomlighet, avsaknad av kollektivtrafik trots bra resandeunderlag etcetera. Behov av ökad kapacitet och ett utökat utbud Många stom- och expressbussar uppges ha kapacitetsbrist, detta måste åtgärdas för att kunna hantera överflyttningen från bil som är önskvärd och förväntas kommande år. Det är också en fråga om komfort för resenärerna som är avgörande för kollektivtrafikens attraktivitet. Där det inte är möjligt att utöka turtätheten behöver alternativ för att avlasta linjerna sättas in. När det gäller spårvägen finns också kapacitetsbrist främst i vissa punkter och tider på dygnet. Som helhet finns dock kapacitet i systemet för att utveckla spårvägen genom bland annat nya länkar och att möjligheten att inte dra in samtliga linjer till Brunnsparken fortsatt arbetas med. Linje 17 är än idag fortfarande högt belastad. Då det kommer att byggas mycket i både Björkekärr och Tuve de kommande åren ser vi ett stort behov av att kapaciteten ökar. En dialog kring detta med Västtrafik där bland annat stadsdelen aktivt ges möjligheten att delta förordas av staden under hösten 2018. En stor expansion av både arbetsplatser och bostäder kommer att äga rum på Lindholmen. Trycket ut till Lindholmen kommer därför fortsätta att öka och det måste komma fram fler lösningar. Linje 16 är idag överbelastad stora delar av dagen. Det finns exempel på företag som har lämnat Lindholmen eller inte vill etablera sig där på grund av fulla bussar snarare än att det inte finns tillräckligt med turer. Staden välkomnar beslutet att förändra upplägget på Rosa Express inom Trafikplan 2019 för fler resmöjligheter och hoppas att detta kommer medföra att färre resenärer är tvungna att utnyttja ståplatser när linjen kör i höga hastigheter. Dock finns ett växande behov söderut kring Rosa Express och vi ser därför att Västtrafik fortsätter ha detta i åtanke för Trafikplan 2020. Förändringen som görs 2019 kommer även att behöva utvärderas. Det råder fortfarande underkapacitet till och från Bellevue på fredagar då en stor mängd resenärer vill ta sig till de två moskéerna belägna i Bellevue industriområde. Om fler resenärer kunde få tillgång till att åka kollektivt under denna tid så skulle trafikträngseln som uppstår kunna undvikas. På spårvagnslinje 6, 7, och 11 mellan centrala Göteborg och Bergsjön, via Gamlestaden och Kortedala, råder det stor kapacitetsbrist, även om utbudet på linje 58 har utökats något så kvarstår kapacitetsbrist i högtrafik fortfarande. En resa från Bergsjön till centrala Göteborg tar dubbelt så lång tid med kollektivtrafik jämfört med bil. För att kunna avlasta de befintliga linjerna vill Staden än en gång betona att önskemålet om direktbuss mellan Bergsjön och City via Gamlestan kvarstår. Samtidigt arbetar staden med Göteborgs Stad, Göteborg Stads inspel till Västtrafiks 8 (23)
spårvägsanläggningen för att högra kapacitet och effektivitet genom tunnlarna. Buss 57 är mycket uppskattad av invånarna, med ständigt önskemål om fler turer. Trots förbättringar på linje 173 till Alelyckan kvarstår behovet av utökat utbud på kollektivtrafiken i området. På grund av tillkommande bostäder samt fler arbetstillfällen ser Staden ett stort behov av utökat turutbud på linjen. Gårdsten, samt andra områden i stadsdelen som Eriksbo, Lövgärdet och Rannebergen, har ett lägre bilinnehav än snittet i Göteborg och det finns en hög efterfrågan på ett ökat utbud, inte minst av boende i Agnesberg. Det saknas direktbussar överlag till centrala Göteborg från dessa områden. Staden har också specifikt länge påpekat behovet av utökad trafik från Gårdsten på kvällar och helger. Tillgången till kollektivtrafik i Linnarhult, Gunnilse och Bergum är mycket begränsad. Det finns många tätt befolkade områden som har 1 3 kilometer till buss, Staden ser en utvecklingspotential i dessa områden att öka kollektivtrafiken där resenärerna bor och rör sig för att på så sätt minska bilanvändandet. I och med den ökande befolkningen i Krokslätt/Mölndalsåns dalgång behöver kollektivtrafiken öka på dessa omkringliggande linjer. Särskilt spårvagnstrafiken är redan idag hårt belastad och resenärer nekas påstigning på överfulla spårvagnar vid Mölndalsvägen. Detta behov har i tidigare trafikplaner lyfts av staden men prioriterats bort av Västtrafik. Kommande års byggnationer kring korsvägen kommer ytterligare ställa krav på att resmöjligheterna i området säkerställs fungera. Kollektivtrafiken till och från Gråberget behöver möta upp för det samlade ökade behovet som den pågående och kommande förtätningen av bostäder och verksamheter genererar. Utökad kollektivtrafik till och från Gråberget är något Staden har tagit upp som önskemål i flera år. Då detta är ett väldigt kuperat område är boende i området beroende av kollektivtrafiken. Staden välkomnar den tätare trafiken på linje 90 som sätts in i samband med stängningen av en färdriktning i Götatunneln, och tror att behovet gör att den tillfälliga turtätheten behöver kvarstå. Sanna och Kungsladugård kommer under de närmaste åren få ett ökat tillskott av studentbostäder samt mycket stort tillskott av bostäder i Fixfabriksområdet (bidrar vid färdigställande till att fördubbla befolkningsantalet i Sanna). Detta skapar ett stort behov av ökad kapacitet i befintlig kollektivtrafik och kompletterande kollektivtrafik med tvärförbindelser. Staden ser en potential att öka resande med kollektivtrafik till Bäckebol, speciellt på helgen. Många av de som arbetar är beroende av kollektivtrafiken. Staden har ett mål att utveckla kollektivtrafiken till externa köpcentra och förordar en fortsatt dialog om möjligheterna att utveckla denna. Staden får in synpunkter på att den nya linjen 193 som avlastar linje 50 i morgontrafik är mycket uppskattad som snabb linje in till centrala staden. Denna linje infördes 2018 och Staden ser en möjlighet att framgent överväga om linjen skulle kunna trafikera även under eftermiddagar. Även om resandet är mer utspritt på eftermiddagar skulle detta vara Göteborgs Stad, Göteborg Stads inspel till Västtrafiks 9 (23)
ett sätt att skapa bättre förutsättningar för resande från Näset och möjliggöra ett attraktivt alternativ till bil. Förbättrade och nya förbindelser På båda sidor E6 framförallt i Gårda kommer det att byggas för flertalet verksamheter i både södra och norra delen och antalet arbetsplatser kommer att öka kraftigt. Därför ser Staden ett stort behov att återinföra kollektivtrafik i området. Även med nuvarande byggnation i området ser Staden ett sådant behov. I dialogen med företag och fastighetsägare i området hamnar kollektivtrafik i toppen på de förändringar som efterfrågas. Staden ser behovet av trafikering längs Fabriksgatan och den koppling som efterfrågas är främst till Drottningtorget, Åkareplatsen eller Brunnsparken. På sikt anses även en kollektivtrafikkoppling till Korsvägen. Mycket av Centrums kommunala service (förskolor, skolor, träffpunkt för seniorer mm.) finns i de västra (eller övre) delarna av Krokslätt och i Guldheden. Möjligheterna att kunna resa kollektivt mellan sydöstra och sydvästra delarna av Krokslätt behöver öka för att befolkningen ska klara vardagen utan egen bil. Strategiskt dragna tvärlinjer skulle också kunna avlasta Mölndalsvägen och ge människor en alternativ resväg. En sådan sträckning skulle kunna gå mellan Mölndalsvägen och Linnéplatsen/Järntorget/Station Haga via Framnäsgatan-Chalmersplatsen/Kapellplatsen-Linnéplatsen-Station Haga/Järntorget och linbanestationen. Arbetet med att göra Opaltorget till ett levande stadsdelstorg fortsätter. Torget kommer att ha flera samhällsfunktioner och andra verksamheter och resandet till och från kommer att öka markant. Därför vill Staden än en gång lyfta behovet av bättre tvärförbindelser i stadsdelen. Ett starkt önskemål från invånare är förbättrade förbindelser från skärgården/saltholmen till Opaltorget, Frölunda Torg och även Sisjön. En resa från skärgården/saltholmen till Opaltorget kräver i dagsläget två till tre byten och har en restidkvot på 2 3 gånger längre jämfört med bil. Enklare och snabbare förbindelser från Askim och Hovås till Frölunda torg önskas. I dagsläget saknas direktförbindelser eller bra byten. Frölunda torg är en stor målpunkt och knutpunkt och avstånden är inte stora, men att resa med kollektivtrafiken tar lång tid. Speciellt i relation till restiden med bil. Det finns ett stort behov av direktbussar mellan Västra Göteborg och Mölndal som inte går via Frölunda torg som kan konkurrera ut bilen och avlasta den hårda trafiken på lederna. Idag upplevs tidskvoten mellan buss och bil alldeles för dålig för att ställa bilen. För att främja förutsättningarna för näringslivet och de många arbetsplatser som ligger längs sträckan skulle en översyn behövas med koppling till byggnationen av exempelvis Astrazenecas expansion. Snabbare förbindelser från söder till Lindholmen efterfrågas. Utbudet från södra Göteborg till centrala Göteborg lider dock redan av kapacitetsbrist, samt att framkomligheten är begränsad, så ett förslag från Staden är att det går en direktlinje från södra Göteborg till Lindholmen. Det finns många som bor i södra/västra Göteborg som jobbar på Lindholmen, som väljer att ta bilen istället för att åka kollektivt. Göteborgs Stad, Göteborg Stads inspel till Västtrafiks 10 (23)
Antalet arbetsplatser i Arendal/Sörred (Volvo AB, Volvo Cars, Hamnen, Halvorsäng m.fl.) kommer att öka med minst 3 000 de närmsta åren och det uppges att det redan är kapacitetsbrist på bussarna i högtrafik. Detta ställer höga krav på snabba bussförbindelser till arbetsplatserna från bland annat Torslanda, Biskopsgården och söderut. Önskvärt är att det tas ett helhetsbegrepp kring kollektivtrafiken till befintliga och tillkommande arbetsplatser i Arendal och Torslanda. Kollektivtrafikresandet till arbetsplatser i området är idag relativt litet och ser en stor potential att avlasta övrig trafik. Staden anser att det fortfarande en direktförbindelse mellan Torslanda och Biskopsgården och alla busslinjer går via Volvo i motsatt färdriktning dvs. till Torslanda på morgonen och från Torslanda på eftermiddagen. En möjlig resväg för en direktbuss mellan Torslanda och Biskopsgården skulle vara via Lilla Varholmen, Amhult, Höstvädergatan, Eketrägatan och Hjalmar Brantingsplatsen med utebliven resväg via Volvo och Bräcke i båda färdriktningar. De direktbussar från Lilla Varholmen till Centrum via väg 155 som inte passerar Volvo har varit omåttligt populära. Förbindelse till Amhult/Torslanda från city på morgonen utan att åka via Volvo och omvänt på eftermiddagen. Att åka via Volvo är ett stort restidstillägg enligt tidtabell, men det blir dessutom ofta ännu längre till följd av köer genom området. I dagsläget har verksamheter, både privata och kommunala, svårigheter att rekrytera till följd av de långa restiderna. Nuvarande upplägg är ologiskt för resenären och går även emot principerna för expressbussar. En stor del av arbetskraften på Volvo bor i västra delarna av stadsdelen Västra Hisingen, men då kollektivtrafiken inte är tidseffektiv väljer fler att ta bilen istället. Det är mycket svårt att motivera de som berörs av detta att åka kollektivt när restidskvoten mellan bil och buss är så stor som idag. Staden ser därför en stor möjlighet i att förbättra för arbetspendling från västra delen av stadsdelen till Volvo och få över fler bilister till att åka kollektivt. Staden är positiv till att det blir nya förbindelser till Volvo och att dialogen av sträckningen av linje 24 behöver fortsätta. Till och från Campus Lundby, där Volvo kommer att ha sitt huvudkontor, är det viktigt att kollektivtrafiken utvecklas så man kan nå området från flera delar av Göteborg. Omdragningen av Linje 17 förbi Gustaf Dalénsgatan har uppmärksammats av verksamheter verksamma vid Wieselgrensplatsen, då antalet besökare påverkats negativt. Staden hoppas att omdragningen av linje 35 och 37 kommer att underlätta för verksamheterna. Vid en översyn av linje 17 kring trafikeringen utifrån kapacitetsproblem som nämnts ovan bör också en utvärdering av den nya linjedragningen förbi Gustaf Dalénsgatan inkluderas. Behovet kvarstår av förbättrad kollektivtrafik till/från Helgered. Främst efterfrågas att Svart Express ska stanna vid hållplatsen då den ändå kör i låga hastigheter förbi hållplatsen, till följd av farthinder och köer. Många av de boende i området uppger att de har slutat åka med kollektivtrafiken sedan förändringen genomfördes i dec 2012. Fler försämringar för boende i detta område är ej acceptabelt. Göteborgs Stad, Göteborg Stads inspel till Västtrafiks 11 (23)
Nya målpunkter och knutpunkter Kviberg, Bellevue och Gamlestaden växer snabbt med målpunkter, arbetsplatser och bostäder. I Norra Örgryte-Härlanda ökar antalet bostäder kraftigt och målpunkter som Östra sjukhuset och ICA Kvantum finns redan. Munkebäckstorg är en tyngdpunkt för kollektivtrafiken i stadsdelen och naturliga kopplingar till övriga stadsdelen lätt kan göras där. I takt med att Gamlestaden resecentrum färdigställs kommer kopplingen mellan stadsdelarna Östra Göteborg och Örgryte-Härlanda att bli ännu viktigare. Gamlestan och Gamlestans torg är viktiga knutpunkter även för näringslivet, och det är därför viktigt att detta område fortsätter utvecklas och hållas attraktivt. Stor tilltro finns till nya linje 69 och fortsatt dialog kring förändringarna detta medför är viktiga. I och med att Selma Lagerlöfs torg kommer att bli ett centrum för stadsdelen blir den också en ny viktig målpunkt i staden och bör ersätta Körkarlens gata som bytespunkt. Merparten av bytena för resenärerna styrs idag i kringområdena mot Hjalmar Brantingsplatsen, vilket tvingar resenärerna att åka en omväg. Direktlinjer utan byten från Kärra och Tuve till Selma Lagerlöfs torg är därför ett önskemål. Brunnsbo kommer dessutom att bli en viktig målpunkt framöver då det planeras för många nya bostäder på sikt samt inte minst den nya pendeltågstationen som är beslutad och skall byggas. En funktionsbrist som behöver hanteras är hållplats Kungssten (inklusive Västerleden) som är helt otillgänglig för många personer i och med trappor, långa avstånd och höjdskillnader. Staden ser Kungssten som en viktig knutpunkt, och den behöver därför vara tillgänglig för alla resenärer. Samarbete kring Kungssten mellan Västtrafik och Staden kommer behövas. Delsjöområdets viktiga målpunkter (Härlanda tjärn, Skatås motionscentral och Delsjöns badplats) saknar kollektivtrafik, då detta är ett av Göteborgs mest besökta friluftsområden bör det bli lättare att ta sig dit kollektivt. Älvtrafiken Färjorna över älven är ett viktigt trafikslag i kollektivtrafiknätet och med tydligare kopplingar mellan dem och andra färdmedel som når större delar av Hisingen skulle fler kunna resa hållbart. Staden planerar för en kraftig förtätning längs Göta Älv. Kollektivtrafiken som går längs med älven är redan tungt belastad och älvtrafiken kan också vara en del i lösningen att avlasta buss- och spårvagn under byggtiden. Staden och Västtrafik bör fortsätta planera tillsammans för hur älvtrafiken ska utvecklas, både på kort och lång sikt. Staden efterfrågar följande åtgärder för älvtrafiken: Ett ökat utbud av älvtrafiken under kvällar och helger för att erbjuda ett attraktivt alternativ även utanför pendlingstider. Fortsatt dialog kring nya hållplatser som skapar fler kopplingar mellan områden längs älven. Exempelvis den nya färjas som köpts in enligt beslut i trafiknämnden den 15 december 2017 önskas av Staden angöra vid Pumpgatan när denna tas i trafik. Göteborgs Stad, Göteborg Stads inspel till Västtrafiks 12 (23)
En båt som går mer sällan till Ringön, likt skärgårdstrafiken. Det för att stödja den dynamiska och långsamma utvecklingen av Ringön. Skärgårdstrafiken Under sommarhalvåret försvåras arbetspendlingen från/till skärgården på grund av ökade turistströmmar. Skärgårdstrafiken blir tidvis överbelastad vilken innebär att arbetspendlare missar avgångar på grund av fullbelagda båtar. Utökad trafik eller system för att prioritera resor till/från arbete i förhållande till fritidsresor bör utredas. Önskemål kvarstår om snabbare förbindelser med Ö-snabben (linje 114) från centrum till Saltholmen på morgonen och omvänt på eftermiddagen. Bland annat skulle det behövs tittas på möjligheter där Saltholmen kan få fler direktförbindelser som ej går via Örlogsvägen. Fortsätt utveckla skärgårdstrafiken både till centrum och internt i skärgården. Fler direktturer och angöringsplatser i centrum efterfrågas, bland annat en stärkt koppling mellan skärgården och Lindholmen. Behov av att utveckla trafiken mellan skärgårdsöarna året runt är stort. Idag finns service i form av vårdcentral, tandläkare, högstadieskola med mera enbart på Styrsö. Därtill skapar det en möjlighet för barn och unga att besök sina vänner på andra öar på fritiden. Göteborgs Stad, Göteborg Stads inspel till Västtrafiks 13 (23)
Skolpendling i den allmänna kollektivtrafiken Frågor från Västtrafik: Ser ni några förändringar som påverkar antalet elever som reser med skolkort? Gäller både grundskola och gymnasium. Förändring i elevantal på befintliga skolor? Nya skolor, flytt eller nedläggning av skolor eller andra förändringar? Ser ni att ni kommer att förändra ramtiderna för grundskolan? Grundskolan Enligt Stadens befolkningsprognos förväntas fram till 2022 antal barn i grundskoleåldrarna öka med 11 procent (6 500 barn) jämfört med idag. Nedan redovisas tabeller över nya skolor samt de kommunala skolorna som kommande år förväntas få en förändring i elevantal, ökning eller minskning. De skolor som har en prognos med sammaantal elever som idag redovisas där med inte nedan. Tabell över nya kommunala grundskolor som kommer att tillkomma fram till 2022: Skola Antal elever 2019 2020 2021 2022 Almquistgatan F-3 300 Angeredsvinkeln* 500 Brudbergsskolan F-9 720 Ebbe Lieberathsgatan 4 9 540 Fixfabriken F-6 380 Gamlestadstorget F-3 200 Härlanda Tjärn F 9 560 Järnvågen 7 9 270 Krokslätt 380 Kvisljungeby F-9 390 Ny skola Kallebäck F-3 380 Pumpgatan 4 9 720 Rimfrostgatan F-6 500 Saffransgatan F-3 200 Skytteskolan F-9 850 Slottsbergsskolan 380 Stuxbergsgatan 300 Åkeredsrondellen 380 Östra Kålltorpsskolan 380 *Angeredsvinkeln kommer inledningsvis användas för evakuering för Gårdstensskolan och antagligen påverka kollektivtrafiken. Göteborgs Stad, Göteborg Stads inspel till Västtrafiks 14 (23)
Tabell över förändringar i elevantal för kommunala grundskolan fram till 2022: Observera att det idag finns 44 st. fristående grundskolor vars ändringar i elevtal ej finns med här Skola Antal elever 2018 2019 2020 2021 2022 Askimsskolan 190 Bjurslättsskolan F-6 150 Björkåsskolan 130 Bläseboskolan F-9 200 Bräckeskolan F-6 200 Frejaskolan F-9* 300 Glöstorpsskolan 4 9 500 Gunnilseskolan 4 9 300 Hagaskolan 100 Herrgårdsskolan F-6 100 Kalvhagskolan -150 Klarebergsskolan 4 9 100 Kvibergsskolan 4 9 720 Kvibergsskolan F-3 200 Lundenskolan 230 Långedragsskolorna 70 Rambergsskolan F-6 50 Rosendalsskolan 60 Ryaskolan F-9 100 Sannaskolan 20 Skogomeskolan F-6 220 Styrsöskolan 108 Svartedalsskolan 4 9 200 Taubeskolan F-6 100 Toleredsskolan F-9 50 Torslandaskolan F-6 150 Tångenskolan F-3-100 Utbynässkolan F-6/F-3-50 Vättnedalsskolan 185 Åkeredsskolan** 210 *Frejaskolan är före detta Grevegårdsskolan **Det kommer ske en intern omflytt mellan Näsetskolan och Åkeredsskolan. Information om befintliga grundskolorna, både kommunala och friskolor, var de ligger, årskurser, antal elever med mera finns här: http://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3agbg.page.30f6ea02-1bcf-4ee7-92f6- e6c134850b3b&servicetype=grundskolor Göteborgs Stad, Göteborg Stads inspel till Västtrafiks 15 (23)
Ramtider för grundskolan Det finns inom Staden inget beslut om förändring av ramtider för grundskolan. Det sker i dagsläget en omorganisering av skolornas förvaltning i Staden och en central förvaltning startas upp. Förhoppningsvis kan en dialog i frågan om skolors ramtider ske inom ramen för denna nya organisation. Gymnasium Enligt Stadens befolkningsprognos förväntas fram till 2022 antal ungdomar i gymnasieåldrarna öka med 17 procent (2 800 ungdomar) jämfört med idag. Tabell över förändringar i elevantal för kommunala gymnasium: Observera att det idag finns 36 stycken fristående gymnasium vars ändringar i elevtal ej finns med här. Gymnasium Förändring i antal elever 2019 2020 2021 2022 Bernadottegymnasiet 32 32 32 0 Bräckegymnasiet* 0 0-736 - Burgårdens utbildningscentrum 0 99 120 130 Center för språkintroduktion** -554 - - - Lindholmens tekniska gymnasium 0 0 417 0 Munkebäcksgymnasiet*** -21 - - - *Bräckegymnasiets kontrakt upphör 2021 och de letar efter nya lokaler **Center för språkintroduktion avvecklas 2019 ***Munkebäcksgymnasiet upphör 2019. Information om befintliga gymnasieskolor, var de ligger, årskurser, antal elever med mera finns här: http://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3agbg.page.dbf5d5c5-35b7-4867-a4cabdff3e16e0b7&servicetype=gymnasieskolor Göteborgs Stad, Göteborg Stads inspel till Västtrafiks 16 (23)
Tillköp Frågor från Västtrafik: Hur ser kommunens planer ut för befintliga tillköp? Ser ni behov av att göra nya tillköp? Inköpet av ny färja och trafikering av denna hanteras enligt dialog med Västtrafik. Staden är mycket positiv till att den nya färjan snart tas i trafik. Utöver detta finns en pågående process för tillköp i Gårda som är kopplat till detaljplanen för kontor vid Ullevigatan som när detta inspel skrivs ligger för överklagan hos Markoch miljödomstolen. Frågan om eller när planen vinner laga kraft går därför inte att svara på idag. Om planen vinner laga kraft så genomförs tillköpet som planerat, men kan komma att förskjutas beroende på hur överklagandets process utvecklas. Staden vill också fortsätta framhålla behovet av att rutinerna och vilka möjligheter som finns gällande tillköp av kollektivtrafik behöver därför förtydligas, särskilt kopplat till detaljplaner. Göteborgs Stad, Göteborg Stads inspel till Västtrafiks 17 (23)
Övriga frågor Frågor från Västtrafik: Något annat ni önskar ta upp? Fortsatt utveckling av samarbete i trafikplanearbetet Staden är positiv till hur samarbetet kring trafikplan 2019 har gått, men vill fortfarande trycka på att det finns ett behov att fortsätta utveckla samarbetet inom trafikplansarbetet. Förbättringar som Staden vill belysa: Fortsatt behov av tydligare konsekvensbeskrivningar, särskilt av de åtgärder som innebär försämringar, större omläggningar eller förändring av kollektivtrafiken som skolresor är beroende av. Staden förespråkar att en dialog förs under tiden som sådana förslag tas fram. Detta för att Västtrafik och trafikbolagen ska ha tillgång till bästa möjliga underlag. Staden bedömer att detta skulle spara tid och resurser samt ge bästa möjliga resultat för resenärerna. Göteborgs kommunfullmäktige har under våren 2018 antagit Målbild Koll2035. Staden efterfrågar därför att Trafikplan 2020 och kommande trafikplaner beskrivs utifrån hur den uppfyller Målbild Koll2035 och att ovan efterfrågade konsekvensbeskrivningar kopplas till detta. Återkommande dialogmöten även för Trafikplan 2020. Arbetet och dialogen med Trafikplan 2019 fungerade mycket bättre än tidigare, och Staden ser fram emot att ha ett fortsatt bra samarbete kring Trafikplan 2020. Att tillräckliga resurser avsätts för detta arbete från Västtrafiks håll. Utveckling av kollektivtrafikfrågorna i detaljplaner och program Staden växer. Antalet detaljplaner ökar och förtätningen bidrar till att majoriteten av detaljplanerna även är mer komplexa än tidigare. Bristen på bostäder ställer dessutom högre krav på att arbetet ska gå snabbare. För att skapa förutsättningarna för en attraktiv och effektiv kollektivtrafik är det viktigt att samarbetet kring kollektivtrafik i detaljplaner och program utvecklas. Under hösten 2017 genomförde en kartläggning av hanteringen av kollektivtrafikfrågor i detaljplaneprocessen som ger viktiga insikter om att både Staden och Västtrafik behöver verka för att skapa bättre förutsättningar. Ett nästa steg är att titta på förbättringsåtgärder i processen utifrån dessa insikter. Västtrafiks omorganisering som skett under våren 2018 ser staden positivt på då det framhålls att behovet av att Västtrafik inkluderas och aktivt deltar i detaljplanearbetet är aspekter som motiverar förändringen. Staden hoppas därför på en fortsatt dialog kring detta. Staden under byggtiden behöver integreras mer med trafikplansarbetet Omledning av kollektivtrafik till följd av projekt ingår inte i arbetet med Trafikplan. Då framkomligheten kommer vara begränsad kommande år har dock hänsyn tagits i inspelet. Till exempel har trafikkontoret sållat bort många av de önskemål som inkommit om direktlinjer till city. Staden ser istället ett behov av att stärka kopplingarna till lokala Göteborgs Stad, Göteborg Stads inspel till Västtrafiks 18 (23)
centrum och mellan knutpunkter utanför city i enlighet med trafikstrategin och Målbild Koll2035. Även om inte omläggningar till följd av projekten ingår i inspelet, vill Staden poängtera att kapacitet och attraktivitet i kollektivtrafiken under byggtiden är prioriterat. ser att behov av att inom arbetet med Trafikplan 2020 utvärdera hur trafikplaneprocessen för Göteborgs Stad behöver anpassas utifrån den byggtid staden är i. ser att arbetet med trafikplaner behöver vara både mer långsiktigt och mer flexibelt. Idag uppfattas också av många parter inom Staden trafikplaneprocessen som långdragen och svår att kunna påverka så långt i förväg som krävs för att kunna påverka. Staden tror att byggskedet kommer ytterligare förstärka denna upplevelse. Utöver kapacitet på fordonen kommer även kapaciteten i staden, det vill säga framkomligheten, att vara mycket begränsad under kommande år. För att möjliggöra en så effektiv kollektivtrafik som möjligt ser Staden behov av ett strategiskt samarbete kring kapaciteten, både på hållplatser och i stråk. Det finns ett behov att se över lokalt resande med kollektivtrafik inom stadsdelen Centrum. Behovet har funnits tidigare, men finns ett extra behov att bevaka och även utveckla detta under byggtiden. Särskilt då stadsdelen Centrum har en stor andel äldre boende samt att det finns många skolor med stora upptagningsområden i stadsdelen. Efterfrågan på pendelparkeringar kommer med stor sannolikhet att öka under byggperioden. Staden ser ett behov av en fortsatt och utökad separat dialog angående fler pendelparkeringar, nya lösningar samt utökade cykelåtgärder på både befintliga och nya pendelparkeringar. Pendelparkeringarnas läge bör också ur ett strategiskt perspektiv undersökas mer noggrant för att bidra till hållbart resande och att få fler att åka kollektivt istället för att ta bilen, samt säkerställa att pendelparkeringarna också används för detta syfte. Pendelparkeringar är också en viktig fråga för näringslivet, de ser gärna att frågan kring pendelparkeringar lyfts och att ansvariga driver frågan framåt i större omfattning. Ökad samverkan kring utvecklingen bytespunkter I takt med att kollektivtrafiken utvecklas ökar behovet av attraktiva och effektiva bytespunkter. Detta är utpekat inom Koll2035, men på grund av byggtiden och att det i staden finns flera bytespunkter som idag upplevs otrygga och osäkra är behovet stort redan nu. För att klara denna utmaning ser Staden behov av en nära samverkan i utvecklingen av befintliga och kommande bytespunkter och att dessa tas fram utifrån resenärernas behov och resvanor. Göteborgarnas möjlighet att turista hemma och nyttja rekreationsområden Den dagliga tillgången till grönytor minskar i takt med att staden förtätas och bra kollektivtrafik till rekreationsområden blir därför allt viktigare. Samtidigt visar exempelvis en studie på ett naturreservat utanför Stockholm gjord mellan år 1960 och 2000 visar att avståndet som folk är beredda att åka för att komma till ett naturområde har minskat och att brist på tid, eller den upplevda bristen av tid, för att vistas i naturen har ökat. Genom att förbättra möjligheterna att resa med kollektivtrafik till badplatser och Göteborgs Stad, Göteborg Stads inspel till Västtrafiks 19 (23)
andra platser för friluftsliv och idrottsaktiviteter blir tillgången till rekreationen inte i lika hög grad en ekonomisk fråga och en fråga om tillgång till bil. Även ur ett hälsoperspektiv framhåller Staden vikten av att öka tillgången till rekreationsområden. Staden ser därför gärna att rekreationsområden i Göteborg ses över och att kollektivtrafiken stärks till dessa områden och att man tar hänsyn till att de kraftigaste strömmarna till dessa områden är utanför arbetstid. Delsjöns badplats, Skatås och Ruddalen är tre viktiga rekreationsområden i Göteborg där kollektivtrafik finns, men avståndet från hållplatserna är för långt, särskilt för barn. Satsningar på miljö- och teknikutveckling behöver fortsätta För att skapa en hållbar stadsutveckling med hänsyn till bullernivåer, miljöfrågor samt trafiksäkerhet är arbetet kring elektrifiering och geofencing av yttersta vikt. Ett fortsatt samarbete krävs för att skapa förutsättningar för elektrifiering inom kommande trafikupphandlingar och tillhörande infrastruktur. Fortsatt dialog kring upphandlingar av busstrafik En attraktiv kollektivtrafik är en förutsättning för en hållbar stadsutveckling, Staden är därför mycket positiv till att få fortsätta vara med i dialogen vid kommande upphandlingar av busstrafik med Västtrafik. Den inledande dialogen har visat på möjligheter för Staden att bidra till goda förutsättningar för lyckade upphandlingar, både genom att tillhandahålla underlag och eventuellt anpassad infrastruktur. Göteborgs Stad, Göteborg Stads inspel till Västtrafiks 20 (23)
Bilagor Stadens befolkningsprognos: Ålder 2018 2019 2020 2021 2022 0 9 år 67 751 68 532 69 107 70 051 70 834 10 19 år 57 227 59 213 61 221 62 758 64 365 20 29 år 97 530 97 290 96 899 96 898 97 373 30 39 år 93 849 95 429 97 099 98 611 99 655 40 49 år 71 914 73 191 74 518 75 310 76 293 50 59 år 66 644 67 176 67 879 68 765 69 664 60 69 år 54 051 54 201 54 508 55 249 55 819 70 79 år 40 324 41 734 42 778 43 437 43 954 80 89 år 17 730 17 956 18 260 18 636 19 378 90 99 år 4 594 4 510 4 520 4 535 4 521 TOTALT 571 616 579 232 586 787 596 271 603 878 Källa: http://statistikdatabas.goteborg.se/, Hämtad: 2018-03-14 En längre rapport över den förväntade befolkningsutvecklingen mellan 2018 2035 och kommentarer till aktuell statistik för Göteborgs Stad finns via denna länk: http://statistik.goteborg.se/global/demografi/befolkningsprognos_2016/kommunprognos%2020 18.pdf Göteborgs Stad, Göteborg Stads inspel till Västtrafiks 21 (23)
Planerade nya bostäder per primärområde 2018 2020 Framtaget utifrån fastighetskontorets bebyggelseprognos från mars 2018 Göteborgs Stad, Göteborg Stads inspel till Västtrafiks 22 (23)
Planerade nya bostäder per primärområde 2020 2022 Framtaget utifrån fastighetskontorets bebyggelseprognos från mars 2018 Göteborgs Stad, Göteborg Stads inspel till Västtrafiks 23 (23)