Göteborgs Stads inspel till Västtrafiks Trafikplan

Transkript

1 Göteborgs Stads inspel till Västtrafiks Trafikplan Hur ser ni på kollektivtrafikutvecklingen de senaste åren? Vad har varit bra/mindre bra? Förbättringspotential generellt? Förbättrade underlag och analyser av förslagen Den återkoppling som Göteborgs Stad fått från Västtrafik tidigare år har varit bristfällig och i vissa fall sen. Vi ser gärna att Västtrafik ger en mer utförlig återkoppling på våra förslag och inspel samt tydligt konsekvensbeskriver de åtgärder som föreslås och avstyrks i Trafikplanen. Staden önskar även en utförlig och samlad utvärdering av genomförda tillköp. I den mån vi från stadens sida kan vara delaktiga i arbetet och analyserna är vi gärna det. Trafikkontoret ser positivt på att Trafikföretagen kopplas in tidigare i trafikplaneprocessen, men vill samtidigt poängtera vikten av att Västtrafik tar ett huvudansvar för utvecklingen av kollektivtrafiken. Detta för att systemet ska fungera som en helhet och för att det resenärerna inte ska påverkas av eventuella skillnader hos olika trafikföretagen gällande resurser för planering och utveckling. Beredskap inför kommande byggperiod I arbetet med KomFram pågår ett intensivt arbete med att analysera projektens påverkan på framkomligheten under byggperioden. Analyserna förväntas bli klara under hösten, men staden vill redan nu flagga för att det med största sannolikhet kommer att behövas mer kollektivtrafik under byggperiod, dels för att möta det ökande resandet (på grund av överflyttningen från bil) och dels för att omledningen av trafik kan innebära att det behövas fler fordon (nya linjedragningar med eventuellt längre och fler turer). Då trafikföringsprinciperna för kollektivtrafiken under byggperioden innebär fler byten, så kommer även behovet av informatörer på hållplatser att öka. Behov av mer långsiktig planering Göteborg växer i en allt snabbare takt och stadens mål om att biltrafiken ska minska ställer höga krav på kollektivtrafik, gång och cykel. Kommunen har tidigare poängterat vikten av en gemensam och mer långsiktig planering för kollektivtrafikens än det som ryms inom trafikplaneprocessen. Behovet av denna gemensamma långsiktiga planering har blivit ännu tydligare i och med att staden växer i en allt snabbare takt. Bland annat är många av de stora nya områden som planeras komplexa och planeringen av kollektivtrafiken behöver ske interagerat i stadsbyggnadsprocessen. Västtrafik deltar i dagsläget i processen, men staden ser ett behov av att utöka detta samarbete. Fortsatt satsning på miljö- och teknikutveckling Trafikkontoret ser positivt på att Västtrafik deltar och i vissa fall driver utvecklingen inom miljö- och teknikområdet. Gällande trafiksäkerhet, bullernivåer samt miljöfrågor är arbetet kring geofencing och elektrifiering viktigt att implementera i kommande upphandlingar.

2 Förbättringar av genomförda trafikförändringar Utöver ovanstående synpunkter på processen har vi nedan ett antal synpunkter på tidigare genomförda trafikförändringar. Göteborgs Stad ser positivt på utvecklingen av nya expressbusslinjer, men i några fall önskar vi föra en dialog om stoppbilden, vilka hållplatser Västtrafik väljer att stanna vid. Vi ser att vissa hållplatser har ett annat upptagningsområde efter införandet av de nya expressbusslinjerna och vill därför gärna analysera denna fråga gemensamt med Västtrafik. Exempel på sådana områden är Helgered och Eriksbo. Ökade restider för många resenärer till och från Torslanda när alla bussar kör via Volvo. Neddragningar på industribussarna till Volvo har även påverkat resenärerna från Kärra och Tuve negativt. Omläggningarna påverkar både pendlare och de som reser i tjänsten. Från stadens sida ser vi gärna att tidigare genomförda kollektivtrafikförändringar i detta område utvärderas och att vi gemensamt, diskuterar hur vi ska hantera detta resandebehov framöver. I samband med framtagandet av den förra Trafikplanen beslutade Västtrafik att tillsätta en utredning gällande förändrad trafikering i Frölunda-Sisjön. Staden ser positivt på att det tas ett helthetsgrepp och att trafikkontoret, stadsdelarna och företagarföreningen ska engageras i arbetet. Boende i Kärrdalen upplever försämrade möjligheter att åka till Torslanda och Sillvik sedan 25:ans sträcka förändrades. 31:ans ändrade körväg försvårar för vårdtagare som tar del av Bjurslätt vårdcentrals samarbete med Lundbybadet och Rehab på Eriksberg, och förändringarna innebär en avsevärd försämring för elever på skolorna på Lindholmen att ta sig till Lundbys fritidsgård på Blackevägen. Många lundbybor är missnöjda med att buss 17 inte längre stannar vid Wieselgrensplatsen och det är en negativ faktor för torgets kundunderlag. Ett antal busslinjer mellan Kärra/Rödbo och Kungälv har dragits in pga lågt resande. De boende i Rödbo är i hög grad orienterade mot Kungälv varför detta inneburit en försämring för deras del. Negativt att linje 191 (Frölunda torg - Saltholmen) togs bort. Linjen var uppskattad och knöt ihop stadsdelen på ett bra sätt, men resenärer har lämnat synpunkter på att det ofta var förseningar på linjen och vågade därför inte åka pga. av risken att missa båten. Detta var troligen en bidragande orsak till det låga resandet. Många av stadsdelarna har även lämnat synpunkter på att det skett förbättringar. Här är några exempel: Det är bra att kollektivtrafiken i Torslanda utökats med täta förbindelser till centrum. Att buss 25 går oftare uppskattas. Hållplatsen Frihamnsporten har tillåtit en stor mängd besökare att uppleva Jubileumsparken under sommaren. Elbusslinje 55 är ett positivt tillskott. Tuve, Brunnsbo, Backa, Skälltorp, Skogome och Kärra har generellt fått en bättre kollektivtrafik de senaste åren. Skogome har fått stombusslinje och befintliga turer på stombussarna i Backa och Tuve har utökats och på sina håll också gett kortare restider. Kopplingarna mellan Brunnsbo-Backa mot Bäckebol har förbättrats med en ny linje som går direkt utan att man behöver byta. Kärra-Gerrebacka har fått en expressbuss mot city. 2

3 Kollektivtrafik för att möta olika resbehov I Göteborg finns målsättningar om att skapa goda förutsättningar för olika grupper såsom barn, äldre, kvinnor och män i syfte att skapa bland annat jämställdhet, integration och mångfald. För att uppnå dessa mål behöver kollektivtrafiken planeras för alla resenärsgrupper. Olika grupper har olika behov och om flertalet invånare ska klara att resa själva och i bästa fall klara sig utan bil behöver vi utöka resmöjligheterna under hela dagen, kvällar, helger och somrar. Inriktningen för revideringen av Trafikförsörjning pekar i denna riktning vilket Göteborgs Stad ser som mycket positivt. Vi deltar gärna i arbete rörande konkretiseringar kring dessa frågeställningar tillsammans med Västra Götalandsregionen och Västtrafik. Förbindelser över älven Kollektivtrafiken som går längs med älven är tungt belastad i dagsläget och framkomligheten längs älven kommer att begränsas i och med alla byggprojekt i centrala Göteborg med början Västtrafik och Göteborgs Stad bör därför tillsammans se över möjligheterna att avlasta dessa parallella stråk och skapa effektiva kopplingar över älven. Var ser ni att det finns potential för ett ökat resande? Geografiskt, tider på dygnet, veckodagar etc? Nya/förändrade arbetspendlingsbehov? Utreda tvärförbindelser Göteborg Stad anser att det finns ett stort behov av stärkta tvärförbindelser i kollektivtrafiken, speciellt med hänsyn till alla byggprojekt som påbörjas 2016 i centrala Göteborg. Förbindelser bör i större utsträckning binda samman staden. Resenärer bör ges bättre möjligheter att resa inom och mellan stadsdelar i tvärled utan att behöva åka in till centrala knutpunkter för att byta färdmedel. Förslag på förbindelser: - Kärra centrum eller Tuve torg till Selma Lagerlöfs torg - Norra och södra Lundby - Torslanda och Biskopsgården - Tynnered och Älvsborg - Snabbare förbindelser mellan Mölndal/Hulelyckan och Västra Göteborg - Gamlestan/Kviberg och Munkebäck/Östra Sjukhuset - Kortedala och Alelyckan via Tideräkningsgatan/Burmabacken - Angered och Hjällbo till Hisingen (3500 personer i Angered arbetar på Hisingen) - Olika möjligheter att resa mellan öarna i skärgården bör analyseras Ta hand om den ökade efterfrågan Om vi ska nå våra resandemål i Göteborg och regionen måste vi ta hand om den ökande resandeefterfrågan och potentialen i den. Göteborg Stad är positiva till hur Västtrafik har åtgärdat kapacitetsbrist när behov har uppstått. Uppgifter gällande kraftig kapacitetsbrist som inkommit till staden sedan förra trafikplanen är: - Spårvagnstrafiken till och från Angereds centrum - Spårvagnstrafiken till och från Kviberg - Busslinje 58 - Busslinje 17 När det gäller spårvagnstrafiken behöver olika sätt att avlasta och komplettera dagens trafik utredas och genomföras, exempelvis utmed Hjalmar Brantingsgatan. Även sårbarheten utmed 3

4 vissa spårvagnsstråk behöver hanteras, exempelvis ut till Bergsjön/Kortedala. Alternativ trafik, till exempel med buss, utmed sträckan Bellevue-Rymdtorget/Komettorget och eventuellt även från Bergsjön via Gamlestan till centrum behöver utredas. Norra Älvstranden är fortsatt ett utbyggnadsområde som ställer höga krav på kollektivtrafiken. Vi ser en stor potential att ytterligare öka resandet till och från olika delar av Norra Älvstranden såsom Eriksberg och Lindholmen. I Västra Hisingen kommer det de närmaste åren att tillskapas ca nya arbetstillfällen i och med utbyggnad av logistikcentrum i Halvorsäng, hamn- och Volvoområdet. Detta ökar behovet av bra och snabba bussförbindelser till dessa arbetsplatser. Detta gäller dygnet runt. Sommaren 2015 invigdes Göteborgs Nya Arena. Arenan tillsammans med Kvibergs Park förväntas generera många nya resor dit från hela Göteborg, även på kvällar och helger. Göteborgs nya kulturhus vid Rymdtorget i Bergsjön öppnar under 2018 det vänder sig till alla göteborgare. Detta ökar behovet av snabba förbindelser, även kvällar och helger. Effektiviseringar. Var ser ni att det finns potential för att effektivisera trafiken? Ser ni möjligheter till omfördelningar av kollektivtrafikutbudet? Geografiskt, tider på dygnet, veckodagar etc? Göteborgs Stad har i dagsläget svårt att bedöma kollektivtrafikens effektiviseringspotential och har inga konkreta förslag på effektiviseringar. Vi har i vårt arbete med Flexlinjen tillsammans med Västtrafik diskuterat eventuella samordningsmöjligheter. Staden diskuterar gärna frågan om effektivisering ytterligare med Västtrafik under arbetet med Trafikplanen. Skolskjuts: Hur ser utvecklingen av barnkullar ut kopplad till skolor? Ser ni några övriga förändringsbehov kopplat till skolresandet? Göteborgs Stad ser positivt på att samarbeta med Västtrafik i frågan om skolresor. Många barn går i skola utanför sin stadsdel vilket medför att de i stor utsträckning är beroende av kollektivtrafiken. Om vi ökar kunskapen om var i systemet skoleleverna rör sig kan vi på ett bättre sätt möta barns behov i form av exempelvis trygga och säkra bytespunkter, enklare byten och mer lättillgänglig resenärsinformation. När det gäller nya skolor och storlek på barnkullar med mera har staden gärna en dialog med Västtrafik, men generellt kan sägas att barnkullarna i skolålder ökar under de närmsta åren. Flertalet av de nya skolor som planeras får Västtrafik information om i samband med att nya detaljplaner behandlas. Nedan följer några exempel på nya skolor i staden: - Ny kommunal förskola samt grundskola årskurs 0-9 i Kviberg står klar inom några år. - Ny skola årskurs 4-9 planeras i Gunnilse. - Den nya Grevegårdsskolan kommer vara färdig 2017 och antalet elever ökar från ca 250 till ca Högstadieskolan Santos har öppnat vid Plejadgatans. De bristfälliga tvärförbindelserna gör det besvärligt för barn från mittre eller norra delarna av stadsdelen att ta sig dit. - Möjlighet för skolbarn att resa direkt mellan Säve och skolorna i Tuve efterfrågas. Detta då eleverna i årskurs 4-6 kommer att fullfölja sin skolgång i Tuve där nya skolor byggs. 4

5 Anropsstyrd trafik. Hur kan vi integrera/utveckla anropsstyrd trafik mer i den ordinarie trafiken? Behov av förändringar i dagens anropsstyrda trafik? Göteborgs stad ser positivt på att utveckla anropsstyrd trafik under de tider och i de relationer där ordinarie kollektivtrafik inte kan motiveras. Ett exempel som lyfts är Gunnilse-Bergum. Samhällsplaner: Vilka utbyggnadsområden/avvecklingsområden ser ni på 5-års sikt? Som nämnts tidigare behöver den långsiktigt planering av kollektivtrafiken förbättras, både inom och utanför detaljplanarbeten. Detta är en förbättringsprocess som bör ske i samarbete mellan Västtrafik, Västra Götalandsregionen och staden. Vi har valt att i denna handling inte beskriva alla utbyggnadsområden som är på gång de närmaste 5 åren, men nedan ser ni exempel på planer som lyfts fram i dialogen med stadsdelarna. Angered Många nya bostäder planeras i Gårdsten, Angered centrum och i Gunnilse. Stråket Eriksbo Hjällbo är utpekat i Utbyggnadsplanering för Göteborg (UP), och ett arbete pågår kring utveckling av torgen i Hjällbo och Hammarkullen med service och nya bostäder. Också stråket Angered Centrum Hammarkullen är utpekat i UP. Centrum I Mölndalsåns dalgång och Krokslätt planeras utbyggnad av cirka 1000 bostäder. Även här efterfrågas tvärförbindelse, framför allt i backen vid Framnäsgatan och Fredriksdalsgatan. Lundby Omfattande planarbeten i området, kommer att byggas ut i etapper under en lång tid. Ett par exempel i närtid: Ca 400 studentbostäder i modulhus vid Inlandsgatan norr om Lundbyleden tillkommer och blir inflyttningsklara tidig vår Rambergsvallen byggs ut i etapper, men är troligen en bra bit på väg inom 5 år, cirka nya bostäder. Majorna-Linné Pågående förtätning på Gråberget ger framtida underlag för ökat resande. På lite längre sikt gäller detta även området kring Fixfabriken och Klippan samt framtida bebyggelse kring Sahlgrenska och Medicinareberget. Norra Hisingen Centrala Tuve väntas få omkring 110 nya bostäder till och med Lillhagsparken, som idag är ett område där det i princip inte finns några bostäder, förväntas få cirka 200 nya bostäder. Den kraftigaste expansionen kommer att ske i områdena runt Selma Lagerlöfs Torg, drygt 600 nya bostäder. Staden vill även i detta sammanhang se hur vi kan utveckla bytesmöjligheterna i anslutning till Selma Lagerlöfs Torg då Körkarlens gata inte är någon ideal bytespunkt, enligt K

6 Västra Göteborg Under slutet av 2015 påbörjas inflyttning av cirka 200 studentbostäder vid Beryllgatan. Målgruppen är studerande familjer, troligtvis med ett lågt bilinnehav. Opaltorget planeras vara färdigbyggt 2019 med ca 500 nya bostäder. Här planeras för ett levande torg vilket ställer krav på en god tillgänglighet till och från hela stadsdelen även under kvällar och helger. Här kommer bland annat matbutik, stadsdelskontor och vårdcentral finnas. Björkhöjd/Trollbärsvägen planeras ca 200 nya bostäder. Ca hälften av bostäderna är för äldre/ensamhushåll, vilka är en mer kollektivtrafikberoende grupp. Färdigbyggt 2017/2018. Närmaste hållplats är Grevegårdsvägen. Toredamm planeras ca 100 nya bostäder, färdigbyggt tidigast Närmaste hållplatser är Hagen och Toredamm. Västra Hisingen Utbyggnad av bostäder i Torslanda sker främst i Skra Bro med cirka 600 bostäder, norr om Hjuviksvägen med cirka 110 bostäder och Lilleby camping med 170 fritidshus. Samt några mindre planer: Låssby 30, Kronängen 30, Majvik 30, Utbyggnad av bostäder i Västra Länsmansgården Utbyggnad 400 bostäder Långströmsgatan Längre fram sker även förtätning med cirka 500 bostäder vid Torslanda torg samt cirka bostäder i Bua. Örgryte-Härlanda I Örgryte/Torp planeras cirka 500 nya bostäder under kommande år. Östra Göteborg I Kviberg/Bellevue och Gamlestaden ökar bostadsbyggandet kraftigt, nu och flera år framöver. I framför allt Gamlestaden kommer även verksamheter att expandera, till exempel handelscentrum i SKF:s gamla lokaler vid Artillerigatan. Hotell planeras vid Gamlestadens knutpunkt samt i Gamlestadens fabrikers område. Arbetsplatser och gröna transportplaner Utöver nya bostadsområden planeras för ett ökat antal arbetsplatser på olika håll runt om i staden. På Chalmers till exempel kommer det att bli 4000 fler arbetsplatser och i samband med det arbetar vi med gröna transportplaner, vilket påverkar kollektivtrafiken både vid hållplats Chalmers men även hållplats Pilbågsgatan. Trafikkontoret ser positivt på att Västtrafik deltar i dialogen om gröna transportplaner. Trafikförändringar övrigt, önskemål och synpunkter: Stadsdelsförvaltningarna har framfört synpunkter på kollektivtrafiken som sorterats in under de olika rubrikerna. Nedan beskrivs några övriga önskemål som identifierats av stadsdelarna. Angered Det saknas direktlinjer för att ta sig till centrala delar av Göteborg och andra delar av Göteborg, det ställer till det för bland annat boende i Eriksbo, Lövgärdet och Rannebergen. Om det inte är möjligt att utöka trafiken så behövs minst en översyn så att bytet mellan buss och spårvagn fungerar, speciellt nattetid. 6

7 Fler turer önskas från Gårdsten direkt till centrum. Fler turer på linje 75 till Lövgärdet under helgarna. Restiderna mellan Angered och Hisingen är tex väldigt lång samtidigt som 20% (2012) av boende i Angered arbetar på Hisingen. I och med utvecklingen av en logistikanläggning i Gårdsten behöver busstrafiken ses över här. Centrum Det saknas kollektivtrafikförbindelse genom Gårda samt mellan Mölndalsvägen och Guldheden/Johanneberg Önskar återinförande av hållplatser som dragits in utanför trygghetsboende (Sten Sture gatan) och 55+boende (Stampgatan) Lundby Bräcke och Kärrdalen har stor andel bebyggelse i småhus, varpå bilinnehavet är stort. I dessa områden skulle säkert andelen resande med kollektivtrafik kunna öka om den blev bättre i området. Resandet till Ringön skulle kunna utökas om det fanns en god kollektivtrafik. Kollektivtrafiken mot Lindholmen och Eriksberg behöver vara god även på kvällen och helgerna. Önskas att Älvsnabben går tätare turer på kvällar och helger. Önskemål att Älvsnabbare ska köra även kvällar och helger. Långt från kollektivtrafiken till Kärrdalsskolan. Kollektivtrafiken mellan Lindholmen och Hjalmar Brantingsplatsen samt centrum behöver bli bättre. Boende i Rambergstaden upplever brister i kollektivtrafiken, både i Kvillestaden och kring Virveltorget/Gropegårdsgatan, eftersom det är långt till hållplatser. Norra Hisingen Ett antal busslinjer mellan Kärra/Rödbo och Kungälv har dragits in pga lågt resande. De boende i Rödbo är i hög grad orienterade mot Kungälv varför detta förmodligen inneburit en försämring för deras del. Förbättrad kollektivtrafiken till Säve. Det saknas idag nattrafik till Tuve norr om Finlandsvägen samt till Säve. Sträckan mellan Kungälv och Gunnesby i Säve har enbart anropsstyrd trafik under vissa perioder, vilket är en begränsning, inte minst för barn- och unga. Västra Göteborg Många inkomna synpunkter på att det ofta är förseningar på linjerna mellan Fiskebäck och Frölunda torg. Utveckla kommunikationsmöjligheterna till/från och inom Södra skärgården. Bättre kommunikationer från Frölunda torg till Näset Öka turtätheten på buss 91, 94 och 97 Öka antalet kvällsturer för bussarna 20, 90, 91 och 96. 7

8 Förbättra möjligheten att byta mellan bussar på Frölunda torg, för kort bytestid i dagsläget. Öka busstrafiken på Donsö - Styrsö på sommaren, då befolkningen ökar. Utveckla Kungssten som bytespunkt genom fler snabba förbindelser dit från t.ex. Saltholmen och Göteborg centrum. Bättre passning mellan buss och båt vid Saltholmen, speciellt för buss 114 Flera önskemål om närmare till hållplats, t.ex. vid Ekebäck, Nya Långedragsskolan och Näsetskolan. Bebyggelsestrukturen gör det svårt att försörja områdena med en riktiga nära kollektivtrafik, men önskemålen bör beaktas av kommunen och Västtrafik gemensamt för att undersöka vilka möjligheter som finns. Västra Hisingen Boende i centrala Torslanda, där den största delen av invånarna bor, har fått en förlängd restid p.g.a. att alla bussar passerar det Amhults resecenter fr. o m juni För att förbättra önskas att direktförbindelser till city från centrala Torslanda återinförs. Kapacitetsbrist på vissa industrilinjer under sommartrafiken, t.ex. linje 32. Örgryte-Härlanda En buss till Skatås för att området mer tillgänglighet för hela staden. Förbättrad kollektivtrafikförsörjning av Överås önskas. För många är det relativt långt till närmsta hållplats. Önskar att kopplingen Munkebäck-Kviberg återinförs. Östra Göteborg Önskas en snabbuss från Bergsjön till centrala Gbg (kopplad till knutpunkt Gamlestaden på sikt) Angereds Torg med både Angereds närsjukhus och Angered Arena (somundervisningen för skolelever från Östra Göteborg sker här) är viktig målpunkt både för besökare och anställda från Östra Göteborg (Bergsjön, Kortedala, Gamlestaden). Alelyckans handelscenter är svårt att komma till utan bil, även från närliggande område som övriga Gamlestaden, Kortedala m.fl. En ny busslinje via Tideräkningsgatan/Burmabacken Alelyckan Gamlestaden önskas. Busstrafik via Kvibergs Broväg Munkebäcksmotet önskas återinföras. Utbyggnaden av flera nya bostadsområden i Kviberg/Bellevue samt öppnandet av de nya verksamheterna i Kviberg Park 2015 borde ge underlag för ökat resande denna väg, mellan SDF Östra Göteborgs område norr om Säveån och Munkebäcksområdet (med anslutn till spårvagnar till Östra Sjukhuset resp Delsjöområdet) i SDN Örgryte-Härlanda. Omvägen via Gamlestads Torg bör vara extra intressant att undvika för resenärerna pga. olägenheter under flera år innan arbetet är klart med knutpunkten och stråken där. Övriga frågor All trafik till/från Östra Göteborg och Angered påverkas i hög grad av ombyggnaden vid Gamlestads Torg under flera år framöver. Viktigt att tillgodose resenärernas behov av ändamålsenlig trafik, bra information med mera under denna tid. Det gäller även sommartid och helger. 8

9 Västtrafik och Trafikkontoret bör bli bättre i samarbetet med att sprida information till stadsdelsförvaltningarna om till exempel större/längre trafikomläggningar. Stadsdelförvaltningarna kan då hjälpa till att sprida information via hemsidor, intranät och så vidare (stadsdelsförvaltningarna är en stor arbetsgivare, cirka 3000 personer per förvaltning). Västtrafiks planeringsprocess bör kommuniceras med allmänheten. Det kan vara att svårt att förstå att det tar två år att få till en förändring. Detta kan förslagsvis ske via Västtrafiks hemsida och facebooksida. Flera av de större hållplatserna och bytespunkterna upplevs vara svåra att orientera sig på. Tydligare kartor skulle underlätta både för sällanresenärer och turister, samt underlätta för vana resenärer vid tillfälliga omläggningar. Förbättra appen Reseplaneraren för att underlätta byten och sökvägar (koppla ihop gånglänkar). 9