Varvschefsbostället Blå festsalen Karlskrona socken, Karlskrona kommun Antikvarisk kontroll Blekinge museum rapport 2008:30 Agneta Ericsson
Innehåll Historik... 2 Beskrivning... 2 Blå Festsalen... 3 Upprustning... 4 Genomförda arbeten... 4 Källor... 7
Historik 1780 kallades Fredrik Hendrik af Chapman till Karlskrona för att snabbt bygga upp en ny örlogsflotta till landets försvar. Chapman hade rykte om sig att vara en egensinnig men genialisk skeppsbyggare. 1781-82 uppfördes ett boställe till Chapman efter egen begäran. Det finns inga daterade eller signerade byggnadsritningar, men mycket tyder på att det var Chapman själv som helt eller delvis upprättade ritningar till bostället. I bostadshuset finns en hel del konstruktioner och planlösningar som antyder Chapmans egen närvaro. Chapman avled på Varvschefsbostället 1808 och efter honom har det nyttjats som tjänstebostad för chefen över Karlskrona örlogsvarv. Varvschefsbostället uppfördes som en mindre herrgård med en huvudbyggnad flankerad av två bostadsflyglar, senare kallade Ekipagemästarbostaden och Tygmästarbostaden, nödvändiga uthus samt en stor trädgård. Idag är några av uthusen rivna och trädgården decimerad. Huvud byggnaden med flyglar är trots ändrings- och upprustningsarbeten genom seklerna mycket väl bevarade. Chapmanbostaden också kallad Varvschefsbostället Varvschefsbostället byggnadsminnesförklarades 1935, övergick till att vara statligt byggnadsminne enligt förordning 1988:1229, 1995 fastställdes byggnadsminnet Sydkustens örlogsbas och 1998 fördes Karlskrona stad och örlogsvarv upp på UNESCOS lista över världsarv. Beskrivning Huvudbyggnaden, Varvschefsbostaden, är uppförd enligt en modifierad salsplan i två hela våningar med inredd vindsvåning. Bottenvåningen är sedan uppförandet bostadslägenhet medan övervåningen har använts för representation. På vinden inredde Chapman ett arbetsrum. Där finns också kamrar och förvaringsrum, allt kvar till idag. 2
Centrum i representationssviten på övervåningen är den blå festsalen, placerad mitt för trappan och flankerad av två salonger på var sida. Den ursprungliga rumsinredningen, utpräglat klassicistisk, är mycket väl bevarad. Blå Festsalen Tak:putsat och vitmenat med central enkel takrosett. Hålkäl: putsdragna och vitmenade som taket. Väggar: indelade i fält, avdelade vertikalt av pilastrar med skaft om sju kannelyrer och joniska kapitäl (av gips) och horisontellt av närmast golvet en enkel sockellist (som utgör bas för pilastrarna) och däröver en bred ramlist med enkel profil mot väggfältet. Närmast taket samma enkla ramlist som nertill, mot hålkälet avslutas med en rikt profilerad list. Över dörrar och fönster bär pilastrarna entablement bestående av väggfält inramade av den enkla ramlisten, däröver en profilerad list och avslutningsvis uppåt en kornisch över ett tandsnitt. Väggfälten är pappspända och blåmålade medan alla snickerier är målade pärlvita. Bakom kakelugnarna utgörs väggarna av stående plank som målats in i väggindelningen. Väggen bakom värmeelementen utgörs av ett vävspänt liggande fält omgivet av profilerade ramlister. Kalkelugnar: 2 st runda, vita och rikt profilerade, fabrikstillverkade från ca 1870. Fönster: korsformade dubbelkopplade fönster insatta 1932. Foder av släta ramlister vilar på sockellisten. Joniska pilastrar bär upp samma typ av entablement som över dörrarna över hela fönsterpartiet. Allt målat pärlvitt som väggsnickerierna. Dörrar: tredelade spegeldörrar från tiden för uppförandet, enkla till salongerna och dubbla till trapphallen. Foder av släta ramlister vilar på sockellisten. I den södra väggen en dold väggdörr bestående av pilaster med ramlister på var sida. Alla dörrar målade i samma pärlvita färg som övriga snickerier. Golv: ekparkett i kassetter med fris. Hämtat 1913 från gamla residenset. Förändringar: nya kakelugnar någon gång strax före 1871, omläggning av bjälklag och nytt parkettgolv hämtad från residenset 1913, installation av centralvärme och därmed ett värmeelement under vartdera fönstret 1926 samt nya dubbelkopplade fönsterbågar 1932. I övrigt tycks salen genom seklerna endast ha målats om och vid behov har färg och väggfält stagats. Färgtrappor finns på snickerier och väggfält invid den norra kakelugnen och på rumsdörren på södra väggen. 3
Upprustning Hösten 2007 var i princip alla ytor med undantag av golvet i Blå festsalen i behov av upprustning; väggpartierna bakom elementen var uttorkade och spruckna, färglagren på snickerier spruckna och flagande liksom på tak och väggfälten. Under hösten 2007 genomfördes en översyn och försiktig upprustning av alla skadade ytskikt i rummet av Fortifikationsverkets målare Klas Malmebo. Genomförda arbeten Taket sprickor spacklades, slipades och målades med Wibo emulsionsfärg vit. Sprickor i hålkälen spacklades, slipades och målades med samma vita emulsionsfärg. Sprickorna i taket spacklade och målade Spännpappen i väggfälten hade krupit så att en utskjutande rygg uppstått runt om. Färglagren var tjocka och började spricka. Ryggen stöttes försiktigt ned och doldes med torremsor. Sprickor säkrades med torremsor. Väggfälten målades med blå färg lik den befintliga. (Wibo emulsionsfärg 3010-B10G) I listverk och pilastrar med kapitäl fanns också sprickor av olika grovlek som spacklades, slipades ut och målades. Lösa färglager slipades ner och behandlades som sprickorna. På vissa ställen fästes färgen med makulaturpapper som slipades ut, spacklades, slipades och målades i pärlvitt likt tidigare. (Wibo linoljefärg S1005-Y20R) 4
Skador på pilasterbas och golvlist, åtgärdade skador Bröstningarna under fönstren var uttorkade av strålningsvärmen från element, framför allt den målade juteväven i facken. De alltför tjocka färglagren hade spruckit, väven krympt och krupit. Inget av vävpartierna stod att rädda (fotodokumenterade). Facken rensades rena från gammalt material ner till timmerväggen. På timret fanns delar av inskription eller uppmärkning. Omöjligt avgöra vad eftersom endast delar av inskriften blev synlig. Timret i väggen är torrt, friskt och oskatt. På timret spikades lumppapp däröver spändes juteväv. Över spikskarvarna sattes en tunn kvartsstav. Allt målades med samma blåa färg som de stora väggfälten. (Wibo emulsionsfärg 3010-B10G) 5
Arbetet med bröstningarna under fönstren Bakom kakelugnarna består väggarna av stående plank som målats in med rummets övriga utformning. Fönstren befanns vara i god kondition och endast de lägre delarna av fodren hade små torrsprickor i färglagret av värmen från elementen. Sprickorna spacklades och slipade. Foder, karmar och bågar ströks med pärlvit färg. (Wibo linoljefärg S1005-Y20R) Sprickor i dörrarnas färglager spacklades, slipades och målades som övriga snickerier. (Wibo linoljefärg S1005-Y20R) 6
Dörr under arbete och efter avslutat arbete Elementen blästrades rena från färg och målades med primer. Källor Utkast till vårdprogram för Gröna Gången Blekinge museums arkiv 7