1
Det här är några av de förmågor som eleverna tränar på under ett UF-år. Viktiga förmågor för ett framtida arbetsliv. Men också förmågor som är svåra att hantera för en elev med någon form av funktionsvariationer. Det är inte på något sätt omöjligt att lära sig utveckla sin självständighet, bli bättre på egna initiativ eller hantera valfrihet. Men det är något som måste tränas hela tiden och inte bara under de lektioner man kör UF-företag. Det här är alltså inte en enskild uppgift för UF-läraren. 2
Ännu större utmaning att som lärare hantera elever med olika pedagogiska/specialpedagogiska behov. ' UF-företagande ställer krav på eleven men också på lärarna UF-företag är ju i grunden väldigt fritt och det kan vara svårt för vissa elever att arbeta på det sättet. Då får man kanske som lärare tänka vad som är viktigast för den här eleven eller den här gruppen. Vad finns det för SYFTE för just den här eleven att driva UF-företag? Är det att lära sig om företagande? Är det att känna tro på sin egen förmåga och växa som individ? Är det uthållighet att kunna slutföra ett längre projekt? Är det en form av inkludering med övriga gymnasiet? ÄR det för att underlätta arbete i framtiden? Är det för att ge eleven en möjlighet att utveckla sitt specialintresse och öka motivationen till skolarbetetet? Den stora fördelen med UF-företag är att det tack vara friheten är så enkelt att anpassa för dig som lärare. Ta hjälp av specialpedagogen! 3
STOR SKILLNAD på att undervisa en mindre grupp elever på gymnasiesärskolan och en hel klass med olika elever på gymnasiet. 4
Finns det möjlighet att träna kreativitet med eleverna innan det är dags för UFföretag? Vilken betydelse har själva affärsidén för dina elever och din bedömning? Vilka andra tillfällen har eleverna att träna på sin kreativitet under UF-året? Så långt det är möjligt pusha för egna affärsidéer. Men även om läraren bestämmer affärsidé kan eleverna vara delaktiga i att utveckla. Ex: på en gymnasiesärskola hade de alltid samma typ av UF-företag: bakade och sålde. Eleverna delaktiga i vad som skulle bakas eller lagas, hur de kunde utveckla affärsidén osv. Ex2: om yrkesämne = UF är det ofta helklassföretag erfarenhet ofta enklare för elever med specialpedagogiska behov av ha ett färdigt koncept Ex 3: om möjligt använd personligt intresse som affärsidé. Ex 4: Förbestämda alternativ t.ex. 4 olika affärsidéer 5
Ha en strategi innan! 6
Hur kan ni bäst anpassa för den här eleven? Är det kanske ett färdigt koncept eleven behöver? Är det hjälp att begränsa urvalet? Hur ser det ut för den här eleven? Kanske behövs väldigt mycket struktur och inte så mycket runtomkringaktiviteter. Och glöm inte att inkludera eleven i dialogen! 7
Grunden bra pedagogisk planering Grundskoleläromedlet Se Möjligheterna UTMÄRKT att starta med för att lära sig om entreprenörskap och företagande Gör mycket kreativitetsövningar Vissa elever mår BÄTTRE av färdigt koncept andra begränsad mängd alternativ.eller behöver utgå från intresse för att vara motiverade 8
Vilka förmågor och kunskaper tränar eleverna vid registrering? Hur kan man göra för att se till att alla elever hänger med på vad som händer vid registrering? 9
Helst inte. Låt det ta tid. 10
Ja. Men prata med vårdnadshavare för godkännande. Informera om vad UF-företag är, vad ni ska göra och varför. Det går att få fiktiva personnummer för elever på särskolan. Be regionala kontoret kontakta NK 11
Fiktiva personnummer Vårdnadshavare godkänna/god man UF-personal kommer gärna ut nyttja dem Ta er tid med varje elev om möjligt eller varje företag om det är flera. Alternativet är helklass. Läraren registrerar om eleven inte fysiskt klarar av det. 12
13
Vilken är den viktigaste aspekten av att driva UF-företag för dessa elever? Finns det möjlighet för eleverna att träna samarbete genom gemensamma aktiviteter? 14
Förstår eleven i fråga sin roll? Hur vill eleven själv göra? Samarbetsavtal vetorätt prata i början om lagar och regler kring arbete 15
Vilken är den viktigaste aspekten av att driva UF-företag för dessa elever? Finns det möjlighet för eleverna att träna samarbete genom gemensamma aktiviteter? Veto? läraren rådgivaren rektorn En elev som har svårt att samarbeta, kanske kan lära sig samarbeta lite bättre under UF-året. Ibland kan samarbete också vara att göra olika delar av en helhet. Gemensamma aktiviteter t.ex. planera en utställning, säljtillfälle, samarbeta kring en beställning, 16
Vad kan vi som lärare göra för att eleverna hittar och får en bra kontakt med rådgivaren? Finns det någon person utanför närmaste familjen som eleven känner sig trygg med (t.ex. annan lärare, vän till familjen, tränare eller liknande) 17
18
19
Vad kan vi som lärare göra för att eleverna hittar och får en bra kontakt med rådgivaren? Finns det någon person utanför närmaste familjen som eleven känner sig trygg med (t.ex. annan lärare, vän till familjen, tränare eller liknande) En elev som inte klarar sociala situationer..mailkontakt med en rådgivare? Ansvar över webbförsäljning (sociala medier eller webshop) istället för fysiskt sälj? 20
21
22
Fokusera på de obligatoriska momenten Vad gäller affärsplanen (enkel mall) så är det olika rubriker där som täcker in det viktigaste. En kollega jag arbetat med lät eleverna göra minsta möjliga nivå på alla delar och sedan när de såg resultatet av produktion och sälj, gick de tillbaka och byggde på affärsplanen. På så sätt fick de ut mer av affärsplanen när de väl fått intresse och driv. 23
Enkla mallar dokumentarkivet exempel nästa slide. Träna begrepp Titta på IM programmet Deras material har ofta lättare svenska. 24
Exempel gymnasiesärskola 25
Hur kan man arbeta kring de skriftliga momenten affärsplan och årsredovisning? Redovisning? à om jobbigt med presentation inför grupp kan eleverna spela in en film som de sedan kan redigera enkelt och spela upp för de andra. MUNTLIG delaktighet där läraren sedan skriver ihop texten fungerar alldeles utmärkt. Hela tiden tänka utifrån förmåga! 26
27
Har ni arbetat med alternativa lösningar kring riskkapital på er skola? 28
Har ni arbetat med alternativa lösningar kring riskkapital på er skola? 29
Små enstaka avgifter får förekomma men om nej samla 10 pantflaskor. Tex. Ex skola där UF-företaget årligen sparar en del av vinsten till nästa års UF-företagare Ex ibland får UF-företaget låna lite av skolan för att komma igång. Ex. material som används i undervisningen får UF-företaget som regel använda utan kostnad (UF=utbildning) 30
31
32
Hur säkerställer vi att eleverna får utföra minst 2 säljtillfällen? 33
34
Kan man kombinera? Använda pengar för att konkretisera och samtidigt ha bankkonto och swish som förenklar försäljning? 35
Vilka stöd finns kring företagsekonomi för UF-företag? Tips i dokumentarkivet (eller vad det heter) finns det uppgifter till webbkursen SMART företagande. Där finns enkla mallar 36
Vilka stöd finns kring företagsekonomi för UF-företag? Tips i dokumentarkivet (eller vad det heter) finns det uppgifter till webbkursen SMART företagande. Där finns enkla mallar 37
Delaktighet - delta efter egen förmåga! 38
Hur kan vi förbereda eleverna inför mässan? Vad kan UF-kontoret hjälpa till med? 39
40
41
Mässa är inget krav från UF. Förbered eleverna med mycket säljprat. Hur säljer man? Varför? Säljer man alltid saker? För trygghet lärare i montern 42
43
44
45
46
Vilka vägar vidare finns för UF-företagare? Kan man driva UF-företag flera gånger under gymnasieåren? Låt UF-företag vara en del av entreprenöriellt lärande och entreprenörskap. Använd läromedlet Se Möjligheterna under vårterminen innan UF-företaget gör UFföretag fler gånger under skoltiden Ex: Årskurs 1 se möjligheterna (fiktivt företag) År 2 UF-företag helklass yrkeskurser År 3 UF-företag gymnasiearbete samt ev extrakurs Ex: År 1 och 2 får hjälpa till som personal År 3 Aktiva i utveckling, affärsplan och ekonomi År 4 Självständiga, mässdeltagare, ansvariga/vd, vinst 47
48