Nyanlända barns sociala samspel i förskolan Utmanat lärande Skolledarkonferensen 1-2 oktober 2015



Relevanta dokument
Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr

Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun

Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog

Förskolan framgångsfaktor enligt OECD

Guide för referenshantering

Våga Visa kultur- och musikskolor

Datorpla(or som pedagogiska verktyg i förskolan Från forskning 8ll prak8k. Malin Nilsen Göteborgs universitet

ÄMNESSPRÅK Språk i alla ämnen

De interaktiva kuddarna Textil som kommunikationsredskap

NYANLÄNDA OCH LÄRANDE

Examensarbete. Språkutveckling genom lek för barn som har svenska som andraspråk. Författare: Kristina Karlsson Lorin Mozori

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Engelska GR (A), Engelska för lärare åk 1-3, (1-15). Ingår i Lärarlyftet II, 15 hp

De interaktiva kuddarna. Textil som kommunikationsredskap

Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping

VAD INNEBÄR EN SPRÅKMEDVETEN SMÅBARNSPEDAGOGIK?

Handalfabetets funktion och användning i tidigt läs- och skrivlärande - Vad säger forskningen?

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2

18th February 2016, Gothenburg. Handlingsplan för Skapande skola

L6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits

Passar jag in? Nyanlända ungdomars möte med idrottsundervisning

RÖRELSE OCH DRAMA FÖR ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING

Heteronormer i vardagen - Så funkar de språkligt

Att administrera övergångar: En analys av Skolverkets stödmaterial om övergångar i skolan

Digitala läromedel? Ja, när de ger ett mervärde!

Promemoria U2015/06066/S. Utbildningsdepartementet. Vissa timplanefrågor

Learning study elevers lärande i fokus

Nyutexaminerade språklärares syn på lärarutbildningen

LLEN10, Engelska för lärare i åk 4-6, 30,0 högskolepoäng English for teachers in years 4-6, 30.0 higher education credits

Naturvetenskapligt arbetssätt Ett naturvetenskapligt arbetssätt innebär exempelvis att:

Att arbeta med öppna uppgifter

OPENING UP NEW SPACES FOR PRESCHOOL EDUCATION IN A DIVERSE AND MIGRATING WORLD

Kategoriseringar, identiteter och språk

Min kæreste er dansker INKOMSTEFFEKTER AV SAMBOSKAP MELLAN INVANDRARE OCH DANSKAR

Utbildningsplan Grundlärare, inriktning mot grundskolans årskurs 4-6 för läsåret 2016/2017

Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen

Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Seminariets upplägg:

Mätning handlar om att jämföra två objekt, antingen direkt eller indirekt,

På vilka sätt kan mönster vara en ingång till att utveckla förmågan att uttrycka och argumentera för generaliseringar algebraiskt?

Elevnära, anpassning och textrörlighet. Elevnära som språkhandling och innehåll. Nyckelord för arbetsprocessen:

Barns skärmbaserade texthantering:

Lärande. Värdegrund. Mitt namn: Min födelsedag: Reflektion. Min familj: Mina intressen: Mina kamrater: Övrigt: Vad tycker jag om fritids?

Kurs: Forskning om undervisning, lärande och bedömning i det flerspråkiga klassrummet, 7,5 hp Kurskod: SSA203

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Föräldramöte Gläntan. November 2015

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

PYC. ett program för att utbilda föräldrar

Pekplattans pedagogiska potential -

Naturskolornas läroplan

Ett exempel på forskning med fritidshem i fokus Struktur- Innehåll- Process- Resultat

Ökad idrottsundervisning och motorisk träning förbättrar skolprestationer

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Pedagogisk dokumentation ett förhållningssätt till och verktyg för barns Delaktighet. Birgitta Kennedy Förskolan Trollet, Kalmar

Lärarhandledning Språk och erfarenheter

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Örebro kommun. Föräldrar Förskola - Grenadjärskolans förskola. 9 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

Sundbyvägen Datum 1 (11) LVP 2014/2015. Sundbyvägen

: 2( 34# 4 : 4 34# : 4 5# : 4 5# : (

KURSPLAN vid Lärarutbildningen, Malmö högskola

8 Svensk utbildning i utlandet

Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet.

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur

Kursplan. Mål. Kursens huvudsakliga innehåll 1(5) Mål för utbildning på avancerad nivå. Kursens mål

The reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils

Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp

Malmö Museer resan mot ett mer angeläget museum

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS UPPDRAG FÖR ÅR 2013 TILL KULTURSKOLAN

Idrottslärare vill ha tv-spel på lektionerna

MTM:S INFORMATIONSSERIE. Talböcker i skolan. För dig som möter elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun

Plan för mottagande av nyanlända barn i Katrineholms kommuns förskolor har bearbetats och sammanställts av:

Kognitiva utmaningar i vardagen för barn med ryggmärgsbråck FBH-dagen Marie Peny-Dahlstrand Med dr, leg arbetsterapeut. Regionhabiliteringen

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Hur skapar vi övergångar och samsyn mellan förskoleklass och årskurs 1?

Unga och Internet Sektionen för förebyggande arbete

TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN

Den magiska dörren. Elsa hallén

Institutionen för individ och samhälle Kurskod EGS201. Engelska för grundlärare F-3: Språkfärdighet och ämnesdidaktik, 15 högskolepoäng

Hjälp ditt barn att lära sig ett språk. Guide för föräldrar och vårdnadshavare

Reviderad februari 2015

HUR UNDERVISAR MAN I EN LEKBASERAD OCH MÅLORIENTERAD FÖRSKOLA?

Det nya Sverige är alla lärare språklärare?

Kommunicera teknikinnehåll med nyanlända elever

Likabehandlingsplan för Björkdungens förskola 2015/2016

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Blå

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar.

Kvalitetsredovisning. Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Sagor och berättelser

Digitala resurser i undervisningen

Systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå DEL C: NORMER OCH VÄRDEN, INFLYTANDE OCH ANSVAR. Läroplan för förskolan

Hitta rätt Ett material för ensamkommande ungdomar

Lokal arbetsplan för Vittjärvsgårdens förskola

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument.

Kvalitetsgaranti Solängen

Transkript:

Nyanlända barns sociala samspel i förskolan Utmanat lärande Skolledarkonferensen 1-2 oktober 2015 Ellinor Skaremyr Doktorand i pedagogiskt arbete, Karlstads universitet Förskollärare, Skövde kommun ellinor.skaremyr@kau.se

Nyanlända barn elever som av olika skäl anländer nära inpå skolstart eller under sin tid i grundskolan. Är nya i förskolan/skolan Är nya i det svenska språket/har få eller inga kunskaper i det svenska språket Har ett modersmål annat än svenska

Varför en studie om Nyanlända barn? Antalet barn med annat modersmål än svenska ökar År 2001 40 009 År 2013 106 891 Antal inskrivna barn i förskolan 489 309 (Skolverket, 2013) Behov av forskning om nyanlända barns sociala samspel i förskolan

Vad vet vi sen tidigare? Att börja förskolan är en komplicerad social process, som är individuell och unik för varje barn (Simonsson & Thorell, 2010) Att börja förskolan kan innebära en kulturell chock (Lam & Pollard, 2007) Genom sina handlingar visar ettåringar sitt erfarande i mötet med förskolan (Lindahl, 1996) Nyanlända barn kan uppleva utanförskap och ensamhet på grund av oförmåga att kommunicera på majoritetsspråket (Kirova-Petrova, 2000)

Arbetssätt med nyanlända Lära om individers kulturella bakgrunder och utgå från deras erfarenheter (Cheng, 1998; Gregory & Kenner, 2012). Leken erbjuder möjligheter (Kirova, 2010). Värdera förstaspråk och hemkultur (Kirova, 2010). Estetiska ämnen möjliggör kommunikation (March, 2012; Dunn, Bundy & Woodrow, 2012). Digitala verktyg (Dunn, Bundy & Woodrow, 2012). Lärare agerar på olika sätt i mottagandet av nyanlända, ibland efter föräldrars behov, ibland efter att föräldrar måste anpassa sig (Lunneblad, 2013).

Vad vet vi sen tidigare Nyanlända behöver utveckla kunskaper om Kulturen inom vilket språket verkar olika språks grammatik, fonologi, pragmatik skriftsystem och en förmåga att förflytta sig mellan olika kulturella och språkliga kontext. (Baker, 2012; Håkansson, 2003) Hur går det till?

2 nyanlända barn Sara, 3 år, engelska som förstaspråk, erhöll språkstöd på engelska Maryam, 5 år, persiska som förstaspråk, erhöll inget språkstöd på persiska

Förskolan En språklig, social och kulturell gemenskap

Syfte att erhålla kunskap om nyanlända barns deltagande i språkliga händelser samt vilka kommunikativa redskap de praktiserar

Barns eget initierade aktiviteter, fri lek Språklig händelse Nyanlända barn Kommunikativa redskap Förskolebarn

Nyanlända barn deltar genom att kombinera kommunikativa redskap. Nyanlända barn deltar på olika individuella sätt. Sara: Skuggning Språkblandning/kodväxling Maryam: Påhittat språk Röst, kropp, material Referenser till omgivande strukturer Meta-kommunikation

Skuggning 25 ((Jesper tittar på Sara, hon tittar tillbaka)) 26 Sara: (xxx) ((ställer sin häst bredvid Jespers häst, på samma sätt med mulen i golvet)) 27 (13) ((Sara ler och tittar på Jesper som ligger ner på golvet. Sara lägger sig ner. Han sätter sig upp, hon sätter sig upp)) 28 Jesper: dom äter mat ((tittar på Sara)) 29 Sara: han äte ma:t, ((tittar på Jesper sen på hästarna.)) 30 Jesper: ((lägger sig ner på mage och tittar på hästarna)) 31 Sara: ((lägger sig ner och tittar på hästarna)) 32 Jesper: [blä: (.) inte hundmat, ((tittar upp på Sara som satt sig upp)) 33 Sara: [((tittar på Jesper)) 34 Sara: ä e hundmat ää ((tittar på Jesper)) 35 Jesper: [nä de går inte äta. ((skakar på huvudet och tittar på Sara))

Språkblandning/kodväxling 30 Sara: ((tittar på Kerstin och nickar)) 31 Jenny: kan ja få hämta filt? [((backar bort från Kerstin)) 32 Sara: [((går efter Jenny, backar också bort från Kerstin)) 33 Kerstin: javisst. 34 Jenny: åkidå 35 Kerstin: Jenny (1) dä ligger en filt uppepå eh uppepå lådan där. ((pekar med telefonen mot där jag, Ellinor, står och filmar, jag håller upp en filt)) 36 Kerstin: sto pp. 37 Jenny: här? ((rör sig mot hallen, bort från de andra)) 38 Kerstin: nej där där Ellinor visar

Språkliga händelsen fortsätter 45 Jenny: ja vill ha en kud- 46 (flera röster pratar, ohörbart) 47 Sara: ja vill också bankit, (blanket eng filt)((tittar mot där Kerstin är)) 48 Kerstin: här ha ja min kudde 49 Sara: vade min kudde?

Påhittat språk, kropp och material

Innehåll i Nyanlända barns språkliga händelser få tillgång till deltagande upprätthålla deltagande inflytande över deltagande förhandla om deltagande eller material referera till strukturer i omgivningen bekräfta innehåll i deltagande/i aktiviteten

Vad betyder resultatet? Nyanlända barn besitter kommunikativa förmågor än rent verbala som ges stort utrymme - Barns multimodala kommunicerande - Barns aktiva språkval - Barn gör anpassningar Barns informella lärande

Nyanlända barns förändrade deltagande Första perioden: Andra perioden: Kroppslig Verbal Verbal Kroppslig Newcomer oldtimer (Lave, 1991) Majoritetsspråket nyckel till fullvärdigt deltagande?

Vad betyder resultatet för praktiken? Barn som lärare av kultur och språk Synliggör barndom av idag Inkännande för barns olika sätt att kommunicera när de är nya i ett språk och samtidigt nya i förskolan Inkännande för normer och värderingar som skapas och upprätthålls i förskolan

Avslutningsvis: Hur kan du som lärare/skolledare möjliggöra för nyanlända barns deltagande, inkludering och lärande i förskolan?

Frågor?

Tack för er uppmärksamhet! ellinor.skaremyr@kau.se ellinor.skaremyr@skovde.se

Referenser: Baker, W. (2012). From cultural awareness to intercultural awareness: culture in ELT. ELT Journal, 66/1, 62-70. Doi:10.1093/elt/cc017 Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande - En forskningsöversikt om nyanlända elever i skolan. Vetenskapsrådets rapportserie 6:2010. Stockholm Cheng, L.L. (1998). Enhancing the communication Skills of Newly-Arrived Asian American Students. ERIC, Cleringhouse on Urban Education New York NY. ED420726 ERIC/CUE Digest No. 136. Dunn, J., Bundy, P. & Woodrow, N. (2012). Combining drama pedagogy with digital technologies to support the language learning needs of newly arrived refugee children: A classroom case study. Research Drama in Education: The Journal of Applied Theatre and Performance, 17:4, 477-499 http://dx.doi.org/10.1080/13569783.2012.727622 Gregory, E. & Kenner, C. (2012). Becoming Biliterate. I Hall, N., Larson, J., & Marsh, J. Handbook of early childhood literacy. Andra upplagan. London: SAGE Håkansson, G. (2003). Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur. Kirova-Petrova, A. (2000). Researching Young Children's Lived Experiences of Loneliness: Pedagogical Implications for Linguistically Diverse Students. The Alberta Journal of Educational Research. Vol. XLVI, No. 2, Summer 2000, 99-116 Kirova, A (2010). Children's Representations of Cultural Scripts in Play: Facilitating Transition From Home to Preschool in an Intercultural Early Learning Program for Refugee Children. Diaspora, Indigenous, and Minority Education: Studies of Migration, Integration, Equity, and Cultural Survival, 4:2, 74-91 http://dx.doi.org/10.1080/15595691003635765 Lam, S.M & Pollard, A. (2006). A conceptual framework for understanding children as agents in the transition from home to kindergarten. Early years: An international Journal of Research and Development, 26:2, 123-141 http://dx.doi.org/10.1080/09575140600759906 Lindahl, Marita. (1996). Inlärning och Erfarande. Ettåringars möte med förskolans värld. Avhandling. ACTA universitatis Gothoburgensis Lunneblad, J. (2013). Tid till att bli svensk: En studie av mottagandet av nyanlända barn och familjer i svenska förskolan. Nordic Early Childhood Education Research Journal. 6 (8), 1-14 Marsh, K. K. (2012). "The beat will make you be courage": The role of a secondary school music program in supporting young refugees and newly arrived immigrants in Australia. Research Studies In Music Education, 34(2), 93-111. doi:10.1177/1321103x12466138 Nilsson, J. & Axelsson, M. (2013). Welcome to Sweden : Newly Arrived Students Experiences of Pedagogical and Social Provision in Introductory and Regular Classes. International Electronic Journal of Elementary Education, 2013, 6(1), 137-164 Simonsson, M., & Thorell, M. (2010). Att börja på förskolan: Ett exempel på barns sociala samspelsprocesser under inskolningen. EDUCARE, 6, 53 72. Skaremyr, E. (2014). Nyanlända barns deltagande i språkliga händelser i förskolan. Karlstad University Studies: 2014:41.