Samråd enligt Miljöbalken kap 6 4

Rabbalshede Elnät AB Samråd enligt Miljöbalken kap 6 4 Ny 36 kv- ledning för anslutning av vindkraftspark i Munkedals Kommun, Västra Götalands län Version 2014-11-06

INNEHÅLL 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 1 2 INLEDNING... 2 2.1 BAKGRUND... 2 2.2 PRÖVNING OCH TILLSTÅND... 2 2.3 SAMRÅD... 3 2.4 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING... 3 2.5 PLANFÖRHÅLLANDEN... 3 3 PROJEKTBESKRIVNING... 4 3.1 OMFATTNING... 4 3.2 LOKALISERING... 4 3.3 NOLLALTERNATIV... 5 4 TEKNIK... 5 4.1 METODER... 5 4.2 KABELGRAVENS UTFORMNING... 6 4.3 KABLARNAS UTFORMNING... 6 5 FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN... 7 5.1 NATURMILJÖ... 7 5.2 KULTURMILJÖ... 8 5.3 FRILUFTSLIV OCH REKREATION... 9 5.4 BOENDEMILJÖ... 9 5.5 ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT... 9 5.6 ANVÄNDNING AV NATURRESURSER...10 5.7 MILJÖPÅVERKAN UNDER ANLÄGGNINGSTIDEN...10 6 SVARSTID OCH YTTRANDE...11 6.1 TIDSPLAN...11 6.2 FRÅGOR...11 6.3 SYNPUNKTER I SAMRÅDET...11 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Översiktskarta med de två alternativen utmärkta Karta med naturmiljö Karta med kulturmiljö Arkeologisk undersökning

1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Verksamhetsutövare: Platsnamn: Län: Kommun: Rabbalshede Elnät AB Brattön-Sälelund, Askeslätt Västra Götaland Munkedals kommun Handläggare samrådsunderlag: Fredrika Hovberg, NEKTAB Tel: 070-262 11 70 Kristin Boman, NEKTAB Tel: 076-772 16 39 Mottagare av handlingar: Kristin Boman E-post: kristin.boman@nektab.se Adress: NEKTAB Att: Kristin Boman Sågaregatan 22 461 32 TROLLHÄTTAN 1

SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN KAP 6 4 2 INLEDNING 2.1 Bakgrund Rabbalshede Elnät AB har för avsikt att ansluta Rabbalshede Kraft ABs vindkraftspark, Brattön-Sälelund, till Vattenfall Eldistribution AB:s planerade ställverk vid Askeslätt. En 36 kv- ledning föreslås markförläggas från vindkraftsparken till ställverket. Projektområdet är beläget vid Askeslätt i Munkedals kommun, Västra Götalands län. Ledningen planeras att markförläggas på en sträcka av ca 1,2 km. För planerade åtgärder och sträckningsförslag, se karta i bilaga 1. Figur 1 Översiktskarta Syftet med den nya ledningen är att ansluta vindkraftsparken som planeras i området och på så vis kunna överföra den i vindkraftsparken producerade elenergin till distributionsnätet. Tillståndet för vindkraftsparken vann laga kraft 2013-06-20 och omfattar 14 verk med en årlig produktion av 120 GWh/år. Den planerade 36 kv-ledningen är en förutsättning för etablering av vindkraftsparken. Rabbalshede Elnät AB kommer att ansöka om ny nätkoncession för linje för den nya 36 kvledningen. Samrådet berör verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och förutsedda miljöpåverkan. 2.2 Prövning och tillstånd För att bygga och nyttja elektriska starkströmsanläggningar i Sverige krävs enligt Ellagen (1997:857) att nätägaren har ett särskilt tillstånd, en så kallad nätkoncession för linje. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen (Ei) och tillstånd beviljas vanligtvis att gälla tills vidare för ledningar. En ansökan om koncession till Ei ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), som beskriver den påverkan som projektet kan medföra för människors hälsa, miljön och hushållningen med naturresurser. 2

SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN KAP 6 4 Ledningsägaren behöver förutom koncession säkra rätten att anlägga och bibehålla kraftledningen på annans mark. Rabbalshede Elnät AB har för avsikt att i första hand teckna en frivillig överenskommelse, ett s.k. markupplåtelseavtal, med berörda fastighetsägare. 2.3 Samråd Ellagen (1997:857) ställer krav på att en MKB skall ingå i ansökan om nätkoncession för linje. Innan en MKB kan upprättas ställer Miljöbalken (1998:808) bl. a. krav på att den som vill bygga en ledning skall samråda med länsstyrelse, tillsynsmyndigheten och enskilda som kan bli särskilt berörda. Samrådet berör verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och förutsedda miljöpåverkan. I samrådet ges de som är berörda möjlighet att inkomma med synpunkter på planerad verksamhet. De berörda fastighetsägarna har informerats via brev med kartmaterial, via telefon, samt med personligt besök på fastigheten då så önskats. Med hänsyn till markägarnas synpunkter och önskemål, rådande markförhållanden och värdefulla natur- och kulturmiljöer har två sträckningsförslag tagits fram. En kungörelse för ansökan om nätkoncession för linje kommer att sättas ut i tidningarna Bohuslänningen och GP för att informera allmänheten samt inbjuda övriga till samråd som kan ha synpunkter på den planerade verksamheten. Inkomna synpunkter i samrådet kommer att beaktas i fortsatt arbete i projektet och vid upprättandet av MKB:n. En samrådsredogörelse upprättas där Rabbalshedes Elnät AB bemötande av inkomna synpunkter redovisas. Samrådsredogörelsen skickas till Länsstyrelsen i Västra Götalands län för beslut om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Detta beslut, tillsammans med MKB:n, kommer att ingå i ansökan om koncession för linje som lämnas till Ei. 2.4 Miljökonsekvensbeskrivning En MKB beskriver utförligt den påverkan på människors hälsa och miljö som kan orsakas av ledningen. Även bakgrund, projektets syfte samt gällande lagstiftning redogörs för. MKB:n kommer att behandla förutsättningar och påverkan vad gäller natur- och kulturmiljö samt friluftsvärden och människors hälsa. Detsamma gäller värden som påverkan på landskap och boendemiljö. Påverkan av ljud och elektromagnetiska fält kommer även att behandlas. Ett nollalternativ kommer att beskrivas, vilket innebär en beskrivning av de konsekvenser som blir om projektet och åtgärderna inte kommer till stånd. I MKB:n kommer en teknisk beskrivning att utformas samt redogörelse av nationella, regionala och lokala miljömål samt de miljökvalitetsnormer som berörs. Utöver detta kommer en redogörelse av samrådet att tas fram, där de yttranden som framkommit inkluderats. 2.5 Planförhållanden En jämförelse med gällande planer kommer att göras i MKB:n. En nätkoncession för linje får inte strida mot detaljplaner eller områdesbestämmelser. Mindre avvikelser får dock göras om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas. 3

SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN KAP 6 4 3 PROJEKTBESKRIVNING 3.1 Omfattning Den totala längden på planerad kabelsträcka är ca 1,2 km och kan till största del förläggas längs med traktorvägar och i skogsmark. Ledningen består av fyra stycken 3- ledarkablar. Kablarna kommer att schaktas ned i marken och förläggas på ett djup av ca 1 m. I schaktet förläggs även en jordlina och ett optofiberrör. Förtydligande av metoder och kabelns utformning finns i avsnitt 4. 3.2 Lokalisering Ledningssträckan har valts med tanke på miljö, byggnads- och tillgänglighetstekniska aspekter. Efter inventering i fält har två lämpliga sträckningsalternativ tagits fram utifrån ledningssträckans längd, markägares synpunkter och önskemål, markförhållanden och hänsynsområden för natur- och kulturmiljöer. Nedan beskrivs de två sträckningsförslagen, i bilaga 1 redovisas sträckningsförslagen på karta. Södra sträckningsförslaget (delsträcka A-B-C) Ledningen förläggs som markkablar från Vattenfall Eldistribution AB:s planerade ställverk vid Askeslätt till anslutningspunkt vid vindkraftsparken. Från ställverket markförläggs ledningen öster ut på södra sidan om befintlig grusväg. Ett dike passeras två gånger med styrd borrning (markerat med 1A på kartbilaga 2), beskrivning av förläggningsmetoder finns under avsnitt 4.1. Efter passagen av dikena viker ledningen av i sydlig riktning längs med en befintlig traktorväg. Förläggning sker även fortsättningsvis på södra sidan om vägen. En mosse passeras med styrd borrning (markerat med 1B på kartbilaga 2). Ledningssträckningen fortsätter på södra sidan av traktorvägen fram till del av Hästemossens södra kant, där befintlig traktorväg upphör. Hästemossen passeras med styrd borrning (markerat med 1C på kartbilaga 2). Ledningen går fortsättningsvis i äldre körspår, sedan tidigare avverkningar, fram till ytterligare del av Hästemossen som passeras med styrd borrning (markerat med 1D på kartbilaga 2) för att sedan fortsätta på fastmark till vindkraftsparkens anslutningspunkt. Norra sträckningsförslaget (delsträcka A-B-D) Från Vattenfall Eldistribution AB:s planerade ställverk i Askeslätt markförläggs ledningen i östlig riktning, på södra sidan om befintlig grusväg. Även detta sträckningsförslag passerar diket med styrd borrning (markerat med 1A på kartbilaga 2). Ledningen fortsätter österut och passerar ett torp som nyttjas för sommarboende. Här passeras en kulturhistorisk bebyggelselämning (markerat med 2B på kartbilaga 2). Dragningen fortsätter norrut i befintliga körspår för att därefter vika av i nordöstlig riktning i befintlig traktorväg, söder om det dike som avvattnar Hästemossen. Vid Hästemossen förläggs kablarna med styrd borrning under hela mossen (markerat med 2C på kartbilaga 2) för att sedan fortsätta på fastmark fram till vindkraftsparkens anslutningspunkt. 4

SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN KAP 6 4 Figur 2 Kablarna trycks med styrd borrning under diken och de delar av Hästemossen som skall passeras 3.3 Nollalternativ Ett nollalternativ innebär att ingen anslutning av vindkraftsparken blir av. I MKB:n beskrivs nollalternativet närmare, detta för att göra värderingen av den planerade förändringen ur miljösynpunkt lättare. 4 TEKNIK 4.1 Metoder Två metoder kommer att användas vid förläggningen av kablarna, schakt och styrd borrning. Vid förläggning i schakt grävs kablarna ned till ca 1 m djup. I botten på kabelgraven läggs ett lager med sand som skyddar kablarna mot nötning av exempelsvis vassa stenar. Schaktet återfylls sedan med befintliga massor. Vid styrd borrning borras rör fram på önskat djup som sedan kablarna dras igenom. Metoden är schaktfri och påverkar inte grundvatten eller bottensediment samt att ingen uppgrumling av vatten sker. Figur 3 Principskiss styrd borrning (http://www.wikstrands.se/styrd-borrning.aspx [2014-10-30]) 5

SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN KAP 6 4 4.2 Kabelgravens utformning Ledningen planeras att utföras som markförlagda kablar. Principskiss över kabelgraven visas nedan. Ledningen består av fyra stycken 3- ledarkablar. I schaktet förläggs även en kopparlina för jordtag samt optoslang. Figur 4 Kabelgravens utformning 4.3 Kablarnas utformning Ledningen består av fyra stycken PEX- isolerade (tvärbunden polyeten) 3-ledarkablar med aluminiumledare och skärmtrådar, se figur nedan. Figur 5 En 3-ledarkabel med en diameter på ca 85 mm. 6

SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN KAP 6 4 5 FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN 5.1 Naturmiljö 5.1.1 Landskapsbild Definition av landskap enligt Europeiska Landskapskonventionen, ELC, Landskap är ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultat av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer. Ledningen markförläggs och synintrycket av den nya ledningen uppmärksammas enbart av lägre vegetation i skogmark. 5.1.2 Riksintressen enligt 3 och 4 kap Miljöbalken Inga riksintressen berörs av planerad åtgärd. 5.1.3 Skyddade områden Kabelsträckan berör inte några skyddade områden som exempelvis naturreservat och biotopskydd. Jämte norra sträckningsalternativet, i en gammal ägogräns vid Hästemossen, finns en längre stengärdesgård (se arkeologisk utredning bilaga 4). Projektet bedöms ej medföra någon skada på stengärdesgården. Ca 400 m norr om projektområdet finns en yttre skyddszon för ytvattentäkt samt att det ca 500 m nordost om projektområdet finns inventerade naturvärden, dessa bedöms ej beröras av planerad åtgärd (se bilaga 2). Figur 6 Stengärdesgård i gammal ägogräns 7

SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN KAP 6 4 5.1.4 Naturliga vattenflöden Ledningen passerar ett på kartan utmärkt, icke namngivet vattendrag (markerat med 1B på kartbilaga 2). Kablarna trycks under vattendraget med styrd borrning. Figur 7 Naturligt vatten som passeras med styrd borrning. 5.1.5 Sumpskogs- och våtmarksinventerade objekt En våtmarksinventerad mosse med klass 2, Hästemossen, berörs vid tre olika ställen på de två föreslagna sträckningsalternativen. För passage av mossen kommer styrd borrning att användas för att minimera risken för negativ påverkan på hydrologin. Hästemossen är en sluttande mosse påverkad av dikning och intilliggande hyggen. Inga sumpskogsinventerade områden berörs, se kartbilaga 2. 5.2 Kulturmiljö 5.2.1 Fornlämningar Kabelsträckan berör inga kända fornlämningar enligt Riksantikvarieämbetets hemsida (FMIS). Skulle nya fornlämningar upptäckas vid byggarbetet avbryts arbetet omedelbart och kontakt tas med Länsstyrelsen. 5.2.2 Kulturhistoriska lämningar Enligt sträckningsförslaget går kabelsträckan i närheten av/ genom en kulturhistorisk lämning, RAÄ nr: Hede 149:1, ett ytobjekt som består av en bytomt/gårdstomt från medeltid/nyare tid, se kartbilaga 3. 5.2.3 Arkeologisk undersökning En arkeologisk undersökning har gjorts på beställning av Rabbalshede Elnät AB under oktober 2014 då det norra sträckningsförslaget passerar genom en kulturhistorisk lämning. Det norra sträckningsförslaget bedömdes inte påverka den kulturhistoriska lämningen med RAÄ.nr: Hede 149:1, resultatet redovisas i bilaga 4. 8

SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN KAP 6 4 Vid inventering upptäcktes fyra stycken oregistrerade stengärdesgårdar varav objekt nr 4 löper parallellt med det norra sträckningsförslaget. En samlad bedömning av undersökningen visar att det ur kulturhistorisk synvinkel inte föreligger uppenbara skäl att förorda det ena alternativet före det andra. 5.2.4 Rödlistade arter Enligt Artportalen har inga rödlistade arter observerats i de två föreslagna alternativen. 5.3 Friluftsliv och rekreation De två föreslagna sträckningarna går genom ett skogslandskap. Det finns inget riksintresse eller utpekat område för friluftsliv i projektområdet. För de människor som vistas för friluftsliv i området kommer eventuellt en viss störning att ske under anläggningstiden i form av ljud och buller från maskiner och fordon i arbete. Grävningsarbetet kommer att resultera i schakt som kan hindra framkomligheten. Detta är dock endast under byggnationstiden som är en begränsad tidsperiod. 5.4 Boendemiljö Med begreppet bebyggelse avses sådana byggnader där människor förväntas vistas i under längre tid som till exempel permanentbostäder, fritidsbostäder, industribyggnader och kontorslokaler. Ledningen kommer att gå genom ett landskap där ett fåtal människor bor. Avståndet mellan ledningen och närmsta byggnad är ca 20 m. Störningar i anläggningsskedet består främst av arbetsfordons ljud och buller samt utsläpp till luften vid transporter och arbete. När ledningen är i drift består störningen av magnetiska fält som uppkommer vid ledningen. En magnetfältskurva kommer att visas i miljökonsekvensbeskrivningen för denna aktuella ledning. För mer information om elektriska och magnetiska fält, se avsnitt 5.6. 5.5 Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer t.ex. vid generering, överföring, distribution och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Vegetation och byggnader skärmar av fältet, vilket innebär att i princip inget elektriskt fält inomhus härstammar från elanläggningar utanför huset. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att redovisa och diskutera. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av strömmen som flyter i ledningen och varierar med strömlasten. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledningarnas och ledares inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av väggar och tak. Magnetfältet inne i hus nära kraftledningar är därför ofta högre än vad som är normalt förekommande i bostäder. Styrkan är dock oftast liten i förhållande till andra magnetfält som vi utsätts för i vardagslivet, t ex från de elapparater som förekommer i hemmen. 9

SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN KAP 6 4 Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält dvs det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Så vitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält påverkar människan negativt. Mot bakgrund av detta bedöms inte EMF ha betydande miljöeffekt. I Sverige är det Strålssäkerhetsmyndigheten, SSM, som är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/allmanhet/. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. I stället har fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten- tagit fram en vägledning för beslutsfattare som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Rabbalshede Elnät AB skall i sitt agerande följa denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip. Magnetfältsberäkningar kommer att göras innan miljökonsekvensbeskrivning lämnas in till Energimarknadsinspektionen och ingå som en bilaga till ansökan. 5.6 Användning av naturresurser Vid byggnation kommer naturresurser att användas. Material kommer att användas för att producera kablarna. Vid igenfyllnad av kabelgraven används kringfyllnad vid kablarna som består av sand. De massor som grävs upp och som inte består av vassa stenblock, som kan skada kablarna, läggs tillbaka igen i kabelgraven. Se schaktprofil i avsnitt 4:2, där resterande fyllning finns redovisad. Vid anläggandet av kablarna används maskiner och fordon som kräver bränsle. 5.7 Miljöpåverkan under anläggningstiden Under själva anläggningstiden kommer transporter av material att ske och arbeten utföras. Detta medför utsläpp till luft från de maskiner och fordon som används. Ljud och buller kan komma att uppstå från fordon och maskiner i arbete, vilket kan uppfattas som störande. Störningar under anläggningstiden förekommer endast under en begränsad tidsperiod. 10

SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN KAP 6 4 6 SVARSTID OCH YTTRANDE 6.1 Tidsplan Ansökan om ny nätkoncession för linje, för aktuell 36 kv- ledning i detta samråd, är planerad att lämnas in till Ei under första kvartalet 2015. 6.2 Frågor Vid frågor kontakta: Kristin Boman, NEKTAB, 076-772 16 39, kristin.boman@nektab.se eller Fredrika Hovberg, NEKTAB, 070-262 11 70, fredrika.hovberg@nektab.se 6.3 Synpunkter i samrådet Synpunkter i samrådet skall inkomma senast 2014-12-22 till postadress eller e-post. Adress: NEKTAB, Att: Kristin Boman, Sågaregatan 22, 461 32 Trollhättan E-post: kristin.boman@nektab.se 11

Gottland Kaskeröd Siljeberget FemstenarösetKu Kakemossen SÄLELUND Bockestrupen Mon Hästemossen Sälelund Kolskogs mosse SÄLELUND ASKESLÄTT Askeslätt Dyvattnet Furu Kasen Kase mosse Grimåsälven Surmyrs- Björne mossen Storhagen Laggan Askeslätt ASKESLÄTT Kerstis mosse Askeslättemossen Askeslättesjön Lunden Grustäkt Teckenförklaring BRATTÖN - SÄLELUND 36 kv- anslutningsledning till vindkraftpark Kullängen LUNDEN ÖVERSIKTSKARTA 0 meter 250 Bråten Datum 2014-10-27 Koordinatsystem RT90 2,5 gon V Konstruerad av KNB NEKTAB

Gottland Kaskeröd FemstenarösetKu Siljeberget Kakemossen SÄLELUND Bockestrupen Mon Hästemossen Sälelund Kolskogs mosse ASKESLÄTT SÄLELUND Furu Askeslätt Dyvattnet Kasen Kase mosse m Gri l ås ä ven Björne Surmyrsmossen Storhagen Askeslätt ASKESLÄTT Laggan Kerstis mosse Askeslättesjön Askeslättemossen Lunden Grustäkt Teckenförklaring BRATTÖN - SÄLELUND 36 kv- anslutningsledning till vindkraftpark LUNDEN Kullängen Datum 0 250 meter Bråten 2014-10-27 Koordinatsystem RT90 2,5 gon V NATURMILJÖ Konstruerad av KNB NEKTAB

Gottland Kaskeröd Siljeberget FemstenarösetKu Kakemossen SÄLELUND Bockestrupen Mon Hästemossen Sälelund Kolskogs mosse SÄLELUND ASKESLÄTT Askeslätt Dyvattnet Furu Kasen Kase mosse Grimåsälven Surmyrs- Björne mossen Storhagen Laggan Askeslätt ASKESLÄTT Kerstis mosse Askeslättemossen Askeslättesjön Lunden Grustäkt Teckenförklaring BRATTÖN - SÄLELUND 36 kv- anslutningsledning till vindkraftpark Kullängen LUNDEN KULTURMILJÖ 0 meter 250 Bråten Datum 2014-10-27 Koordinatsystem RT90 2,5 gon V Konstruerad av KNB NEKTAB

Över stock och sten Kulturhistorisk utredning längs planerad markkabel vid vindparken Brattön-Sälelund Munkedals kommun Västra Götalands län Pär Connelid Kula HB, rapport 2014-10-15

Innehåll Bakgrund och beskrivning av uppdraget.. 1 Tidigare kända kulturhistoriska spår 2 Den äldre markanvändningen 2 Resultat av fältinventeringen.. 3 Sammanfattning och avslutande kommentarer 5 Referenser 5 Tabell 6 Foto på framsidan: Stenmur mellan berghällar, intill det södra korridoralternativet (obj. 1).

Över stock och sten en kulturhistorisk utredning Bakgrund och beskrivning av uppdraget Kula HB har på uppdrag av Rabbalshede Kraft utfört en kulturhistorisk fältinventering längs två alternativa sträckningar för en 36 kv markkabel i anslutning till den planerade vindparken Brattön- Sälelund i Munkedals kommun, Västra Götalands län. Parken ligger i Hede socken och alldeles innanför den gamla landskapsgränsen mellan Bohuslän och Dalsland. Vindparkens och inventeringsområdets ungefärliga läge framgår av figur 1 nedan. De två inventerade sträckningsalternativen redovisas tillsammans med tidigare kända kulturhistoriska lämningar i figur 2 på nästa sida. Figur 1. Utredningsområdets läge. Utredningsarbetet, som uppfyller kraven som länsstyrelsen normalt ställer på en s k särskild utredning ( steg 1-utredning ), har omfattat följande moment: kontroll av äldre lantmäterimaterial och FMIS (det digitala fornminnesregistret) detaljerad fältinventering längs två alternativa stråk (minst 25 meter bred korridor) översiktlig analys av konsekvenser för nyupptäckta objekt och näraliggande miljöer anmälan av nya objekt till FMIS skriftlig rapport Fältinventeringen utfördes under cirka en halvdag i oktober månad 2014. De påträffade lämningarna mättes in med handhållen GPS och redovisas, tillsammans med FMIS:s uppgifter, i en tabell längst bak i rapporten. 1

Tidigare kända kulturhistoriska spår I figur 2 redovisas inventerade sträckor och tidigare registrerade lämningar enligt FMIS. Där framgår att det endast är objektet Hede 149:1 som berör det ena av sträckningsförslagen. Enligt beskrivningen till FMIS rör det sig här om en av gårdstomterna till hemmanet Askeslätt på den äldsta kända kartan från omkring år 1860. Som kommer att framgå nedan är detta sannolikt inte korrekt; bebyggelsen hade istället torp-status. Platsen är registrerad med den lägre graden av skydd, som s k övrig kulturhistorisk lämning. Några synliga spår efter äldre bebyggelse var inte känd och kunde inte heller iakttas i samband med den nu genomförda inventeringen. Hede 402 respektive 409 anges i FMIS som gräns- eller möjligen siktmärken men ligger utanför inventeringskorridorerna. Även dessa är klassificerade som övrig kulturhistorisk lämning. Figur 2. Tidigare registrerade kulturhistoriska lämningar i anslutning till de inventerade sträckorna, enligt FMIS. Några arkeologiska undersökningar (utgrävningar) har inte ägt rum i området. Däremot utfördes inom ramen för projekteringen av vindparken en fornminnesinventering, varvid de båda ovan nämnda gräns/siktmärkena uppmärksammades (Andersson, Ljunggren & Östlund 2009). Den äldre markanvändningen Den äldsta, storskaliga kartan över inventeringsområdet upprättades vid laga skiftet åren 1859-61 (figur 3 på nästa sida). Kartan är endast bevarad i koncept i den regionala lantmäterimyndighetens arkiv (akten 14-HED-92). Marken hörde då till hemmanet Askeslätt, vars inägomark (åker och äng) till största delen var belägen längre mot sydväst. Vid den aktuella tidpunkten fanns dock bebyggelse vid dagens Kasen. I beskrivningen till laga skifteskartan noteras Lägenheten Kasen, vilket innebär att det bör vara fråga om ett torp. Kase-namnen brukar vanligen sättas i samband med svedjande. Åkerbruket i det berörda området kan således gå tillbaka på återkommande svedjande, innan torpet etablerades. Det senare ägde sannolikt rum under 1800-talet. 2

Figur 3. Utsnitt ur laga skifteskartan över Askeslätt från åren 1859-61. Inventeringskorridorerna berör främst den gamla utmarken. Akten 14-HED-92 i den regionala lantmäterimyndighetens arkiv. Västligaste delen av kabelsträckan berör torpets inägor, främst åkermarken. Norra alternativet löper inledningsvis över tomten, dock inte över platsen för byggnaderna på skifteskartan. Resten av de inventerade sträckorna berör utmark på 1859-61 års karta, d v s bergig, delvis skog- och ljungbevuxen betesmark. Här finns ingen bebyggelse, hägnader eller andra tecken på mer intensiv markanvändning. Resultat av fältinventeringen Terrängen utanför den gamla inägomarken vid torpet Kasen är starkt utmarkspräglad, ett mycket varierat naturlandskap som i hög grad domineras av berg och torvmarker. Huvuddelen av marken är bevuxen med barrskog. Delar av båda sträckningsalternativen följer igenväxande skogsbilvägar. Vägen längs södra alternativet kantas av djupa diken. Inventeringen utfördes till fots och, som nämndes inledningsvis, inom 25 meter breda korridorer. De enda kulturhistoriska spår som påträffades under arbetet var stenmurar, vilka alla torde vara relativt sent tillkomna. De klassificeras därför som övrig kulturhistorisk lämning. Murarnas lokalisering framgår av kartan på nästa sida (figur 3). Den längsta, bäst bevarade och i landskapet mest framträdande stengärdesgården löper i kanten av torvmarken i yttre delen av det norra alternativet (se foto på nästa sida). Muren står i laga skiftesgränsen mellan Askeslätt och granngården Sälelund i norr och har tillkommit efter själva skiftet, eftersom hägnader saknas på 1861 års karta. Den bör i görligaste mån bevaras. Övriga stenmurar är överlag korta, delvis kraftigt raserade och har därför ett lågt bevarandevärde. Murarna strax öster om Kasen-bebyggelsen sammanfaller delvis med inägogränsen på 1861 års karta men är korta och i mycket dåligt skick. Vid Kasen framkom, utöver stenmurarna, inga andra spår på den gamla inägomarken. Delar av marken längs vägen in mot bebyggelsen utgörs av igenplanterad, sent brukad åkermark utan detaljinnehåll. 3

Figur 4. Lägen för nyfunna kulturhistoriska lämningar under inventeringen, i samtliga fall stenmurar. Figur 5. Välbevarad stenmur (obj. 4) i rågången mellan Askeslätt och Sälelund, omedelbart intill det norra alternativet. Foto: Pär Connelid. 4

Sammanfattning och avslutande kommentarer Fältinventeringen resulterade i ett antal nya fynd av stengärdesgårdar, de flesta belägna på gammal utmark. Ingen av murarna bedöms ha hög ålder och de kommer därför att registreras som övrig kulturhistorisk lämning. Den välbevarade, långa stenmuren i skiftesgränsen intill det norra alternativet kan likväl tillskrivas ett visst bevarandevärde och bör om möjligt sparas. Ingen av de påträffade murarna har emellertid en dignitet som innebär att något särskilt skyddsavstånd behöver definieras. Vid torpet Kasen följer de olika sträckningsförslagen befintliga vägar. Om markkabeln förläggs intill dessa medför det ingen negativ påverkan på miljön. Lägena för de markerade husen på laga skifteskartan berörs inte heller av ett sådant ingrepp. Enligt Kula HB:s bedömning behövs inga ytterligare antikvariska insatser genomföras inom ramen för projekteringen av markkabeln. Om den långa stenmuren nära det norra korridoralternativet kan respekteras föreligger från kulturhistorisk synvinkel inga uppenbara skäl att förorda det ena alternativet framför det andra. Referenser Andersson, L., Ljunggren, A. & Östlund, A. 2009. Projekt Sälelund, Munkedals kommun. Arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning. RIO Kulturkooperativ, kulturhistoriska rapporter 49. 5

Tabell. Påträffade lämningar under inventeringen samt tidigare registrerade objekt enligt FMIS. Objekt Lämningstyp Antikvarisk status Innehåll Terräng m m 1 Hägnadssystem Övr kulturhistorisk lämning 2 Hägndadssystem Övr kulturhistorisk lämning 3 Hägndadssystem Övr kulturhistorisk lämning 4 Hägndadssystem Övr kulturhistorisk lämning FMIS: Hede 149:1 FMIS: Hede 402 FMIS: Hede 409 Bytomt/gårdstomt (ändras till: Lägenhetsbebyggelse) Gränsmärke Gränsmärke Övr kulturhistorisk lämning Övr kulturhistorisk lämning Övr kulturhistorisk lämning Enkel stenmur, 0,3-0,5 m hög. Knappt 30 m lång. Utmark enligt laga skifteskartan från åren 1859-61 (akten 14-HED-92). Enkel stenmur, till stor del nedrasad. 40 meter lång. Möjligen inägogräns. Stenmur, nedrasad. 0,75 m bred stenpackning som löper i inägogränsen på laga skifteskartan från åren 1859-61 (akten 14- HED-92). Enkel stenmur, delvis välbevarad, 0,5-0,75 m hög och 230 meter lång. Löper mestadels på kalt berg intill mosse. I gränsen mellan Askeslätt och Sälelund enligt skifteskartan från åren 1859-61 (akten 14-HED-92). Tidigare beskrivning ändras till: Tomt till torpet Kasen, benämnd Lägenheten Kasen i beskrivningen till laga skifteskartan från åren 1859-61 (akten 14-HED-92). På kartan finns tre byggnader. Platsen är idag bebyggd och inga spar av de äldre husen kan iakttas. Gränsmärke, möjligen siktmärke. Gränsmärke, möjligen siktmärke. I myrmark, mellan berg Gles granskog Mellan granplantering och hygge Halvöppen till tät barrskog Hustomt och skog Barrskog Barrskog 6