Riktlinjer för tjänstgöring vid graviditet Ansvarig: Björn Ahlnäs
Riktlinjer för tjänstgöring vid graviditet 2(9) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. Nyutgåva Björn Ahlnäs 2009-11-30
Riktlinjer för tjänstgöring vid graviditet 3(9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING 4 2 LAGAR / REGLER 4 2.1 ARBETSMILJÖLAGEN 4 2.2 FÖRÄLDRALEDIGHETSLAGEN 18 21 4 2.3 RISK- OCHKONSEKVENSBEDÖMNING AV ARBETSMILJÖN 5 2.4 LAG OM ALLMÄN FÖRSÄKRING 5 2.5 ARBETSMILJÖVERKETS FÖRESKRIFTER OM GRAVIDA OCH AMMANDE ARBETSTAGARE, AFS 2007:5 (ERSERSÄTTER AFS 1994:32) 6 3 SAMMANFATTNING AV REGELVERKET 6 3.1 UNDERSÖKNING AV ARBETSFÖRHÅLLANDENA 6 3.2 UNDERRÄTTELSE OM GRAVIDITET MM 7 3.3 FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER 7 3.4 VILA OCH NATTARBETE 7 4 NULÄGE 8 5 AT/ST-LÄKARE 8 6 CHECKLISTA 8
Riktlinjer för tjänstgöring vid graviditet 4(9) SAMMANFATTNING Arbetsgivaren ska enligt lagar och föreskrifter kontinuerligt undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för ohälsa och olycksfall och här ska särskilt undersökas de förhållanden som utgör risker för gravida, nyligen förlösta och ammande arbetstagare. Arbetsförhållandena ska anpassas till den gravida, nyligen förlösta eller ammande arbetstagarens förutsättningar genom att medarbetaren ges möjlighet att medverka i utformningen av sin arbetssituation och arbetsförhållanden avseende bl a arbetsorganisation och arbetsinnehåll. Det innebär att varje individs behov prövas utifrån individens och verksamhetens behov och möjligheter. Prövningen/riskbedömningen sker i samtal mellan respektive individ och närmaste chef. Personalhandläggare, skyddsombud, landstingshälsan eller överordnad chef kan utgöra stöd i samtalet. LAGAR / REGLER Det finns en mängd regler kring arbetsmiljön som även är tillämpliga på arbetsförhållanden vid graviditet, amning och för nyligen förlöst arbetstagare och vid jour och beredskap. Se exempel nedan: ARBETSMILJÖLAGEN AML 1:1 Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö AML 3:2, första stycket Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. En utgångspunkt skall därvid vara att allt sådant som kan leda till ohälsa eller olycksfall skall ändras eller ersättas så att risken för ohälsa eller olycksfall undanröjs. AML 3:3, andra stycket Arbetsgivaren skall genom att anpassa arbetsförhållandena eller vidta annan lämplig åtgärd ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet. Vid arbetets planläggning och anordnande skall beaktas att människors förutsättningar att utföra arbetsuppgifter är olika. FÖRÄLDRALEDIGHETSLAGEN 18 21
Riktlinjer för tjänstgöring vid graviditet 5(9) En kvinnlig arbetstagare som väntar barn, nyligen fött barn eller ammar har rätt att bli omplacerad till ett annat arbete med bibehållna anställningsförmåner under förutsättning att hon har förbjudits att fortsätta med sitt vanliga arbete enligt föreskrift som har meddelats med stöd av 4 kap 6 arbetsmiljölagen. 19 En kvinnlig arbetstagare som väntar barn och som på grund av detta inte kan utföra fysiskt påfrestande arbetsuppgifter, har rätt att bli omplacerad till ett annat arbete med bibehållna anställningsförmåner. Denna rätt till omplacering gäller dock endast från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för förlossningen. 20 Rätt till omplacering enligt 18 och 19 gäller endast om det skäligen kan krävas att arbetsgivaren bereder kvinnan annat arbete i sin verksamhet. Är omplacering inte möjlig, har kvinnan enligt vad som föreskrivs i 18 och 19 rätt till ledighet så länge det krävs för att skydda hennes hälsa och säkerhet, dock utan bibehållna anställningsförmåner under den tid som ledigheten avser. Om det uppkommer möjlighet till en omplacering som bedöms kunna avse minst en månad, skall arbetsgivaren erbjuda kvinnan arbetet. 21 Den som vill utnyttja sin rätt till omplacering enligt 18 eller 19 skall anmäla detta till arbetsgivaren. Beror omplaceringsbehovet på att kvinnan på grund av sitt havandeskap inte kan utföra fysiskt påfrestande arbetsuppgifter, skall anmälan göras minst en månad i förväg. I övriga fall skall anmälan göras så snart det kan ske. Sedan anmälan har gjorts skall arbetsgivaren snarast möjligt lämna besked om möjligheten till omplacering. Kan omplacering inte ske, skall arbetsgivaren fortlöpande pröva möjligheten till omplacering. RISK- OCH KONSEKVENSBEDÖMNING AV ARBETSMILJÖN Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete innebär arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Arbetsgivaren ska regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för ohälsa och olycksfall. Riskbedömningen gäller också arbetsmiljöfaktorer som kan innebära särskilda risker för ohälsa och olycksfall för olika arbetstagargrupper, t ex gravida, ammande och nyligen förlösta arbetstagare. Det kan vara lämpligt att utgå från att arbetstagare vid graviditet kan vara mer känsliga än andra personer.
Riktlinjer för tjänstgöring vid graviditet 6(9) LAG OM ALLMÄN FÖRSÄKRING Enligt lag om Allmän försäkring 9 har en kvinna rätt till havandeskapspenning om havandeskapet har satt ned hennes förmåga att utföra uppgifterna i sitt förvärvsarbete med minst en fjärdedel och hon inte kan omplaceras till annat mindre ansträngande arbete enligt 19 föräldraledighetslagen. En kvinna har även rätt till havandeskapspenning om hon inte får sysselsättas i sitt förvärvsarbete pga föreskrifter om förbud mot arbete under havandeskap enligt särskilda regler. Havandeskapspenning utges tidigast from sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. ARBETSMILJÖVERKETS FÖRESKRIFTER OM GRAVIDA OCH AMMANDE ARBETSTAGARE, AFS 2007:5 (ERSÄTTER AFS 1994:32) Arbetsmiljöverkets föreskrift om gravida och ammande arbetstagare innehåller föreskrifter med syfte att förebygga att gravida kvinnor, nyligen förlösta kvinnor och kvinnor som ammar utsätts för faktorer eller förhållanden i arbetet som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Föreskriften innehåller även en bilaga över arbetsmiljöfaktorer och arbetsförhållanden som avses i föreskriftens 4 (risker) samt bilaga med Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. Med arbetstagare jämställs den som inhyrts som arbetskraft. SAMMANFATTNING AV REGELVERKET UNDERSÖKNING AV ARBETSFÖRHÅLLANDENA De grundläggande skyldigheterna för arbetsgivarens arbetsmiljöarbete finns i Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Enligt SAM ska arbetsgivaren regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för ohälsa och olycksfall. Arbetsgivaren ska ta reda på vilka åtgärder som måste vidtas för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Vilka de är anges i föreskrifter från Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetsmiljöverket. Enligt ovan är arbetsgivaren skyldig att regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma
Riktlinjer för tjänstgöring vid graviditet 7(9) risker för ohälsa och olycksfall utifrån de föreskrifter som är aktuella för den egna arbetsplatsen. I vissa arbetsmiljöer kan dock gravida kvinnor, de som nyligen fött barn eller ammar ibland utsättas för risk för ohälsa eller olycksfall även om förebyggande åtgärder vidtagits enligt reglerna. Det är därför en skyldighet att vid varje arbetsenhet ta reda på om det förekommer arbetsuppgifter som är förbjudna alternativt olämpliga att utföra för den som är gravid, nyligen fött barn eller ammar och därefter anpassa arbetsförhållandena utifrån detta. För att uppnå en bra arbetsmiljö för gravida och ammande kvinnor är det viktigt att kvinnan själv medverkar i de undersökningar och riskbedömningar som gäller kvinnans egen arbetssituation. Det är angeläget att kvinnan lämnar de upplysningar som behövs för att lämpliga åtgärder ska kunna genomföras. Samverkan kring arbetsmiljön ska ske i skyddskommittén, dvs enligt Samverkansavtalet i arbetsplatsträff, verksamhetsområdeskommitté och landstingskommitté. UNDERRÄTTELSE OM GRAVIDITET MM En förutsättning för att föreskrifterna ska gälla är att arbetsgivaren underrättats om graviditet, amning eller om arbetstagaren är nyligen förlöst. Vid en riskbedömning kan man också behöva ta hänsyn till individspecifika faktorer, t ex hälsotillstånd och tidigare graviditetskomplikationer. Riskbedömningen ska skriftligt dokumenteras i synnerhet när det framkommit att det finns risker som behöver åtgärdas. Det är därför viktigt att chef och medarbetare som är gravid, ammar eller är nyligen förlöst kontinuerligt för en dialog kring arbetsförhållandena, diskuterar olika lösningar och gör individuella anpassningar. Det är också viktigt att nyanställda medarbetare informeras om detta regelverk. FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER Åtgärder för att undanröja eller minska riskerna är i första hand förebyggande arbetsmiljöåtgärder. Det är viktigt att genomföra alla förbättrande åtgärder som rimligen går att genomföra. Det kan t ex vara att vidta åtgärder mot luftföroreningar, att byta ut farligt ämne eller att använda lyfthjälpmedel. Det kan också vara att förändra arbetet t ex att utesluta vissa arbetsmoment eller genomföra andra tillfälliga förändringar i arbetsmiljön. Det kan även röra sig om tillfälliga förändringar av t ex arbetstider, arbetsorganisation eller arbets- och ansvarsfördelning för att minska exponeringen för olika riskkällor. Om det inte går att undanröja riskerna ska arbetsgivaren vidta alla åtgärder som är praktiskt och ekonomiskt möjliga och rimliga för att ge kvinnan andra arbetsuppgifter. Vid framtagande av förslag till åtgärder kan personalhandläggare, skyddsombud och företagshälsovård och eventuellt överordnad chef vara stöd för chef och medarbetare.
Riktlinjer för tjänstgöring vid graviditet 8(9) VILA OCH NATTARBETE Arbetet för gravida, ammande eller nyligen förlösta arbetstagare ska ordnas så att det finns möjlighet för dem att under lämpliga förhållanden tillfälligt kunna vila i liggande ställning på arbetsstället. Nattarbete i samband med graviditet och under amningsperioden anses normalt inte innebära någon ökad risk för ohälsa eller olycksfall. Det gäller t ex arbeten utan påtaglig psykisk och/eller fysisk belastning och med tillräckliga möjligheter till pauser. Nattarbete som kan innebära påtaglig psykisk och/eller fysisk belastning bör undvikas vid graviditet. Det kan t ex gälla arbete inom jourverksamhet eller liknande där krav på akuta insatser förekommer förhållandevis ofta. Vidare kan nattarbete vara olämpligt för kvinnor som av medicinska skäl bedöms löpa ökad risk för graviditetskomplikationer. Det måste dock avgöras individuellt i samråd mellan läkare och berörd arbetstagare. NULÄGE Vid framtagandet av dessa riktlinjer har det undersökts hur dessa frågor i nuläget hanteras i verksamheten. Utifrån individuella behov görs omplaceringar eller arbetsförhållandena anpassas till den gravida, ammande eller nyligen förlösta medarbetarens aktuella situation, t ex ändrade arbetstider, lättare tjänstgöring med mindre patientarbete, förändring av arbetsuppgifter för att hindra risksituationer och exponering för vissa ämnen. Skillnaderna för läkare jämfört med andra yrkesgrupper är att jour- och beredskapstjänstgöring utgör mycket större omfattning av arbetstiden. Grundregeln är att arbetsmiljölagstiftningen gäller med anpassning utifrån individens behov och förutsättningar. AT/ST-LÄKARE Det finns inte något specifikt i utbildningshänseende avseende jour och beredskap som särskiljer AT/ST-läkare från andra läkare. Socialstyrelsens föreskrifter om allmäntjänstgöring för läkare, SOSFS 199:5 (M) utgör målbeskrivning för AT. Denna innehåller de krav som gäller för att ATläkare ska erhålla legitimation. Vid längre sammanhängande frånvaro förskjuts tjänstgöringen så att AT-läkaren efter ledighet återgår till sin tjänstgöring enligt målbeskrivningen där den avslutades, dvs tjänstgöringen förskjuts framåt. De utbildningsmoment som ingår i
Riktlinjer för tjänstgöring vid graviditet 9(9) målbeskrivningen ska fullgöras men kan förskjutas i tid. I målbeskrivningen finns inga regler eller förbud mot att avbrott i tjänstgöringen kan göras. Vid anpassning av arbetsförhållanden och arbetsinnehåll under graviditet är det viktigt att förändringarna innebär bibehållet utbildningsvärde. Samma sak gäller för ST-läkares tjänstgöring, dvs den förskjuts framåt och läkaren återinträder efter ledigheten där tjänstgöringen avbröts innan. Det finns inga krav på att AT-läkare ska fullgöra jour och beredskap under natt. Förslag på åtgärder för att anpassa arbetsförhållanden och arbetsinnehåll för läkare vid graviditet och amning är t ex handledningsuppgifter, randning, vidareutbildning, teoretiska studier, glesare mottagning och att inte vara ensam vid jourer. CHECKLISTA 1. Arbetsgivaren ska göra regelbundna, systematiska undersökningar av arbetsförhållandena för att bedöma arbetsmiljöorsaker och därefter vidta åtgärder för att undanröja risker och förebygga ohälsa och olycksfall. 2. Arbetsgivaren ska ta reda på om det förekommer arbetsuppgifter som är förbjudna att utföra för den som är gravid, nyligen fött barn eller ammar och därefter vidta åtgärder för att efterleva förbudet. Bestämmelser om förbud att sysselsätta gravida eller ammande arbetstagare finns i föreskrifter som Arbetarskyddsstyrelsen eller Arbetsmiljöverket meddelat. 3. Arbetsgivaren ska vid behov göra tillfälliga förändringar i arbetsmiljön för gravida, ammande och nyligen förlösta t ex förändring av arbetsinnehåll, utesluta vissa arbetsmoment, ändra arbetstider, minska exponering av riskkällor. 4. Prata med varandra! Viktigt med kontinuerlig dialog för att följa graviditetens utveckling. - arbetstagaren informerar sin chef om graviditeten - arbetsgivaren planerar för förändringar av arbetsmiljön med hänsyn till individens behov och verksamhetens möjligheter och förutsättningar t ex arbetstider, arbetsorganisation (t ex inte arbeta ensam), förändrade arbetsuppgifter, omplacering - nattarbete kan vara olämpligt