Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen



Relevanta dokument
[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling.

Lärande & utveckling.

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Lärkan Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Blå

Ringens förskola. Verksamhetsplan

ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014

Lärande & utveckling.

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Lärande & utveckling.

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

Trollskogen Läsår 2015/2016

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd JÄRFÄLLA 08/ Gäller från

Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

TEMA ARBETSPLAN ABC-Leksaker

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan

Bedömningsunderlag förskola

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret Barnens verkstad med många möjligheter!

Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger

Kvalitetsredovisning läsåret Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Arbetsplan för avdelningen GLÄNTAN. Hanemålagårdens förskola

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Myran Barn- och utbildningsförvaltningen

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

Verksamhetsplan Uteförskolan Totte

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

TUNETS FÖRSKOLA. Verksamhetsplan

Kvarnens förskola. Lokal arbetsplan läsåret Vår vision. Vår vision. Alla ska få möjlighet till lärande genom lek i trygg miljö

Verksamhetsplan för Bränninge Förskola

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Avdelningen Blåbäret

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Mårbacka Barn- och utbildningsförvaltningen

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Välkommen till vår förskola

GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola

Lärande & utveckling.

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild

Blästad förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Föräldramöte Arbetslaget ska beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten.

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Köpings kommun. Arbetsplan förmolnet. Läsår Sofia Osbeck, Tina Rosenholm, Rebecka Lundkvist Senast ändrat

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola

VATTEN LJUD RÖRELSE LUFT LJUS PROGRAMMERING

Kvalitetsrapport läsåret 2012/2013

Kvalitetsberättelse. Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan. Gäller för verksamhetsåret

Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Transkript:

Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se

Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att kommunicera, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Fullmäktigemål Karlskoga är känt som en framstående utbildningsort Nämndmål Förskolan bygger grunden för en god kunskapsutveckling i skolan Barn- och utbildningsnämndens verksamheter använder modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande Nämnden kommer att särskilt granska och analysera: Andelen förskolor där barnen använder datorer som ett stöd för sitt lärande 2

Enhetens egna mål Ängens förskola bygger grunden för en god kunskapsutveckling i skolan. Ängens förskola använder modern teknik som ett verktyg för barns kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Arbetet i verksamheten Ängens förskola Vi är tillåtande vuxna som möter barnen med ett positivt förhållningssätt. På Ängen har vi medvetna pedagoger som ser till barnets omvårdnad, fostran och lärande så att barnets intresse tas tillvara för det Livslånga lärandet. Vi använder TRAS som ett verktyg i vår verksamhet för att se barnens språkutveckling. När vi har barn med andra modersmål använder vi dokumentet språkdomäner för att kartlägga. Vi har information till föräldrar vid inskolning på deras hemspråk. Vi arbeta aktivt med språkutveckling i våra samlingar genom sånger, rim och ramsor. Vi använder sångkort. De äldre barnens behov tillgodoses med bokstäver och skriftspråk i samlingar för dem, där de själva skriver sina namn och det de frågar efter. Vi språkar tillsammans, sätter ord på allt vi gör och benämner saker med dess rätta ord/namn. I vårt vardagsarbete har vi många tillfällen till god kommunikation med barnet t.ex. vid matsituationen, blöjbyte och på/avklädning. Vi möter barnen där de är i sin språkutveckling. Vi delar frukt, pratar antal, former och begrepp.vi delar och räknar så att frukten ska räcka till alla för att utveckla barnets matematiska förmåga med inriktning mot FranKaNT. Vi bygger, konstruerar, sorterar och vårdar våra saker. Vi spelar spel och lyssnar på varandra. Vi klipper former och gör olika former i olika material. Naturvetenskap och Teknik. Vi arbetar övergripande med Tema som spänner över en längre tid, dessa kan förlängas alltefter vad barnen visar intresse för. Barnen cyklar, gräver och undersöker vår närmiljö på förskolans gård. Vi vidgar våra vyer och går utanför gården med mindre grupper av barn när tillfälle ges. Vi använder vår lärplatta för att utforska, sortera, bygga och konstruera, vår dator används för att stimulera barns nyfikenhet. 3

Vi erbjuder material för att utveckla barnens förmåga till skapande. De kan få rita, klippa, klistra, pärla mm Vi anpassa miljöerna både inne och ute efter vad barnen visar intresse för. Resultat Vi hör i barnens fria lek att de snappat upp de sånger och ramsor vi använder. De större barnen har samling för de yngre barnen, där de sjunger och leder samlingen. TRAS-schemat har gjort oss uppmärksam på barn med behov av mer stöd. De större barnen skriver sina namn. Barnen har utvecklat sina begrepp, större, mindre, halv och hel. Barnen räknar många saker i sin omgivning. De kan bygga höga torn och jämföra sina torn, vilket som är högst. Barnen kan rabellräkna lång och det finns barn som kan flera siffror och förstår innebörden i mängden. Några kan plocka fram/duka och få rätt antal vid bordet av tallrikar osv. Vi ser barnens glädje i att kunna detta. Utveckling inom naturvetenskap och teknik/framkant Tvärgrupperna fungerar som vi tänkt men lokalernas utformning gör det svårt att erbjuda material i den utsträckning vi vill. Tema-arbetet fungerar men vi vill utveckla det vidare. Många barn tar egna initiativ till skapande och har vi bra material framme blir det mycket skapande. 4

Vi försöker anpassa rummen till barnens behov och det som de mest leker med. t.ex. utklädningskläder, bil/bygg rum och familjerum. Det finns svårigheter med de rum vi använder då barnen vilar i ett stort rum som också används till viss bygg lek-alltså kan inte barnen spara sina lekstationer. Gruppstorleken påverkar liksom barnens ålder och den aktivitet som rummet används till. Vissa utrymmen behöver dock utnyttjas och förbättras. Vi uppfattar ändå att måluppfyllelsen är god. Resultatöversikt Analys och bedömning Viktigt att det finns bra pedagoger och goda rutiner och bra struktur i arbetet. Utvecklingen har varit positiv och om vi jobbar mer med det får vi fler som hittar sina bokstäver i sina namn. Resultatet är tillfredsställande. 5

Positiv utveckling inom matematikområdet, jobbar vi på som vi gör idag blir måluppfyllelsen fortsatt God. Utvecklingen inom naturvetenskap och teknik Lärplattan är något vi kan arbeta vidare med och utveckla tänket omkring. Använda på andra sätt till mer forskning och utforskande appar. Måluppfyllelsen har varit god. Positiv utveckling då vi har en bra gård med något kuperat område och stora fria lek ytor. Bedömer måluppfyllelsen som god. Förskolans lokaler begränsar möjligheten till utveckling. Måluppfyllelsen är därför något svag. Starka sidor Vi fortsätter jobba på med den tydliga struktur som vår arbetsätt innebär, där var och en av pedagogerna tar ansvar för sin del. Fortsätter med den matematiska inriktningen utifrån Fram KaNT. Utvecklingsområden Att bättre ta tillvara på barnens intresse och idéer/frågor. Vi pedagoger bör bli bättre på att ge barnen tid och ansvar efter ålder/mognad. Låta barnen få avsluta det de håller på med utan avbrott. ICDP är ett av de verktyg som hjälper oss ge struktur till att bemöta varandra, barn-barn, vuxna-barn, vuxna-vuxna. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Att bemanningen är enligt kommunens riktlinjer. Tid för egen reflektion, PUT (pedagogisk utvecklingstid) Förändrad inne/utemiljön. Ny Planering Eftersom resultaten är tillfredställande fortsätter vi på den inslagna vägen, med rim och ramsor och många samtal. Vi jobbar vidare med de begrepp som vi redan befäst och kan utmana ännu mera i den fria leken. 6

Utvecklingen inom naturvetenskap och teknik Här kan vi som pedagoger blir bättre på att hitta nya utmaningar och ta till oss dessa utmaningar och dela dessa med barnen. Vi vill finna nya material och återanvända andra såsom t.ex. mjölkkartonger. Bättre planering för att utnyttja de lokaler vi har. Utvärderingsmetod Enkätundersökningar genomförs varje år och redovisas per förskola. Pedagogiska dokumentationen och TRAS är det verktyg som används för att följa barnets utveckling. Framtiden och verksamhetsutveckling Aktivt jobba med de mål som sätts för verksamheten. Mindre antal barn i grupperna. Arbetet får fortsätta som förut. Fokus får läggas på att få ihop verksamhetens arbete med modellen för SKA. Kompetensutveckling Vi har det kunskaper som just idag erfordras för uppdraget. Naturligtvis behöver kunskaper uppdateras och hållas levande. 7