Vattnets betydelse i samhället



Relevanta dokument
Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1: Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren

Grundvatten i Stockholms län

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund

Vilka är hoten mot de svenska dricks- vattentäkterna?

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

PM, dagvattenhantering

Hydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet

Teknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp.

Information om kommunala vattentäkter i DGV september 2004

2.14 Grundvatten, grus och berg

DET LIVSVIKTIGA VATTNET STRATEGI FÖR EN LÅNGSIKTIG OCH HÅLLBAR VA FÖRSÖRJNING FASTSTÄLLD AV KOMMUNSTYRELSEN

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla?

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län Kalmar

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Tillsynsplan vatten & avlopp

Robust och klimatsäkrad dricksvattenförsörjning i Stockholms län

Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN

Sweco Environment AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

RAPPORT. VA-förutsättningar Östra Tyresö Upprättad av: Anders Rydberg

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden

Enskilda brunnar och saltvatteninträngning på Ornö. Eva Lotta Thunqvist. Rapport TRITA CHB Rapport 2011:1 Stockholm 2011

Riktlinjer för enskilda avlopp

Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom Emåns avrinningsområde i Sävsjö kommun

VATTEN- OCH AVLOPPS- PLAN

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

Vatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen

Revidering av Grundförutsättningar Torneträsk Riksgränsen

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

Areella näringar 191

OFFERTFÖRFRÅGAN - KONSULTUPPDRAG:

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Inventeringsplan för enskilda avlopp

UPPRÄTTAD: KOMMUN. Upprättad av Granskad av Godkänd av. Sign Sign Sign

Hur är skyddet för våra (grund)vattentäkter idag?

Robust och klimatsäkrad dricksvattenförsörjning i Stockholms län

VA-policy. Oskarshamns kommun

UMEVA:s vattenanläggning på Holmön består av ett antal råvattenbrunnar, ett vattenverk samt omkring 4,5 km ledningsnät.

Tematiskt tillägg till översiktplanen för vatten och avlopp från 2010

1. VA-översikt 2. VA-policy 3. VA-plan

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, GÄDDEDE VATTENVERK

Rör inte vår åkerjord

Retention och enskilda avlopp - ställer vi överkrav?

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

Information om vatten och avlopp i samband med pågående planarbete för Årsta havsbad

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ

Länssstyrelsen Kalmar Län Regional Vattenförsörjningsplan Kalmar Län

Helgåby 1:2, Sigtuna kommun. Dricksvattenförsörjning och vattenkvalitet

Behovsbedömning av detaljplan för Elektronen 5, Edsberg

Vattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

Vattenförsörjningsanläggningen i Spjutsbygd. Förslag till skyddsområde ARBETSMATERIAL KARLSKRONA KOMMUN

INFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN. AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning

Ärende Sabemas ansökan den 22 februari 1995 om tillstånd till grustäktsverksamhet

VATTEN. Grundvatten Avrinningsområden Vattentäkter GPF/GMF SEPTEMBER 2005

När det gäller avloppsanläggningens placering finns olika avstånd man måste ta hänsyn till. När behöver man söka tillstånd eller göra en anmälan?

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

Vattenprogram för Uppsala kommun

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

RAPPORT VA-utredning Tillhörande detaljplan för Tjörnudden, Brommösund Upprättad av: Kristina Wilén

Vatten. Mål och riktlinjer. Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt.

Kommentarer till 2015 års taxestatistik

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Miljöbokslut Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun

Åtgärdsarbete för renare vatten

Åtgärder mot miljöproblem Övergödning

Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson

Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet

Diarienummer PBN 2008/ Lv 156. Planområde. Detaljplan för Elledala, del av Björlanda 1:3 PLANBESKRIVNING

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, NORRÅKERS VATTENVERK

Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun

Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln

Faktaunderlag till strategi för vattenarbete inom Turingeåns delavrinningsområde

Östersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.

Bilaga 5, Dagvattenrening, bilaga till Uppdragsrapport daterad

Lokala miljömål Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021

VA-PLAN SKURUP Förslag

Större avloppsanläggningar - skötsel och underhåll

Komplettering till broschyren Bra behandling av avloppsvatten

PM DAGVATTEN AGATEN 32, TYRESÖ. Rev A UPPDRAGSLEDARE: TOBIAS RENLUND UPPRÄTTAD AV: TOBIAS RENLUND GRANSKAD OCH KVALITETSSÄKRAD: HENRIK ALM

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Sweco Environment AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Miljö och stadsbyggnad. Vi skapar god livskvalitet

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för den kommunala vattentäkten mellan Trelleborg och Fuglie, Trelleborgs kommun

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan tillhörande

Sveriges geologiska undersökning 1(8) Avdelningen för Samhällsplanering kontinuerligt

KROKOMS KOMMUN. VATTENSKYDDSOMRÅDE Häggsjövik POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT

Transkript:

9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från diverse verksamheter (avlopp, dagvatten, industrier etc.). Även efter reningsåtgärder innebär dessa utsläpp en belastning på vattensystemen. Verksamheter såväl i vatten (t.ex. sjöfart och marinor) som på land (t.ex. vägtrafik och jordbruk) kan direkt eller indirekt påverka eller innebära hot mot vattnet på olika sätt. Detta mångfaldiga nyttjande innebär inbyggda konflikter och ställer krav på hänsyn för att inte vattenresurserna ska förstöras. Vattenmiljön utgör dessutom en viktig faktor för biologisk mångfald, rekreation och skönhetsupplevelser. För att säkra en långsiktigt hållbar samhällsutveckling är det av största vikt att arbeta förebyggande för att bevara och vårda vattentillgångarna. Vattenresurserna måste ses i ett mycket långt tidsperspektiv, 100- till 1000-tals år. Om Mälaren slås ut som dricksvattentäkt kan inte den reservvattenförsörjning som finns i dagsläget täcka behovet under längre tid. De praktiska och ekonomiska konsekvenserna skulle i ett sådant fall bli betydande. Om t.ex. grusåsarna förstörs av grustäkt eller förorening så att de inte kan användas för dricksvattenproduktion går de inte återskapa. I ett långsiktigt uthålligt samhälle måste alla som på ett eller annat sätt nyttjar eller påverkar vattenresurser vara medvetna om konsekvenserna av sitt agerande. Exempel 1 Det mesta av vattnet i vår omgivning ingår i ett naturligt kretslopp med nederbörd, infiltration i mark, växtupptag och avdunstning etc. samt slutligen avrinning till havet via grund- och ytvatten. En del av flödet i det naturliga kretsloppet länkas av människan in i ett tekniskt kretslopp. Av det årliga utflödet av vatten från Mälaren till Östersjön på ca 5 miljarder m 3 vatten används ca 178 miljoner m 3 till Storstockholms vattenförsörjning och går därmed in i det tekniska kretsloppet. På årsbasis innebär detta ett utnyttjande av ca 3,5 procent av utflödet via Mälaren. Under sommarperioden med ringa vattenföring i Mälaren kan dock utnyttjandet uppgå till 50 procent av vattenföringen. Figur 1. Flödena i såväl det naturliga kretsloppet som det tekniska kretsloppet för Stockholms stad, Miljöredovisning 2000 (ref. 3)

10 BLÅSTRUKTUREN I STOCKHOLMSREGIONEN Ludvika Fagersta Västerås Uppsala Enköping Örebro Stockholm Mälarens avrinningsområde Sjöar nivå >35 möh Sjöar nivå <35 möh Vattendrag Grusåsar Myrar Öppen mark Skog Tätort Länsgräns 0 10 20 km Figur 2. Blåstrukturen i Stockholmsregionen Ur Översiktskartan Lantmäteriverket Gävle 2001. Medgivande M2001/4585. Gäller t.o.m. 2005-09-01

11 Förutsättningar och begränsningar Vattentillgångar i länet I Stockholms län finns vatten i många olika former, ca 10 procent av länets yta utgörs av sjöar och vattendrag varav Mälaren svarar för 7 procent. Ca 2 procent av arealen upptas av våtmarker. Det finns dessutom dolda vattenresurser under mark i form av grundvattenmagasin. Till detta kommer kusten och skärgården med ca 30 000 öar och skär där den totala kuststräckan uppgår till ca 1 000 mil. Vattnets förekomst som våtmarker, sjöar, vattendrag, hav och grundvatten bildar en omistlig blåstruktur i regionen, se figur 2. Denna regionala struktur i vattnets fördelning över länet kan jämföras med hur naturområden på land bildar en grönstruktur. Mälaren är länets största sjö och landets tredje största sjö. Dess avrinningsområde sträcker sig in i sex län och utgör ca 5 procent av Sveriges yta. Förutom Mälaren finns bara två större sjöar, Erken och Yngern, medan de övriga av länets 850 sjöar är relativt små. Sjöarnas naturliga egenskaper styrs till stor del av den mosaikartade topografin och geologin i länet. De sjöar som ligger lågt i sedimentfyllda dalgångar och jordbruksområden är vanligen grunda och naturligt näringsrika. Flertalet har dessutom sänkts för att vinna jordbruksmark. Sjöar i högre terräng med berg är däremot mer näringsfattiga. I Stockholmsområdet kan en ungefärlig gräns mellan dessa två sjötyper urskiljas vid ca +35 meters höjd över havsnivån. I figur 2 har därför en uppdelning gjorts i sjöar med hänsyn till deras höjdläge (över respektive under 35 meters höjd över havsnivån). Större sammanhängande myr- och mossmarker förekommer framför allt i de lägre delarna av terrängen. På lång sikt sker också för slättsjöarna en naturlig utveckling där de växer igen och övergår i våtmarker. Även grundvattenförhållandena präglas starkt av den heterogena och småskurna geologin i länet. Grundvattenförhållandena redovisas i figur 3. De mest betydande grundvattentillgångarna är knutna till sju stora åsar som genomkorsar länet i nord-sydlig riktning. I SGU:s hydrogeologiska kartering (ref. 4) har en uppdelning gjorts av åsarna med utgångspunkt från tillgänglig grundvattenmängd. Utvinningsbart grundvatten finns också i andra jordlager och i berggrunden, dock i mindre mängder. Även vad gäller möjligheten till grundvattenuttag ur berggrunden har SGU gjort bedömningar. Beträffande grundvattenkvalitet så är kloridhalten en viktig aspekt, eftersom den ger en relativt dyr och svårbehandlad kvalitetsbrist. Salt grundvatten förekommer i nästan hela regionen. Risken för påverkan från havsvatten ökar ju närmare kusten, ju djupare brunn och ju större uttag som görs. Men även i de inre delarna av regionen finns saltvattenrisk. Här är det relikt havsvatten från den tid då havet täckte landområdet efter senaste istiden för ca 10 000 år sedan. Vissa områden i regionen har också risk för naturligt höga fluoridhalter i grundvattnet, vilket beror på påverkan från omgivande berggrund. Ur hälsosynpunkt är fluoridhalten en viktig parameter. Inom ett smalt intervall erhålls positiva effekter bl.a. på tandhälsan, men strax däröver riskeras negativa effekter, t.ex. emaljfläckar. Även förhöjda halter av radon förekommer i länet (ref. 5). Radon kan orsaka lungcancer, rökare och barn tillhör de största riskgrupperna. De undersökningar som genomförts indikerar att radonproblemet är större i länet än i Sverige i genomsnitt, 11 procent av de brunnar som kontrollerats har halter högre än gränsvärdet (1000 Bq/l) mot 4 procent i landet i övrigt. Över detta gränsvärde bedöms vattnet som otjänligt ur hälsosynpunkt, men formellt gäller gränsvärdet bara för vatten från allmänna vattenanläggningar och är enbart rådgivande för enskilda vattentäkter. Risken för förhöjda radonhalter är störst i nordvästra delen av länet samt i kust- och skärgårdsområdet. Studiens underlag är dock begränsat och ytterligare undersökningar bör genomföras.

12 BLÅSTRUKTUREN I STOCKHOLMSREGIONEN Grundvattentillgång i jordlager Mycket stor (25-125 l/s) Stor (5-25 l/s) Måttlig (1-5 l/s) Liten Grundvattentillgång i berggrunden God (2 000-6 000 l/h) Tämligen god (600-2 000 l/h) Mindre god (<600 l/h) Risk för förhöjda halter flourid Risk för förhöjda halter klorid Länsgräns Järnväg Uppsala Väg Norrtälje Enköping Sigtuna Strängnäs Stockholm Värmdö Södertälje Haninge Nynäshamn 0 10 20 km Figur 3. Grundvattenförhållandena i Stockholmsregionen Ur Översiktskartan Lantmäteriverket Gävle 2001. Medgivande M2001/4585. Gäller t.o.m. 2005-09-01 Källa: SGU

13 Generellt sett är tillgången på vatten god inom länet. Vattenresurserna är dock inte geografiskt jämnt fördelade inom regionen, utan det finns lokala bristområden. Detta gäller t.ex. i kustområdena där tillgången till sötvatten kan vara lokalt begränsad både för växtlighet och vattenförsörjning. Regionen är dessutom relativt nederbördsfattig, minst nederbörd faller i ytterskärgården. En regional skillnad finns också vad gäller större grundvattenförande formationer, jämför figur 3. I norr och öster finns endast ett fåtal mindre stråk med åsar medan det i de södra och västra delarna av länet förekommer ett flertal större sådana åsstråk. Vattentillgången varierar dessutom med årstiden och nederbördsförhållandena. Speciellt små vattenmagasin är känsliga för sådana variationer, detta gäller såväl sjöar, vattendrag som grundvatten. Den begränsade vattenvolymen innebär ofta även känslighet för kvalitetspåverkan. Norsborg 40% Figur 4. Vattenförsörjningen i Stockholms län baseras till 92 procent på ytvatten och till 8 procent på grundvatten. De tre vattenverken Görväln, Lovö och Norsborg står för huvuddelen av produktionen Källa: VAV. statistik Övriga 2% Grundvatten 8% Lovö 25% Görväln 25% Vattenförsörjning För vattenförsörjning utnyttjas såväl yt- som grundvatten, genomsnittet för Sverige är 50 procent ytvatten och 50 procent grundvatten med eller utan konstgjord infiltration. I Stockholms län används i nuläget till övervägande del (92 procent) ytvatten och endast en mindre del grundvatten (8 procent), se figur 4. Detta är typiskt för ett storstadsområde med ett stort samlat vattenbehov. I länet utnyttjas grundvatten främst för mindre vattentäkter eller som reservvattentäkter. 90 procent av regionens tätortsbefolkning (motsvarande ca 1,6 miljoner människor) får sitt dricksvatten från östra Mälaren. Vattentillgången är, sett på årsbasis, mycket god och i genomsnitt utnyttjas endast en ringa del av flödet, men vid lågvattensituation utnyttjas närmare hälften av flödet för dricksvattenproduktion. Även det framtida vattenbehov som är prognostiserat till år 2030 täcks för de befolkningsområden som nu försörjs med Mälarvatten. Den kapacitet som finns idag i de stora regionala vattenverken är tillräcklig för framtida behov och ytterligare anslutning till distributionsnäten är möjlig. Områden som ligger utanför de regionala dricksvattennäten är hänvisade till mindre grundvatten- och ytvattenresurser. Tillgången till vatten begränsar här i vissa fall möjligheterna till expansion och utbyggnad. Överuttag av grundvatten, d.v.s. uttag som är större än nybildningen av grundvatten, kan leda till vattenbrist eller saltvatteninträngning. I dagsläget har redan mellan en tredjedel och en fjärdedel av alla brunnar i kustkommunerna saltvattenproblem. Möjligheterna att täcka framtida vattenbehov utanför de regionala systemen varierar i betydande grad.

14 BLÅSTRUKTUREN I STOCKHOLMSREGIONEN Exempel 2 I kustområden förekommer saltvattenproblem där det söta grundvattnet kommer i kontakt med saltvattnet. Beroende på densitetsskillnader etableras en skiktning så att sötvattnet vilar som en kudde ovanpå det tyngre saltvattnet (se figur 5 A). Då pumpning görs i en brunn i ett sådant läge kommer gränsskiktet att kona upp då avsänkningstratten utbildas beroende på korresponderande tryck (se figur 5 B). Om inte uttagens storlek och avsänkningen anpassas med hänsyn till detta kan saltvattnet nå brunnen. Grundvattenyta Den starkt centraliserade vattenförsörjningen, med östra Mälaren som bas och ett stort distributionsnät, innebär i sig många fördelar men också en hög sårbarhet. I dagsläget finns inte reservvattenförsörjning som täcker behovet fullt under längre tid. Ur reservoch beredskapssynpunkt representerar äldre, nu nedlagda, kommunala grundvattentäkter ett stort värde. Samordning bör dock ske eftersom resurser erfordras för att kunna upprätthålla dessa i sådant skick att de utgör verkligt användbara reservvattentäkter. Det finns möjlighet att knyta samman de två stora regionala distributionsnäten (Stockholm Vatten AB och Norrvatten), men detta är i dagsläget inte genomfört av tekniska skäl. En ökad säkerhet i distributionen skulle erhållas om sådan sammankoppling genomfördes. Figur 5 A. Sötvattenkudde Figur 5 B. Uppkoning Sötvatten Gränsskikt Q Avsänkningstratt Sötvatten Uppkonande gränsskikt På grund av den stora befolkningstätheten är trycket på vattenresurserna mycket stort i vissa delar av länet. Detta gäller t.ex. många tätt bebyggda fritidsområden där allt fler bosätter sig permanent. Befolkningen varierar också starkt under året, t.ex. i skärgården mångdubblas befolkningen under sommarmånaderna. Recipientkapacitet Såväl yt- som grundvattensystem utnyttjas som recipienter för avloppsvatten. Yt- och grundvatten tar dessutom emot utsläpp och läckage av föroreningar från t.ex. jord- och skogsbruk samt tätorter och industrier. Yt- och grundvatten har en viss förmåga att motstå negativa effekter till följd av föroreningar, främst genom utspädning och nedbrytning av föroreningar. Denna förmåga till självrening varierar med typ och storlek på recipienten, man brukar säga att det för varje recipient finns en viss recipientkapacitet. Möjligheten till utsläpp är en förutsättning för att samhällets tekniska försörjning ska fungera, men dessa utsläpp utgör samtidigt också en begränsande faktor för t.ex. vattenförsörjning. Under 1900-talet har det dominerande omhändertagandet av avloppsvatten inneburit att avloppet släppts ut till ytvatten (sjöar, vattendrag eller hav) eller tillåtits infiltrera till grundvattnet. Till en början skedde detta utan några reningsåtgärder, men kraven på reningsåtgärder har gradvis höjts. De utsläpp av bristfälligt renat avloppsvatten som skett under långa tider har lett till att recipientkapaciteten i de flesta recipienterna i länet, såväl nära tätorter som på landsbygden, har överskridits och att recipienterna kraftigt förorenats. Problemen med övergödning och bristande hygieniska förhållanden har varit särskilt allvarliga i Storstockholmsområdet. På många håll kvarstår alltjämt problem där bebyggelse inte är ansluten till kommunala avloppsnät eller där avloppsnäten är bristfälliga.

15 Avrinning mot Mälaren Avrinning mot Östersjön Sötvatten Vattendrag Länsgräns Kommungräns Uppsala Norrtälje Enköping Sigtuna Strängnäs Stockholm Värmdö Södertälje Haninge Ur Översiktskartan Lantmäteriverket Gävle 2001. Medgivande M2001/4585. Gäller t.o.m. 2005-09-01 Nynäshamn 0 10 20 km Figur 6. Vattendelare för avrinning mot Mälaren respektive Östersjön För att undanröja problemen har omfattande åtgärder vidtagits, dels för att förbättra uppsamling och rening av avloppsvatten, dels för att helt avlasta sjöar och vattendrag (särskilt Mälaren) från avloppsutsläpp. Det enda kvarvarande större utsläppet till Mälaren inom länet sker från Ekerö. Sedan 1970-talet har en genomgående strategi varit att Mälaren prioriteras för dricksvattenproduktion och att den inte ska belastas med större samlade avloppsutsläpp. Dessa förs istället till Saltsjön. Därför är den vattendelare som skiljer de områden som avrinner mot Mälaren och de som avrinner direkt mot Östersjön av principiell vikt (se figur 6). Förutom att Mälaren utgör regionens viktigaste vattentäkt är den indirekt en förutsättning för att avloppsutsläppen från Storstockholm kan göras i de inre delarna av Stockholms skärgård. Utan dess stora vattenföring skulle föroreningsproblemen vara mycket påtagliga i skärgården.