i VÄNERHAMN PERSONALTIDNINGEN 1/09 Karl bryter isen rapport från en frostig dag på Vänern Express Scandinavia lagrar livsmedel i Vänerterminalen
VD:S KRÖNIKA Välkomna till årets första nummer av Vänerhamns personaltidning. Stålskrot från Trollhättan Så här långt har 2009 inneburit stark fokusering på händelserna runt till danska Odense omkring oss. I den osäkerhet som råder står vi självfallet inte opåverkade. Under årets första månader har vi haft en kraftig minskning av Den 17 mars avgick första båten med metallskrot från hamnen i Trollhättan. En glädjande nyhet för alla Trollhättebor våra godsvolymer och det råder en ovanligt stor osäkerhet kring omfattningen av det vi kommer att få hantera åt våra kunder under resten av året. Vi måste därför vara vaksamma och flexibla och utnyttja då aktiviteten i hamnen under lång tid varit tämligen låg. Beställare av premiärturen var danskägda Svensk Kabel- och våra resurser på bästa sätt. Våra driftchefer har idag en tät kommunikation för att samordna hamnarnas resurser på bästa möjliga sätt. Metallgranulering AB. SKM är också den part som investerat 3 miljoner kronor i hamnen för att anpassa anläggningen Det är också viktigt att vara ekonomisk i vardagen. Minsta lilla detalj för sin planerade verksamhet. spelar roll. Släck till exempel belysning när den inte behövs och stäng I Trollhättan samlas skrot från hela regionen. av maskiner, datorer och annan utrustning då den inte används. - Vårt upptagningsområde är ca 15-20 mils radie med utgångspunkt från Trollhättan, säger Stefan Jersby, Mark- Samtidigt som vi håller handen på bromsen måste vi fortsätta våra optimistiska satsningar för framtiden. Vi har ett antal spännande investeringsprojekt på gång, bland annat nytt bulklager och ny hamnplan nadschef och en gång grundare av SKM. Skrotet samlas och körs på bil till hamnen där det sorteras. När vi fått in i Kristinehamn. Den 6 maj tas också det första symboliska spadtaget tillräckligt för att fylla en båt, ca 1 000 ton, får vi hjälp av för en ny kontorsbyggnad i Otterbäcken. Vänerhamns gubbar och maskiner att lasta. Det första numret av personaltidningen ligger i år lite senare i tiden än Båten går via Göta Älv till moderbolagets anläggning i brukligt. Vi har i mellantiden, sedan förra numret, publicerat ett elektroniskt nyhetsbrev som via mail gått ut till drygt 1200 mottagare. Odense. Precis vid kajen finns en av Europas modernaste fragmenteringsanläggningar där skrotet slås sönder till Nyhetsbrevet kommer fortsättningsvis att skickas ut regelbundet till knytnävsstora bitar som läggs upp på ett transportband. intressenter kunder, politiker, journalister, beslutsfattare och inte minst till potentiella kunder. Nyhetsbrevet har rönt stort intresse och Med hjälp av magneter skiljs därefter stålet bort från övrigt vi har fått många nya spännande kontakter. På intranätet och på vår skrot. I anläggningens andra ände väntar en ny båt på det hemsida finns nyhetsbrevet upplagt. förädlade materialet för vidare transport ut i Europa. Har du själva något du vill att vi skriver om i personaltidningen? Hör i - Vi har fått en bra start med Vänerhamn, säger Stefan Jersby. så fall av dig till mig eller till din närmaste chef. Samarbetet fungerar mycket bra. Vi har också goda förhoppningar om framtiden. Om allt går som det ska räknar Göran Lidström, VD vi med volymer motsvarande ca 20.000 ton per år. Stuvargatan 1, 652 21 Karlstad Telefon 054-14 48 60 Mail vanerhamn@vanerhamn.se www.vanerhamn.se Ansvarig utgivare Göran Lidström Redaktör Mikael Hallgren Form Preferens AB Text Preferens AB Bilder Preferens AB, Sven-Åke Larsson (Vänerhamn) Tryck Tryckeri AB Knappen 2 NR 4
REPORTAGE Livsmedelsfyllda SECU-boxar SMART DRAG FÖR MILJÖN SECU-boxar är ett välkänt begrepp i transportkretsar. Storas Ensos jättecontainers med pappersrullar har under många år cirkulerat på båtar och tåg över världen. Sedan en tid tillbaks fylls nu boxarna med helt annat innehåll på återresan mot Sverige. Då du öppnar containerdörren kan du numera finna allt från chips, konserver och bröd till diskmedel och leksaker. SECU står för Stora Enso Cargo Unit och är en specialutvecklad transportbärare anpassad för Stora Ensos eget logistiksystem BasePort System. En nära fjorton meter lång jättecontainer på fötter med en total lastkapacitet på nära 80 ton. Med SECU kan Stora Enso reducera de fasta lagren och flytta pappersrullarna närmare kund. SECUBOXARNA har nyttjats i Vänerterminalen i snart tio år. I en oändlig ström har tomma SECO-boxar anlänt till Karlstad i stort sett varje kväll från belgiska Zeebrügge. Nästkommande dag lastas boxen med pappersrullar från Skoghall eller Gruvön för returresa ner mot Europa. - Boxarna har svarat för en försvarlig del av de totala lastvolymerna från Vänerterminalen, säger Christer Bjäring, Vänerterminalens Driftchef. Totalt nära 200.000 årston papper går ut via SECU. Boxens fördelar är att den rymmer mycket och att den är lättlastad. Nackdelarna är två. Den kräver en förhållandevis stor personalinsats och framförallt SECU-boxarna har gått tomma i en riktning. Det är det senare transportföretaget Express Scandinavia har tagit fasta på. Företaget har sett möjligheten i att utnyttja de tomma containrarna för transporter av varor livsmedel och kemisk-tekniska artiklar i nordlig riktning, dvs från mellaneuropa och Zeebrügge upp till Sverige. Slutdestinationen är de stora dagligvarugrossisternas lagerdepåer runt om i landet. Produkterna förs nu på bil från livsmedelstillverkare i Holland, Belgien och Tyskland till ett lager i Zeebrügge. Hamnoperatören SeaRo ser till att pallar av produkterna stuffas i SECU-boxar och tas ombord på båt. Båten anländer till Göteborg nästkommande dag. Delar av lasten distribueras direkt från Göteborg, resterande lyfts över på tåg för en avslutande transport till Karlstad. I KARLSTAD töms boxarna av Vänerhamns personal. Godset sorteras och lagerhålls fram till det att transportören hämtar varorna i Vänerterminalen. - Jag måste säga att Vänerhamn engagerat sig på ett fantastiskt sätt, säger Fritjof Jonas, VD på Express Scandinavia. När vi för ett par år sedan närmade oss Vänerhamn med en förfrågan om samarbete höjdes ett och annat ögonbryn, och man funderade på hur våra grejor skulle passa in bland pappersrullarna i magasinen. Sedan man väl bestämt sig har det dock rullat på och vi är jättenöjda. Express Scandinavia tror också på en fortsatt god utveckling av trafiken. - Självklart känner även vi av den svagare konjunkturen, fortsätter Fritjof Jonas. På lång sikt ser vi dock positivt på SECU-boxarna och jobbar brett för att öka volymerna såväl av befintliga varuslag som inom nya produktområden. NR 4 3
REPORTAGE Karl med besättning håller......farlederna FRIA Det dunkar taktfast då de stora isblocken slår emot skrovet. Det är mitt på dagen. Temperaturen balanserar kring nollan, men det har varit frysgrader under natten. Om man står i aktern ser man isflaken flyta omkring och förundras över att en båt av Karls storlek orkar med att hantera de jättelika kolosserna. Det är inte första turen för dagen. Karl och besättningen har varit igång tidigt och har redan hunnit med ett par resor på förmiddagen. Just den här turen syftar till att hålla efter farleden och förhindra att det fryser till igen. - Behovet styr, inte tiden på dagen, säger Åke Sallnäs, en av Karls befälhavare. Vintertid får vi vara beredda att rycka in när som helst, även utanför ordinarie arbetstid. Ibland kommer signalen om isbrytningsbehov från ankommande båtar. Oftast är det dock Åke och hans kollegor som själva, utifrån väderlek och den planerade hamntrafiken, initierar insatserna. Man har full koll på planerade ankomster och avgångar och har genom AIS-systemet möjligheter att följa exakt vart alla större båtar befinner sig. nan av befälhavarna som följt med som extraman just den här turen. ISEN RUNT KARLSTAD är allmänt betraktad som den starkaste och den som lägger sig först, jämfört med de andra hamnarna runt Vänern. Teorin är att Klarälven som mynnar ut precis vid hamninloppet för med sig kallare vatten som påverkar isen. Sett till historien är också meningen samstämt att det var värre förr. - Isarna på 1980-talet var mer att bita i säger Åke och får medhåll av Håkan. De vet vad de talar om. Båda har varit med på sjön sedan 1960-talet och har jobbat med isbrytning länge. - Det här är en bra hjälpreda för oss, säger Åke och demonstrerar systemet. Vi kan på så sätt planera vår dag och vet när det är dags att göra en insats. Isdjupet runt den preparerade fåran i hamninloppet ligger just idag på ca 35 cm. Om dagens uppgift hade varit att bryta en ny fåra hade det inte inneburit några problem. - Under stränga vintrar har det hänt att vi fått ge oss på upp till 70 cm tjock nyis, berättar Håkan Rutgersson, en an- 4 NR 4
REPORTAGE FRÅN IS Åke Sallnäs, Håkan Rutgersson och Raimond Andersson Grabbar som vet hur en is ska besegras. Det är gott om erfarenhet på bryggan den här förmiddagen. Karls besättning har gemensamt många år på nacken. Åke Sallnäs har varit på sjön sedan 1960-talet och har med vissa avbrott funnits med i Karlstads hamn sedan 1977. Håkan Rutgersson var med och gjorde sin första isränna 1969 och har varit fast anställd sedan 1980. Normalbesättningen är tre man, en befälhavare, en matros och en maskinist. Raimond Andersson, som är matros, är båtens allt i allo och under däck huserar Karls maskinist Rolf Björklund. Besättningen servar Karlstad men också Kristinehamn, Otterbäcken och ibland även Lidköping. Vid arbetet i Karlstad hamn är det Karl som gör jobbet. Övriga hamnar har sina egna båtar. Isbrytningen sorterar under Vänerhamns Marina avdelning med Dennis Kingsvik som ansvarig. På avdelningens axlar vilar, vid sidan av isbrytningen, även ett allmänt underhåll av farlederna till respektive hamn vilket innefattar tillsyn av fyrar, kontroll av farledsdjup etc. Marina avdelningen har också ansvar för förekommande bogsering och inte minst, underhåll på motorer, skrov och ventiler på Karl och övriga bogserbåtar. NR 4 5
1 Grindstuga 2 Bulkmagasin Multimodal terminal i Kristinehamn... Mycket är på gång inom Vänerhamns anläggning i Kristinehamn. Den nya grindstugan har invigts och infarten till hamnområdet har förenklats för såväl järnväg som lastbil, genom förbättrade anslutningar till stamnätet och E18. Men det här är bara början. Under resten av året kommer byggnationen att accelerera och i december ska såväl nya magasin som kontors-, underhålls- och personalutrymmen finnas på plats. Det började för något år sedan med omläggning av vägen och uppförandet av den nya grindstugan. Under vintern har arbetet gått vidare och sedan någon månad tillbaks står ett nytt stort magasin på över 2.500 m 2 redo att fyllas med bulkvaror. Nu inleds steg 3 och 4 i arbetet att utveckla hamnen i Kristinehamn till en multimodal terminal. Genom en kedja av investeringar ska förutsättningarna förbättras för ett bra samspel mellan båt, tåg och biltransporter. - Genom de planerade förändringarna ska vi kunna erbjuda våra kunder optimala logistiska helhetslösningar, säger Hans - Elof Bryntesson, Vänerhamns tekniske chef. Med bättre förutsättningar att samspela med tåg och bil kan vi öka volymerna på sjön. Nästa steg är ett nytt kombinerat teknikhus, kontor och personaldel i anslutning till den nya grindstugan. Teknikhuset kommer att innebära garageplats åt truckar och Nytt kombinerat teknikhus, kontor och personaldel maskiner i ett nedre plan. På övervåningen inryms kontor och personalutrymmen åt de medarbetare som idag sitter i det gamla hamnkontoret. Ytterligare en lagerhall ska dessutom byggas i hamnområdets norra del som i förlängningen ska ersätta det nuvarande importmagasinet. Byggnationen har påbörjats och kommer att pågå under hela sommaren och hösten. Enligt byggplanen ska lagermagasinet stå klart under september, resterande i december. Projektet drivs med Kristinehamns kommun som byggherre och finansieras till ca 50% av EU. Resterande delar bekostas av Kommunen. Vänerhamns del av den ekonomiska kakan kommer att regleras genom ett tilläggsarrende. 6 NR 4
BLANDAT...skapar förutsättningar för framtida Älvpendlar? Inom en 8-årsperiod förväntas godsvolymerna i Göteborgs hamn att ha fördubblats. Det slår utredaren Bertil Arvidsson fast i en nyligen publicerad slutrapport. Volymökningen får flera konsekvenser. Behovet av vidare transporter ut i regionen kommer att öka explosionsartat och belastningen på övriga transportslag kommer att vålla problem, inte minst för miljön. - Framför allt lastbilstrafiken kommer att öka, säger Bertil Arvidsson. Till viss del även tågfrakterna men här finns vissa givna begränsningar. Utredningens förslag är att lösa problematiken genom att utveckla båttrafiken på Göta älv och Vänern. Införandet av en Älvpendel stora inlandsfartyg som trafikerar sträckorna Göteborg, Vargön, Kristinehamn skulle på kort varsel kunna reducera behovet av miljöpåverkande lastbilstrafik upp till en nivå motsvarade minst 600.000 lastbilar per år. Hindret för att realisera förslaget ligger i att Sverige inte anslutit sig till den EU-förordning som styr inlandstrafiken i Europa. Svenska särregler innebär en kravnivå på de tänkta båtarna som omöjliggör lönsamhet. Med utredningen som grund går man nu, från Vänerregionernas sida, vidare till Regeringen för att få vattnen omklassade. - Vi har gott hopp att finna en lösning och att få myndigheterna att ändra ståndpunkt, säger Bertil Arvidsson. Stort intresse har redan visats från flera större rederier som ser möjligheter att göra båttrafiken till ett attraktivt transportalternativ för regionens näringsliv. ARBETSMILJÖ Den 7 april hölls vårmöte med Vänerhamns Miljökommitté i Karlstad. Kommittén behandlar arbetsmiljö- och miljöfrågor men även jämställdhetsfrågor. På vårmötet presenterades också statistik från tidigvarande år avseende tillbud, arbetsskador och sjukfrånvaro. Några axplock ur statistiken för 2008: 15 arbetsmiljötillbud 4 miljötillbud 3 arbetsskador som rapporterades till försäkringskassan. Sjukfrånvaron var 3,16% vilket är en glädjande nedgång jämfört med 3,85% 2007. Arbetsmiljöverket genomförde 2008 tre inspektioner i Otterbäcken, Lidköping och Vänersborg. Endast smärre anmärkningar framkom under dessa. Under våren 2009 kommer vibrationsmätningar att genomföras på samtliga maskintyper i alla våra hamnar. Resultatet av dessa kommer att delges i kommande tidning. Slutligen påminner Miljökommittén om det vi lärt oss på ECO-drivingen. En anpassad körstil minskar inte bara bränsleförbrukningen utan också stress, risken för kollisioner och framförallt slitage på den egna kroppen. NR 4 7
KAJKANTEN PERSONALAKTUELLT HALLÅ DÄR! Skidutflykt till Branäs Med Thomas Masen Hellgren i spetsen gjorde Vänerterminalens alpina falang en gemensam dagstur till Branäs i slutet av mars. Av reserapporten framgår strålande sol, bra skidåkning och ett minimum av brutna armar och ben. SKEPP & SKOJ BRA SJÖFARTSVITSAR välkomnas. Maila din bästa histora på vitsar@preferens.se. Bästa förslagen publiceras och belönas med en trisslott. Ange namn, adress samt om du vill ha ditt namn infört tillsammans med bidraget. Kapten Enben och hans papegoja befann sig på drift i livbåten efter det att deras skepp blivit sänkt i en våldsam strid. När Enben grävde i livbåtens proviantförråd, i desperat jakt efter något starkt att dricka, fann han en oljelampa. - Aha, kanske bor där en ande i lampan, tänkte kapten Enben och började gnida den. Mycket riktigt, en ande pyste ut ur lampan och sa: - Jag är ingen vanlig ande som uppfyller tre önskningar. Bara en önskning, tack! Kapten Enben tänkte efter och sa: - Förvandla hela jävla oceanen till Captain Morgans rom. Anden klappade i händerna och hela havet förvandlades till den ädlaste rom. Anden försvann. Tystnaden, då de två skeppsbrutna begrundade sin situation, bröts endast av den ädla rommens kluckande mot båtens skrov. Till slut bröt papegojan tystnaden. Han tittade med avsky på kapten Enben och sa: - Nu har du väl ställt till det, din idiot. Nu måste vi ju pissa i båten! Madeleine Pettersson Ålder: 25 år Arbetsuppgifter: Arbetar med redovisning, bokslut och resultatrapportering med placering i Karlstad. Familj: Sambo och treåriga Golden Retrievern Nellie. Född: Karlstadbo sedan födseln. Bodde tills nyligen granne med hamnen, men bor numera i Skåre. Intressen: Tränar och tävlar tillsammans med Nellie i agility. Aktiv fotbollsspelare i Råtorps IK. Ny på jobbet, hur känns det? Bra, tack! Trots att jag bara har varit i hamnen i två månader känner jag mig hemma med såväl arbetsuppgifter som arbetskamrater. Är jättenöjd att jag får chansen att jobba med det jag utbildat mig till. Vad har du gjort innan du började på Vänerhamn? Jag har pluggat på Universitetet i Karlstad och tog en magisterexamen i ekonomi helt nyligen. Parallellt har jag praktiserat och studerat inom resenäringen. I höstas jobbade jag på Hurtigrutens säljkontor i Karlstad. Första intrycket av Vänerhamn? Allt är så nytt fortfarande. Jag har ännu inte hunnit runt till de olika anläggningarna, men det jag har sett är enbart positivt. Trevliga människor och ett stabilt och välskött företag. Känns skönt nu när konjunktur och ekonomi är lite darrig. Din egen framtid? Än så länge har jag en tidsbegränsad anställning på Vänerhamn, men jag hoppas självklart på en förlängning och en spännande framtid här.