Ingrid Nyström 2018-11-07 Implementeringsplan för FI inm mrådet bienergi ch förnybara drivmedel inm EU:s SET-plan Intrduktin Den 13 juni i år gdkände styrgruppen för EU:s SET-plan en implementeringsplan för bienergi ch förnybara drivmedel, Actin 8, Bienergy and Renewable Fuels fr Sustainable Transprt. Implementeringsplanen (i frtsättningen kallad IP8) beskriver vilka aktiviteter inm frskning ch innvatin sm krävs för att uppnå strategiska mål i SET-planens avsiktsförklaring. Den integrerade SET-planen är EU:s strategiska plan för utveckling av energiteknlgier (Strategic Energy Technlgy Plan) ch ett av verktygen för att realisera målen i EU:s Energy Unin Strategy. SET-planen ska bidra till att reducera kstnader ch förbättra prestanda för teknlgier med låg klimatpåverkan genm frskning ch innvatin (FI). SET-planen är gemensam för EU-kmmissinen, de 28 medlemsländerna samt Island, Nrge, Schweiz ch Turkiet, ch övriga centrala aktörer, inklusive till exempel industri ch frskning. Avsikten är alltså att IP8 i förlängningen ska få str betydelse för inriktningen på EU:s utveckling av bienergi ch förnybara drivmedel. Här sammanfattas de mest centrala delarna, med huvudfkus på förnybara drivmedel ch tlkat efter bästa förmåga. För att ta del av planens exakta innehåll hänvisas till det fullständiga riginaldkumentet från juni 2018. Figur 1. SET-planens 10 nyckelmråden samt kppling till teman ch de fyra pririterade mrådena inm energiuninen. 1
Implementeringsplanens syfte ch inriktning Det har utvecklats en implementeringsplan för vart ch ett av de 10 nyckelmrådena, key actins, sm specificerats inm SET-planen (se Figur 1, van). Målet med implementeringsplanerna är att översätta SET-planens nyckelmråden till specifika rekmmendatiner för FIsatsningar ch/eller styrmedel relaterade till innvatin; att identifiera FI-aktiviteter sm behöver genmföras för att uppnå de mål sm satts i mrådets avsikts-förklaring (DOI); att krdinera FI-aktiviteter samt stimulera gemensam finansiering. Planen ska alltså beskriva de samlade behven av FI inm EU i termer av frskningssatsningar ch -framsteg samt i eknmiska satsningar genm medlemsländernas FI-satsningar, EU:s frskningsprgram, investeringsstöd etc. samt av berörd industri ch andra aktörer. Actin 8, sm IP8 berör, avser bienergi ch förnybara drivmedel för hållbara transprter. IP8 mfattar därmed FI riktat mt teknlgier för flytande ch gasfrmiga bidrivmedel, andra förnybara flytande ch gasfrmiga drivmedel, förnybar vätgasprduktin, strskalig bibaserad kraftvärme ch prduktin av intermediära bienergibärare. Utöver behv ch pririteringar för FI inm mrådet innehåller IP8 ckså identifierade drivkrafter ch barriärer för utveckling av förnybara drivmedel, vilka är viktiga att hantera utöver den tekniska utvecklingen. IP8 har utvecklats under periden nvember 2017-maj 2018 av en tillfällig arbetsgrupp med deltagare från SET-planländerna, andra nyckelaktörer (till exempel ETIP Bienergy) ch kmmissinen, med stöd från Jint Research Centre ch kmmissinen. Arbetet med att genmföra den gdkända implementeringsplanen kmmer att frtsätta i en mer permanent arbetsgrupp under de kmmande åren. Mål enligt SET-planens avsiktsförklaring Inm bienergimrådet (Actin 8) antg deltagarna i SET-planarbetet i december 2017 en avsiktsförklaring (DOI), inklusive kvantitativa mål för FI inm mrådet. Målen sattes i termer av förbättrad prduktins- ch växthusgasprestanda samt reducerade prduktinskstnader (exklusive skatter ch råvarukstnad). Arbetsgruppen har funnit en del av dessa mål utmanande att uppnå, åtminstne inm den tidshrisnt sm diskuteras. De är ckså i många avseenden svårtlkade. Man framhåller därför att dessa mål bör uppdateras, sm del av det frtsatta arbetet med implementeringsplanen. 2
Mål enligt antagen DI (sammanfattade) Prduktinsprestandan för både avancerade bidrivmedel ch andra förnybara flytande ch gasfrmiga drivmedel ska förbättras med 30 % jämfört med nuvarande nivåer till 2030. För vätgas sätts istället ett abslut mål på att nettprcesseffektiviteten för prduktin genm elektrlys ska uppnå 70 % år 2030. Målet för växthusgasreduktin sätts för samtliga förnybara drivmedel till 60 % jämfört med fssila bränslen, vilket mtsvarar kraven i förnybarhetsdirektivet. Målen för reduktin av prduktinskstnader exklusive skatter ch råvarukstnad varierar mellan typer av värdekedjr. För term- ch bikemisk mvandling till bidrivmedel ska den reduceras till <50 /MWh år 2020, ch <35 /MWh år 2030. För algbaserade bidrivmedel ska den reduceras till <70 /MWh år 2020 ch <35 /MWh år 2030. För andra förnybara drivmedel är ckså målet <50 /MWh år 2020, men för dem specificeras inget mål för 2030. För intermediära bienergibärare är målet att prduktinskstnaden ska reduceras till <20 /MWh år 2020 ch <10 /MWh år 2030 för till exempel pyrlyslja, ch till <40 /MWh år 2020 ch <30 /MWh år 2030 för högre kvalitet sm till exempel mikrbiska ljr. Mål för ttal prduktin sätts enbart för avancerade bidrivmedel ch avser 25 TWh till år 2020. För samtliga avancerade förnybara drivmedel sägs ckså att priset ska vara inm en rimlig marginal jämförbart med det för fssila bränslen, både år 2020 ch 2030. När styrmedel för CO 2-reduktin räknas in ska priserna vara jämförbara år 2030. Identifierade drivkrafter ch barriärer I IP8 lyfts ett antal drivkrafter ch barriärer fram, utifrån diskussiner inm arbetsgruppen ch insamling av synpunkter från aktörer. Man påpekar särskilt att de inte ska lösas genm eller sm följd av IP8, utan att de bara listas sm faktrer vilka måste hanteras. Identifierade drivkrafter sammanfattas i följande punkter: Ett långsiktigt stabilt ramverk för styrmedel, sm inte förändras utifrån teknikutvecklingen ch där framtida mål är kända. Väletablerade ch förankrade hållbarhetskriterier för alla typer av råvara samt en helhetssyn på förnybara drivmedels ch bienergis hållbarhetsprestanda. Stöd både för utveckling av nya tekniker ch för att etablerade tekniker ska kunna vidareutvecklas (mt lägre kstnader ch bättre prestanda). Stöd för att mbilisera hållbar råvara. Stöd för ökad integratin mellan förnybara drivmedel ch andra energisystem. De barriärer sm lyfts fram är bland annat brister i nuvarande styrmedelssystem, dagens begränsade råvaruprtfölj, brist på utveckling av infrastruktur ch frdn samt lika hantering av hållbarhetsfrågr för lika typer av bimassaanvändning. 3
Behv ch pririteringar för FI IP8 beskriver behv av FI utifrån 13 lika aktiviteter. Dessa 13 aktiviteter består av insatser för utveckling, demnstratin ch uppskalning av prduktin av avancerade bidrivmedel (aktivitet #1-3), andra förnybara drivmedel (aktivitet #4-6), högeffektiv strskalig bikraftvärme (aktivitet #8-10) ch intermediära bienergibärare (aktivitet 11-13) samt prduktin av förnybar vätgas (aktivitet #7). Det ttala investeringsbehvet för samtliga dessa steg ch teknlgier ch för samtliga lika typer av aktörer har i IP8 uppskattats till 106 miljarder fram till 2030. Av den ttala summan står investeringar inriktade mt förnybara drivmedel (för transprter) för närmare 85 miljarder, eller ca 80 % (se Figur 2). Drygt 70 % förväntas kmma från den privata sektrn, 21 % från natinell finansiering ch 6 % genm finansiering från EU. Den privata sektrns höga andel kan förklaras genm att denna dminerar i uppskalningen (bedöms där till 75 % av de ttala kstnaderna) samt att uppskalningen av naturliga skäl svarar för den abslut största delen av det ttala behvet (för förnybara drivmedel ca 95 %). 10% 11% 11% 0% #1-3 Advanced bifuels #4-6 Other renewable fuels #7 Renewable hydrgen 68% #8-10 Bienergy #11-13 Intermediate bienergy Figur 2. Fördelning av det ttala uppskattade behvet m 106 miljarder mellan lika aktiviteter i implementeringsplanen. Investeringsbehvet för avancerade bidrivmedel står för ca 86 % av behvet inm mrådet förnybara drivmedel sm helhet. Det är ckså dessa sm bedöms stå för lejnparten av den ttala ptentialen (kvantifieras enbart för bidrivmedel, till 25 TWh år 2020 ch 200 TWh till år 2030): Investeringsbehvet för övriga förnybara flytande ch gasfrmiga drivmedel ch för vätgas svarar för ca 13 respektive 0,4 %. 4
Specifikatinen av vilka FI-insatser sm bör genmföras är långa. De beskrivs inte i sin helhet här, utan för att ta del av den fullständiga beskrivningen hänvisas till riginaldkumentet. Några mer övergripande punkter för delmrådena sm rör förnybara drivmedel är dck följande: Behvet av FI beskrivs i breda termer för samtliga aktuella värdekedjr från utveckling till uppskalning, det vill säga det görs i strt sett inga egentliga pririteringar av FI. De värdekedjr sm tas upp för bidrivmedel (ch de värderd sm används för respektive) är: - Utveckling av nya kncept för termkemisk/kemisk/bilgisk/bikemisk mvandling av hållbar bimassa, bibaserade biprdukter eller avfall till avancerade bidrivmedel eller intermediära bienergibärare. Särskilt påpekas att det nya kan ligga i någn eller några av delprcesserna, samt att både stand-alne ch cprcessing ingår. Teknlgier sm nämns för intermediära bienergibärare är pyrlys, hydrtermisk likvifiering med eller utan katalysatrer, ch termkatalytisk krackning, inklusive kncept för flera prdukter. - Utveckling av nästa generatins teknlgier specificeras utifrån att de ska baseras på annat än ligncellulsa, sm exempelvis akvatisk bimassa eller från auttrfa prcesser. - Förbättring av etablerade avancerade bidrivmedelkncept, genm specifika delprcesser, till exempel fraktinering, gasrening eller syntes ch uppgradering av bivätskr. - Utveckling av kncept för nya drivmedelsprdukter, sm xygenater, från primära eller intermediära prdukter, genm kemiska eller biteknlgiska metder. - Utveckling för mbyggnad 1G-anläggningr, integratin med andra industrier ch knventinella raffinaderier. - Utvärdering av nya blandningskmpnenter (i fssila drivmedel). De värdekedjr sm tas upp för andra förnybara drivmedel (ch de värderd sm används för respektive) är: - Värdekedjrna specificeras sm termkemisk/kemisk/bikemisk/elektrkemisk mvandling av energineutrala bärare med förnybar energi. - Utveckling av delprcesser sm täcker den förnybara delen av prcessen, till exempel syntesteknlgi. - Utveckling av prisvärda material sm tål extrema förhållanden. - Utveckling av synergier mellan förnybar vätgas ch CO 2-strömmar. Demnstratin av vanstående värdekedjr ch teknlgier samt uppskalning där så är möjligt (enbart specificerat i mål m antal anläggningar ch mängd investeringar, inte typ av teknlgier). De värdekedjr sm tas upp för vätgas (ch de värderd sm används) är: - Prduktin av förnybar vätgas genm vattenelektrlys ch förnybar el. - Utveckling av högtryckselektrlys med snabb respns. - Demnstratin av elektrlys i MW-skala för n-site prduktin av vätgas vid tankstatiner. Även behv av verktyg för t ex simulering av uppskalning, prcessintegratin, tekneknmiska analyser, hållbarhetanalyser ch ursprungsgarantier tas upp. 5
Implementeringsplanens mfattning Implementeringsplanen består av en exekutiv sammanfattning på 2 sidr, 15 sidr text samt fyra bilagr: I. R&I Pririties, med specifikatin av mål, beskrivning av FI-behv, leveranser, budget etc. för var ch en av de 13 aktiviteterna, II. Technlgy Pathways Table med tekniska ch eknmiska data för ttalt 86 exempel på värdekedjr, III. Flagship Prjects Overview med ttalt 53 exempel på specifika anläggningar ch prjekt, sm aktörer ch medlemsstater velat lyfta fram, samt IV: Wrking Grup Cmpsitin med samtliga deltagare i arbetsgruppen. De värdekedjr sm specificeras i bilaga II ch de tekniska ch eknmiska data sm lyfts fram där har samtliga referenser, men är svårtlkade (ch inte kmpletta). I flaggskeppsöversikten kan man knstatera att enbart ett prjekt från Sverige ingår, nämligen RENFUEL. 6